Koppling lärare – elev

Eleverna återknyter i sina intervjuer vid ett flertal tillfällen till lärarens undervisning och vad de har lärt sig i skolan. I ett flertal intervjuer börjar eleverna prata om hur de har varit ute på fågelexkursioner och lärt sig olika fågelarter. Läraren berättar i sin intervju att ett av hennes intressen är fåglar och att hon brukar ta med eleverna ut och titta på fåglar i en park i staden. I år fyra ska de lära sig 10 fåglar, i år fem 25 fåglar och i år sex 50 fåglar. När de kommer hem får de göra ett artkunskapstest som en frivillig övning. Detta menar läraren leder till att ett intresse för fåglar väcks och hon märker det tydligt genom att eleverna kommer efteråt och berättar t ex ”Nu har jag sett skrattmåsen i sommardräkt och sett de första ankungarna.”. Även flera av eleverna funderar och säger ”det här borde jag kunna” när jag visar fram fågelarter och ber dem namnge dem.

Meningen med naturvistelserna med klassen är att läraren vill öppna ögonen på eleverna och få dem att se sambanden. Blir åtminstone några mer intresserade är hon nöjd. Hon upplever att eleverna tycker att: ”… blomma är en blomma och träd är ett träd.”. Vidare menar läraren att föräldrarnas inställning till naturen lyser igenom hos barnen och att man i andra länder har en annan inställning till natur. Detta är dock helt på individnivå. Hon har inte upptäckt någon tydlig skillnad vad det gäller den kulturella bakgrunden utan menar att det istället handlar om föräldrarnas inställning. Både eleverna och läraren nämner att de brukar vara ute i naturen och orientera.

Läraren berättar också att de jobbar en hel del med hållbar utveckling när möjlighet till det finns. Under hösten har de arbetat med sopsortering. Läraren upplever att det känns pressat att

försöka få med hållbar utveckling i allting, även om det skulle vara önskvärt. Hon hade gärna sett att man ägnade mer tid åt hållbar utveckling, men att det borde finnas mer avsatt tid för just det ändamålet. Flera av eleverna har blivit uppmärksammade på just sopsortering och om- nämner det som både ett nutida och ett framtida problem i sina intervjuer. Även skövling av skog är något som läraren nämner som ett ämne de har pratat om och detta berörs även av flera elever.

4.6.1.

Analys

Det går att se en tydlig koppling mellan det läraren berättar att hon har undervisat om och den kunskap som eleverna har. Att eleverna återknyter till sopsorteringen och skogsskövlingen som ett sätt för dem att själva kunna bidra till hållbar utveckling visar på just detta. Flera av dem nämner också att de ”borde kunna” namnet på fåglarna. Detta menar läraren har varit en mer eller mindre frivillig övning, men på något sätt har ändå flera av eleverna fastnat för det som har sagts, och framförallt så känns ämnet fåglar bekant, vilket gör att eleverna kommer att känna igen dessa arter nästa gång de är ute i naturen. Den undervisning som läraren bedriver i natur och miljö visar sig i detta fall slå rot hos eleverna. Jag hittar däremot ingen koppling mellan lärarens natursyn och elevernas natursyn.

4.7. ARTKUNSKAP

Elevernas artkunskap testades med hjälp av 31 bilder av vanligt förekommande svenska arter. Arterna hade valts ut av mig och innefattade träd, fiskar, insekter, fåglar, däggdjur, blommor, groddjur, kräldjur samt mossa. En av arterna, Linnea, ses inte alltför ofta, men jag ansåg ändå att detta var en art som hör till vårt svenska kulturarv, precis som de gamla kulturväxterna humleblomster och mandelblom. Vallmo och hundkäx ser man överallt i Skåne, liksom mask- ros som är vanlig inne i staden. Bland trädarterna återfinns både typiska parkträd och trädarter som man bara hittar i skogen. Insekterna liksom svamparna tillhör också våra vanliga arter. Däggdjuren är inte så ofta synliga utan snarare något ovanliga, medan fåglarna tillhör våra vanligaste arter, lövsångare, och bland rovfåglarna, ormvråk. Skata är en vanlig stadsfågel. Lövgroda, padda, huggorm och björnmossa är viktiga arter och gädda och abborre tillhör våra vanligaste fiskar. Mitt bland de svenska arterna fanns också en joker, en bild på en piraya. Det totala antalet rätt var trettiofyra. Resultatet redovisas nedan:

ART Mia Danijel Jasmina Andreas Jonas Tilde Emelie Pedagog Antal rätt gran x x x X x x x x 8 asp - - - - - - - x 1 tall - - - - - - - x 1

lind, alm, ek,

klibbal ek ek - - - ek - ek 4 kantarell x x x X x x - x 7 karljohansvamp - - - - - x - x 2 röd flugsvamp x x - - - x - x 4 piraya x - - X x - - x 4 gädda x x x - - x - x 5 abborre x x - - - x - x 4 humla x x x X - x - x 6 gråsugga x x - - - x - x 4 gråsparv - - - - - x - x 2 lövsångare - x - - - - - x 2 skata x x x X - x - x 6 ormvråk - - - - - - - x 1 varg x x x X x x x x 8 älg x x x X x x x x 8 järv x - - - - - - - 1 grävling x x - - - x - x 4 maskros x x x X - x - x 6 vallmo x - - - - x - x 3 linnea x - - - - x - x 3 humleblomster - - - - - - - x 1 mandelblom - - - - - - - x 1 hundkäx x - - - - - - x 2 lövgroda x - - - - - - x 2 vanlig padda x x x X - x - x 6 huggorm x x - - - - - x 3 stensöta - - - - - - - x 1 björnmossa - - - - - - - - 0 antal rätt 21 16 9 9 5 18 3 29

Tabell 1. Här visas respondenternas artkunskap, samt antal rätt. X betyder att korrekt svar givits.

Jonas och Emelie har fått färre rätt än de övriga. Inte heller Jasmina och Andreas uppnår sär- skilt stor andel rätt, strax över en fjärdedel. Som jämförelse kan ses att Mia uppnår nästan 65 % rätt, Danijel och Tilde klarar hälften och strax däröver.

Det fanns tre arter som samtliga respondenter kände igen på bilderna: varg, älg och gran. Emelie kunde endast namnge tre arter, övriga arter kategoriserades som t ex blomma, svamp. Träden var svåra för de flesta eleverna. Mia, Danijel och Tilde kände igen ek, och Mia tall, men övriga arter var helt obekanta för alla. Kantarell kunde alla förutom Emelie namnge. Röd

flugsvamp kunde bara Mia ange det korrekta namnet på. Andreas och Danijel visste att svampen var giftig, men kunde inte namnge den.

Piraya kände Mia, Andreas och Jonas igen medan Mia, Danijel och Tilde kände igen både abborre och gädda. Även Jasmina kände igen den sistnämnda. Humlan var bekant för de flesta, även om Jonas och Emelie istället trodde att den var ett bi. Flera elever nämnde under övningen att de jobbat med fåglar året innan i skolan och att de därför var kända. En elev kände igen gråsparv och en annan lövsångare. Skata var lättast att känna igen, Mia, Danijel, Jasmina, Andreas och Tilde klarade det. Ormvråken var okänd till namnet, men däremot visste flera av eleverna att fågeln var en rovfågel. Detta visste de tack vare att de kände igen det karaktäristiska utseendet rovfåglarna har med sina näbbar och klor. Det var bara Mia bland eleverna som kände igen järv.

Samma fem elever som kände igen skatan kunde även namnge maskros. Även Emelie konstaterade att det var en blomma som hon hade sett många gånger när hon var ute, men hon kunde inte namnge den. Linnea och vallmo kändes igen av Mia och Tilde. Hundkäx kunde bara Mia. Våra gamla kulturväxter humleblomster och mandelblom kunde ingen av eleverna namnet på, men det kunde däremot pedagogen. Hur en padda ser ut kunde alla utom Jonas och Emelie. Samtliga elever visste att det var en groda på bilden, men bara Mia såg att det var en lövgroda. Huggorm kändes igen av Mia och Danijel. Mia, Danijel och Tilde visste att det var en mossa på sista bilden, men ingen av dem visste exakt vilken art. Några arter var helt okända av samtliga elever: asp, lind, alm, klibbal, stensöta, humleblomster, mandelblom, björnmossa och ormvråk. Det var lättare för eleverna att känna igen djur än träd och växter.

