Kontroll, säkerhet och ergonomisk vinning

Ökad säkerhet, kontroll samt ergonomisk vinning bidrar alla till ökad effektivisering där exempelvis den mänskliga felfaktorn minskar (Berg & Regula, 2017). Exempelvis menar Företag B att rutiner underlättas och Företag A att mindre utbildning krävs för personalen i och med att rutiner underlättas. Företag A menar vidare att det inte sker något svinn eller

godsskador samt att returer minskar i och med deras system. Företag B menar på att mindre krockar sker med truckar. Dessa fördelar har motiverats tidigare i analysen men de bidrar även med reducerade kostnader samt underlättade rutiner och aktiviteter i lagerverksamheten vilket bidrar till effektiviseringen som AS/R system medför. Kontroll, säkerhet samt ergonomisk vinning kan även tänkas skapa en mer motiverade arbetskraft vilket kan tänkas skapa en effektivare personal.

6.2.6 Haveri

Haveri i digitala samt automatiserade system är något som kan skapa stor ekonomisk skada och riskera arbetares säkerhet (Schöning, 2018). Företag C menar att just “downtime” är en akilleshäl i systemet. Företag B menar att haveri är en risk samt menar Företag A att man är beroende av att el och internet fungerar. Företagen menar att man inte kan skicka in personal i hyllorna utan med nedstängning menas total nedstängning av

lagerverksamheten. Samtidigt påpekas det av Företag B att AS/R system oftast har en bra upptid samt påpekar Företag C att deras system har en upptid på 99,5%. Företag A påpekar att systemet legat nere i 6 timmar. Detta innebär, om företaget är i en säsong som kräver hög

genomströmningskapacitet att 42 000 leveranser blir försenade då systemet kan hantera 7 000 plock i timmen. Under normala förhållanden (2 000 - 3 000 leveranser per timme) försenas 12 000 - 18 000 leveranser. Under

normala förhållande tar det ca 2,4 - 4,5 timmar att kompensera haveriet. Men under de dagar av året som AS/R systemet inte kan hantera fluktuationerna i efterfrågan, vilket är 15 dagar om året så läggs försenade leveranser på hög då dem inte kan kompensera förseningarna vilket kan vara katastrofalt för kundservice och lönsamheten. Risken för haveri kan även tänkas öka under de dagar då systemet kör fullt ut. Företag C menar vidare att nackdelen med mekaniska system är att dem måste servas då pålitlighet krävs. Haveriet i sig skapar kostnader såsom servicekostnader och reparationskostnader för AS/R

system. Oftast utförs denna service av andra företag såsom observerats i alla medverkande företag, vilket skapar en bundenhet till en extern part och minskad flexibilitet som diskuterats tidigare i analysen.

För att summera analysen om hur AS/R system kan bidra till ökad eller minskad kostnadseffektivitet lagerhantering (Fråga 2) så kan man se att det finns övergripande påverkan som sker (Haveri, kontroll, säkerhet och

ergonomisk vinning följer med alla typer och komponenter av AS/R system), men det finns flera områden som tidigare belysts som beror på AS/R

systemets utformning. För att leda analysen till fråga 3 så uppmärksammas de områden vilket är Investeringskostnad, Genomströmningskapacitet, Personalkostnader samt Ytanvändning. Dessa områden kan påverkas i hög grad vid utformningen av AS/R systemets typer och komponenter. En kort motivering har även skett tidigare i analysen hur dessa områden kan tänkas påverkas med olika typer och komponenter.

6.3 Analys av typer och komponenter

Det har påpekats av tidigare forskning att det saknas analytiska modeller som förutser prestation samt forskning som kan hjälpa att välja bland AS/R systemen (Roodbergen & Vis, 2009; Kuo et al., 2007). Det har vidare påpekats att en av anledningarna varför lagerverksamheter som har hög automatisering inte uppnår hög effektivitet är eftersom de inte selekterat ut korrekt form av system (Hackman et al., 2001). I detta avsnitt kommer en analytisk modell presenteras för hur AS/R systemets typer och komponenter eventuellt kan skapar kostnadseffektivitet i lager med stöd från teori, empiri samt den tidigare analysen i uppsatsen. Besvarandet av fråga 1 och 2 har lett till många av de resulterande valen och slutsatserna i analysen som även tidigare påpekats. Typer av AS/R system kommer främst utgå från empirin samt Roodbergen & Vis (2009) översiktsartikel över AS/R system då denna artikel verkar den mest aktuella sammanställning av AS/RS huvudtyper.

