Vi har utfört tre korrelationsanalyser (bilaga 2), 2016, 2017 och en som innehåller 2016/2017 års data, detta eftersom vi kommer att utföra två regressioner för vardera av åren och vill således kunna försäkra oss om att våra oberoende variabler inte kommer att samvariera med varandra. Vi har använt oss av Pearson r korrelationstest eftersom det ger ett säkrare resultat över huruvida variablerna tenderar att samvariera.
I korrelationsmatriserna för 2016, 2017 och 2016/2017 presenteras samtliga oberoende variabler5. Ingen av våra oberoende variabler visade någon högre samvariation, utan det högsta värdet generellt för de tre testen uppmättes till cirka 30 %, vilket är understiger gränsvärdet på 70 %. Således kan vi använda oss av samtliga oberoende variabler i regressionerna.
4.3 Regressionsanalys
Vi har genomfört fyra olika regressionsanalyser för att besvara våra hypoteser. En av regressionerna upprättades i syfte för att besvara hypotes 1 “tvingande reglering”, resterande tre regressionerna upprättades för att besvara hypotes 2 till 4.
Tvingande reglering
H1 Det finns ett positivt samband mellan tvingande reglering och granskningen av hållbarhetsrapporter.
Modellen som vi använder oss av ger ett värde med Nagelkerke R2 på 0,146. Det betyder att vi kan
förklara hypotesen med våra oberoende variabler till 14,6 %. Det vill säga att 85,4 % kan förklaras
av andra faktorer än de som vi använder oss av i denna studie. Ökningen av granskade
hållbarhetsrapporter mellan åren 2016 och 2017 har ett betavärde på 0,952 vilket visar på en stark positiv. Efter att regleringen trädde i kraft om tvingande granskning av hållbarhetsrapporter 2017, ökade granskade hållbarhetsrapporter. Resultatet är tillförlitligt eftersom signifikansnivån är 0,000, vilket är en lägre än nivån på 0,001, vilket ger en stark tillförlitlighet.
5 Bransch mot bransch är exkluderade eftersom att det är samma variabel och är därav inte intressant att undersöka eftersom den inte påverkar studien.
Granskning 2016 2017 B Sig.
ÅR 2016=0 2017=1 0,952 0,000
Totala tillgångar (tkr) 0,000 0,016
Skuldsättningsgrad Räntebärande - 0,005 0,376 Avlopp, avfall, el & vatten - 0,250 0,765 Bank, finans & försäkring 0,813 0,401 Bemanning & arbetsförmedling 20,647 0,999 Bransch-, arbetsgivar- & yrkesorg. - - Bygg, design & inredningsverksamhet 0,133 0,876 Data, it & telekommunikation 1,195 0,236
Detaljhandel - 0,119 0,891
Fastighetsverksamhet 0,841 0,310
Företagstjänster 0,926 0,289
Hotell & restaurang 20,629 0,999
Hälsa & sjukvård - 0,090 0,923
Jordbruk, skogsbruk, jakt & fiske - - Juridik, ekonomi & konsulttjänster 1,420 0,199
Kultur, nöje & fritid 1,322 0,236
Livsmedelsframställning 0,336 0,716
Media - 0,484 0,632
Motorfordonshandel - 1,024 0,291
Offentlig förvaltning & samhälle - -
Partihandel 0,677 0,411
Reklam, PR & marknadsundersökning 20,665 0,999 Reparation & installation 20,648 1,000
Resebyrå & turism 20,648 1,000
Teknisk konsultverksamhet 0,197 0,835
Tillverkning & industri 0,208 0,798
Transport & magasinering 0,798 0,360
Utbildning, forskning & utveckling - 0,791 0,515
Uthyrning & leasing 20,867 0,999
Övriga konsumenttjänster - 0,981 0,505
Tabell 4.4 Regression 1
Utöver hypotes 1 kan vi även se en ökning av översiktligt granskade hållbarhetsrapporter från 2016 till 2017 (se tabell 4.5). Modellen som vi använder oss av i regression 2 ger ett värde med
Nagelkerke R2 på 0,146. Det betyder att vi kan förklara modellen med våra oberoende variabler till
14,6 %. Det vill säga att 85,4 % kan förklaras av andra faktorer än de som vi använder oss av i
denna studie. Betavärde är negativt, -1,546, vilket tyder på att antalet hållbarhetsrapporter som
blivit översiktligt granskade har ökat från 2016 till 2017. Resultatet är tillförlitligt eftersom signifikansnivån är 0,000, vilket är en lägre än nivån på 0,001, vilket ger en stark tillförlitlighet.
