Väg 707

Väg 707

BESKRIVNING

Delen Ryssbält - Pålänge inom Kalix kommun

Objekt nr: 8211924-707 2012-06-01

Objektdata

Vägnr: 707

Objektnamn: Delen Ryssbält - Pålänge

Objektnr: 8211924-707

Kommun: Kalix

Län: Norrbotten

Dokumentdata

Titel: Arbetsplan.

Väg 707, Delen Ryssbält - Pålänge, Kalix kommun, Objekt: 8211924-707.

Dokumentslag: Arbetsplan, Beskrivning Utgivningsdatum: 2012-06-01

Utgivare: Trafikverket Region Nord

Besöksadress: Sundsbacken 2-4, Residensgatan 18 Leveransadress: Box 809, 971 25 Luleå

www.trafikverket.se, telefon: 0771-921 921 Kontaktperson: Simon Koskenniemi, projektledare

Konsult: SWECO Infrastructure AB Västra Varvsgatan 11

Box 50120, 973 24 Luleå, telefon 0920-355 00 Kontaktperson: Kent Grönlund, uppdragsledare

Bild framsida: SWECO

Förord Innehåll

1 Sammanfattning

4

2 Bakgrund och motiv

6

2.1 Förutsättningar...6

2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut ...11

3 Syfte mål och avgränsning

12

3.1 Arbetsplanens syfte...12

3.2 Projektets syfte ...12

3.3 Referensstandard ...12

4 Vägförslaget

13

4.1 Arbetsplanens omfattning ...13

4.2 Trafik ...13

4.3 Typsektion ...13

4.4 Plan och profilstandard...13

4.5 Korsningar och anslutningar ... 14

4.6 Geologi och geoteknik ... 14

4.7 Hydrologi och hydroteknik ... 14

4.8 Kollektivtrafik...15

4.9 Gång- och cykeltrafik ...15

4.10 Skadeförebyggande åtgärder ...15

4.11 Övriga väganordningar ...19

4.12 Andra åtgärder och anordningar ...19

5 Väghållningsansvar för allmänna vägar

20

5.1 Förändring av väghållningsområde ... 20

5.2 Förändring av allmän väg ... 20

6 Konsekvenser av vägförslaget

21

6.1 Trafiktekniska konsekvenser ...21

6.2 Miljökonsekvenser ...21

6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning ...26

6.4 Påverkan under byggnadstiden ... 27

7 Markåtkomst

28

7.1 Fastställelseprövning ...28

7.2 Vägområde för allmän väg ...29

7.3 Område med tillfällig nyttjanderätt ...29

7.4 Område för enskild väg ...30

8 Kostnader

30

9 Fortsatt arbete (genomförande)

30

9.1 Bygghandling ...30

9.2 Dispenser och tillstånd ...30

9.3 Produktion ...31

9.4 Kontroll och uppföljning ...31

10 Sakägare

32

11 Samrådsredogörelse

33

12 Ordlista

35

13 Underlagsmaterial

36

1 Sammanfattning

Väg 707 har sin sträckning mellan byarna Innanlandet i Kalix-Nyborg och Pålänge.

Delen mellan Ryssbält och Pålänge är aktuell för förbättringsåtgärder. Den aktuella sträckan är ca 10 km lång. Vägsträckan är allmänt spårig och ojämn, den uppvisar även ojämna sättningar och dålig bärighet. Detta bidrar till en försämrad fram- komlighet.

Syftet med projektet är att öka framkomligheten genom att förstärka det aktuella vägavsnittet samt åtgärda skadliga tjällyftningar så att vägen kan hållas öppen för BK-1 trafik året runt. Syftet är också att förbättra trafiksäkerheten genom att för- bättra sikten för trafikanterna och röja säkerhetszonen i anslutning till vägen från fasta hinder. Målet med vägåtgärderna på väg 707 är en väg med bra bärighet i befintlig sträckning med minst 20 års livslängd. Detta gynnar skogsnäringen, jord- bruk och övrigt näringsliv, samt boende och fritidshusägare längs sträckan.

Arbetsplanens vägförslag omfattar:

• Generella bärighetsförbättringar av befintlig väg. Generella åtgärder innebär att vägprofilen höjs för delar av sträckan, speciellt vid vägavsnitt med dålig bärighet.

• Vägavsnitt med dålig bärighet och kraftiga tjäluppfrysningar grävs ur och ersätts med ny överbyggnad.

• Hastighetsbegränsningen höjs från 70 till 80 km/h längs sträckan genom skogsmarkerna. Detta kan innebära att vägområdet utvidgas.

• Förbättring av avvattningen genom att trummor med skador eller dålig funk- tion byts ut eller förlängs.

• Förbättring av avvattningen genom fördjupning och breddning av diken.

Upprensning av utloppsdiken kan krävas för att klara vägens avvattning.

Beskrivning till arbetsplan Väg 707, Delen Ryssbält - Pålänge inom Kalix kommun, Objekt: 8211924-707, Upprättad 2012-06-01

Figur 1.1 visar aktuell vägsträckning väg 707.

6 Miljökonsek vensbeskrivning för arbetsplan Väg 707 Ryssbält - Pålänge 2011-05-30 GRANSKNING Miljökonsek vensbeskrivning för arbetsplan Väg 707 Ryssbält - Pålänge 2011-05-30 GRANSKNING

Luleå

Piteå Boden

Kalix

Öjebyn Älvsbyn

Töre

Nyborg

Haparanda

Byske

Alvik

Roknäs

Sävast

Sangis Rolfs

Gammelstaden

Jävre

Råneå

Bergnäset

Rosvik Lillpite

Övertorneå

Seskarö

Bergsviken Böle

Karlsborg

Hortlax

Hedenäset

Harads

Norrfjärden

Karungi

Nikkala Morjärv

Svartbyn

Påläng

Antnäs

Gyljen

Unbyn

Jämtön

Överkalix

Södra Sunderbyn

Måttsund

Juoksengi

Vittjärv Båtskärsnäs

Rutvik Korsträsk

Gunnarsbyn

Ersnäs

Blåsmark Sikfors Sjulsmark

Persön Svartlå

Klöverträsk

Tallvik

Hemmingsmark

Bensbyn

Drängsmark Fällfors

Gammelgården

Storön

väg 7 07

Ryssbält Bunäset

Inner- fjärden

Slumpfjärden Rånöfjärden

Legend

0 850 1 700 3 400Meters

Figur 2.1 Karta över utrednigsområdet för denna MKB.

6 Miljökonsek vensbeskrivning för arbetsplan Väg 707 Ryssbält - Pålänge 2011-05-30 GRANSKNING Miljökonsek vensbeskrivning för arbetsplan Väg 707 Ryssbält - Pålänge 2011-05-30 GRANSKNING

Luleå

Piteå Boden

Kalix

Öjebyn Älvsbyn

Töre

Nyborg

Haparanda

Byske

Alvik

Roknäs

Sävast

Sangis Rolfs

Gammelstaden

Jävre

Råneå

Bergnäset

Rosvik Lillpite

Övertorneå

Seskarö

Bergsviken Böle

Karlsborg

Hortlax

Hedenäset

Harads

Norrfjärden

Karungi

Nikkala Morjärv

Svartbyn

Svanstein

Påläng

Antnäs

Gyljen

Unbyn

Jämtön

Överkalix

Södra Sunderbyn

Måttsund

Juoksengi

Vittjärv Båtskärsnäs

Rutvik Korsträsk

Gunnarsbyn

Ersnäs

Blåsmark Sikfors Sjulsmark

Persön Svartlå

Klöverträsk

Tallvik

Hemmingsmark

Bensbyn

Drängsmark Fällfors

Gammelgården

Storön

!!!!

!!!!

!!!!

!!!!!

!!!!!!

!!!!

!!!

!

Legend

väg 7 07 Pålänge

Ryssbält Pålängsfjärden

Stenbäcken

Bunäset

Inner- fjärden

Slumpfjärden Rånöfjärden

Legend

0 850 1 700 3 400Meters

Figur 2.1 Karta över utrednigsområdet för denna MKB.

2 Bakgrund och motiv

2.1 Förutsättningar

Den aktuella sträckan mellan Ryssbält och Pålänge är ca 10 km lång. Vägsträckan är allmänt spårig och ojämn, den uppvisar även ojämna sättningar och dålig bärighet.

Detta bidrar till en försämrad framkomlighet för främst fordonstrafiken.

2.1.1 Trafikförhållanden Fordonstrafik

Vägbredden varierar mellan 6 - 6,5 m, vägen saknar vägren och är belagd med asfalt.