6.3.1 Typ av AS/R system

Typer av AS/R system kan ses i Figur 3. En modifierad modell har tagits fram nedan i Figur 4 då “Person-on-board”- samt “Rotating racks (carousel)” system inte undersökts så kommer dessa inte analyseras. Person-on-board är som nämnts i den teoretiska referensramen ovanligare än de andra

alternativen. Hyllor utformade som en kub (“Cube”) har lagts till då detta observerats i Företag A vilket i sig medför för- och nackdelar för systemets effektivitet.

Figur 4. Typer av olika AS/RS - Analys (egen)

I Bilaga 2, Analysmodell, typer visas hela den framställda modellen. Nedan visas mindre delar av modellen samt förklaringar till modellens delar.

Modellen kan ses som en vägledning i analysen för att skapa struktur samt att översiktligt se vad de olika typerna och komponenterna gör för en

6.3.1.1 S/R maskin

Figur 5. Typ av S/R maskin (egen)

En S/R maskins rörelse i AS/R systemet kan vara gång bundet eller icke gång bundet (Roodbergen & Vis, 2009). Då S/R maskiner står för

uppskattningsvis 40% av investeringskostnad i AS/R system samt att antal maskiner i systemet baseras på genomströmningskapacitet så måste en avvägning mellan genomströmningskapaciteten och investeringskostnad göras när man väljer antal S/R maskiner för att inte skapa för höga kostnader för lagerhanteringen samtidigt som en för låg genomströmningskapacitet inte ska skapa de problem som tidigare analys påpekat. Exempelvis kan färre icke gång bundna S/R maskiner vara mer motiverande att använda i lager där genomströmningskapaciteten är låg (Lerher et al., 2006; Lerher et al., 2010). Ur litteratursökningen samt empirin så framgår det att en S/R maskin kan kosta från omkring 1 000 000 SEK till 3 328 600 SEK $340 000 (3 328 600 SEK, med valutakurs USD till SEK 9,79) och man kan därav spara många miljoner på att ha ett mindre antal icke gång bundna S/R maskin(er) istället för fler gång bundna S/R maskiner (Zollinger, 1999; Företag B, Intervju, 2020-02-28).

När det gäller hytten (Shuttle) där lasten åker i S/R maskinen kan denna modifieras så att den kan ta dubbel last (dual shuttle) eller enkel last (single

shutte) (Roodbergen & Vis, 2009). En dual shuttle kan ta fler laster med sig och därav tänkas öka genomströmningskapaciteten. Företag C påpekar att vinsten med deras dual shuttle lösning för miniload systemet är kortare körsträcka för S/R maskinerna, vilket även påverkar

genomströmningskapaciteten av systemet. Problemet som kan tänkas existera med dual shuttle är att mer investering krävs i modifiering av S/R maskin, förbättrad teknologi samt mjukvara då systemet måste kunna utföra längre sekvenser av turer (Roodbergen & Vis, 2009; Lerher et al., 2011).

Exempelvis krävs förbättrade kontrollsystem, som är dyra i AS/R system (Roodbergen & Vis, 2009). Därav kan man tänkas minska

investeringskostnaden för AS/R systemet genom att välja en single shuttle. Men man kan tänka sig att en dual shuttle är en lösning som innebär en hög effektivisering då man skulle kunna halvera antal turer och därav öka genomströmningskapaciteten (en tur för både hämtning och avlämning istället för 2 turer) utan att behöva investera i fler S/R maskiner. Man kan då ha färre icke gång bundna S/R maskiner med dual shuttle vilket kan tänkas vara mer kostnadseffektivt än flera gång bundna S/R maskiner med single shuttle.

6.3.1.2 Hantering

Figur 6. Typ av hantering (egen)

Ur analysen så har ingen specifik kostnadseffektivisering kunnat urskiljas när det gäller typ av hantering. Detta ”val” av hantering baserar sig främst på den verksamhet som AS/R systemet används till. Om detaljplock krävs i

verksamheten så är End-of-aisle praktiskt mer användbart då det har en integrerad plockstation i systemet som inte Unit load har. “Enhetslaster” betyder att lasten skickas som en enhet ur systemet, såsom hela lådor eller pallar då det inte sker ett detaljplock i Unit load AS/R system (Roodbergen & Vis, 2009).