Granskningsnivå 2016/2017
B Sig.
ÅR 2016=0 2017=1 - 1,546 0,000
Totala tillgångar (tkr) 0,000 0,216
Skuldsättningsgrad Räntebärande 0,003 0,543
Avlopp, avfall, el & vatten 18,550 0,999
Bank, finans & försäkring 19,338 0,999
Bemanning & arbetsförmedling 0,011 1,000 Bransch-, arbetsgivar- & yrkesorg. - - Bygg-, design- & inredningsverksamhet 17,773 0,999 Data, it & telekommunikation - 0,168 1,000
Detaljhandel 17,965 0,999
Fastighetsverksamhet 19,064 0,999
Företagstjänster 18,621 0,999
Hotell & restaurang 0,020 1,000
Hälsa & sjukvård -0,237 1,000
Jordbruk, skogsbruk, jakt & fiske - - Juridik, ekonomi & konsulttjänster 19,217 0,999
Kultur, nöje & fritid -0,698 1,000
Livsmedelsframställning 18,392 0,999
Media 19,836 0,999
Motorfordonshandel 0,008 1,000
Offentlig förvaltning & samhälle - -
Partihandel 18,800 0,999
Reklam, PR & marknadsundersökning 21,202 0,999
Reparation & installation 0,011 1,000
Resebyrå & turism 0,011 1,000
Teknisk konsultverksamhet 19,414 0,999
Tillverkning & industri 18,068 0,999
Transport & magasinering - 0,541 1,000
Utbildning, forskning & utveckling 20,840 0,999
Uthyrning & leasing - 0,466 1,000
Övriga konsumenttjänster 0,011 1,000
Tabell 4.5 Regression 2 Skuldsättningsgrad
H2 Det finns ett samband mellan skuldsättningsgraden och hållbarhetsrapporternas granskningsnivå.
Det går ej att se ett samband mellan skuldsättningsgraden och hållbarhetsrapporternas granskningsnivå, eftersom det saknas signifikans i resultatet. Den lägsta signifikansnivån på skuldsättningsgraden uppgår till 0,487, vilket är större än den accepterade nivån på 0,1. Dessa resultat gäller för regressionen 2, 3 och 4 gällande granskningsnivån.
Företagsstorlek
H3 Det finns ett samband mellan företagsstorleken och hållbarhetsrapporternas granskningsnivå.
Det går ej att se ett samband mellan företagets storlek och till vilken granskningsnivå
hållbarhetsrapporten granskas till, eftersom det saknas signifikans i resultatet. Signifikansnivån uppgår till 0,216, vilket är större än den accepterade nivån 0,1. Dessa resultat gäller för regressionen 2, 3 och 4 gällande granskningsnivån. Dock går det att koppla företagets storlek till huruvida
företagets hållbarhetsrapport granskas (se tabell 4.4). Det går att se ett svagt positivt samband
mellan företagsstorleken (totala tillgångar) vilket betyder att stora företag tenderar att granska sina hållbarhetsrapporter. Resultatet är tillförlitligt eftersom signifikansnivån är 0,016, vilket är en lägre nivå än 0,05, vilket ger en tillförlitlighet.
Bransch
H4 Det finns ett samband mellan företagets branschtillhörighet och hållbarhetsrapporternas granskningsnivå.
Även i denna modell kan vi ej se ett samband mellan företagets branschtillhörighet och
hållbarhetsrapporternas granskningsnivå, eftersom det saknas signifikans i resultatet. Den lägsta signifikansnivån bland de 28 branscherna som vi har uppgår till 0,999, vilket är större än den accepterade nivån på 0,1. Dessa resultat gäller för regressionen 2, 3 och 4 gällande
Granskningsnivå 2016 2017
B Sig. B Sig.
