4.3 Sambandet mellan arbetsmiljön och individernas motivation
4.3.2 Korrelationsanalyser
En korrelationsanalys visar, som påvisat i metodavsnittet, på hur linjärt ett samband mellan två variabler är. Den studerade korrelationskoefficienten kan anta ett värde mellan -1 och +1. -1 och +1 visar på perfekt negativ korrelation respektive perfekt positiv korrelation. Perfekt positiv korrelation innebär att om den ena variabeln ökar, så ökar den andra. Perfekt negativ korrelation innebär att om den ena variabeln ökar, så minskar den andra. En korrelationskoefficient på 0 visar att de studerade variablerna är helt oberoende av varandra. Korrelationens styrka bestäms av p-värdet, som precis som i regressionsanalysen kan anta ett värde mellan 0 och 1 där ett p-värde mindre än 0,05 innebär att sambandet är signifikant.
En korrelationsanalys för de båda respondentgrupperna sett som ett urval visar på en positiv korrelation mellan inre motivation och påståendena ”Det är lätt att ställa frågor och ta hjälp av kollegor”, ”Inom organisationen kommuniceras företagets mål och visioner kontinuerligt ut till de anställda” och ”På arbetsplatsen känner jag gemenskap med mina kollegor”.
25
Inre motivation (Y) och påståenden för arbetsmiljön (X), hela urvalet P-värde Korrelation
Jag kan styra och planera mitt eget arbete 0,153 0,277
Jag är självständig i mitt arbete 0,006 0,502
Chefer ger kontinuerlig och konstruktiv fedback på utfört arbete 0,016 0,451 Jag har alternativ och valmöjligheter när det gäller mitt arbetssätt 0,015 0,453 Jag kan ta del av interna och/eller externa utbildningar 0,049 0,376 Min kompetens kommer fram i mina arbetsuppgifter 0,005 0,519
På arbetsplatsen arbetar vi ofta i team 0,849 -0,038
På arbetsplatsen känner jag gemenskap med mina kollegor 0,000 0,655 Inom organisationen kommuniceras företagets mål och visioner kontinuerligt ut till de anställda 0,000 0,635 Det är lätt att ställa frågor och ta hjälp av kollegor 0,000 0,698
Inre motivation (Y) och medelvärden för arbetsmiljön (X), hela urvalet P-värde Korrelation
Autonomi 0,001 0,583
Komptetens 0,003 0,534
Släktskap 0,000 0,728
Korrelationskoefficienten för respektive påstående är 0,698, 0,635 och 0,655 och återfinns i tabell 18. Där var också p-värdet 0,000 vilket innebär att sambanden är signifikanta.
Tabell 18 Korrelationsanalys, inre motivation och påståenden för arbetsmiljön, hela urvalet
En korrelationsanalys mellan motivationstypen inre motivation och var och en av de sammanvägda medelvärdena för tillfredsställandet av basbehoven, påståendena om arbetsmiljön, visar på positiv korrelation gällande släktskap (0,728; p-värde 0,000). För både autonomi och kompetens är sambandet också positivt korrelerat, dock något svagare (0,583 respektive 0,534). Sambanden är signifikanta med p-värden på 0,001 och 0,003 och återfinns i tabell 19.
Tabell 19 Korrelationsanalys, inre motivation och medelvärden för arbetsmiljön, hela urvalet
Det linjära sambandet mellan motivationstypen integrerad reglering och påståendena om basbehovens tillfredsställande i arbetsmiljön återfinns i tabell 20. Påståendena ”Inom organisationen kommuniceras företagets mål och visioner kontinuerligt ut till de anställda”, ”Min kompetens kommer fram i mina arbetsuppgifter”, ”Jag har alternativ och valmöjligheter när det gäller mitt arbetssätt”, ”Jag är självständig i mitt arbete” och ”Jag kan styra och planera mitt eget arbete” är de som är mest korrelerade med motivationstypen. De sammanvägda påståendena visar att basbehovet autonomi har en korrelationskoefficient på 0,571 i sambandet med motivationstypen integrerad reglering. De andra sammanvägda basbehoven genererar korrelationskoefficienter på 0,489 (kompetens) och 0,419 (släktskap) och synliggörs i tabell 21.