Den skyltade hastigheten är 70 km/h mellan byarna och 50 km/h inne i byarna. I Ryssbält finns ett barndaghem vid vägen och där är den skyltade hastigheten 30 km/h. Väg 707 trafikeras på den aktuella sträckan av 190 fordon per dygn, varav 15 tunga fordon (år 2005).

Kollektivtrafik

Länstrafiken i Norrbotten trafikerar väg 707 måndag – fredag, linje 301 Kalix-Ny- borg-Påläng, med fyra avgångar i varje riktning. Bussarna är avsedda för pendling till och från arbete och skola. Det finns även en efterfrågestyrd servicetur, linje 951, vars trafik är tidtabellbelagd och endast utförs efter förbeställning. Busshållplatser med stolpe finns i Pålänge vid Båtvägen i området Stenbäcken, vid Alholmen samt vid korsningen med väg 703. I Ryssbält finns en busshållplats med väderskydd vid Holmsundet, den används även vid skolskjuts för barnen i området. Åtgärder för busshållplatser (exempelvis tillgänglighets- och trafiksäkerhetsåtgärder) ingår ej i denna arbetsplan.

Gång- och cykeltrafik

Gång- och cykeltrafik förekommer i liten skala längs sträckan, och då främst i anslutning till byarna. Hela sträckan saknar gång- och cykelvägar och de som går eller cyklar är hänvisade till blandtrafik längs väg 707.

2.1.2 Olycksstatistik

Inga rapporterade olyckor finns på den aktuella sträckan.

2.1.3 Bebyggelse och markanvändning

Bebyggelsen längs sträckan är koncentrerad till de två byarna Ryssbält och Pålänge.

I Ryssbält bor 97 invånare och i Pålänge 291 invånare (enligt statistik från SCB för år 2005). Bebyggelsen i de två byarna består av både villor och gårdar. Många tomter har träd eller buskar i tomtgränsen ut mot vägen. Längs hela sträckan finns även fritidshus. I Pålänge finns grundskola, fritids samt förskola och barnen använ- der väg 707 so skolväg. I Ryssbält finns ett barndaghem i anslutning till väg 707, där är hastigheten begränsad till 30 km/h under de tider då barndaghemmet har öppet. I området kring Pålänge bedrivs jordbruk. Skogsområdena i anslutning till vägen nyttjas för skogsbruk av privata markägare.

Hela det aktuella arbetsplaneområdet ingår i Kalix sameby. Kalix sameby katego-

riserar området som trivselland och förvinter- och vinterland. Inom området före- kommer inga flyttleder eller hagar. Samebyns representant har gjort bedömningen att vägåtgärderna inte kommer att påverka renskötseln eftersom vägen i stort sett behåller sin gamla sträckning.

Ledningar

Arbetsplaneområdet berör ledningar för försörjning av el, opto, tele och vatten- och avlopp (VA). Alla befintliga och nya ledningar redovisas på plan och profilritningar.

Korsande högspänningsledningar finns på en mängd ställen inom vägområdet.

2.1.4 Miljö- och kulturförhållanden

Beskrivning av miljö- och kulturförhållanden utgår från bilagd Miljökonsekvens- beskrivning för Arbetsplan, Kalix väg 707, delen Ryssbält – Pålänge, daterad 2011-09- 16. Beskrivning av miljökonsekvenser för miljö och kulturmiljö återfinns i denna beskrivning i kapitel 6 Konsekvenser av vägförslaget.

Landskapsbild och Kulturmiljö

Den aktuella sträckan löper från byn Ryssbält genom skogsmarker fram till den öppna odlingsbygden Pålänge. I Pålänge finns samlad bebyggelse med lands- bygdskaraktär. I Ryssbält är landskapet delvis öppet med inslag av odlingsmark och vägen löper även på bank över en inre fjärd. Här finns spridd bebyggelse som är koncentrerad längs väg 707. Mellan Ryssbält och Pålänge löper vägen längs med kusten, men aldrig i direkt kontakt med vattnet. Längs hela sträckan kantas vägen av fritidsstugor, som ligger något avsides från vägen. Landskapet är småkuperat och vägen följer landskapet väl.

Pålänge är en kustbondeby med medeltida ursprung och med bibehållen odlings- struktur. Odlingslandskapet har av Länsstyrelsen pekats ut som bevarandevärt ef- tersom det är representativt för de medeltida kustbyarna i östra Norrbotten. Od- lingsmarken består av vallar som slås och delvis betas. På markerna finns ett antal lador, samt öppna diken, enstaka slyridåer samt en och annan dunge med asp, björk och al. Odlingsmarken ger byn en ålderdomlig karaktär och är viktig för upplevel- sen av landskapet.

Flera fornlämningar finns längs sträckan, den närmast vägen ligger nordöst om Ryssbält, med RAÄ-nummer Nederkalix 454:1 (inventerad 1985). Fornlämningen är en agrar lämning, en så kallad fossil åkermark. Inne i byn Ryssbält finns fyra forn- lämningar som ligger mellan 50-300 m från vägen. Lämningarna utgörs av en hus- grund från en gammal skola, en plats för båtlänningar, bebyggelselämningar från ett sentida torpställe samt en tjärdal. I övrigt finns två ytterligare fornlämningar från gamla torp vid Spiggen. De ligger på var sida om vägen. I Pålänge finns två fornläm- ningar av tjärdalar som ligger utanför arbetsplaneområdet. Se figur 2.1 Geografisk redovisning av miljöintressen.

I anslutning till fornlämningarna Nederkalix 401:1 och 402:1 finns en före detta slåtter- och betesmark som vuxit igen av skog i olika åldrar. Stagg, ängsskallra &

slidstarr är kvar i marken som annars hyser skogsväxter. Området finns med i ängs- och betemarkinventeringen som Länsstyrelsen genomfört och har nummer 609 MFY Ryssbält 1:8. Enligt Kalix kommuns översiktsplan har ängen tidigare varit för stenbunden för att plöjas och har därför endast använts som betesmark. Om ängen skall kunna räddas måste den hävdas genom bete.

Förklaringar

Riksintressen och Natura 2000

Inom Kalix kommun är hela kust- och skärgårdsområdet (området avgränsas i norr av väg E4) av riksintresse för det rörliga friluftslivet och aktuellt utredningsom- råde ligger inom detta riksintresse. Inga övriga riksintressen eller Natura 2000 områden ligger inom aktuellt utredningsområde. För information om friluftslivet, se rubrik Rekreationsvärden.

Naturvärden

Väg 707 passerar i det aktuella utredningsområdet över elva vattendrag, varav åtta är små vattendrag likande diken. Vid sakägarmötet framkom uppgifter om före- komst av småfisk i de tre större vattnen. Stenbäcken rinner från Stämsjön ned till Stenbäckgrundet via en trumma under vägen. Enligt uppgift förekommer lekande abborre och mört under vårarna. Trumma under väg 703 lär dock utgöra vand- ringshinder, varför inga fiskar bedöms ta sig hela vägen upp till sjön. En damm med en större trumma förbinder Innerfjärden i Ryssbält med Slumpfjärden och Storöfjärden. Platsen nyttjas för fiske, men utgör vandringshinder för fisk. Även i den så kallade Spiggenbäcken från Västerfjärden och ut mot Bunässundet lär små- fisk förekomma.

Vid Innerfjärden finns ett våtmarksområde som är en god fågellokal, där grågås häckar. Våtmarken ingår inte i Våtmarksinventeringen och har inget dokumenterat skydd. Den omnämns dock i Kalix kommuns översiktsplan som ett naturintressant område och en värdefull fågellokal med högt naturvärde. Vid sjön Västerfjärden pas- serar vägen ett område med sankmark som ligger i anslutning till sjön. Sankmarken ingår inte i Våtmarksinventeringen och har inget dokumenterat värde eller skydd.

I tabellen på nästa sida redovisas inventerade fiskförande vattendrag, vilka åtgärder och eventuella skyddsåtgärder som kommer att vidtas. Enligt fiskeriverket är det främst abborre, mörtfiskar och gädda som vanligtvis nyttjar små bäckar som dessa för fiskvandring och lek.

Sumpskogar finns längs med sträckan vid Stenbäcken i Pålänge samt i västra ut- kanten av byn Ryssbält. Sumpskog innefattar all trädbärande blöt mark där träden i moget stadium har en medelhöjd på minst 3 meter och trädens krontäckningsgrad är minst 30%. Sumpskog utgör även trädbestånd på fuktig mark om fuktighetsäls- kande arter (främst så kallade sumpmossor som vitmossor och björnmossa) täcker minst hälften av befintligt fält- eller bottenskikt. Sumpskogarna har inventerats av Skogsstyrelsen under 1991-1998. Sumpskogar får inte dikas eftersom dessa är käns- liga miljöer ofta med en rik biologisk mångfald. Kalix kommun har i översiktspla- nen pekat ut de mest värdefulla sumpskogarna i kommunen. Inga av de sumpskogar som förekommer längs sträckan är dock utpekade av kommunen.