Totala tillgångar (tkr) 0,000 0,334 0,000 0,582 Skuldsättningsgrad Räntebärande 0,024 0,487 - 0,001 0,831 Avlopp, avfall, el & vatten 0,365 1,000 18,845 0,999 Bank, finans & försäkring 20,777 1,000 19,230 0,999 Bemanning & arbetsförmedling - - - 0,004 1,000 Bransch-, arbetsgivar- & yrkesorg. - - - - Bygg-, design- & inredningsverksamhet 20,502 1,000 0,004 1,000 Data, it & telekommunikation 0,477 1,000 0,058 1,000
Detaljhandel 20,526 1,000 0,005 1,000
Fastighetsverksamhet 21,064 1,000 18,556 0,999
Företagstjänster 20,402 1,000 18,116 0,999
Hotell & restaurang - - 0,002 1,000
Hälsa & sjukvård 0,041 1,000 0,004 1,000 Jordbruk, skogsbruk, jakt & fiske - - - - Juridik, ekonomi & konsulttjänster 21,156 1,000 19,272 0,999 Kultur, nöje & fritid - 0,047 1,000 0,012 1,000 Livsmedelsframställning - 0,034 1,000 18,641 0,999
Media - - 19,818 0,999
Motorfordonshandel - - 0,000 1,000
Offentlig förvaltning & samhälle - - - -
Partihandel 19,707 1,000 18,890 0,999
Reklam, PR & marknadsundersökning - - 21,204 0,999 Reparation & installation - - -0,004 1,000
Resebyrå & turism - - -0,005 1,000
Teknisk konsultverksamhet - 0,018 1,000 20,106 0,999 Tillverkning & industri - 0,270 1,000 18,532 0,999 Transport & magasinering - 0,749 1,000 0,027 1,000 Utbildning, forskning & utveckling 41,520 0,999 20,509 0,999
Uthyrning & leasing - - 0,015 1,000
Övriga konsumenttjänster - - -0,005 1,000
5.0 Diskussion och slutsats
Det sista kapitlet är uppdelat i två huvudområden; Diskussion och slutsats. I diskussionen kommer vi att ställa empirin mot teori och tidigare forskning, med utgångspunkt från studiens hypoteser. Slutsatsen baseras på studiens resultat. Avslutningsvis presenteras både ett teoretiskt bidrag och ett praktiskt bidrag samt förslag till vidare forskning.
5.1 Diskussion
Tvingande reglering
H1 Det finns ett positivt samband mellan tvingande reglering och granskningen av hållbarhetsrapporter.
Resultatet för hypotes 1 visar att det finns ett positivt samband mellan tvingande reglering och att företagen granskar sina hållbarhetsrapporter. Resultatet är signifikant och därför stärker resultatet vår hypotes. Även i den deskriptiva statistiken kan vi se att antalet granskade hållbarhetsrapporter har ökat, dock, sett till den procentuella andelen, har ökningen av granskade hållbarhetsrapporter under 2017 endast uppgått till 0,22 %.
Petersen och Plenborg (2010) menar att företag tenderar att endast delvis följa nyinförda
regleringar, eftersom företag har bristande kunskap om hur de ska implementera regleringarna. Vi kan se antalet företag som upprättar en hållbarhetsrapport, eller hänvisar till moderbolagets hållbarhetsrapport, år 2017 är 1 501 företag. Av dessa företag är det 226 (15,06 %) företag som delvis följer lagen, det vill säga att de har upprättat en hållbarhetsrapport men inte granskat den. Borglund et. al. (2010) visar att kunskapen hos företag kan stärkas vid en tvingande reglering om granskning, om företag använder sig av extern hjälp som således bidrar till att stärka kunskap inom företag. Hartwig (2015) observerar att tid är en viktig faktor angående hur väl företag följer en reglering efter dess implementering. Både den korta tiden som förflutit och bristande kunskap hos berörda företag är faktorer som kan ha påverkat att den procentuella ökningen av granskningar från 2016 till 2017 är minimal. Eftersom vi undersöker förändringen som skett före och direkt efter regleringen implementerats, kan vi med stöd av den tidigare forskningen anta att antalet granskade hållbarhetsrapporter kommer att öka med tiden.
Utöver hypotes 1 kan vi se att det finns ett negativt signifikant samband, vilket betyder att den utökade granskningen har minskat efter att reformen trätt i kraft. Resultatet är signifikant och alltså
resonemang, att risken är större att företag istället anpassar sig till regleringen utan att reflektera över om riktlinjerna passar företaget, det vill säga om företaget bör välja översiktlig eller utökad granskning. ÅRL kräver endast att hållbarhetsrapporten skall vara översiktligt granskad. Andelen företag som genomförde utökade granskningar minskade under 2017. Under 2016 (innan reformen) valde 19,74 % av företagen en utökad granskningsnivå för sina hållbarhetsrapporter, jämfört med 2017 då endast 6,10 % tillämpade en utökad granskningsnivå.