26 Integrerad reglering (Y) och påståenden för arbetsmiljön (X), hela urvalet P-värde Korrelation
Jag kan styra och planera mitt eget arbete 0,012 0,469
Jag är självständig i mitt arbete 0,016 0,450
Chefer ger kontinuerlig och konstruktiv fedback på utfört arbete 0,105 0,313
Jag har alternativ och valmöjligheter när det gäller mitt arbetssätt 0,013 0,464
Jag kan ta del av interna och/eller externa utbildningar 0,063 0,356
Min kompetens kommer fram i mina arbetsuppgifter 0,014 0,461
På arbetsplatsen arbetar vi ofta i team 0,304 -0,201
På arbetsplatsen känner jag gemenskap med mina kollegor 0,053 0,370
Inom organisationen kommuniceras företagets mål och visioner kontinuerligt ut till de anställda 0,010 0,478
Det är lätt att ställa frågor och ta hjälp av kollegor 0,018 0,445
Integrerad reglering (Y) och medelvärden för arbetsmiljön (X), hela urvalet P-värde Korrelation
Autonomi 0,001 0,571
Komptetens 0,008 0,489
Släktskap 0,026 0,419
Identifierad reglering (Y) och påståenden för arbetsmiljön (X), hela urvalet P-värde Korrelation
Jag kan styra och planera mitt eget arbete 0,018 0,443
Jag är självständig i mitt arbete 0,016 0,452
Chefer ger kontinuerlig och konstruktiv fedback på utfört arbete 0,365 0,178
Jag har alternativ och valmöjligheter när det gäller mitt arbetssätt 0,049 0,376
Jag kan ta del av interna och/eller externa utbildningar 0,144 0,283
Min kompetens kommer fram i mina arbetsuppgifter 0,075 0,342
På arbetsplatsen arbetar vi ofta i team 0,117 -0,303
På arbetsplatsen känner jag gemenskap med mina kollegor 0,275 0,214
Inom organisationen kommuniceras företagets mål och visioner kontinuerligt ut till de anställda 0,012 0,468
Det är lätt att ställa frågor och ta hjälp av kollegor 0,010 0,481
Tabell 20 Korrelationsanalys, integrerad reglering och påståenden för arbetsmiljön, hela urvalet
Tabell 21 Korrelationsanalys, integrerad reglering och medelvärden för arbetsmiljön, hela urvalet
Tabell 22 visar på korrelationen mellan motivationstypen identifierad reglering och påståendena om arbetsmiljön. Ingen korrelationskoefficient överstiger 0,481, vilket är korrelationskoefficienten som visar på ett positivt samband med påståendet ”Det är lätt att ställa frågor och ta hjälp av kollegor”. För de sammanvägda medelvärdena av basbehoven är autonomi det basbehov som visar på mest positivt samband med identifierad reglering (0,476; p-värde 0,010), se tabell 23.
