Kostnad och riskintervaller

Då bergvärme och frånluft är de alternativ som har identifierats som de två mest konkurrenskraftiga teknikerna görs en mer djupgående analys av dessa. Syftet är att klargöra inom vilket kostnadsintervall de båda teknikerna (med el respektive fjärrvärme som spetslast) troligtvis befinner sig vid olika utnyttjningstider. Ett antal parametrar tillåts variera enligt Tabell 7 för att åskådliggöra ett best respektive worst case för respektive uppvärmningsalternativ.

Två olika prisprognoser på fjärrvärme presenteras, ett som utgår från högre fjärrvärmepris och ett från en lägre nivå. Priserna är baserat på det billigaste respektive dyraste nätet i Vattenfalls regi. Vidare är den årliga reella prisökningen olika för de båda casen, vilket också ses i Tabell 7.

43

Tabell 7. Paramterar som tillåts variera för i jämförelsen mellan ett best respektive worst case för bergvärme samt frånluft.

Parameter Worst case Best case

Bergvärme - Dimensionerad effekt 80% 50%

Bergvärme - SCOP 2,7 3,6

Frånluft - SCOP 2,7 3,6

Bergvärme - Installationskostnad [kr/kW] 25000 10000

Frånluft - Installationskostnad [kr/kW] 20000 8000

Årlig reell prisökning - el 4% 0,5%

Årlig reell prisökning - fjärrvärme 4% 0,5%

Grundpris fjärrvärme Enl. Drefviken8 Enl. Nyköping9

Kalkylränta 4% 12%

Årlig reell prisförändring D&U 2% 0%

6.3.1 Bergvärme

I Figur 29 och Figur 30 ses en jämförelse mellan bergvärme med olika spetslast och skiftande fjärrvärmepriser enligt de två prisprognoserna. Y-axeln definieras som nuvärdeskostnaden av fjärrvärme- respektive bergvärmesystemen dividerat med total producerad värme i MWh under dess livslängd.

Generellt sett har bergvärme med fjärrvärme som spets ett högre kostnadsspann än ren fjärrvärme i det analyserade utnyttjningstidsintervallet enligt Figur 29. Även om bergvärmepumpen har optimala driftförhållanden och energiprisutvecklingen är återhållsam är fjärrvärmen aningen billigare oavsett utnyttjningstid. Bergvärmen är främst konkurrenskraftig vid en dämpad prisökning av elpriset i kombination med en god drift och systemdesign, parallellt med kraftig prisökning av fjärrvärmen.

Figur 29. Nuvärdeskostnad av fjärrvärme- respektive bergvärmesystem med fjärrvärmespets dividerad med total producerad värme i MWh under dess livslängd, med varierande utnyttjningstider. Övre och undre gräns för

bergvärmekostnaden visas med prickade linjer. Två olika prisprognoser av fjärrvärme presenteras med linjer. Bergvärmens sannolika kostnadsintervall är markerat med ljusblått.

8 _{Se Appendix C} 9

44

Om däremot el används som spetslast har bergvärme en bättre konkurrenssituation vid korta utnyttjningstider då den blå ytan har justerats nedåt, se Figur 30. Emellertid får risken fortfarande anses vara större för bergvärme jämfört med fjärrvärme, eftersom det senare generellt sett har ett mindre gap mellan best och worst case. Detta är extra tydligt vid låga utnyttjningstider. Det beror på en kombination av den dimensionerade effekten, en hög investeringskostnad och den låga kalkylräntan – vilket ökar kostnaden när effektbehovet är stort.

Figur 30. Nuvärdeskostnad av fjärrvärme- respektive bergvärmesystem med elspets dividerad med total producerad värme i MWh under dess livslängd, med varierande utnyttjningstider. Övre och undre gräns för bergvärmekostnaden visas med prickade linjer. Bergvärmens sannolika kostnadsintervall är markerat med ljusblått.

I genomsnitt skiljer sig kostnaden för ett worst respektive best case med cirka en faktor 2,5 för båda fallen. Det är sannolikt att den faktiska kostnaden för bergvärmen idag xåterfinns någonstans i det markerade intervallet, vilket gör att fjärrvärmens framtida konkurrenskraft är beroende av prissättning och dess kostnadsutveckling.

