Kontroll och uppföljning av skadeförebyggande åtgärder planeras under bygg-handlings- och produktions- och driftsskedet. Trafikverket har för avsikt att följa upp miljöeffekter och de miljöåtgärder som genomförs i vägprojektet. Miljöåtgär-der kommer att detaljbearbetas och modifieras allt efter som detaljprojektering pågår. Följande kontroller föreslås:
• Trafikverket ställer krav på att uppdragstagaren/entreprenören skall följa de miljökrav vid upphandling vid entreprenader och tjänster som finns (VV Publ 2006:105 och 2004:104). Kraven omfattar utbildning, kemiska produk-ter och maproduk-terial, fordon och arbetsmaskiner. Kemiska produkproduk-ter ska kontrol-leras och granskas av kemikalie- granskningsfunktionen innan de får börja användas i entreprenaden.
• Om enskilda vattentäkter skulle visa sig finnas i direkt anslutning till vägen ska kontroll av dessa ske före, under och efter vägbygget.
• Kontroll och uppföljning av mer specifik karaktär under byggskedet innefat-tas av entreprenörens program för egenkontroll. Här skall bland annat speci-ficeras hur man tänker agera vid olyckor och utsläpp av miljöfarliga ämnen.
• Efter arbetenas avslutande kontrolleras att eventuellt skadade områden utanför arbetsplaneområdet har återställts till ursprunglig naturtyp.
• Efter arbetenas avslutande kontrolleras fornlämningen med RAA-nr Neder-kalix 454:1.
10 Sakägare
Avgränsning av sakägarkretsen har gjorts utifrån det syfte och den påverkan som arbetsplanen medför på omgivningen. Förutom de som berörs av markintrång har medtagits de som påverkas av förändrat väghållningsansvar, ändrade utfartsför-hållanden, bullerstörningar m. m. För påverkan i natur-, kultur- och vattenmiljöer har medtagits de organisationer, lokala organ, sammanslutningar och andra som har ett väsentligt intresse i saken, se sakägarförteckning.
Sakägarförteckningen är indelad i tre delar:
Del 1. Direkt berörda fastigheter, samfälligheter och gemensamhetsanläggning-ar som berörs av nya mgemensamhetsanläggning-arkanspråk. Innehavgemensamhetsanläggning-are av rättigheter som servitut, ledningsrätt och nyttjanderätt och andra rättigheter som berörs av nya markanspråk.
Del 2. Indirekt berörda fastigheter, samfälligheter, gemensamhetsanläggningar och rättighetsinnehavare som berörs på annat sätt än genom nya mark-anspråk, till exempel berörs av åtgärder inom nuvarande vägområde, an-gränsar till planområdet, får en anslutning förändrad eller stängd, berörs av indragning av väg från allmänt underhåll, berörs av immissioner (bul-ler, vibrationer med mera) eller använder parallell- eller ägovägar.
Del 3. Övriga intressenter (kommun, länsstyrelse, myndigheter, lokala organ och sammanslutningar) vilkas verksamhetsområde berörs av vägprojektet samt samebyar och sametinget.
11 Samrådsredogörelse
Arbetet med en arbetsplan är en process som enligt väglagen och miljöbalken ska ske i samråd med övriga statliga myndigheter, de kommuner, de enskilda markä-gare och övrig allmänhet som kan antas bli berörda. Trafikverket har genomfört samråd med den tidigare upprättade förstudien som underlag.
Samråd har hållits med Kalix sameby, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Försvars-makten, Länstrafiken och allmänhet. I arbetsplaneskedet har sakägarmöte genomförts i Pålänge skola, Pålänge. Kallelse till sakägarmöte har skett via kun-görelse i ortstidning och genom personliga underrättelsebrev postat 2010-12-27.