Lådor och pallar beror också främst på de praktiska omständigheterna av verksamheten. Vi kan se i Företag A och B att dem har små lådor, vilket används till mindre produkter (600x400x400 mm och 400x600x300 mm). Företag Cs Highbaysystem som hanterar pallar menar vidare att pallar är tidskrävande av sin natur, vilket kan tänkas minska

genomströmningskapaciteten av lagret. Däremot kan man tänka sig att pallar bidrar till minskad ytanvändning om det så kallade pallet loading problem kan undvikas för verksamheten (Gamberini et al., 2008). Det borde leda till mindre ytanvändning att ha färre, men mer kompakta pallar snarare än fler och mindre lådor i lagringsplatserna. Oavsett om pallar eller lådor leder till

någon sorts påverkan på ytanvändning eller genomströmningskapacitet så är det ändå omständigheterna av verksamheten som anses vara det som i slutändan avgör en användning av pallar eller lådor. Det är därav en svår faktor att påverka ur ett kostnadseffektiviserings perspektiv. Det är vidare svårt att undersöka då företag oftast inte har identiska AS/R system (samma artiklar och omständigheter) där en del hanterar pallar och en annan del hanterar lådor och därav blir det svårt att väga typerna mot varandra. Företag C uppger exempelvis att dem hanterar väldigt varierande gods, vilket kan tänkas vara en anledning varför ett system som hanterar pallar samt ett system som hanterar lådor används.

6.3.1.3 Hyllor

Figur 7. Typ av hyllor (egen)

En variant av hyllor som ej nämnts i Roodbergen & Vis (2009) översikt av huvudtyper av AS/R system är en utformning som en kub. Detta är något som Företag A använder sig av, där robotarna istället åker uppe på kuben istället för i gångar vilket följer en helt annan logik en de huvudtyper som presenterats av tidigare forskning. S/R maskinerna är icke ”gång” bundna (dem kan byta cell fritt) och det gör att den inte följer logiken kring dem typiska gång bundna eller icke gång bundna varianterna. Kub utformade system såsom Autostore kan tänkas vara användbara då

genomströmningskapaciteten är hög (7 000 plock i timmen i Företag A, vilket är nära 2 plock i sekunden), samt när artiklarna är mindre då S/R

maskinerna är många (250 i Företag A) men små. Hyllorna är egentligen inte traditionella hyllor utan istället kan man kalla varje lagringsplats där lådor ligger som en “cell”. Därav kan man genom ett kubformat system göra lagringen väldigt kompakt då inga mittgångar krävs i kuben och vilket skapar ett kompaktare system (Lerher et al., 2009; Zhuxi et al., 2015). Det är vidare väldigt användbart då företaget ska förvara många och mindre produkter på en liten yta (255 produkter per kvadratmeter i Företag As fall).

De stationära hyllorna (i modellen kallade “Stationära, med mittgångar”) kan i Roodbergen & Vis (2009) artikel modifieras genom att vara Single deep eller double deep. Double deep hyllors fördel ligger i att göra AS/R systemet mer kompakt (Lerher et al., 2009; Zhuxi et al., 2015). Problemet med double deep AS/RS typer är att dem är mindre produktiva då S/R maskinen måste gräva fram lådor som ligger längre in i hyllan. Detta är något som Företag C påpekar som har en så kallad “Double stack pallet location” i sitt highbay lager. Detta leder till ökad ledtid för hämtning av artiklarna vilket i sin tur påverkar produktiviteten av systemet (Guwen et al., 2015). Double deep AS/RS är dock mer praktiska då det ej är så stor variation av gods i

varulagret samt om omsättningshastigheten på varorna är höga (Roodbergen & Vis, 2009). Andra argument är att double deep AS/R system är användbara då genomströmningskapaciteten i varulagret är låg (Lerher et al., 2006). Man kan vidare påpeka att det krävs modifikationer på S/R maskinen för att kunna gräva fram lådorna längst in (Guwen et al., 2015). Modifieringen även tänkas innebära högre investeringskostnader.