Tabell 22 Korrelationsanalys, identifierad reglering och påståenden för arbetsmiljön, hela urvalet
27 Identifierad reglering (Y) och medelvärden för arbetsmiljön (X), hela urvalet P-värde Korrelation
Autonomi 0,010 0,476
Komptetens 0,049 0,375
Släktskap 0,078 0,338
Introjekterad reglering (Y) och påståenden för arbetsmiljön (X), hela urvalet P-värde Korrelation
Jag kan styra och planera mitt eget arbete 0,927 0,018
Jag är självständig i mitt arbete 0,659 -0,087
Chefer ger kontinuerlig och konstruktiv fedback på utfört arbete 0,048 0,377
Jag har alternativ och valmöjligheter när det gäller mitt arbetssätt 0,395 -0,167
Jag kan ta del av interna och/eller externa utbildningar 0,080 0,336
Min kompetens kommer fram i mina arbetsuppgifter 0,817 0,046
På arbetsplatsen arbetar vi ofta i team 0,496 -0,134
På arbetsplatsen känner jag gemenskap med mina kollegor 0,169 0,267
Inom organisationen kommuniceras företagets mål och visioner kontinuerligt ut till de anställda 0,516 0,128
Det är lätt att ställa frågor och ta hjälp av kollegor 0,360 0,180
Introjekterad reglering (Y) och medelvärden för arbetsmiljön (X), hela urvalet P-värde Korrelation
Autonomi 0,757 0,061
Komptetens 0,207 0,246
Släktskap 0,465 0,144
Extern reglering (Y) och påståenden för arbetsmiljön (X), hela urvalet P-värde Korrelation
Jag kan styra och planera mitt eget arbete 0,069 0,349
Jag är självständig i mitt arbete 0,631 0,095
Chefer ger kontinuerlig och konstruktiv fedback på utfört arbete 0,039 0,392 Jag har alternativ och valmöjligheter när det gäller mitt arbetssätt 0,361 0,179 Jag kan ta del av interna och/eller externa utbildningar 0,091 0,326 Min kompetens kommer fram i mina arbetsuppgifter 0,652 0,089
På arbetsplatsen arbetar vi ofta i team 0,500 -0,133
På arbetsplatsen känner jag gemenskap med mina kollegor 0,192 0,254 Inom organisationen kommuniceras företagets mål och visioner kontinuerligt ut till de anställda 0,668 0,085 Det är lätt att ställa frågor och ta hjälp av kollegor 0,945 0,014
Tabell 23 Korrelationsanalys, identifierad reglering och medelvärden för arbetsmiljön, hela urvalet
Gällande motivationstypen introjekterad reglering och respektive påstående om arbetsmiljön visar varken korrelationsanalysen i tabell 24 eller korrelationsanalysen i tabell 25 på starkt positivt eller starkt negativt samband. Inte heller återfinns någon stark korrelation mellan varken de enskilda påståendena eller de sammanvägda medelvärdena för dessa och motivationstypen extern reglering, se tabellerna 26 och 27.
Tabell 24 Korrelationsanalys, introjekterad reglering och påståenden för arbetsmiljön, hela urvalet
Tabell 25 Korrelationsanalys, introjekterad reglering och medelvärden för arbetsmiljön, hela urvalet
28
Extern reglering (Y) och medelvärden för arbetsmiljön (X), hela urvalet P-värde Korrelation
Autonomi 0,066 0,352
Komptetens 0,177 0,263
Släktskap 0,728 0,069
Tabell 27 Korrelationsanalys, extern reglering och medelvärden för arbetsmiljön, hela urvalet
Korrelationer testades även utifrån de båda respondentgrupperna var och en för sig, de resultaten återfinns i bilaga 5 och i bilaga 6. Några signifikanta samband finns och för anställda i chefsposition visade korrelationen mellan variablerna inre motivation och autonomi ett p-värde på 0,004 samt en korrelation på 0,757. Både integrerad reglering och introjekterad reglering visade på ett signifikant samband med påståendet ”Inom organisationen kommuniceras företagets mål och visioner kontinuerligt ut till de anställda”. För respondentgruppen i icke-ledande position återfinns två samband med en korrelation på över 0,600 vilka är mellan motivationstypen inre motivation och basbehovet släktskap samt mellan samma motivationstyp och påståendet ”Det är lätt att ställa frågor och ta hjälp av kollegor”.