Följande synpunkter framkom:
• Vid sektion 9/900 kommer det årligen upp mycket sten. Hastighetssänk-ningen från 70 km/h till 50 km/h genom Ryssbält borde placeras ca 100-200 m tidigare än nuvarande läge. Privat vattenledning till ett par stugor mellan sektion 12/100 km och 13/200 km. (Ryssbält 3:10)
• Rennäringen kommer inte att beröras av vägprojektet. Den arbetshage/
rengärde som ligger i Pålänge, ca 180 m från vägen, kommer heller inte att beröras. (Kalix sameby)
• Vid sektion 14/600 är lutningen på diket fel, diket ska luta mot bäcken. Te-lestolpar finns längs vägen. Under vissa perioder är det svall-is på vägen vid sektion 14/500. Vid sektion 14/200 saknas fastighetspinnen. (Rånäsudden 1:3)
• Vägtrummor vid 17/100 och 16/700 ligger högt och avvattningen fungerar dåligt. På fastighet 2:94 bedrivs jordbruk med täckdikning. Vattnet leds i ett dike mot de felplacerade trummorna. På grund av de höga trummorna blir vatten stående i anslutning till vägen. Trumman vid 16/700 är särskild dålig.
Det finns en VA-ledning i anslutning till vägen. VA-ledningen leder fram till en pumpstation vid Stenbäcken. Sektion 16/850 - 17/200.
Stenbäcken samt en mindre bäck från Västanfjärden mot Spiggen är fiskfö-rande. Söder om Stämsjön finns en damm som hindrar fisken att ta sig från Stenbäcken till sjön.
Busshållplatsen vid fastighet Pålänge 2:94 används inte idag.
Fastigheten 2:51 kan vara lämplig för upplagsytor vid byggandet. (Pålänge 2:94, 2:96)
• Dike på östra sidan om vägen, ca 70 m från väg vid fastighet 2:97, har tappat sin funktion vid husbygge. Detta dike hade som syfte att avvattna vattenflö-det från Degerberget ner mot vägen.
Fastigheten Pålänge 2:91 ligger idag lägre än befintlig väg och sakägaren önskar därför att ingen ytterligare höjning av vägen sker vid fastigheten då det leder till sämre sikt och mer vatten på fastigheten. (Pålänge 2:91)
• Sidotrumma saknas vid infarten från väg 707 till fastigheten. Vatten blir idag stående på tomtmarken. Vid ombyggnationen önskas att en trumma läggs under infarten. (Pålänge 2:122)
• Det finns en skarp kurva varför rätas inte den? (Ryssbält 6:9)
Trafikverket svarar att det finns en fornlämning i form av fossil åkermark där den nya kurvan skulle ligga, kurvan kommer dock att breddas för att göras säkrare.
Följande önskemål som sakägare har framfört vid samråd har inte tillgodosetts:
Den skarpa kurvan vid början av aktuell vägsträcka rätas inte på grund av före-komst av fornlämning.
12 Ordlista
Bank Uppfyllnad längs en sträcka till exempel en upphöjd vall med slänter ned till tidigare nivå.
Barriäreffekt Begränsning av framkomlighet/ tillgänglighet.
dB(A) Decibel, mått på ljudnivå. (A) innebär att man använt ett filter som tar hänsyn till örats känslighet för ljud av olika frekvenser.
Detaljplan En detaljplan upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål.
Driftsskede Anger perioden då anläggningen är i drift.
Effekt Påverkan till följd av en fysisk åtgärd.
Ekvivalent ljudnivå Genomsnittlig nivå över dygnet.
Geoteknik Ingenjörsvetenskap som sysslar med beskaffenheten i berg och jord.
Hänsynsregler Regler i miljöbalken som ska bidra till en hållbar utveck- ling.
Inert avfall Inert avfall är avfall som inte förändras nämnvärt. Det innebär att det inte löses upp, inte brinner och inte reage- rar fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt.
Infrastruktur Anordningar för transporter samt el- och vattenförsörj- ning.
Konsekvens Följd av utbyggnadens effekter. Till exempel förändrad upplevelse av landskapet och utslagning av vissa arter till
följd av buller.