Företag väljer att granska hållbarhetsrapporterna för att stärka sin legitimitet (Braam & Peeters, 2018). Det är den frivilliga granskningen som företagen genomför av sina hållbarhetsrapporter som signalerar trovärdigheten (Hummel et. al., 2017). Utifrån Spences (1973) resonemang om
signalteorin menar Hummel et. al. (2017) att en högre nivå av granskning således borde sända en starkare signal, till skillnad mot vad den lägre granskningsnivån tordes göra. Eftersom
hållbarhetsrapporteringen var frivillig 2016 var således granskningen av hållbarhetsrapporterna också frivillig. Företagen gjorde därav ett aktivt val att frivilligt granska sina hållbarhetsrapporter. Således borde företagen velat stärka sin signal om legitimitet 2016, eftersom företagen frivilligt valde att granska hållbarhetsrapporterna och det till en utökad granskningsnivå i större grad.
Skuldsättningsgrad
H2 Det finns ett samband mellan skuldsättningsgraden och hållbarhetsrapporternas granskningsnivå.
Skuldsättningsgraden har i tidigare forskning gett tvetydiga resultat. Till en övervägande del har forskningen funnit ett signifikant samband mellan skuldsättningsgraden och företags benägenhet att
granska hållbarhetsrapporterna. Dock visar en studie av Simnett et. al. (2009) att det saknas ett
signifikant samband. Vårt resultat utifrån regressionen visar att det inte finns något signifikant samband mellan skuldsättningsgraden och hållbarhetsrapporternas granskningsnivå. Därav stöds vårt resultat av Simnett et. al. (2009). Vår hypotes stämmer således inte.
Företagsstorlek
H3 Det finns ett samband mellan företagsstorleken och hållbarhetsrapporternas granskningsnivå.
Utifrån vårt resultat i studien finns det inget signifikant samband mellan storleken på företaget och
hållbarhetsrapporternas granskningsnivå. Tidigare forskning har dock visat både negativa och
se negativa samband mellan granskningsnivån och företagsstorleken, till skillnad från Hummel et. al. (2017) som påvisar ett positivt samband mellan granskningsnivån och företagsstorleken. Eftersom det saknas signifikans i vårt resultat, stödjer vårt resultat heller inte den tidigare forskningen och således gäller inte vår hypotes.
Vi kan utöver vår hypotes se att det finns ett signifikant samband mellan företagsstorleken och att hållbarhetsrapporterna granskas. Det är ett positivt samband som betyder att större företag tenderar att granska sina hållbarhetsrapporter. Moroney et. al. (2012) och Simnett et. al. (2009) har även funnit att det finns ett positivt samband att hållbarhetsrapporten granskas om det är ett större företag. Martínez-Ferrero och García-Sánchez (2017) anser att större företag fångar lättare upp samhällets intresse, och därav kommer de välja att granska sina hållbarhetsrapporter för att öka företagets legitimitet. Således stöds vårt resultat av tidigare forskning.
Bransch
H4 Det finns ett samband mellan företagets branschtillhörighet och hållbarhetsrapporternas granskningsnivå.
Enligt vår regression finns det ingen signifikans som talar för att företagets branschtillhörighet och hållbarhetsrapporternas granskningsnivå skulle ha något samband. Tidigare forskning går således emot vårt resultat, då de har påvisat att det finns samband med bransch. Dock skiljer sig
forskningen om vilka specifika branscher som har starkast samband (Branco et. al., 2014; Mock et.
al., 2013; Simnett et. al., 2009; Zorio et. al., 2013). Således stämmer inte våra antaganden som legat
till grunden för hypotes 4.