29
5 Diskussion
I nedanstående stycke presenteras analys av den empiriska studien med den teoretiska ramen som referens. Författarna kommer att föra en diskussion genom att koppla det empiriska utfallet till teorin genom den operationaliseringsmall som återfinns i bilaga 2. Först kommer arbetsmiljön, basbehoven, att diskuteras, därefter följer respondenternas motivation och sedan sambandet variablerna emellan. Löpande kommer författarna att knyta an till teorin.
Enligt studiens teori är det relevant att individernas basbehov tillfredsställs i arbetsmiljön för att internalisering av yttre motivation, eller bibehållande av inre motivation, ska ske. Medelvärdena i empirin visar att respondenterna upplever att deras arbetsmiljö tillfredsställer de grundläggande basbehoven. Högst tillfredsställt för respondenterna sett som ett och samma urval är behovet av släktskap, vilket enligt SDT avser ömsesidig respekt, tillhörighet och samhörighet med kollegor och organisationen. Släktskap kan främjas på arbetsplatsen genom exempelvis kommunicering av organisationens mål och värderingar, vilket respondenterna anser görs. Behoven av autonomi och kompetens är också tillfredsställda enligt medelvärdena för samtliga respondenter sett som ett urval. Respondenterna anser att deras kompetens kommer fram i deras arbetsuppgifter och att arbetsplatsen främjar tillfredsställelsen av basbehovet kompetens genom att erbjuda anställda interna och/eller externa utbildningar, vilket rekommenderas av teorin. Vidare anser respondenterna att de är självständiga i sitt arbete, vilket tillfredsställer behovet av autonomi. Däremot verkar inte arbetsplatsen för främjade av autonomi i avseendet att respondenterna inte anser att konstruktiv och kontinuerlig feedback erbjuds i full utsträckning. SDT förespråkar att sådan typ av feedback främjar en högre grad av internalisering.
Empirin visar vidare att anställda i chefsposition i högre utsträckning än anställda i icke-ledande position upplever tillfredsställelse av basbehoven. Det skulle antingen kunna förklaras genom SDTs kausalitetsorientering, vilket avser varje individs personlighetsorientering, eller genom den yrkesmässiga befattningen. Den högre tillfredsställelsen av autonomi skulle kunna ha sin grund i en högre grad av autonomt orienterade personligheter bland individerna i chefsposition, vilket gör att de därmed upplever arbetsmiljön som autonomt stödjande i högre utsträckning. Det kan också bero på att individerna i icke-ledande position i högre utsträckning är kontrollorienterade och upplever arbetsmiljön därefter. Ett annat alternativ är att det är den yrkesmässiga befattningen skulle
30
kunna vara förknippad med olika mycket utrymme att tillfredsställa basbehoven. Då författarna till aktuell studie valde att inte studera dessa möjliga alternativ kan de därför inte heller fastställas.
Det empiriska utfallet visar vidare på en hög grad av internaliserad motivation respektive inre motivation hos respondenterna sett som en urvalsgrupp. Det innebär att de återfinns relativt långt till höger i SDTs kontinuum. De uppskattar de utmaningar som deras arbete innebär och den personliga utvecklingen de upplever genom arbetet samt utvecklingen av kunskap. De utför inte sitt arbete för att de är rädda för konflikter med överordnad och inte heller för att kunna få ut övertid i monetär form. Det resultatet pekar således på en mer autonom motivation, jämfört med en kontrollerad. Medelvärdena från empirin visar att de anställda sett som ett urval i högst utsträckning upplever inre motivation, därefter integrerad reglering, identifierad reglering, introjekterad reglering och till sist extern reglering. Att de känner en inre motivation innebär att de upplever ett inneboende värde i uppgiften eller arbetet som sådant och att de upplever det som intressant och/eller roligt, vilket stärks av ett medelvärde på 5,46 på påståendet ”Arbetsuppgifterna är intressanta/roliga”. Respondenternas medelvärde för integrerad reglering är 5,14 och stadiet motsvarar den högsta graden av internaliserad yttre motivation. Beteendet är autonomt och respondenterna upplever exempelvis att organisationens mål stämmer överens med de personliga målen och värderingarna. Det stärks av ett medelvärde på 5,25 på nämnt påstående. När respondentgrupperna studeras var för sig återfinns högre medelvärden på de påståenden som representerar de mer internaliserade motivationstyperna respektive den inre motivationen hos chefer jämfört med de anställda i icke-ledande position. De anställda i chefsposition upplever i högre grad arbetsuppgifterna som intressanta och roliga, att organisationens mål och värderingar stämmer överens med de personliga, att jobbets utmaningar är roliga och att arbetet definierar dem som personer. Anmärkningsvärt är vidare att de anställda i chefsposition i högre utsträckning än den andra respondentgruppen motiveras av lön och bonus. Det indikerar på att individen fortfarande kan ha internaliserat de yttre regleringarna, motivationen, eller till och med känna inre motivation, men fortfarande också motiveras av monetär belöning.
