Kunders rationalitet

Följande avsnitt relaterar beräkningsresultaten till den teori som har presenterats om beslutsfattande, samt med de övergripande kundkrav och trender som har identifierats.

7.2.1 Kostnadseffektivitet, relation och risker

Något som framkommer i Sernhed et.al. (2008) är att det är svårt för fastighetsägare att avgöra vad som är kostnadseffektivt och vad som inte är det. Känslighetsanalysen i denna studie pekar på en faktor 2,5 i differens mellan ett lågt räknat alternativ jämfört med ett högre kostnadsintervall, vilket stöder Sernheds fynd. Det är svårberäknat och det är tydligt att osäkerhetsfaktorer och antaganden kan slå hårt, vilket kan hjälpa eller stjälpa vilken kalkyl som helst. Svårigheten att bedöma olika systems kostnadseffektivitet blir extra intressant när resultatet anknyts till energi- och klimatrådgivarnas enkätsvar. De menar att de flesta kunder ser fjärrvärme som dyrt, vilket kan tolkas som en oavsiktlig missbedömning om tekniken tas i relation till kostnaden för andra alternativ. Således blir, förutom ekonomiska kalkyler, två faktorer viktiga när fastighetsägaren står inför valet att byta värmesystem; deras relation med nuvarande värmeleverantör och deras bedömning av risker. 7.2.1.1 Relation

Kopplat till den förstnämnda faktorn är det enligt författarnas bedömning vanligt att fastighetsägare har ett kalkylerat eller rationell baserat förtroende för sin fjärrvärmeleverantör. Detta för att de tror

52

att leverantören försöker maximera sina vinster och kunden förväntar sig därför framtida prishöjningar, samtidigt som de redan finns någon relation mellan parterna. Kundens antagande om framtida priser baseras sannolikt på historisk prisutveckling, vilket på vissa orter har varit betydande på senare år. Vidare har det skett, och det kommer att fortsätta ske, förändringar i prissättningen av fjärrvärme på flera håll runt om i landet. För de kunder som i samband med detta får en högre uppvärmningskostnad (vilket med den nya prismodellen i stor utsträckning är övriga- och offentliga lokaler) finns en risk att missnöje uppstår och att relationen skadas. Enligt Wiren (2008) är två för fjärrvärmen viktiga köpkriterier just lågt pris och förutsägbar prisutveckling. När kunder börjar ifrågasätta någon eller båda av dessa faktorer och förtroendet sviktar är det troligt, med utgångspunkt från den teori som presenterats om kognitiv dissonans, att jämförelser mellan olika alternativ kan snedvridas till fjärrvärmens nackdel. Exempelvis kan argument för eller emot fjärrvärme förstärkas eller förvrängas. I kombination med att fastighetsägaren får en kalkyl som talar till värmepumpens fördel är steget kanske inte så stort för denne att hel- eller delkonvertera bort från fjärrvärmen.

7.2.1.2 Risk

Den andra faktorn som nämndes ovan var kundens bedömning och hantering av risker. I den känslighetsanalys som författarna genomförde har konsekvensen av ett antal olika antaganden (risker) utvärderats, vilket motsvarar fas (i) och delar av fas (ii) i den rikshanteringsmodell som presenterades i 3.1.4. Det är sannolikt att kunden i någon utsträckning gör en motsvarande bedömning, även om dess noggranhet kan variera. De bör ändå kunna konstatera att riskerna för fjärrvärme huvudsakligen är kopplat till prisutveckling och ekonomiska faktorer, medan riskerna för andra alternativ i större utsträckning även inkluderar teknisk prestanda. Detta är extra tydligt för bergvärme och pellets. Känslighetsanalysen visar vidare att risken är störst för bergvärme i kombination med el och att risken för frånluftsvärmepumpar med fjärrvärme som spets är ungefär lika stor som risken för ren fjärrvärme. En risk som författarna inte har undersökt i känslighetsanalysen är konsekvensen av att värmepumpen går sönder när det är som kallast ute, vilket leder till både ökade energi- och effektkostnader. Detta slår hårdast om fjärrvärme används som spetslast och framförallt för bergvärmepumpar. Frånluftsvärmepumpar påverkas mindre eftersom dess effekt är relativt liten och luft-vatten värmepumpar påverkas än mindre då de fungerar dåligt när det är riktigt kallt ute (fjärrvärme är redan dimensionerad för att täcka hela effektbehovet). Detta är en risk vars konsekvens kan bli stor men vars sannolikhet är relativt liten, men är något som kan uppfattas som en stark barriär till en konvertering enligt Nyström (2014). Då både riskerna är fler för fjärrvärmens konkurrenter, samt att de generellt sett även bär en högre inbäddad risk, är fas (iii) i riskhanteringsmodellen relevant att ta hänsyn till. Att kartlägga och att ta fram sunda säkerhetsåtgärder kan både vara tids- och kostnadskrävande, men kräver också god förståelse för respektive system vilket inte alla fastighetsägare har – något som Sernhed et.al. (2002) i sin studie noterar att det ofta saknas. För de kunder som per definition består av flera personer (exempelvis styrelser i bostadsrättsföreningar, se avsnitt 3.1.1) finns det potentiellt sett en fördel ur detta perspektiv då chansen ökar att någon i gruppen innehar relevant kunskap. Dessutom kan fler personer dela den arbetsbörda som denna fas kräver. Dock kan andra problem kring ansvarsfördelning och samarbete uppstå som sätter käppar i hjulet.

Även fas (iv), att följa upp och att utvärdera riskhanteringen, kan anses som alltför tung börda för många potentiella värmepumps- eller pelletskunder. Särskilt flerbostadshus med bostadsrättsföreningar tvekar antagligen i högre utsträcking inför ett byte av uppvärmningssystem, då faktorn problemfri drift i många fall kan vara avgörande i beslutsprocessen och den eventuella kostnadsbesparingen kontra risken väger över till fjärrvärmens fördel.

53

Vidare är det, med utgångspunkt i ovanstående resonemang och i avsnitt 7.1.1, tydligt att själva investeringskostnaden också är en stor barriär för att byta värmesystem. Således uppfattas risken sannolikt som ännu större om det är en storskalig anläggning, varför steget att byta värmessytem bör vara större för stora fastigheter och något mindre för små fastigheter. Detta är emellertid något som talar för att frånluftsvärmepumpar kan vara en framtida konkurrent till fjärrvärme då de i regel är en billigare lösning än bergvärme och därmed kan uppfattas som mindre riskfylld, samtidigt som de kan ge goda kalkyler.