Maximal ljudnivå Högsta ljudnivå vid enstaka fordonspassage.
Miljöbalken Övergripande miljölagstiftning (förkortat MB).
Miljökvalitetsnorm Anger högsta tillåtna halt eller annat värde för luftförore- ningar eller andra miljöförhållanden.
MKB Förkortning för miljökonsekvensbeskrivning.
Natura 2000 Natura 2000 är EU:s strategi för att bevara den biologiska mångfalden i Europa. Genom Natura 2000 bygger EU:s medlemsländer upp ett nätverk av värdefulla naturområ- den som är av särskilt intresse från naturvårdssynpunkt.
Syftet är att värna om vissa naturtyper samt arter och de- ras livsmiljöer som EU- länderna kommit överens om är av gemensamt intresse.
Riksintresse Bevarande- och nyttjandeintressen som definieras med utgångspunkt från bestämmelser i miljöbalken. Riksin- tressen och områden för riksintressen får inte påtagligt skadas. Vid konflikt mellan riksintressen avgör regering- en vilket av intressena som ska ges företräde.
Riktvärde Värde för exempelvis buller som ska hållas. Om ett rikt värde överskrids är den som orsakar störningen vanligt- vis skyldig att vidta åtgärder.
Risk Här används uttrycket ”risk” för att definiera sannolikhe- ten för en händelse, multiplicerat med konsekvenserna av händelsen, om den inträffar. En stor risk kan således bestå av en osannolik händelse med stora konsekvenser, eller av en sannolik händelse med små konsekvenser.
Profil Vägens lutning och höjdläge i längsled.
VGU VGU är en förkortning för Vägar och Gators Utformning och är en publikation som innehåller råd för hur vägar och gator kan utformas.
ÅDT ÅDT är en förkortning för årsdygnstrafik. Det är det genomsnittliga trafikflödet per dygn under ett år och ang- es ofta med enheten fordon/dygn.
Översiktsplan Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen, till exempel riksintressen. Över- siktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägled- ning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vattenområden.
13 Underlagsmaterial
Tekniska PM
Tekniskt PM Geoteknik (Ingår i arbetsplan)
Övriga källor
Miljökonsekvensbeskrivning (Ingår i arbetsplan)
Sakägarförteckning (Ingår i arbetsplan)
Kostnadskalkyl (Ingår i arbetsplan)
Fiskeriverket, Thomas Hasselborg
Kalix kommun: Översiktsplan november 2009
Kalix skoterklubb: Skoterkarta Kalix kommun http://www.skoter.kalix.nu/ima-ges/bg/ksk_ledkarta.jpg
Länsstyrelsen i Norrbotten: GIS-data från Länsstyrelsen http://gis.lst.se/lstgis/
Länstrafiken i Norrbotten: http://www.bd.lst.se/miljomal/default.
aspx?propID=10007990
Länsstyrelsen i Norrbotten (1996). Norrbottens synliga historia Del 2 Band 1.
Länsstyrelsen i Norrbotten (1996). Norrbottens synliga historia Del 2 Band 2.
Länstrafiken i Norrbotten
Riksantikvarieämbetet: Digitalt underlagsmaterial http://www.fornsok.se
Skogsstyrelsen: Digitalt underlagsmaterial Skogens källa http://www.skogsstyrel-sen.se
Statistiska centralbyrån
Trafikverket Region Nord: vägdata, trafikmängder, hastighet, vägbredd mm Vägverket (2008). Handbok miljökonsekvensbeskrivning inom vägsektorn, publi-kation 2008:24. Del 1 Regler och bestämmelser.
Vägverket (2002). Handbok miljökonsekvensbeskrivning inom vägsektorn, publi-kation 2002:42. Del 2 Metodik.
Vägverket (2002). Handbok miljökonsekvensbeskrivning inom vägsektorn, publi-kation 2002:43. Del 3Analys och bedömning.