4.7.1.

Analys

Enligt pedagogen skulle eleverna i år fyra lära sig 10 fåglar, i år fem 25 fåglar och i år sex 50 fåglar. Det är svårt att bedöma hur många arter man kunde vänta sig av eleverna kunde namnge i just denna undersökning, som inte bara rörde fåglar, men att de skulle klara hälften av det totala antalet frågor rörande vanligt förekommande arter vore väl en realistisk förhoppning. Tyvärr är det knappt hälften av eleverna som når den nivån. Istället är det vissa elever som knappt känner igen en tiondel av arterna. Jonas och Emelie skiljer ut sig med sina klart bristande artkunskaper medan Mia och Tilde, som är vana att vistas i naturen med scouterna, kan namnge desto fler arter. Även Danijel, som vistas mycket i naturen med

exakt hur många gånger per år som de vistas i naturen så visar resultaten att ju mer man vistas i naturen, desto fler arter kan man namnge.

De stora däggdjuren, älg och varg, är inte särskilt vanliga när man är ute och promenerar i skog och mark, men det är ändå de djuren som samtliga elever känner igen. Dessa djur ses förstås ofta på bild och är mytomspunna på många sätt. Järv och grävling är lite ovanligare, framför allt den norrländska järven och därför är det inte särskilt förvånande att de inte blir igenkända i större utsträckning. Fåglarna var bekanta för de flesta elever, även om de inte namngav dem, och det märktes att de hade jobbat med dem i skolan. Framför allt visste elev- erna de karaktäristiska dragen för rovfåglar vilket är ett första steg på vägen mot att vilja skaffa sig ytterligare kunskaper om fåglar. Fiskarna kunde namnges av samma personer när det gällde abborre och gädda, men när sedan jokern, piraya, dök upp var det två personer som kunde ange namnet på den men som inte kunde de andra fiskarterna. Kanske tyder detta på att de har kunskap om andra arter än de svenska och att deras kunskaper baserar sig på andra källor än egna upplevelser i naturen, älg och varg är exempel på det sistnämnda.

Vissa elever nämnde kantarell som svar bara de såg någon art av svamp. Möjligen är kantarell ett samlingsnamn för svampar i allmänhet för dessa elever, eller åtminstone det första som de kommer att tänka på när de ser en svamp. Något av det viktigaste vid vistelse i naturen är förstås att veta vilka arter man bör undvika. Röd flugsvamp tillhör en av dessa arter som är bra att känna till. Tre av eleverna visste att det var en flugsvamp som visades på bilden och ytterligare två elever kunde benämna den som giftig svamp, Andreas och Jonas. Endast Tilde visste hur en karljohansvamp ser ut, men Mia kunde härröra den till familjen soppar och visade därigenom att hon har en del kunskap om svampar.

Något som förvånade mycket var att bara Mia och Danijel visste hur en huggorm ser ut. Ormar brukar vara spännande djur och därför hade jag trott att fler skulle känna igen huggormen med det karaktäristiska zickzackmönstret. De flesta kunde se skillnad på padda och groda, sedan var det svårare att veta att det var en lövgroda vilket kanske inte är så förvånande. Inte heller överraskar det att några elever blandar ihop humla och bi. Gråsuggan är ett kräftdjur och försvinner lätt på marken utan att bli uppmärksammad. Likadant var det här, bara tre elever kände igen den.