Artrika vägkanter finns längs med väg 707 på sträckan mellan Stenbäcken och På- länge. Här finns ett antal olika hävdgynnade arter, så som ormrot, ögontröst och ängsskallra på båda sidor om vägen. Örterna växer i anslutning till betes- och od- lingsmarken, som utpekats som bevarandevärd. Både torr- och fuktväxter ingår i vägkantsfloran, där de fuktälskande växterna breder ut sig i dikesbotten och torr- växterna närmare vägkanten. De artrika vägkanterna ger en tydlig karaktär till vä- gen genom byn och utgör viktiga lokala upplevelse- och naturvärden.

Rekreationsvärden

Hela kust- och skärgårdsområdet inom Kalix kommun är utpekat som riksintresse för rörligt friluftsliv. I Ryssbält finns två småbåtshamnar Fotholmen och Binns-

holmsskatan, i Pålänge finns Pålängevikens fiskehamn. Längs hela sträckan finns många fritidshus. Ett flertal mindre badplatser finns i området och många använ- der områden vid vägen som utgångspunkter för jakt och bär- och svampplockning.

Skogsbruk och jordbruk

Delar av sträckan nyttjas för skogsbruk av privata markägare och jordbruk bedrivs i Pålänge.

Vattenresurser

Inom utredningsområdet finns inga kommunala grundvattentäkter. Enligt SGUs Brunnsarkiv finns ett antal enskilda brunnar och energibrunnar nära vägen inne i byn Ryssbält, fastighetsbeteckningar saknas dock och läge är osäkert. I bygghand- lingsskedet kommer läge av närliggande brunnar att inventeras. I Högnäset finns en brunn för vattenförsörjning på fastighet Ryssbält 1:6. Pålänge har ett vattenverk i den norra delen av byn, och ett reningsverk (fastighet Pålänge 1:74) som tar emot av- loppsvatten strax intill korsningen väg 707 och 703. I Ryssbält, samt vid vissa tomter i Pålänge, finns privata slambrunnar i anslutning till vägen. Avståndet varierar, men ligger på ca 2 m.

Ett antal små vattendrag som passerar under väg 707, exempelvis vid Holmsundet och Stenbäcken, leder vatten mot Störöfjärden. Storöfjärdens ytvattenförekomst (SE654416-230000) omfattas av miljökvalitetsnormer, och har bedömts ha god eko- logisk status.

Geotekniska förutsättningar

Morän är den jordart som dominerar längs den aktuella sträckan med vissa undan- tag. De byggnadstekniska förutsättningarna efter sträckan är generellt sett goda. Vä- gen är till största del belägen på fastjord. Där vägen passerar genom områden med lösjordspartier i låglänta områden krävs större åtgärder.

2.1.5 Kommunala planer Översiktsplaner

För området gäller Översiktsplan för Kalix kommun, antagen 2009-10-12. In- nerfjärden i Ryssbält är markerad som bevarandeområde i översiktsplanen, med hänsyn till betydelsefulla natur-och kulturvärden. Bevarandeintresset ska enligt planen prioriteras. Gällande detaljplan finns för områden i anslutning till vägen.

Projektet överensstämmer med översiktsplanen genom att områdets natur- och kulturvärden bevaras. Arbetsplanens skyddsåtgärder ska säkerställa att Innerfjär- dens våtmarker inte påverkas negativt av vägprojektet och att kulturvärden inte skadas.

Detaljplaner

Aktuell arbetsplan ligger till största del utanför detaljplanelagt område. Detaljpla- ner som angränsar mot vägområdet omfattar fritidsbebyggelse på Bunäset och Rå- näsudden. Områdena har enskilt huvudmannaskap vilket innebär att fastighetsä- garen svarar för drift av vägar och grönområde (allmän plats) inom planområdet.

Detaljplanerna anger var fritidsområdena ansluts till allmän väg, och pekar ut om- rådet som angränsar mot vägområdet som allmän plats, park eller dylikt. Om väg- projektet avviker mot detaljplan måste denna ändras eller upphävas, vilket görs av kommunen. Vägen kommer längs aktuellt vägavsnitt att åtgärdas i befintligt läge.

Vägområdet kommer att utökats (för utloppsdiken samt vägdiken) inom detaljpla- nelagt område. Detta kan innebära en mindre avvikelse från detaljplan. Eventuellt kan intrånget vara förenligt med detaljplanen då det rör sig om allmän plats, park eller dylikt.

Plan (nr och benämning) Huvudman Antagen/

laga kraft Anmärkning Arbetsplanens beröringspunkt Byggnadsplan för Fritidsbebyggelse,

Ryssbält 1:5, 3:11, 3:37 och 4:11, Kalix kommun, nr 11082-6593-76

1:5, 4:11 ägs av Mikael Andersson

3:37 ägs av Lars Göran Wiklund

laga kraft

1977-03-11 allmän plats, park eller dylikt

vägens säkerhetszon / vägområdet

Byggnadsplan för Fritidsbebyggelse, Rånäsudden 1:2, Kalix kommun, nr 11082-26971

1:2 ägs av Bengt Ingvar

Andersson laga kraft

1971-10-18 allmän plats, park eller dylikt

vägens säkerhetszon / vägområdet

Tabell 2.1 Detaljplaner

2.1.6 Ekonomiska förutsättningar

Väg 707 ingår i Trafikverkets bärighetsplan för Norrbotten som syftar till att höja bärigheten på det statliga vägnätet. Inriktningen är att byggnation ska ske under 2013, under förutsättning att medel till objektet finns i gällande plan.

2.2 Tidigare och pågående utredningar och beslut

I nedanstående figur redovisas planerings- och projekteringsprocessen för vägpro- jekt enligt väglagen (vägutredning tas inte fram för denna typ av projekt). Förstudie har tagits fram, och projektet befinner sig nu i arbetsplaneskedet.

2.2.1 Tjälinventeringar

Tjälinventeringar längs väg 707 har utförts under år 2008, 2009, 2010 samt 2011.

2.2.2 Förstudie

En förstudie upprättades november 2010 av SWECO. Syftet med förstudien var att ta fram ett underlag för det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet, i enlig- het Väglagen och Miljöbalken. I förstudien bedöms vägförbättringsåtgärder (Steg 3-åtgärder, enligt Trafikverkets Fyrstegsprincip) i form av bärighetsåtgärder och profiljustering vara den bästa lösningen. Länsstyrelsen i Norrbottens län har 2011- 03-03 enligt 14 a § i väglagen och 6 kap 4§ i miljöbalken beslutat att planerade väg- förbättringsåtgärder längs väg 707, delen Ryssbält - Pålänge, inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Bygg- och miljöavdelningen vid Samhälls-byggnadsför- valtningen i Kalix kommun har bedömt att åtgärderna inte medför betydande mil- jöpåverkan.

2.2.3 Arbetsplan och godkännande av MKB

Upprättandet av arbetsplanen har föregåtts av samråd med Länstyrelsen i Norr- botten, boende, sakägare, Fiskeriverket mfl (se vidare kapitel 11 Samrådsredogörel- se). Efter genomfört sakägarsammanträde (genomfört i januari 2011) upprättades under våren 2011 en miljökonsekvensbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivningen godkändes av Länsstyrelsen i Norrbotten 2011-10-28, se flik 3.

3 Syfte mål och avgränsning

3.1 Arbetsplanens syfte Syftet med arbetsplanen är att:

• ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, • ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt,

• reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning.

3.2 Projektets syfte

Syftet med projektet är att öka trafiksäkerheten och framkomligheten genom att förstärka det aktuella vägavsnittet samt åtgärda skadliga tjällyftningar. Syftet är också att förbättra trafiksäkerheten genom att förbättra sikten för trafikanterna och röja säkerhetszonen i anslutning till vägen från fasta hinder:

• höjd bärighet • högre ytstandard • ökad framkomlighet

• förbättrad trafiksäkerhet inom ramen för standardökning av bärigheten

Syftet med denna beskrivning är att beskriva vägförslagets syfte, omfattning och konsekvenser för väghållaren Trafikverket samt Länsstyrelsen, Kalix kommun, markägare och övriga intressenter.

3.3 Referensstandard

Vägförslagets referenshastighet är 50 km/h genom byarna och 80 km/h på de sträckor som idag har hastighet 70 km/h.

