Kortsiktiga förbättringsförslag

- Ge notiser vid avbokning

- I dagsläget kan patient själv avboka bokad tid genom Vårdguiden, 1177. Detta noteras inte till den användare som patienten har den bokade tiden hos utan upptäcks först när användaren går in och uppdaterar sitt schema. Med en enkel notis hade detta underlättat i användarens planering och minskat riskerna för att detta missas.

- Färgkoder för den journal som är uppe ger möjlighet att ha fler journaler uppe samtidigt men minskar risken för att information fylls i inkorrekt.

- Respondenterna nämnde ett missnöje kring att det enbart går att ha två journaler uppe åt gången. Ibland vill användaren jämföra resultat eller värden mellan fler än två patienter och där blir detta problematiskt. Tidigare gick det att ha tio journaler uppe samtidigt. Anledningen till att detta togs bort var för att minska risken för att det skulle föras in felaktig information eller att information skulle föras in i fel journal. Detta hade kunnat lösas genom att exempelvis färgkoda journalerna.

- Möjlighet till att kunna zooma, inte bara kunna välja mellan de två lägen som erbjuds idag

- I dagsläget finns det enbart två lägen att välja mellan när det kommer till textstorlek. Antingen fullt utzoomat, då är texten liten på skärmen. Vid observationstillfällen uppmärksammades det att ett antal respondenter ansträngde sig för att bättre se texten. Det andra läget var helt inzoomat. I det läget blir texten påtagligt större men storleken på texten blir så stor att all text inte syns, användaren behöver då scrolla i sidled för att få med hela texten. Vilket både blir mer tidskrävande men också kan leda till att

information går missad. Därför hade det varit fördelaktigt med en

zoomfunktion där användaren själv kunde ställa in det läget de ansåg var behagligt men samtidigt såg till att all text visades på sidan.

- Förbättra “väntelistan”

- Att kunna ställa alla kallelser som ska skrivas ut på kö och sedan skriva ut alla dessa under en och samma gång istället för en kallelse i taget. Detta hade besparat mycket tid hos användaren då det i dagsläget tar cirka en minut att komma tillbaka till väntelistan efter att en kallelse har skrivits ut. - Verktyg för att involvera patienterna mer och således göra dem mer delaktiga i sin

egen sjukvård.

- Något visuellt där patienten själv kan se sina framsteg, eller tillbakagång. Detta anser tre av respondenterna skulle vara något som troligtvis skulle öka motivationen hos patienterna och göra dem mer engagerade i sin egen vård. - Feedback

- Någon form av feedback till användaren som berättar varför det dröjer innan sidan laddas färdigt. Just nu står det bara och snurrar och användaren har svårt att veta vad som händer och hur lång tid det kommer att ta.

Av de presenterade förslag på förbättringar, hade de flesta långsiktiga förslagen gått att applicera inom många olika typer av industrier och verksamheter där det arbetas med system som är grafiskt uppbyggda och innebär en integration från användare. Däremot kan krav och önskemål på användbarhet skilja sig mellan olika typer av användare och således vara svåra att uppnå. Därmed borde fokusering riktas på att skapa system som underlättar för användare att utföra uppgifter och använda sig av ett gränssnitt som är begripligt för de flesta användare.

9

Slutsats

I detta avsnitt presenteras de slutsatser som tagits fram utifrån de intervjuer, observationer och användarledda expertutvärderingar som gjorts. Slutligen presenteras förslag till hur vidare forskning inom ämnet kan se ut.

Denna studie har genomförts med syftet att ta reda på om det finns någon koppling mellan användning av det digitala journalsystemet PMO samt fysisk och psykisk påverkan. För att ta reda på användbarheten hos PMO gjordes en utvärdering av systemet med hjälp av Jakob Nielsens 10 heuristiker. För att ta reda på upplevd fysisk och psykisk påverkan hos användarna genomfördes intervjuer med fem respondenter och för att se användarna i interaktion med PMO genomfördes fem observationer.

Resultatet indikerar på att det finns ett samband mellan användning av det digitala journalsystemet PMO samt fysisk och psykisk påverkan. Fyra av fem respondenter har upplevt psykisk påverkan i samband med användning av PMO och tre av fem har upplevt fysisk påverkan. Den informant som inte ansåg sig ha upplevt psykisk påverkan har en annan yrkesroll än de andra fyra och arbetar inte med patientkontakt som de övriga

respondenterna. Slutligen har ett antal kortsiktiga och långsiktiga förbättringsförslag tagits fram med syftet om att förändra PMO till det bättre för att göra det till ett mer användbart system för användarna att arbeta i.

Slutligen kan följande slutsatser dras utifrån resultat och analys. Då studiens omfattning inte täcker systemet i helhet finns inte tillräckligt med belägg som talar för att följande slutsatser gäller för samtliga användare av PMO.

- Bristande användarinvolvering redan vid planering för utveckling av systemet. - Det finns ett samband mellan fysisk och psykisk påverkan samt användning av

PMO.

- Samtliga respondenter från studien har vant sig och accepterat systemets bristande delar gällande användbarhet och funktionalitet. Observationerna visar även på att samtliga respondenter inte agerar ut på sin frustration eller stress.