Vi ser att det krävs både teori och praktik för att göra ett bra arbete i synnerhet på operationsavdelningarna där man arbetar med sjuka människor och det kan handla om liv eller död. Dem får ofta in nya instrument och apparater och tekniken utvecklas i en oerhört snabb takt och då behövs teori för att de överhuvudtaget ska veta vad de ska göra men de måste också få testa och lära sig genom praktik. Det är som figur 2 om lärande och kompetensutveckling (Svensson, m.fl. 2009:774) visar, det krävs utbildning för att få teoretisk
35
kunskap som man behöver för att förstå det praktiska som händer i vardagen. Utan det erfarenhetsbaserade lärandet så är det svårt att utveckla sin kompetens eftersom man inte vet hur det fungerar i praktiken. Innan man har testat själv är det svårt att veta exakt hur någonting fungerar. När man får både teori och praktik kan man reflektera över det så att den egna kompetensen utvecklas. Vilket innebär att både teori och praktik behövs.
Man måste ta i instrumenten och apparaterna och titta på de och se hur det är och sen lära sig patienterna, alla patienter är olika - Gunilla
Kan vara så här att någon har proppat mig full med information men inte förrän jag har gjort det tre fyra gånger så sitter det liksom – Malin
Hansson (2005:81) menar att mycket av vårt lärande är kopplat till själva genomförandet av uppgifter. Det är självklart något som skiljer sig från individ till individ men att få göra saker praktiskt underlättar för utveckling och lärande. Gustavsson (2009:77) nämner också uttrycket
”den reflekterande praktikern” som pekar på att det är viktigt att reflektera över det man gör så man förstår varför och hur man har gått till väga.
De som vi har intervjuat är överens om att både teori och praktik behövs för att lära sig respektive yrke. De menar att man både behöver bakgrundskunskaper och möjligheten att gå bredvid någon för att lära sig. Därmed har vi fått bekräftat det som vi trodde från början att båda delar behövs för att känna att man kan någonting fullt ut. Vilket som är grunden i den progressiva pedagogiken som Granberg (2004:23) berättar om. Precis som Malin menar så är det först när man har testat det man lärt sig teoretisk som man verkligen förstår vad det handlar om. Därför krävs det att alla som arbetar i organisationen får teoretisk påfyllnad och även möjligheten till att praktiskt testa sina teoretiska kunskaper. När man får teoretisk utbildning så blir det lättare för individer att förstå varför man gör på ett visst sätt.
(...) man behöver ha det teoretiska för att veta varför, om man ska göra en ny rutin, ny operation eller liknande så behöver man veta varför för att kunna tycka att det är okej i det praktiska – Lisa
Precis som Albinsson (1998:35) nämner att för en organisation ska vara framgångsrik en längre tid så krävs det att organisationen hanterar förändringar på ett bra sätt. Han menar att det inte bara krävs att individer ska lära nytt utan det handlar även om att kunna lära om. Det krävs definitivt på operationsavdelningarna på grund av den tekniska utvecklingen. Vi anser att det är viktigt att de som har arbetat en längre tid accepterar detta för även om dem har testat saker tidigare så är det viktigt att de visar hur man ska göra och föregår med gott exempel inför de nya medarbetarna.
Landstinget är medvetet om att både teori och praktik behövs, de menar att det finns ett stort behov av att kunna träna kliniska och praktiska färdigheter och dessutom teoretiskt förankra dessa, för att nu och i framtiden kunna arbeta utifrån ett evidensbaserat arbetssätt (PKT-plan).
Många på operationsavdelningarna vittnar om att det är viktigt att kunna gå bredvid någon erfaren när man är ny så att man som ny får se hur det teoretiska fungerar i praktiken. Det kan dessutom vara bra att Landstinget har ett samarbete med universitetet som utbildar de personer som i framtiden ska jobba hos dem. Då har de möjlighet att börja lära upp
36
kommande personal redan innan de är klara med sin utbildning genom praktik och annan utbildning.