Av de okända arterna: stensöta, humleblomster, mandelblom, björnmossa och ormvråk, kunde pedagogen namnge alla utom björnmossan. Hon visste att det var en mossa, men trodde det var stjärnmossa. Däremot tyckte jag det var förvånande att bara tre elever överhuvudtaget visste att det var mossa på bilden. Om det beror på okunskap eller dålig bild är svårt att säga. Flera av eleverna påpekade just att det var svårt att se på bilden. Det mest förvånande var att bara en av eleverna kände igen tallen, Mia, hon benämnde den som fura, vilket i allmänhet är en mer poetiskt använd synonym. Danijel kände inte igen den på bild, men angav ändå just det artnamnet i ett annat sammanhang under intervjun. Kanske har bildens kvalitet även i det här fallet påverkat resultatet. Överlag var trädkunskaperna bristande, även när det gäller så pass vanliga parkträd som lind och alm. Detta trots att eleverna fick se både stam och närbild av bladen. Det är svårt att säga varför trädkunskaperna var så bristande, men vissa brister hade lätt kunnat åtgärdas genom att bara tillsammans med en kunnig vuxen få gå ut i närmiljön och titta uppåt.

Att bara två elever visste hur en linnea ser ut förvånar mig, speciellt med tanke på att det till och med fanns en bild med en linnea på uppsatt på klassrumsdörrens insida. Humleblomster och mandelblom ser man förstås inte särskilt ofta, men att kunna namnet på vallmo, hundkäx och maskros trodde jag fler skulle klara av. Sammantaget finns det några slutsatser att dra. Den första är att vistelse i naturen tillsammans med intresserade pedagoger eller andra vuxna leder till en större artkunskap, så mer utevistelse behövs! Den andra är att om en elev har kunskap om namnet på en art så känner de sig bekanta i miljön och vill lära sig mer om arten.

4.8. ELEVERNA

4.8.1.

Mia

Naturen förknippar Mia med att: ”… man känner att man kan vara sig själv liksom för att det

är skönt.”. Hon vistas ofta i naturen när hon är ute med scouterna och det är utflykter i skogen och vilda djur som hon förknippar med naturvistelse. När hon tittar på landskapsbilderna kan hon namnge de olika naturtyperna och även viss del av undervegetationen som hör till vissa naturtyper. Hennes kunskaper om allemansrätten är goda och hon kan redogöra för flera av de punkter som förknippas med sedvanerätten. Mia är medveten om människans påverkan på naturen och menar att vi påverkar den oavsett, men att vi borde tänka på hur vi agerar lite mer. Hon berättar om växthuseffekten och hur vi orsakar den: människan hugger ner träd, kör miljöfarliga bilar, har maskiner, som släpper ut koldioxid, och sopsorterar för lite. Tekniska

hjälpmedel skulle vara en väg att minska denna påverkan menar hon. Hon poängterar i sam- band med detta att hon själv och andra människor borde cykla mer och åka mindre bil.

4.8.2.

Danijel

Danijel åker ofta ut i naturen tillsammans med sin familj, främst till skogen där aktiviteter är ett viktigt moment. Allemansrättens rättigheter och skyldigheter har han förståelse för. I beskrivandet av landskapsbilderna poängterar han betydelsen av att det ska finnas träd, höga träd, för att det ska vara roligt att vistas där. Vidare berättar han om alla utsläpp av gifter och gaser som människan orsakat. Han beskriver hur människan genom åren har huggit ner träd som hade behövts för att omvandla koldioxid till syre. Att människan sopsorterar, kör elbilar, slutar hugga ner träd är sätt att påverka naturen mindre menar Danijel för då kommer rätt sak till rätt ställe. Han tror att naturen kommer att minska med åren även om han skulle önska att det fanns mer. För egen del anser Danijel att: ”Ett barn kan ju inte göra något så…”, men konstaterar efter en stund att: ”Man kan ju påverka fler så om det blir många kan man

påverka mer.”

4.8.3.

Jasmina

Naturen är för Jasmina ett ställe med frisk luft där det känns lite friare och hon slappnar av. I sällskap med sina vänner promenerar hon och kollar på träd, en variation till staden. Hon berättar även att hon brukar vara ute och fiska med sin pappa. En naturtyp som Jasmina är nyfiken på att besöka är regnskogen. Detta för att det finns många djurarter och är så grönt. I Sverige är det skogen som lockar mest. Allemansrätten är ett begrepp som Jasmina känner till genom att de har läst om det i skolan. Hon är medveten om att den innebär att man inte får förstöra i skogen. Människans påverkan på naturen beskriver Jasmina som att vi människor hugger ner träd och därmed gör så att djur inte kan leva eftersom de inte längre har den natur de behöver. Hon påpekar också att: ”Vi bara bygger nya städer hela tiden och tar bort

naturen.”. Hennes syn på naturen är att den kommer att vara rätt så förstörd om tio år. Att hon själv skulle påverka naturen tycker hon inte. Det hon nämner är nedskräpningen, att hon gärna påminner sina vänner om att de bör slänga skräpet i papperskorgen.