4 Vägförslaget

4.1 Arbetsplanens omfattning

Arbetsplanen omfattar ombyggnation av väg 707 huvudsakligen i nuvarande sträckning mellan byarna Ryssbält och Pålänge. Den aktuella sträckan är ca 10 km lång, se figur 1.1. Längdmätningen går från söder till norr, från Ryssbält mot På- länge, och börjar vid längdmätning km 7/200. Vägförslaget innebär att vägprofilen höjs för delar av sträckan, speciellt vid vägavsnitt med dålig bärighet. Vägavsnitt med dålig bärighet och kraftiga tjäluppfrysningar grävs ur och ersätts med ny överbyggnad. Vägdiken längs vägsträckan justeras så att en funktionell avvattning erhålls. Upprensning av utloppsdiken är nödvändigt för att klara vägens avvatt- ning och vägtrummor med skador eller dålig funktion ersätts med nya. Åtgärderna innebär att vägområdet utvidgas på delar av sträckan. Hastighetsbegränsningen planeras höjas från 70 till 80 km/h längs befintliga 70-sträckor.

Arbetsplanens omfattning framgår av planritningar med ritningsnummer 101T0201 till 101T0210.

4.2 Trafik

Väg 707 trafikeras på den aktuella sträckan av 190 fordon per dygn, varav 15 är tunga fordon.

4.3 Typsektion

Väg 707 utformas som en normal tvåfältsväg längs sträckor med referenshastighet 80 km/timme. Vägbanans bredd blir 6,5 m. Sidoområdet utformas med lutning 1:3 i innerslänt och 1:2 i bakslänt.

Säkerhetszonerna är utformade som god standard enligt VGU (publikation Vägars och Gators Utformning, Vägverket) och varierar med referenshastigheten. Sä- kerhetszon är det område utanför stödremsa vid sidan om vägbana, som ska vara fritt från fasta hinder och oeftergivliga föremål. Sträckor med referenshastigheten 80 km/h har en säkerhetszon på minst 8 m, sträckor med referenshastigheten 50 km/h har en säkerhetszon på minst 3 m.

4.4 Plan och profilstandard

Väg 707 har projekterats för normal plan- och profilstandard (för ombyggnad) en- ligt VGU i hastighet 80 km/h och 50 km/h. Den nya vägen höjs 0-0,50 m över be- fintlig mark. Se typsektioner 101T0401 – 101T0402. Vägens tvära kurvor kommer att rätas ut, i sektion ca 2/2-2/4 km, 4/9-5/3 km, 5/5-5/7 km och 6/2-6/4 km.

Plan och profilgeometrin håller i stort god standard enligt VGU (Vägars och Gators Utformning) för den föreslagna referenshastigheten 80 km/h. Vid vissa begrän- sade avsnitt (anslutningar mot fastigheter) har en lägre standard än vid nybygg- nad fått accepteras i enlighet med riktlinjer i VV Publikation 2004:80, Vägars och Gators Utformning – geometrisk utformning vid förbättringsarbeten.

4.5 Korsningar och anslutningar

Alla befintliga direktanslutningar bibehålls. Arbetsplanen omfattar även korsning- en med väg 704 mot Storön, medan korsningen med väg 703 i Pålänge inte ingår i aktuell arbetslan. Alla anslutningar och korsningar kommer att anpassas vid an- slutningen mot väg 707 så att de får motsvarande funktion de har idag.

4.6 Geologi och geoteknik

Morän är den jordart som dominerar längs den aktuella sträckan med vissa undan- tag. Den aktuella sträckan passerar två områden med svallsediment av sand, vid 13/800 – 14/800. Längs vägsträckans första del påträffas morän av typen sandig sil- tig morän och siltig sandig morän med undantag av sträckan mellan Lillfjärden och fram till Västerfjärdens östra sida, ca km 10/000 och ca km 10/900 och, där marken består av finkorniga sediment. Mellan Högnäset, ca km 12/600, och Rånäsudden, ca km 13/400, går vägsträckningen genom ett område med måttligt svallat sediment i form av stenig siltig sand. I övrigt består sträckan av morän från Rånäsudden, ca km 13/400, av typen sandig siltig morän och siltig sandig morän. Vid Pålänge påträffas två partier med finkorniga sediment, vardera ca 100 m långa, i form av lerig silt och siltig lera vid ca km 16/800 och km 17/100.

De byggnadstekniska förutsättningarna efter sträckan är generellt sett goda. Vä- gen är till största del belägen på fastjord. Där vägen passerar genom områden med lösjordspartier i låglänta områden krävs större åtgärder. Se även Tekniskt PM Geo- teknik för mer detaljerad information.

4.7 Hydrologi och hydroteknik

Inom arbetsplaneområdet förekommer inga kända förorenade mark- och vatten- områden.

4.7.1 Grundvatten

Inom utredningsområdet finns inga kommunala grundvattentäkter. Enligt SGUs Brunnsarkiv finns ett antal enskilda brunnar och energibrunnar nära vägen inne i byn Ryssbält, fastighetsbeteckningar saknas dock och läge är osäkert. I Högnäset finns en brunn för vattenförsörjning på fastighet Ryssbält 1:6. Pålänge har ett vat- tenverk i den norra delen av byn, och ett reningsverk (fastighet Pålänge 1:74) som tar emot avloppsvatten strax intill korsningen väg 707 och 703. I Ryssbält, samt vid vissa tomter i Pålänge, finns privata slambrunnar i anslutning till vägen. Avståndet varierar, men ligger på ca 2 m.

För vägsträckan genom Ryssbält kommer vägens befintliga överbyggnad att schak- tas ut och bytas mot nytt material. Vägen kan inte höjas på grund av anslutningar till privata fastigheter. Befintlig överbyggnad kommer att användas som skyddsla- ger.

Eventuell förekomst av enskilda brunnar i direkt anslutning till vägen ska invente- ras inför byggskedet.

4.7.2 Vägdagvatten

Väg 707 kommer att avvattnas med trummor och öppna diken. I stor sett alla trum- mor längs vägen kommer att bytas eller förlängas, och alla sidotrummor ersätts med nya. Rensning av vegetation i utloppsdiken behöver genomföras i samband med vägbyggnaden för att säkerställa en god dagvattenhantering.

Väg 707 passerar i det aktuella utredningsområdet över elva vattendrag, varav åtta är små vattendrag likande diken Ett antal små vattendrag som passerar under väg 707, exempelvis vid Holmsundet och Stenbäcken, leder vatten mot Störöfjärden.

Storöfjärdens ytvattenförekomst (SE654416-230000) omfattas av miljökvalitets- normer, och har bedömts ha god ekologisk status. Gränsvärdet för kvicksilver över- stigs dock (vilket det gör i alla Sveriges ytvattenförekomster idag; sjöar, vattendrag och kustvatten).

Eftersom påverkan på ytvattnet endast kommer att ske i form av grumling vid an- läggning av trummor samt vid schaktarbeten bedöms vägprojektet inte medföra någon bestående negativ påverkan på vattenförekomsten eller de vattendrag som korsar vägen.

4.8 Kollektivtrafik

Länstrafiken i Norrbotten trafikerar väg 707 måndag – fredag, linje 301 Kalix- Nyborg-Påläng, med fyra avgångar i varje riktning. Busstiderna är avsedda för pendling till och från arbete och skola. Det finns även en efterfrågestyrd service- tur, linje 951. Busshållplatser med stolpe finns i Pålänge vid Båtvägen i området Stenbäcken, vid Alholmen samt vid korsningen med väg 703. I Ryssbält finns en busshållplats med väderskydd vid Holmsundet, den används även vid skolskjuts för barnen i området. Då projektet endast omfattar åtgärder på befintlig väg kom- mer inte några nya anläggningar eller åtgärder för kollektivtrafiken ingå i plane- rade åtgärder.

4.9 Gång- och cykeltrafik

Gång- och cykeltrafik förekommer längs vägen men vägen saknar trottoarer och/

eller gång- och cykelbana. Inga åtgärder för gång- och cykeltrafik ingår i detta väg- projekt. Då objektet endast omfattar breddning av befintlig väg kommer inte några nya anläggningar eller åtgärder för gång- och cykeltrafik ingå i planerade åtgärder.

4.10 Skadeförebyggande åtgärder

Skadeförebyggande åtgärder som beskrivs nedan har tagits fram under arbets- planearbetet. De skadeförebyggande åtgärder som föreslås innebär en avvägning mellan vad som är miljömässigt fördelaktiga och ekonomsikt rimliga åtgärder. Där konskevenserna eller riskerna bedöms vara mycket små planeras små eller inga åt- gärder medan större konsekvenser eller risker innebär mer omfattande åtgärder, kontroll och uppföljning.

4.10.1 Barriäreffekter

Nyanlagda trummor anläggs så att de inte utgör barriärer för vattenlevande orga- nismer. I övrigt kommer inga förebyggande åtgärder att genomföras.