4.7 ”Så här har vi alltid gjort”
Något som vi har lagt märke till under våra intervjuer är att de som har arbetat längre på avdelningen, som de flesta på avdelningen har, har en form av tyst kunskap och gör på sitt eget sätt. De vet vad som fungerar men det är inte alltid lika lätt att berätta det vidare till de nya medarbetarna. Därför kanske de inte vid alla tillfällen följer alla direktiv som ges på grund av att de vet erfarenhetsmässigt att det fungerar ändå.
Alla vet sin sak och gör på sitt sätt och alla gör på väldigt olika sätt (…) och man får verkligen helt olika svar från två olika personer man frågar (…) Ja i början är det jättejobbigt och sen lär man sig att, ja men då kan man göra på olika sätt (…) – Anna
I början så behöver man veta mer exakt hur man ska gå tillväga och man vill ha mer direktiv hur sysslorna ska utföras. Medan när man har arbetat en längre tid på operationsavdelningen så har man en förmåga att anpassa sitt arbetssätt efter situationen och patienten. Som Sigrell (2006:54) menar så är det tradition, förnuft och subjektivitet som blandas inom oss och bildar vår personliga kunskap och sedan när människan utför en handlig så styrs hon av kunskapen som arbetar i tysthet.
(…) om man ska vara krass så är det folk som har jobbat väldigt länge typ såhär har vi gjort i 30 år. Det är alltid när det kommer upp något speciellt i arbetsuppgifter att vi ska förändra något då möts det nästan alltid med något negativt (…) – Lisa
Det som skiljer mellan de yngre och de äldre som arbetar på operationsavdelningarna är att de yngre uppfattar de äldre som lite mer motsträviga. Det gäller framförallt då man vill förnya någonting men de äldre medarbetarna tycker att det är bra som det är. Det vill helst inte förändra något och att idéer från de yngre som har arbetat kortare tid kan ofta bli nedröstade.
Jag som tyckte jag hade en bra idé - Malin
När det kommer fler nya framöver kan det vara viktigt att tänka på för de som har varit med länge att föregå med gott exempel och följa de rutiner som finns. Även om de vet att en del saker ändå fungerar, så kan det möjligtvis påverka de nya medarbetarna negativt om man inte följer de rutiner som finns och accepterar de förändringar som uppkommer. Fornesis är en av Aristoteles typer av kunskap som står för den praktiska klokheten och förmågan att veta när.
Det som man vill uppnå med den praktiska klokheten är att skapa bra mänskliga relationer och ett bra samhälle (Gustavsson 2009:43–44). Att man genom sin erfarenhet och kunskap vet vad man ska tänka på, hur man ska handla och vad som kan hända i vissa situationer man kan säga att man uppnått praktisk klokhet.
De som arbetat länge är väldigt säkra i sin roll – Anna
De gamla har en otrolig erfarenhet om hur allt går till, hur alla operationer är och de har en väldig, väldig kompetens och ser saker långt innan det händer – Lisa
37
Praktisk kunskap är något som vi använder oss av omedvetet dagligen och den kunskapen förknippas med arbetslivet och då bland annat med vårdpersonal som arbetar med mellanmänskliga relationer. När man ska utföra något så kan man inte lägga fokus på alla enskilda delar i utförandet utan kunskapen måste finnas i bakgrunden. Alla individer har ett bakgrundskunnande som alltid finns inom oss (Bornemark & Svenaeus 2009:12–13). De som arbetat en längre tid på operationsavdelningarna har en stor bakgrundskunskap och de har en lång erfarenhet som tar tid att få inom detta yrke. De har en kunskap och erfarenhet som de yngre i vår empiriska undersökning ser upp till. Det visar på att det är viktigt att anställa nya medarbetare i tid till operationsavdelningarna för att kunna hålla samma klass på arbetet som utförs även i framtiden. Gustavsson (2009:78) menar att det ”tysta” i tyst kunskap ska uppfattas som så, att bakgrundskunskapen ska finnas inbyggt i verksamheter och i yrken och det ska sitta i kroppen som ett tyst kroppsligt vetande. Den tysta kunskapen tar en lång tid att få och är svår att förklara i ord så det kräver att individerna själva har fått vara med och uppleva saker och fått möjlighet att utveckla tyst kunskap utifrån att pröva kunskapen i praktiken genom sina egna erfarenheter.