6.3.2 Frånluftsvärmepump

Även för frånluft tillåts parametrarna variera enligt Tabell 7. På samma sätt som för bergvärme ses i Figur 31 och Figur 32 jämförelser mellan bergvärme med olika spetslast och skiftande fjärrvärmepriser enligt de två prisprognoserna.

Ett system bestående av frånluft med fjärrvärmespets har, enligt Figur 31, i princip samma risk- och kostnadsbild som ett system endast bestående av ren fjärrvärme. Frånluft får anses aningen mer riskfyllt, särskilt vid vid ooptimala förhållanden. Att teknikernas övre och undre gränser följer varandra beror troligen på att frånluftsvärmepumpen har en jämförelsevis låg effekt- och energitäckningsgrad, se Appendix C. Således är systemet beroende av fjärrvärmen som spetslast i högre utsträckning än för en bergvärmeanläggning. Detta gör att det får bära en hög effektkostnad från fjärrvärmen och denna följer det ökade effektbehovet vid låga utnyttjningstider.

Vilket alternativ som i praktiken är billigast beror på flera faktorer, däribland investeringskostnaden. Det är en svåruppskattad parameter för frånluftsvärmepump som i hög utsträckning beror på lokala förutsättningar.

45

Figur 31. Nuvärdeskostnad av fjärrvärme- respektive frånluftsystem med fjärrvärmespets dividerad med total producerad värme i MWh under dess livslängd, med varierande utnyttjningstider. Övre och undre gräns för frånluftskostnaden visas med prickade linjer. Två olika prisprognoser av fjärrvärme presenteras med linjer. Frånluftens sannolika kostnadsintervall är markerat med ljusblått.

En frånluftsvärmepump med elspets är sällan fördelaktig, se Figur 32. Det hack som syns i figuren beror på att elabonnemanget enligt beräkningsmodellen övergår från högspänning till lågspänning vilket gör att det blir dyrare. Det finns i princip inga flerbostadshus eller övriga lokaler som i verkligheten har högspänningsabonnemang, och det är inte heller ett rimligt alternativ att installera. Därför är frånluftsvärmepump med elspets i princip uteslutet för fastigheter med stort energibehov och/eller korta utnyttjningstider. Även för fastigheter där det räcker med lågspänning ser alternativet frånluftsvärmepump med el ut att vara betydligt sämre än ren fjärrvärme.

Figur 32. Nuvärdeskostnad av fjärrvärme- respektive frånluftsystem med elspets dividerad med total producerad värme i MWh under dess livslängd, med varierande utnyttjningstider. Övre och undre gräns för frånluftskostnaden visas med prickade linjer. Två olika prisprognoser av fjärrvärme presenteras med linjer. Frånluftens sannolika kostnadsintervall är markerat med ljusblått.

46

6.4 Kapitelsammanfattning

I känslighetsanalysen har det framkommit att det ur ett rent kostnadsperspektiv kan skilja en faktor 2,5 mellan sämsta och bästa scenario för olika uppvärmningsalternativ, om de fem faktorer som har störst inverkan på livscykelkostnaden tillåts variera från extremt goda till väldigt dåliga förhållanden. Den enskilda faktor som har störst inverkan på resultatet är kalkylräntan, följt av energiprisutvecklingen. Tekniska faktorer kan spela ungefär lika stor roll som ekonomiska antaganden för en bergvärmepump med el som spets samt för en pelletsanläggning. I övrigt slår ekonomiska antaganden hårdare.

Vidare utreds kostnads- och riskbilden vid olika utnyttjningstider för de två mest konkurrenskraftiga uppvärmningsalternativen; bergvärme samt frånluft. Det visar sig att fjärrvärmen generellt sett bär en lägre risk än dess konkurrenter i och med att kostnadsintervallet mellan best och worst case är mindre, i synnerhet vid korta utnyttjningstider. För en frånluftsvärmepump med fjärrvärme som spets ser dock riskbilden ungefär densamma ut som för ren fjärrvärme. Frånluftsvärmepump med elspets är inte ett bra alternativ.

47