4.10.2 Buller Allmänt

När bullerreducerande åtgärder för fastigheter planeras styrs gällande riktlinjer av om vägprojektet anses utgöra nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av väg eller en befintlig väg. För väsentlig ombyggnad gäller riktvärdet 55 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), och för befintliga vägar gäller riktvärdet 65 dB(A). Eftersom vägåtgärderna på väg 707 innebär åtgärder på befintlig väg gäller riktvärdet 65 dB(A) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad).

Beräknade bullernivåer

Befintliga och nya bullernivåer har beräknats för fastigheter utmed den aktuella vägsträckan. Beräkningarna visar på ekvivalenta bullernivåer på under 55 dB(A) både före och efter vägåtgärd. Med aktuella trafiksiffror överskrids därmed inte riktvärden för ekvivalent nivå av buller inomhus eller utomhus. För maxnivå ska störningar förekomma mer än fem gånger per natt (kl. 22-06) för att åtgärder skall övervägas. Bullerskyddsåtgärder är inte aktuellt i detta projekt med hänsyn till att riktvärden för buller från vägtrafik enligt ovan inte överskrids.

4.10.3 Luftföroreningar

Varken i dagsläget eller de närmsta tjugo åren beräknas någon miljökvalitetsnorm för luftföroreningar överskridas längs väg 707, varför inga åtgärder planeras ge- nomföras.

4.10.4 Vibrationer

Markområdena domineras av morän, vilket innebär relativt goda markförhållan- dena med avseende på vibrationer. Riskavståndet mellan väg och byggnad på mo- ränmarker är < 6 meter och för sandiga marker < 5 m (i hastighet 90 km/h). Efter- som inga bostadshus ligger inom eller nära riskavstånden för vibrationer kommer inga skadeförebyggande åtgärder att vidtagas.

4.10.5 Naturmiljö Trummor

Vid sakägarmötet framkom uppgifter om förekomst av småfisk i de tre större vatt- nen. Stenbäcken rinner från Stämsjön ned till Stenbäckgrundet via en trumma un- der vägen. Enligt uppgift förekommer lekande abborre och mört under vårarna.

En damm med en större trumma förbinder Innerfjärden i Ryssbält med Slumpfjär- den och Storöfjärden. Platsen nyttjas för fiske, men utgör vandringshinder för fisk.

Även i den så kallade Spiggenbäcken från Västerfjärden och ut mot Bunässundet lär småfisk förekomma.

Eftersom grågås är en vanligt förekommande art och vägåtgärderna endast innebär lokala störningar vid själva vägbygget, görs bedömningen att inga vidare åtgärder för fågellivet behöver vidagas. För våtmarker och fiskförande vattendrag genomförs åtgärder för att förhindra grumling mm. För att minimera grumling vid planerade

trumbyten ska trumåtgärder genomföras vid lågflöde, normalt juli-augusti alterna- tivt vintertid. För att säkerställa att nyanlagda trummor inte utgör barriärer för vat- tenlevande organismer ska följande riktlinjer följas vid utformningen:

• Trumman med diameter 80 cm skall grävas ner och läggas på en nivå minst 20 cm ner under vattendragets botten.

• Trumma som grävs ner i bäckbotten återfylls med grus och småsten upp till bäckbottens naturliga nivå. Sprängsten eller annat skarpkantat material i trummans omgivning kan orsaka problem för djur att ta sig fram längs vat- tendraget om stenarna är alltför vassa, och ska därför undvikas. Materialet väljs så att naturlig övergång till anslutande bäckbotten erhålls.

• Trumman läggs på en sådan nivå att vattnets djup och läge inte påverkas och så att markavvattning eller dämning uppströms liggande markområden inte sker.

Åtgärder vid sumpskogar

• I och i anslutning till sumpskogar ska inga nya utloppsdiken anläggas. Befint- liga diken rensas. Dikesåtgärder utförs med försiktighet.

4.10.6 Kulturmiljö och landskap

Vägåtgärderna ska genomföras på ett sådant sätt att träd och buskar på privat tomt- mark och de artrika vägkanterna i möjligaste mån bevaras. Vägens profil ska inom byn Ryssbält hållas så låg som möjligt. De artrika vägkanterna bevaras genom an- passad dikning, enligt MKBs kapitel 5.2.3 Artrika vägkanter (se rubrik nedan).

Anpassad dikning

Anpassad dikning kan utföras genom att ytjorden läggs åt sidan (förslagsvis i bak- slänt), därefter fördjupas diket och till sist återförs vegetationsjorden (som inne- håller fröbanken) på slänten. Detta utförs löpande längs vägsträckan så att den av- lägsnade jorden så snart som möjligt läggs tillbaka. Anpassad dikning ska utföras under höst eller vår, ej sommar, för att undvika att jorden torkar ut och fröna skadas.

Observera att jorden måste återföras till samma ställe som den togs ifrån.

Fornlämningar

Fornlämning Nederkalix 199:1 som ligger inom 50 m från vägmitt, ska märkas ut av Länsstyrelsen innan arbeten påbörjas. Upplag får ej förekomma i anslutning till fornlämningar. Åverkan på fornlämning får inte ske.

Det krävs alltid tillstånd från Länsstyrelsen att rubba, ta bort, gräva ut, täcka över och genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast forn- lämning. Detta gäller även ett område kring en fornlämning, så kallat skyddsom- råde. Tillståndsansökan krävs för Nederkalix 454:1. Samråd har under arbetspla- nearbetet hållits med Länsstyrelsen i Norrbottens kulturmiljöenhet.

Om en fornlämning skulle påträffas under grävning eller annat arbete skall detta omedelbart avbrytas och Länsstyrelsens kulturmiljöenhet kontaktas enligt Kul- turminneslagen kap 2, §10. Länsstyrelsen beslutar sedan om en arkeologisk under- sökning ska genomföras.

Vägnära träd

För att undvika att vägnära träd och buskars rötter, stam, gren- eller bladverk ska- das ska markarbete i möjligaste mån undvikas i rotsystemets utbredning.

4.10.7 Mark- och vattenföroreningar Grundvatten

Befintlig överbyggnad kommer att behöva ersätttas inom byn Ryssbält. Eventuell förekomst av enskilda brunnar i direkt anslutning till vägen ska inventeras inför byggskedet. Om enskilda brunnar förekommer gäller att:

• Beredskap måste finnas för eventuellt oljespill vid vattentäkt eller brunn. I händelse av spill eller utsläpp av exempelvis olja under byggtiden ska Rädd- ningstjänsten larmas. Åtgärder ska vidtas för att begränsa och sanera förore- ningen. Entreprenören ska ha en beredskapsplan samt saneringsutrustning.

• Kontroll av miljöpåverkan på enskilda brunnar ska utföras. Ett grundvatten- rör sätts ner strax utanför arbetsområdets gräns för att kunna ta prover på vattenkvaliteten före, under och efter vägåtgärd.

4.10.8 Skyddsåtgärder under byggnadstiden

Störningarna och påverkan under byggtiden är i många fall större än från vägens driftskede. I samband med att bygghandlingen upprättas ska man utarbeta ett de- taljerat program för uppföljning av miljöskyddsåtgärder och miljöeffekter. Åtgär- der för att minska störningarna ska planeras och genomföras så långt möjligt:

• Hushållning med material, energi: Trafikverket ställer krav på att upp- dragstagaren/entreprenören skall följa de miljökrav vid upphandling vid entreprenader och tjänster som finns (VV Publ 2006:105 och 2004:104).

Kraven omfattar utbildning, kemiska produkter och material, fordon och arbetsmaskiner. Kemiska produkter ska granskas av kemikalie-gransknings- funktionen innan de får börja användas i entreprenaden.

• Naturmiljö, riksintresse: Tillfälliga upplag och etableringsområden ska för- läggas inom vägområdet (befintligt vägområde och nytt vägområde). Upplag ska placeras på behörigt avstånd från naturliga vattendrag och våtmarker för att undvika att eroderat material orsakar grumling i vattnet eller på annat sätt påverkar naturmiljön negativt.

• Kulturmiljö: Tillståndsansökan och utsättning av fornlämningar ska ske, se vidare kapitel 4.10.6 Kulturmiljö och landskap. Om fornlämningar eventuellt påträffas under byggtiden skall entreprenören omgående kontakta Länssty- relsen i Norrbottens län. Fornlämningar skyddas enligt lag och arbeten som kan skada eller förstöra fast fornlämning får ej utföras förrän dessa under- sökts av Länsstyrelsen.

• Naturmiljö, vattenresurser: I händelse av spill eller utsläpp under byggti- den ska Räddningstjänsten larmas. Åtgärder ska vidtas för att begränsa och sanera föroreningen. Entreprenören ska ha en beredskapsplan samt sane- ringsutrustning.

