Nyckeltal
Belopp i mnkr 2015 2014
Rörelsens intäkter 13 568 12 066
Resultat efter finansiella poster 1 751 969
Balansomslutning 129 937 134 167
Soliditet 4% 2%
Likviditet 153% 139%
Driftkostnader, kr/m² 224 205
Ränta, kr/m² 138 167
Lån, kr/m² 8 334 8 614
Fjärrvärme, MWh 977 921
Vattenförbrukning, m³ 8 527 8 543
El, MWh 1 225 1 203
I den löpande redovisningen och vid upprättande av årsredovisning-en följs ett antal övergripande redovisningsprinciper vilka skapar ett normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet av att dessa principer har följts. Principerna är följande:
• Principen om pågående verksamhet
• Objektivitetsprincipen
• Försiktighetsprincipen
• Matchningsprincipen
• Principen om öppenhet
Detta innebär exempelvis att skuldredovisning ska ske i enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare inne-bär de etablerade principerna att värdet av tillgångar ska ske med försiktighet. En tillämpning av god redovisningssed innebär således att den ekonomiska redovisningen ger en försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och situationen. Redovisningen anger en miniminivå för det ekonomiska läget.
Årsredovisningen är upprättad i allt väsentligt i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning vilket bland annat innebär att:
• Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt.
• Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.
• Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed.
Jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen och i kassaflödesrapporten.
Intäkter
Skatteintäkter – Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2.
Kostnader
Leverantörsfakturor – Leverantörsfakturor på väsentliga belopp som inkommit efter årsskiftet men som är hänförliga till redovisningsåret, har skuldförts och belastar 2016 års redovisning.
Avskrivningar
Avskrivningar beräknas på anskaffningsvärde. Från och med 2016 tillämpas komponentavskrivning fullt ut på nya investeringar.
Avskrivningstiderna är anpassade till respektive komponents nyttjande-period. Linjär avskrivning tillämpas, vilket betyder lika stora nominella belopp varje år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk.
Gränsdragning mellan kostnad och investering
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nytt-jandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till ett basbelopp och gäller som gemensam gräns för materiella och immateriella tillgångar.
Avsättningar
Avsättningar för deponi har tagits upp till det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen.
Lånekostnader vid investeringar
Anläggningstillgångar är upptagna till anskaffningsvärde mins-kat med investeringsbidrag och avskrivningar. Räntekostnader under investeringstiden räknas inte in i anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde.
Pensioner
Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade “blandmodellen”.
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtagande för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt BFN K3.
Pensionsåtaganden, som uppkommit före 1998, redovisas, inklu-sive löneskatt, som ansvarsförbindelse. Den pensionsskuld, som uppkommit därefter, redovisas som avsättning i balansräkningen.
Den årliga förändringen av avsättningen redovisas som verksamhets-kostnad i resultaträkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden.
Exploateringsfastigheter
Färdigställda osålda industri- och bostadstomter i exploateringsområ-den redovisas som omsättningstillgångar.
Leasingavtal
Leasingavtal ska klassificeras och redovisas efter operationellt eller finansiellt avtal. Finansiell leasing redovisas både som tillgång och skuld i balansräkningen. Lysekils kommun har inga kontrakt avseende leasing av maskiner och inventarier eller hyra av fastigheter där kommunen i allt väsentligt intar samma ställning som vid direkt ägande av tillgångarna och har därför inget upptaget i balansräkning-en. Lysekils Hamn AB har ett leasingavtal avseende en hamnkran som i den sammanställda redovisningen klassificeras som finansiell.
Lån
Reverslån redovisas i sin helhet som långfristiga skulder. Vidare redovisas den del av lånet som utgör det kommande årets amorte-ring som långfristigt. Orsaken är att amorteamorte-ringsdelarna av lånen är marginella.
Sammanställd redovisning
I den kommunala koncernen ingår samtliga bolag och kommunalför-bund som Lysekils kommun har minst 20 procents inflytande i. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansätt-ning. Kommunkoncernens medlemmar och ägarandelar framgår av figur på sidan 18.
Redovisningsprinciper
Redovisningsmodell
Kommunens årsredovisning innehåller en resultat- och balansräkning samt en kassaflödes-analys. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovis-ning. Årsredo visningen innehåller dessutom en sammanställning av kommunens resultat- och balans räkningar med de bolag i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Sambandet mellan de olika delarna i redovisningsmodellen framgår av nedanstående illustration:
Sambandet mellan investeringsutgifter och driftskostnader
En investering är en utgift för en anskaffning av en an-läggning. Investeringen redovisas som en anläggnings-tillgång i balans räkningen. För att redovisas som en investering ska den ekonomiska livslängden överstiga tre år och värdet vara lägst ett basbelopp, drygt 40 tkr.
Exempel på investeringar är byggnation av en skola eller inköp av maskiner och inventarier.
Investeringsutgiften fördelas över den ekonomiska livslängden som en årlig avskrivning i driftsredovis-ningen. Kapitalkostnaden utgör en driftskostnad och består dels av en ränta på det bokförda värdet dels av en avskrivning som motsvarar den årliga värdeminsk-ningen av anläggvärdeminsk-ningen.
Definitioner och förklaringar till delarna i redovisningsmodellen
Balansräkning. Visar den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället. Här framgår hur kommunen använt respektive anskaffat sitt kapital.
Driftsredovisning. Redovisar kostnader och intäkter för den löpande verksamheten ställt mot budget.
Eget kapital. Kommunens förmögenhet, summan av alla tidigare års ackumulerade resultat. I eget kapital ingår inte de pensionsförpliktelser som upparbetats 1998 och tidigare.
Investeringsredovisning. Beskriver hur investe-ringsutgifterna under året fördelar sig på nämnder och förvaltningar, samt per kategori.
Kassaflödesanalys. Visar hur medel har tillförts och använts för löpande verksamhet, investeringar samt finansiering och därmed förändringen av likvida medel.
Resultaträkning. Utgör ett sammandrag av samtliga kostnader och intäkter under året. Syftet med resultat-räkningen är att klargöra hur verksamheten har påverkat kommunens finanser och därmed hur det egna kapitalet har förändrats.
Driftsredovisning
Budgeterade och redovisade kostnader och intäkter för den löpande verksamheten.
Investeringsredovisning Nettoinvesteringarna – årets investeringar
minus investeringsbidrag.
Kassaflödesanalys
± Resultatet, medel från verksamheten
± Medel från investeringsverksamheten
± Medel från finansieringsversamheten
= Årets kassaflöde + Likvida medel vid årets början
= Likvida medel vid årets slut Resultaträkning
Intäkter ./. Kostnader
= Förändring av eget kapital
Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar
= Summa tillgångar Eget kapital Långfristiga skulder Kortfristiga skulder
= Summa skulder och eget kapital
Revisorerna i Lysekils kommun
Till fullmäktige i Lysekils kommun