5.2 Slutsats
Syftet med studien var att undersöka om granskningsnivån av hållbarhetsrapporter har förändrats på grund av tvingande reglering, nämligen reformeringen av den svenska årsredovisningslagen 2016. Studien söker även svar på huruvida branschtillhörighet, storlek och skuldsättningsgrad kan förklara granskningsnivån av hållbarhetsrapporter. För att kunna besvara syftet har vi även behövt
undersöka om hållbarhetsrapporter upprättas samt om de granskats. Vi har använt oss av den totala populationen bestående av 1 730 företag och undersökt deras årsredovisningar och
hållbarhetsrapporter för 2016 och 2017. Resultatet visar att det finns stöd för att reformen har påverkat granskningen och granskningsnivån av hållbarhetsrapporter. Vi kan se att granskningen
granskningen av hållbarhetsrapporter har minskat procentuellt efter införandet av reformen. Således påverkar tvingande reglering om företag granskar sina hållbarhetsrapporter samt till vilken
granskningsnivå företag använder.
Utifrån studiens resultat kan vi inte förklara valet av granskningsnivå med skuldsättningsgrad, företagsstorleken eller branschtillhörigheten, eftersom det saknas signifikanta resultat från
regressionerna. Det kan bero på att vårar oberoende variabler vi använder oss av inte kan påverka granskningsnivån av hållbarhetsrapporter. Det vi däremot kan utgöra är att företagsstorleken hos företaget kan förklara valet av att granska hållbarhetsrapporten. Det kan bero på att större företag lättare fångar samhällets intresse, därav kommer företaget välja att granska sina hållbarhetsrapporter för att öka företagets legitimitet.
5.2.1 Teoretiska bidraget
Tidigare forskning har tittat på hur företag har implementerat och agerat utifrån tidigare regleringar. Vi har valt att titta på reformeringen gällande hållbarhetsrapportering som grundar sig i
EU-direktivet och vilken inverkan regleringen har haft hos samtliga berörda företag i Sverige, specifikt med fokus mot granskningen och granskningsnivån. Vårt teoretiska bidrag med studien är kunskap om utfallet av regleringen i Sverige, huruvida företagen har följt regleringen. Vår studie visar att en större del av de berörda företagen följer regleringen om hållbarhetsrapporteringen och således granskar sina hållbarhetsrapporter. Sett till tidigare forskning kan vi anta att antalet företag som följer regleringen om hållbarhetsrapportering kommer att öka med tiden.
5.2.2 Praktiska bidraget
Studien kan praktiskt bidra med ökad kunskap och förståelse angående den nya regleringen gällande hållbarhetsrapportering. Företagsledningen som ansvarar för hållbarhetsrapportens
granskning kan använda sig av vår studie vid beslutsfattandet om vilken granskningsnivå som skall appliceras. Eftersom tidigare forskning visar att intressenter och investerare efterfrågar granskade hållbarhetsrapporter som är trovärdiga, kan företag se utifrån vår studie att en utökad granskning kan leda till att företag differentierar sig mot andra företag och således stärker
hållbarhetsrapporternas trovärdighet. Eftersom den största andelen av de 1 730 företagen har valt att enbart översiktligt granska hållbarhetsrapporterna, kan företagsledningen skaffa sig medvetenhet om hur företagen som berörs av regleringen väljer granskningsnivå.
5.2.3 Förslag till vidare forskning
Studien består av “Total population sample” som utgör alla registrerade aktiebolag i Sverige, som omfattas av regleringen i årsredovisningslagen om krav på hållbarhetsrapportering. Trots studiens stora population har studien tre begränsningar:
Dels har regleringen nyligen trätt i kraft, vilket gör att utfallet som vi kunnat mäta enbart har skett från året innan och första året som regleringen varit i bruk. Det kan därför vara intressant att för vidare studier, undersöka om tiden kommer vara en faktor i huruvida fler företag kommer att granska sina hållbarhetsrapporter, som tidigare forskning ger inslag av.
Vidare har vår studie försökt förklara valet av granskningsnivå med hjälp av tre oberoende variabler (skuldsättningsgrad, företagsstorleken och branschtillhörigheten), dock har resultatet inte varit tillräckligt signifikant för att kunna styrka våra hypoteser. Således skulle det kunna vara intressant att testa andra oberoende variabler som skulle kunna förklara valet av granskningsnivån. I vår studie har vi även funnit, utifrån den deskriptiva statistiken, att dotterbolag väljer att hänvisa till
moderbolagets hållbarhetsrapport i större grad. Dock har vi inte haft som syfte att undersöka varför dotterbolagen inte väljer att upprätta en egen hållbarhetsrapport, därav skulle det kunna vara intressant att undersöka för vidare studier varför företag väljer att hänvisa till moderbolagets hållbarhetsrapport, respektive upprättar en egen hållbarhetsrapport.