• Hushållning med material: Utsättning av och eventuella skyddsåtgärder för befintliga ledningar skall finnas vid byggandet i luft och mark.

• Masshantering: Om massor som innehåller föroreningar påträffas under byggskedet ska arbetet upphöra och kontakt tas med beställaren för beslut om åtgärder.

• Vattenresurser: Eventuell förekomst av enskilda brunnar i direkt anslutning till vägen ska inventeras inför byggskedet. Om enskilda brunnar förekommer ska kontroll av miljöpåverkan på enskilda brunnar utföras, se kapitel 4.10.7 Mark- och vattenföroreningar.

• Naturmiljö, vattenresurser: För att minimera grumling vid planerade trum- byten ska trumåtgärder genomföras vid lågflöde, normalt juli-augusti alterna- tivt vintertid, se kapitel 4.10.5 Naturmiljö.

• Boendemiljö: Kontrollprogram för uppföljning av byggbuller och vibrationer ska upprättas och följas under byggskedet. Närboende och allmänhet bör informeras i god tid före bullrande verksamhet påbörjas.

• Vattenresurser, luftkvalitet, boendemiljö: Inga miljökvalitetsnormer bedöms komma att överskridas under byggskedet eller i driftskedet. En ris- kanalys med kontrollprogram ska upprättas och följas under byggskedet.

• Riksintresse: Kalix kust- och skärgårdsområde utgör riksintresse för det rörliga friluftslivet. Vägförbättringsåtgärderna innebär i sig en förbättring av tillgängligheten till kust och skärgård. Inga övriga skyddsåtgärder planeras.

4.11 Övriga väganordningar

4.11.1 Beläggning

Beläggning på vägen utförs med bitumenbundet slitlager.

4.11.2 Trummor

Alla trummor under väg 707 kommer att bytas eller förlängas, och alla sidotrum- mor ersätts med nya.

4.11.3 Belysning

Befintlig belysning längs sträckan behålls, ingen ny belysning planeras.

4.11.4 Skyltar

Befintliga vägmärken flyttas i erforderlig omfattning inom befintlig vägkorridor.

Nya hastighetsskyltar sätts upp där hastigheten ändras från 70 km/h till 80 km/h.

Skyltning genomförs enligt Vägmärkesförordningen och Trafikverkets gällande regler.

4.11.5 Vägmarkering

Ny vägbana målas lika befintlig. Vägen kommer att utföras med vägmarkeringar enligt Trafikförordningen och Vägmärkesförordningen, samt VGU.

4.12 Andra åtgärder och anordningar

4.12.1 Enskilda anslutnings- och parallellvägar

Enskilda vägar och anslutningar som inte är väganordning påverkas av projektet.

Dessa kommer att anpassas i höjd lokalt vid anslutning mot väg 707 samt behålla

motsvarande funktion och standard de har idag.

4.12.2 Jord- och luftledningar

Befintliga ledningar för el- och tele inom arbetsplaneområdet flyttas i erforderlig omfattning av respektive ledningsägare.

4.12.3 Kompensationsåtgärder

Inga kompensationsåtgärder är aktuella i projektet.

5 Väghållningsansvar för allmänna vägar

5.1 Förändring av väghållningsområde

Inom det aktuella området är enbart Trafikverket väghållare för det allmänna väg- nätet.

5.2 Förändring av allmän väg

Arbetsplanen föreslår ingen förändring av allmän väg till enskild väg eller vice versa.

6 Konsekvenser av vägförslaget

6.1 Trafiktekniska konsekvenser

6.1.1 Trafikmängder

Förslaget väntas inte medföra någon större påverkan på nuvarande trafikmängder.

6.1.2 Framkomlighet och trafiksäkerhet

Framkomligheten kommer att förbättras längs den aktuella vägsträckan, vilken idag är spårig och ojämn med ojämna sättningar och dålig bärighet. Bärigheten kommer att förbättras och sikten förbättras genom kurvrätningar. Referenshastig- heten höjs till 80 km/h på befintliga 70-sträckor.

6.1.3 Trafikekonomi och komfort

Driftskostnaderna för vägen förväntas minska efter åtgärderna till följd av att väg- konstruktionen blir bättre efter avvattnad, vilket kommer att innebära mindre av kostsamma småskador som måste åtgärdas regelbundet.

6.1.4 Trafikantupplevelse och trafikservice

Trafikantupplevelsen påverkas till viss del av föreslagna åtgärder. Upplevelsen av vägens sidoområden och diken kommer att påverkas negativt av vägåtgärderna.

Vägmiljön kommer ett tag framöver att se påverkad ut men på sikt kommer slän- terna att återfå sin naturliga karaktär med skog och ris- och mossbeklädd mark.

Inga anordningar för trafikantservice ingår i planerade åtgärder.

6.2 Miljökonsekvenser

Här redovisas de miljökonsekvenser som projektet bedöms medföra efter inarbe- tade skyddsåtgärder. Skyddsåtgärderna redovisas i kapitel 4.10 Skadeförebyggande åtgärder.

Bedömningsgrunder

Bedömningen av miljökonsekvenser utgår från vägförslaget som redovisas i kapi- tel 4 Vägförslaget. Bedömning/värdering av en åtgärds konsekvens görs genom en sammanvägning av det berörda intressets värde och av ingreppets eller störning- ens omfattning. Med konsekvenserna menas de värderande effekter som den före- slagna vägen medför tillsammans med de inarbetade åtgärderna. Konsekvenserna graderas i små, måttliga och stora. Om inget annat anges avses negativ konsekvens.

I Miljökonsekvensbeskrivning för Arbetsplan Kalix väg 707, daterad 2011-09-16 finns bedömningsgrunderna för respektive intresse redovisade i särskild faktaruta. I de fall bedömningsgrunder saknas baseras bedömning på gällande miljökvalitets- normer. För enkelhetens skull redovisas inte bedömningsgrunderna från MKB:n i denna Beskrivning. Alla bedömningar är utförda av SWECO.

6.2.1 Hälsa och säkerhet Rekreation

Hela kust- och skärgårdsområdet inom Kalix kommun är utpekat som riksintresse för rörligt friluftsliv. I Ryssbält finns två småbåtshamnar Fotholmen och Binns- holmsskatan, i Pålänge finns Pålängevikens fiskehamn. Längs hela sträckan finns många fritidshus. Ett flertal mindre badplatser finns i området och många använ- der områden vid vägen som utgångspunkter för jakt och bär- och svampplockning.

Vägåtgärderna syftar till att förbättra vägens bärighet och trafiksäkerhet, vilket gör att vägen blir mer tillgänglig för rekreations- och friluftssyften. Konsekven- serna för rekreation och friluftsliv bedöms bli små positiva.

Buller och andra störningar

Den fasta bostadsbebyggelsen som förekommer längs sträckan finns främst inom byarna Ryssbält och Pålänge. En del av bostadshusen ligger i direkt anslutning till vägen. Mellan byarna förekommer fritidsbebyggelse längs kusten, på södra sidan om väg 707. De störningar i boendemiljön som brukar utredas i samband med väg- byggande är framförallt frågor som rör buller, vibrationer, luftföroreningar och bar- riäreffekter. Denna typ av störningar har alla ett direkt samband med trafikmäng- den längs vägen. Vägombyggnaden bedöms i sig inte komma att leda till en ökad trafikmängd och störningarna bedöms därför inte påverkas nämnvärt.

Eftersom vägen planeras gå i befintlig sträckning, kommer inga nya störningar att uppstå för boende. Hastigheten kommer att höjas från 70 till 80 km/h. Se kapitel 4.10 Skadeförebyggande åtgärder angående buller. Under byggskedet kommer dock

vissa störningar att förekomma, se kapitel 6.4 Påverkan under byggskedet.

Risker och säkerhet

Transport av farligt gods utgör en potentiell risk för de närboende vid en olycka med exempelvis explosiva och brandfarliga ämnen samt giftiga gaser. På aktuell sträcka av väg 707 finns ett flertal bostadshus i nära anslutning till vägen, vilka skulle kunna påverkas vid en olycka. Transport av farligt gods sker dock inte på vägen i någon betydande grad. Vägombyggnaden medför i sig en allt mindre risk för olyckor ef- tersom vägens standard förbättras. Sammantaget blir konsekvenserna små positiva.

Äldre asfaltbeläggningar kan innehålla stenkolstjära, som sedan år 2002 klassas som farligt avfall om halten av cancerogena ämnen i materialet överstiger 0,1 pro- cent. Förekomst av stenkolstjära i befintlig väg har undersökts genom provtagning.

Enligt undersökningarna förekommer ingen stenkolstjära i befintlig väg.