4.8.4.

Andreas

Andreas upplevelse av naturvistelse är trygghet. Han säger: ”Det känns skönt.”. Han besöker naturen med jämna mellanrum och ofta innefattar vistelsen i naturen någon form av fysisk aktivitet. Allemansrätten är ett begrepp som han hört förut, men som han inte har någon kunskap om. Människans påverkan på naturen handlar främst om utsläpp av gaser och kemi-

kalier menar han. Andreas tror att det kommer ske en sakta försämring i naturen, men att den inte kommer vara alltför stor. Samtidigt tror han att en väg att gå mot förbättring är att männi- skor åker mindre bil och istället mer buss, och slutar hugga ner regnskogen. Andreas egen negativa påverkan handlar främst om att han kastar saker i naturen istället för att slänga det i papperskorgen. Detta menar han att han skulle kunna åtgärda genom att: ”… säga till andra

så gott det går.” samt ”Vara en förebild för andra som är yngre än mig.”.

4.8.5.

Jonas

Naturen är för Jonas ”skog… alltså blommor och sånt, träd”. Han njuter av att vara ute i naturen eftersom det är friskare luft där och upplever att han inte vistas där särskilt ofta. Besöken sker oftast i sällskap med kompisar eller skolan i samband med någon aktivitet. Ofta är det en kompis pappa som kör. Allemansrätten är ett okänt begrepp för Jonas. Av de 34 arterna kan han namnge fem. Människans påverkan på naturen handlar om att vi har släppt ut miljöfarliga gaser och gifter under årens lopp. Lösningen på det hela är att: ”… inte släppa ut

i naturen bara utan ha ett speciellt ställe där allting åker.”. Jonas tycker att han behöver utföra vissa åtgärder för att minska sin egen miljöpåverkan t ex sopsortera och panta. Framtidsvisionen är att det ska vara ”helt rent, bara natur” och ”väldigt fint och grönt”, men han tror att i verkligheten kommer det motsatta att inträffa, naturen förstörs. Hans inställning är att han faktiskt kan påverka utvecklingen.

4.8.6.

Tilde

Tilde beskriver naturen som något som är utanför staden, en miljö som hon upplever inte är alls så stressig som stadsmiljön. Helst är det i skogen som hon vistas. Hon är ofta ute i naturen, framför allt i samband med scouterna. Allemansrätten är något välbekant som hon har fått sin kunskap om genom scouterna. När hon får titta på landskapsbilderna beskriver hon såväl naturtyper som enskilda arter. Enligt Tilde har människan genom sin påverkan på naturen huggit ner en mängd träd som behövs för att skapa syre, något som i sin tur har lett till döden för många djurarter och även hotar flera fridlysta arter för tillfället. Ändå har Tilde en optimistisk framtidstro genom att hon påpekar att man numera försöker förbättra naturen istället för att förstöra den ytterligare. Hon ställer sig ändå tveksam till om det finns någon natur kvar om tio år. Tilde lägger fram förslag på hur vi skulle förbättra utvecklingen genom att inte hugga ner träd, sopsortera och undvika att skräpa ner. Hon påpekar att vad vi männi- skor konsumerar är av betydelse, vi kan välja det som leder till en bättre utveckling.

4.8.7.

Emelie

Emelie har inledningsvis svårt att definiera vad natur är, om det är allt där ute, eller endast en del av omgivningen. Efter lite funderande konstaterar hon att natur nog är skog. Hon vistas inte särskilt ofta ute i naturen och när hon väl gör det är det i skolsammanhang, eller som hon själv uttrycker det: ”Jag är typ aldrig där bara för skogens skull…”. Hon uppfattar natur- vistelsen som: ”Det är ok” och denna uppfattning grundar hon bland annat på att det är frisk