Författarnas syfte med studien är som sagt att undersöka om SDT kan valideras som förklaringsmodell utifrån givna avgränsningar. SDT förespråkar ett samband mellan den sociala miljön och individens motivationstyp och säger att tillfredsställelse av basbehoven verkar för en autonom motivation hos individen. De genomförda regressionsanalyserna i
31
studien visar på bristande signifikanta samband mellan dessa variabler. Enligt det empiriska utfallet är basbehoven tillfredsställda och motivationen är av typen inre motivation eller relativt högt internaliserad. Att regressionsanalyserna inte uppvisar signifikanta samband innebär att författarna till aktuell studie inte med säkerhet kan säga att höga värden i den ena typen av variabler beror på höga värden i den andra typen. Författarna kan dock se två signifikanta samband mellan dels motivationstypen inre motivation och tillfredsställandet av basbehovet släktskap i arbetsmiljön och dels motivationstypen identifierad reglering och basbehovet släktskap. Det innebär att den oberoende variabeln, basbehovet släktskap, påverkar den beroende variabeln, motivationstypen inre motivation respektive identifierad motivation, i signifikant utsträckning. För introjekterad respektive extern reglering återfinns inga signifikanta samband med basbehoven i arbetsmiljön. Gällande integrerad reglering kan författarna se ett samband med basbehovet autonomi, vilket inte är signifikant men nära därpå. Nivån av tillfredsställelse av autonomi hos individen skulle således i det närmaste kunna förklarar skillnaden i huruvida individen befinner sig i stadiet av integrerad motivation eller inte.
De genomförda korrelationsanalyserna visar att det finns positiva samband mellan motivationstypen inre motivation och tillfredsställandet av basbehoven i arbetsmiljön. Starkast är sambandet med släktskap, vilket också var resultatet i regressionsanalyserna. Att korrelationsanalysen visar på samband mellan inre motivation och samtliga basbehov innebär inte att det går att utläsa orsak-verkan, i vilken riktning sambandet går. Det utesluter inte heller att en tredje variabel kan ha påverkan på sambandet, vilket i genomförd studie exempelvis kan vara personlighetsorienteringen. Gällande motivationstypen integrerad motivation (den mest internaliserade yttre motivationen) är sambandet starkast med autonomi, därefter kompetens och sedan släktskap. Det indikerar på att den teoretiska ramen är korrekt, att tillfredsställelse av kompetens och släktskap är vitalt för internalisering men att graden av tillfredsställelse av autonomi avgör till vilken grad individen internaliserar.
Författarna kan i vidare utsträckning inte urskilja ett mönster för hur olika grad av tillfredsställelse av de olika basbehoven påverkar internaliseringen. Det innebär att inget basbehov kan ses som viktigare än ett annat. Det empirin visar är att släktskap är det basbehov som är högst tillfredsställt och också har flest signifikanta samband med motivationstyperna.