6.2.2 Natur- och kulturmiljö Kulturmiljö och landskap

Där vägen går över Pålänges bevarandevärda odlingsmark kommer den största synliga effekten av vägåtgärderna att diken fördjupas och breddas. Eftersom om- byggnaden sker i befintligt läge, och anpassad dikning ska genomföras längs art- rika vägkanter, bedöms endast små negativa konsekvenser uppstå för landskapsbil- den och kulturmiljön.

Vägåtgärder i anslutning till den fossila åkermarken i Ryssbält, Nederkalix 454:1, innebär att vägens slitlager grävs bort, och ersätts med nytt material. Befintlig överbyggnad kommer att nyttjas. Ett område 10 m från befintlig vägkant kommer

att påverkas av dikesåtgärder. Diket kommer att rensas från vegetation för att för- bättra avvattningen. Eftersom vägområdet utökas kan fornlämningen påverkas.

Vägens läge intill lämningen innebär dock att fornlämningen redan har påverkats av ett tidigare vägbygge. Inarbetade åtgärder i form av utsättning för Nederkalix 199:1, ska säkerställa att ingen åverkan sker på denna fornlämning. Övriga kända fornlämningar ligger alltför långt från vägen för att beröras.

För hastighet 50 km/h gäller en säkerhetszon på 3 m och för 80 km/h gäller en säkerhetszon på 8 m, vilket innebär att oeftergivliga föremål (så som träd och sten- block) inom dessa avstånd till vägen ska avlägsnas. Även markarbeten i anslutning till vägnära träd och buskar kan eventuellt medföra att skyddsåtgärder behöver genomföras, exempelvis i form av skyddsinhägnad av vegetation och kapning av rötter och grenar. Konsekvenserna för landskapsbilden och kulturmiljön bedöms som små till måttliga.

Konsekvenserna av vägåtgärderna och de inarbetade åtgärderna bedöms samman- taget som små avseende kulturmiljö och landskap.

Naturmiljö

Vägåtgärderna innebär att skadade och fellagda trummor byts ut. Diken och ut- loppsdiken kommer att rensas för att få en väl fungerande avvattning av vägen. Väg 707 passerar över elva vattendrag. De trummor som är skadade kommer att åtgärdas.

För bäckar och vattendrag innebär vägåtgärderna små negativa konsekvenser un- der byggtiden, i form av risk för grumlig och andra störningar. På sikt innebär dock åtgärdade trummor en förbättrad vattengenomströmning och att vandringshinder åtgärdas, vilket är positivt för vattendrag och vattenlevande djur. Förutsättningarna för fisk och andra vattendjur bedöms förbättras efter de åtgärder som föreslås, ef- tersom grumlingspåverkan av trumbytet endast blir tillfällig. Vägförbättringsåtgär- derna bedöms på det hela taget medföra små negativa konsekvenser för våtmarker och vattendrag.

Ombyggnationen innebär en negativ påverkan på de artrika vägkanterna, även om anpassad dikning genomförs. Markarbetena kommer innebära att vägkanternas vegetation minskar eller uteblir under en period. Även den ökade dräneringen som ombyggnationen av vägen medför kan göra att växtplatsens förutsättningar för- ändras. Konsekvenserna av åtgärderna bedöms dock som små, eftersom de nega- tiva konsekvenserna med inarbetade åtgärder är kortvariga och övergående.

De sumpskogar som idag ligger i direkt anslutning till vägen kan komma att på- verkas av dikesåtgärder och rensning av utloppsdiken, vilket innebär en risk för ökad dränering. Sumpskogarna i anslutning till vägen är redan idag påverkade av befintlig väg och den negativa påverkan blir endast lokal, varför konsekvenserna bedöms som små.

6.2.3 Hushållning med naturresurser Skogsbruk och jordbruk

Vägförbättringsåtgärderna kommer att innebära bättre bärighet på vägen vilket medför positiva konsekvenser för skogsbruket och jordbruket. Där vägområdet utökas kan enstaka träd som står inom säkerhetszonen behöva avverkas. Konse- kvenserna för skogsbruket och jordbruket bedöms sammantaget som små positiva.

Materialhantering

Befintligt material skall så långt som möjligt återanvändas, men projektet kommer att kräva måttliga mängder nya massor av krossmaterial/jord- och bergmassor för bär- skydds- och förstärkningslager. Användbara schaktmassor ska användas inom projektet som fyllnadsmaterial. Om massor som innehåller föroreningar påträffas under byggskedet ska arbetet upphöra och kontakt tas med beställaren för beslut om åtgärder.

Massor som inte kan användas kommer att läggas upp inom vägområdet, företrä- desvis inom skogsmarkerna. Detta för att minimera intrånget i landskapet och störningen under byggskedet. Upplag ska placeras på behörigt avstånd från natur- liga vattendrag och våtmarker för att undvika att eroderat material orsakar grum- ling i vattnet eller på annat sätt påverkar naturmiljön negativt.

Allt material som frigörs från väglinjen och uppfyller kvalitetskraven kommer att återanvändas. Dock kommer tillkomande material att behövas till den nya över- byggnaden. Det material som inte kan användas inom projektet läggs upp på anvi- sad plats, eller borttransporteras. Cirka 15 000 m3 överskottsmassor kommer att genereras. Inga kända förekomster av förorenade massor kommer att beröras.

Vattenresurser

Inom utredningsområdet finns inga kommunala grundvattentäkter. Enligt SGUs Brunnsarkiv finns ett antal enskilda brunnar och energibrunnar nära vägen inne i byn Ryssbält, fastighetsbeteckningar saknas dock och läge är osäkert. I bygghand- lingsskedet kommer läge av närliggande brunnar att inventeras. I Högnäset finns en brunn för vattenförsörjning på fastighet Ryssbält 1:6. Pålänge har ett vattenverk i den norra delen av byn, och ett reningsverk (fastighet Pålänge 1:74) som tar emot av- loppsvatten strax intill korsningen väg 707 och 703. I Ryssbält, samt vid vissa tomter i Pålänge, finns privata slambrunnar i anslutning till vägen.

Ett antal små vattendrag som passerar under väg 707, exempelvis vid Holmsundet och Stenbäcken, leder vatten mot Störöfjärden. Storöfjärdens ytvattenförekomst (SE654416-230000) omfattas av miljökvalitetsnormer, och har bedömts ha god ekologisk status. Med inarbetade åtgärder, som ska säkerställa att grumling mini- meras, bedöms påverkan på områdets vattenresurser bli mycket liten. Vägprojektet bedöms inte medföra någon bestående negativ påverkan på vattenförekomsten eller de vattendrag som korsar vägen.

Eventuell förekomst av enskilda brunnar i anslutning till vägen inventeras inför byggskedet. Om enskilda brunnar förekommer ska kontroll av miljöpåverkan på enskilda brunnar utföras, se kapitel 4.10.7 Mark- och vattenföroreningar. Med in- arbetade åtgärder, som ska säkerställa att ingen miljöpåverkan sker på eventuellt förekommande enskilda brunnar, bedöms ingen negativ påverkan ske på områdets vattenresurser. Vägförbättringsåtgärderna och de inarbetade åtgärderna innebär att inga konsekvenser bedöms uppstå på enskilda brunnar.

Riksintressen

Inom Kalix kommun är hela kust- och skärgårdsområdet (området avgränsas i norr av väg E4) av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Ingen påtaglig skada bedöms uppstå på riksintresset då vägåtgärderna syftar till att förbättra vägens bärighet och trafiksäkerhet, vilket gör området mer tillgängligt för rekreations- och fri-

luftssyften.

6.2.4 Uppfyllelse av allmänna hänsynsregler

Nedan redovisas en kort bedömning av hur hänsynsreglerna tillämpats eller avses att tillämpas i arbetet med denna arbetsplan.

• Bevisbörderegeln, 1 § -Syftet med föregående MKB-process och -dokumentet är ett led i uppfyllelsen som visar att hänsynsregeln iakttas. I detta projekt har hänsynsreglerna beaktats genom att Trafikverkets planeringsprocess följts och att krav på kvalitetssäkring och miljöhänsyn under byggtiden kommer att ställas.

• Kunskapskravet, 2 § - Kunskapskravet efterlevs genom de samråd, samman- ställning av underlagsmaterial, inventeringar, beräkningar och bedömningar som utförts under planerings- och MKB-processen. Informationen har legat till grund för beskrivningar och bedömningar av påverkan på hälsa och miljö.

• Försiktighetsprincipen, 3 §- De skyddsåtgärder, begränsningar och de försik- tighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att projektet medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön finns beskrivna i projektets MKB och arbetsplan.