32
Då det båda respondentgrupperna studerades var och en för sig återfanns få signifikanta resultat i regressionsanalyserna men desto fler signifikanta resultat i korrelationsanalyserna. Det indikerar på att variablerna har ett samband.
33
6. Slutsats
Nedan presenteras de slutsatser som författarna drar utifrån den genomförda analysen.
Då uppsatsens syfte har varit att undersöka huruvida Self-Determination Theorys tes, att arbetsmiljön har inverkan på och genererar olika typer av motivation, kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen på Företaget X kan vi genom de empiriska re sultaten inte fastställa om så är fallet. Anledningen till att författarna inte kan fastslå huruvida Self-Determination Theory fungerar som förklaringsmodell är att regressionsanalyserna i stor utsträckning saknar signifikanta samband mellan variablerna.
Författarna har i analysen kunnat urskilja tydliga inslag av Self -Determination Theorys argument. I empirin uppvisas stadier av både yttre och inre motivation, respektive autonom och kontrollerad motivation. Individerna i urvalet befinner sig främst i stadiet av inre motivation och i stadier som representeras av hög grad av internalisering, motivationen är därav till stor del autonom. Individernas basbehov; autonomi, kompetens och släktskap, är tillfredsställda i arbetsmiljön och kompetens och släktskap främjas på arbetsplatsen enligt enkätundersökningen. Precis som teorin förespråkar visar en arbetsplats som tillfredsställer basbehoven på en högre grad av internalisering. Dock säkerställer inte genomförda regressions- och korrelationsanalyser det här sambandet i full utsträckning. Det resultatet behöver nödvändigtvis inte innebära att teorin ska förkastas. Individerna, oavsett vilken respondentgrupp de tillhör, kan ha skilda personligheter och antas därmed ha olika personlighetsinriktningar gällande initiering och reglering av beteende. Avstickande svar i respektive respondentgrupp kan således bero på att individen exempelvis är autonomt orienterad eller kontrollorienterad. En underordnad kan till exempel uppleva lika hög grad av autonomi som en respondent i chefsposition på grund av att den underordnade är autonomt orienterad och på så vis tolkar arbetsmiljön som autonomt stödjande och agerar därefter och vice versa. Det som utifrån författarnas studie ändå kan urskiljas är signifikanta samband i regressionsanalyserna mellan stadiet av inre motivation respektive identifierad motivation och släktskap. Korrelationsanalyserna visar att det finns ett samband, starkast för de tre basbehoven och motivationstyperna inre motivation och integrerad motivation. Dock säger korrelationsanalyserna inget mer om vilken riktning sambandet tar eller om det finns extern påverkan på sambandet.
34
Studien belyser vidare det faktum att extern reglering, i form av monetär belöning, kan förekomma samtidigt som individen i övrigt har internaliserat den yttre motivationen i hög grad respektive befinner sig i stadiet av inre motivation.
Avslutningsvis konstateras att Self-Determination Theory inte kan appliceras som förklaringsmodell för motivationen hos de anställda på Företaget X med statistisk säkerhet i aktuell studie. Författarna anser dock att det finns indikationer på samband mellan variablerna arbetsmiljö och motivationstyp och utesluter därför inte att teorin är valid som även har påvisats i tidigare genomförda studier.
35
7 Förslag för vidare studier
Nedan diskuterar författarna lämpliga förslag för vidare studier av Self-Determination Theory inom organisatoriska kontexter.
Enligt författarnas mening har aktuell studie begränsats på grund av sin relativt korta tidsperiod. De menar vidare att en liknande studie med fördel kan göras under ett längre tidsintervall, då också med ett större urval. Författarna till den här studien har enligt studiens avgränsningar valt att utelämna delar av teorin, så som att studera kausalitetsorienteringen hos individerna. Ett förslag till framtida forskning är således att inkorporera även denna aspekt. Området är fortfarande relativt outforskat och författarna anser att vidare forskning är relevant för teorins validering inom såväl forskning som praktik.
36