• Produktvalsprincipen, 4 § - man ska välja sådana kemiska produkter och bio- tekniska organismer som är minst skadliga för miljön. I Trafikverkets regler för miljöhänsyn vid entreprenader för hantering av miljöfrågor i byggskedet beskrivs hur kemiska produkter ska väljas. Målet är att välja de produkter som är minst skadliga för miljön.

• Hushållnings- och kretsloppsprinciperna, 5 § - För att minimera användandet av resurser utifrån är massbalans en viktig bedömningsgrund vid projekte- ringen. Detta uppnås genom att massor flyttas inom projektet.

• Lokaliseringsprincipen, 6 § - Vid arbetet med förstudien och arbetsplanen har det bästa alternativet/utformningen valts med hänsyn till bestämmelserna i miljöbalken.

• Skälighetsprincipen, 7 § - alla hänsynsregler ska tillämpas efter en avvägning mellan nytta och kostnader. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motive- rade utan att vara ekonomiskt orimliga. Trafikverket har efter förstudien tagit ställning för att den planerade ombyggnaden av befintlig väg är motiverad.

• Skadeansvaret, 8 § - De eventuella skador eller olägenheter som uppstår till följd av vägen under bygg- och driftskedet kommer Trafikverket att avhjälpa i den omfattning det anses skäligt enligt miljöbalken.

Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt styrmedel som regleras i miljöbalken 5 kap.

Idag finns tre förordningar om miljökvalitetsnormer. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styr- medel för att på sikt nå miljökvalitetsmålen.

För närvarande finns miljökvalitetsnormer inom fyra områden:

• olika föroreningar i utomhusluften (SFS 2001:527). För att skydda männis- kors hälsa vill man med miljökvalitetsnormen för utomhusluft, begränsa ut- släppen av kvävedioxid/kväveoxider, svaveldioxid och bly, partiklar (PM10),

bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren. Nor- merna för utomhus luft gäller i hela landet.

Fordonstrafikens utsläpp kan orsaka utsläpp av luftföroreningar. Utsläppen är proportionella mot bränsleförbrukningen. Den upprustning av vägarna som arbetsplanen föreslår innebär ingen ökning trafiken. Däremot höjs hastighe- ten från 70 till 80 km/h på en del av sträckan. Planerade åtgärder kommer dock inte medföra överskridande av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft.

• olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (SFS 2001:554). Gäller i utvalda sjöar och vattendrag i hela landet. Ej relevant i detta projekt.

• omgivningsbuller (SFS 2004:675). Normen avser buller från järnvägar, vägar, flygplatser och industriell verksamhet och är en så kallad målsättningsnorm (några fastlagda ljudnivåer som alltid ska underskridas finns inte). Normen gäller för vägar med mer än 6 miljoner fordon per år. Ej relevant i detta projekt.

• EU:s vattendirektiv strävar efter att reformera användningen av yt- och grundvatten i alla medlemsländer till år 2015. I Sverige tillämpas vattendi- rektivet genom vattenförordningen (SFS 2004:660) Målet för dessa yt- och grundvatten är att de skall uppnå god ekologisk status. Den övergripande mål- sättningen är att vattenmiljöerna inte ska vara påtagligt påverkade av mänsk- lig aktivitet. Generellt gäller att ju mindre vattnen är påverkade av mänsklig verksamhet, desto större är sannolikheten att de kommer att klara kravet på god ekologisk status.

Ett antal små vattendrag som passerar under väg 707, exempelvis vid Holms- undet och Stenbäcken, leder vatten mot Störöfjärden. Storöfjärdens ytvat- tenförekomst (SE654416-230000) omfattas av miljökvalitetsnormer, och har bedömts ha god ekologisk status. I Sverige idag överstiger dock kvicksilver gränsvärdet i alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten, så även i Storöfjärden. Vägprojektet bedöms inte medföra någon bestående nega- tiv påverkan på vattenförekomsten eller de vattendrag som korsar vägen, och påverkar inte möjligheten att klara god ekologisk status.

6.3 Konsekvenser för pågående markanvändning

Förutsättningarna för transporter gynnas av föreslagna åtgärder vilket innebär positiva effekter för markanvändningen i området med skogsbruk, jordbruk och friluftsliv. Förstärkningen innebär att en del mark (skogsmark) i anslutning till be- fintlig vägkorridor kommer att tas i anspråk.

Någon inlösen av bostadsfastigheter krävs inte för objektets genomförande.

Områden kommer att användas tillfälligt under entreprenaden, dessa återställs till befintlig markanvändning efter byggtiden.

Total summering av arealer som tas i anspråk visas i tabell nedan.

Vägrätt Jordbruksmark

- Åker

- Äng 3 600

10 000

Skogsmark 88 000

Tomtmark 6 500

Impediment -

Väg 1 800

Vatten 350

Dike -

Totalt 110 250

Tabell 6.1 Summering av arealer i m² enligt Sakägarförteckning.

6.4 Påverkan under byggnadstiden

Arbetet med att bygga objektet beräknas ta cirka två år.

Under byggnadstiden kommer det att uppstå störningar för dem som vistas i om- rådet, till exempel buller och avgaser från arbetsfordon och damm ifrån masshan- tering.

Vibrationer kan ge skador på byggnader, konstruktioner, brunnar samt ledningar mm och kan uppstå vid schaktning, packning och av tung trafik. Framkomlighe- ten för friluftslivet kan begränsas något och möjligheten till rekreation påverkas till viss del under byggnadstiden. Omläggning av befintliga ledningar kommer att behöva genomföras.

Vid omgrävning av diken, trumläggning och andra arbeten i och i anslutning till bäckar och vattendrag, kan grumlig uppstå nedströms grävningspunkten och på- verka det biologiska livet negativt. Även utsläpp från arbetsmaskiner är en risk för vattenmiljön. Föreslagna skyddsåtgärder under byggtiden redovisas under avsnitt 4.10.8 Skyddsåtgärder under byggnadstiden.

Vägbygget genererar massförflyttningar för schakter och fyllningar. Detta innefat- tar transporter av både jordschakter och fyllningar med anskaffat material. Till detta tillkommer material till asfaltarbeten.

7 Markåtkomst

7.1 Fastställelseprövning

Denna arbetsplan kommer att ställas ut och genomgå fastställelseprövning. Under utställelsetiden kan berörda sakägare och övriga lämna synpunkter på planen. De synpunkter som kommer in sammanställs och kommenteras i ett PM som upprät- tas när utställelsetiden är slut.

De inkomna synpunkterna kan föranleda att väghållningsmyndigheten reviderar arbetsplanen. De sakägare som berörs av revideringen kommer då att kontaktas och får ta del av ändringen. Är revideringen omfattande kan ny utställelse behöva göras.

Arbetsplanen och utlåtandet översänds till länsstyrelsen som yttrar sig över ar- betsplanen. Därefter begärs fastställelse av arbetsplanen.

De som har lämnat synpunkter på arbetsplanen ges möjlighet att ta del av de hand- lingar som har tillkommit efter utställelsetiden, bland annat utlåtandet. Efter den- na så kallade ”kommunikation” kan beslut tas att fastställa arbetsplanen, om den kan godtas och uppfyller de krav som finns i lagstiftningen.

Om beslut att fastställa arbetsplanen tas kommer beslutet att kungöras. Beslutet kan överklagas till regeringen. Arbetsplanen vinner laga kraft om ingen överklagar fastställelsebeslutet inom tiden för överklagande. Om beslutet överklagas prövas överklagandet av regeringen.

Hur arbetsplaner ska ställas ut och fastställas regleras i 17-18 §§ väglagen och 30-36

§§ vägkungörelsen.

7.1.1 Fastställelsebeslutets omfattning

Fastställelsebeslutet omfattar det som redovisas i arbetsplanens beskrivning och på plan- och profilritningar samt de villkor som tas upp i beslutet. För de arbets- planer som inte fastställelseprövas gäller motsvarande med den skillnaden att det inte finns något beslut. Istället får dessa arbetsplaner rättsverkan genom de avtal om vägrätt som upprättas med berörda fastighetsägare och rättighetsinnehavare.

7.1.2 Rättsverkningar av fastställelsebeslutet

Fastställelsebeslut som vinner laga kraft ger följande rättsverkningar:

• Väghållaren får tillstånd att bygga allmän väg i enlighet med fastställelsebeslu- tet och de villkor som anges i beslutet.

• Väghållaren får rätt att ta mark eller annat utrymme i anspråk med vägrätt.

Väghållaren erhåller också en tidsbegränsad nyttjanderätt (tillfällig nyttjande- rätt) till mark eller utrymme i samband med byggande av vägen för ex. tillfäl- liga lagringsplatser. För den mark eller utrymme som tas i anspråk erhåller berörda fastighetsägare ersättning.

• Vad som utgör allmän väg och väganordning läggs fast.