Kostnadsberäkningar

Utifrån OEE analysen levererar tillverkningsprocessen 3129 detaljer på 18 timmar vilket innebär att den nya processen tjänar in teoretiskt 400 000 kr på 18 timmar ≈ (3129 detaljer * 120 kr/styck). Detta innebär att processen tjänar in 22 222 kr/h ≈ (400 000 kr/18 timmar) Enligt tabell 7 visar att den gamla processen levererade innan 2488 detaljer utan lösningen vilket innebär att Gnutti tjänade 300 000 kr på 18 timmar ≈ (2488 detaljer * 120 kr/styck). Med min nya lösning ska Gnutti få tillbaka pengarna för kostnaderna av lösningen på 18 timmar ≈ (400 000 kr kostnaden för lösningen/22 222 kr per timme) vid fullt utnyttjad produktionskapacitet och alla produkter säljs.

4 RESULTAT

Nedan redovisas de olika delarna av lösningen.

4.1 Lösningen

Figur 49: Lösningen

Syftet med lösningen är att hålla och förflytta en 3Dkamera som i sin tur analyserar detaljer i pallarna när de ligger osorterade. För att lösningen ska klara av att analysera detaljerna på rätt sätt använder lösningen ett stativ som håller en kolstångslös cylinder som förflyttar kameran till mitten av pallarna.

Lösningen består av både standardkomponenter och framtagna komponenter.

Standardkomponenterna som används i lösningen är: 3Dkamera, fyrkantsrör, skruvar, kablar och kolstångslös cylinder. De framtagna komponenter som används i lösningen är: Olika plattor, fästen, fyrkantsrör och stål fjädrar.

Komponenterna är ihopskruvade och ihopsvetsade eftersom dels behövs inte vissa delar monteras och dels blir det billigare för företaget att köpa in färdigsvetsade delar på

beställning. 16 _{Lösningens material, delar och montering kostar ungefär 400 000 kr.} 17 _Stående

fyrkantsrören och pällhållarna fästs mot golvet med M10 expander skruvar, vars skruvhål måste vara minst 50 mm långt avstånd för att undvika deformationer i golvet (se bilaga 6).

16_{Underhåll, Gnutti Carlo 2016-03-29.}

4.2 Kolvstångslösa cylinder

Figur 50: Kolvstångslösa cylinder

Kolvstångslösa cylinder funktion är att bära upp en vikt på 24,46 kg med en begränsad

hastighet, den styrs genom strypbackventilerna med en position på 7 -10 för rätt hastighet som tar ungefär 1-10 sekunder att förflytta kameran från ena ändan till andra men den

rekommenderade hastigheten för en vikt på 24,46 kg är 200 mm/s vilket tar 5 sekunder att förflytta kameran mellan N-lägena. Alla delar som behövs för cylindern finns redovisad på bilaga 21. Den ska förflytta 3Dkameran över båda pallarnas mitt. Cylindern väger 5.9 kg och priset på hela cylindern är 16 843 kr. 18 _{Luftslangarna som används för att styra cylindern fästs}

mot fyrkantsrören med exempelvis slangklämmor för att dessa inte ska vara i vägen för roboten.

1. Släden har flera skruvhål men 10 av dessa används till kamerafästet. Skruvarna som används till att montera fast kameran tillkommer vid cylinderns köp.

2. Cylindern har 2 fotmonteringar men kräver 6 ytterligare fotmonteringen och utgör totalt 8 fotmonteringar med 16 skruvhål för att sedan skruvas fast under överliggande fyrkantsröret. Skruvarna tillkommer vid cylinderns köp.

3. Cylindrarna är anpassade efter konstruktionen, eftersom den måste förflytta 3Dkameran tillräckligt långt för att mittpunkten av kameran ska centreras med mittpunkten av pallen, därför valdes slaglängden 1040 mm.

18_{Tekniksupport, Etab AB 2016-04-11.}

4.3 Scanning ruler S1200

Figur 51: Scanning ruler S1200

3Dkamerans funktion är att analysera detaljerna som finns i pallen, installationen och programmeringen förklaras tydligt i produktmanualen som ingår vid inköp av kameran (se bilaga 20). Kameran väger 13,5 kg och kostar 350 00 kr och då är det en kamera och mjukvara som levererar koordinater till ett robotstyrsystem. Själva kameralenheten går att köpa separat utan PLB mjukvaran och den kostar då 150 690 kr. Det tar ungefär 3 sekunder för kameran att analysera detaljerna i pallen. 19

Figur 52: Scanning ruler S1200 - information

Stand-off på kameran måste vara minst 1000 mm och i lösningen valdes det 2000 mm eftersom roboten behöver mer område för att ha möjligheten att plocka detaljer från pallen. Kameran måste centreras på samma vis som figur 58 visar. Sladdarna till Scanning ruler S1200 kan fästas mot fyrkantsrören med exempelvis slangklämmor för att dessa inte ska stå i vägen för roboten.

4.4 Mätbara resultat

Nedan presenteras mätbara resultat som jämförs med hur tillverkningsprocessen var innan användning av lösningen.

OEE

Teoretiskt har hela OEE resulterats i ett värde på 98,5 % vilket är mer än målet som var 95 %. Anledningen till att OEE når detta värde är på grund av Overall (O) och Equipment (O). Overall (O) blev 98,52 % vilket är mer än hur det var innan lösningen, värdet låg på då 83,4 %.

Equipment (O) blev 99,98 % vilket är mer än hur det var innan lösningen, värdet låg på då 93,91 %.

Tidsanalys

Lösningen levererar tillverkningsprocessen sin första detalj vid uppstarten av maskinen på 55,4 sekunder vilket är mindre än hur processen var innan lösningen, genomloppstiden låg på 99,4 sekunder.

Detaljer timme och kostnaden

Genom användningen av lösningen levererar tillverkningsprocessen teoretiskt 3129 detaljer och 400 000 kr på 18 timmar. Processen levererade utan lösningen 2488 detaljer och 300 000 kr på 18 timmar. Återbetalningstiden för kostnaden av lösningen är 18 timmar, vid fullt utnyttjad produktionskapacitet och alla produkter säljs.

Processtegen

Lösningens processteg har reducerats till totalt 7 steg vilket är mindre än hur det var innan vilket är 9 steg utan användningen av lösningen.

5 ANALYS

Nedan anges analyserna, svar på problemen och frågeställningarna. Analysen redovisar hur vida lösningen besvarar frågeställningarna som har ställts tidigare i projektet.

5.1 Huvudfrågeställning

Frågeställningen och utgångspunkten som skulle besvaras i projektet definierades så här: Hur kan kapaciteten i tillverkningsprocessen ökas där flaskhalsproblematik uppstår?

Utifrån huvudfrågeställningen har det tagits fram ett koncept som i teorin besvarar att det är möjligt att öka kapaciteten i tillverkningsprocessen eftersom den har löst alla problem som har tagits fram i projektet. Nedan presenteras analysen av hur lösningen förbättrade

tillverkningsprocessen. Tidsanalys och processteg

För att öka kapaciteten i tillverkningsprocessen måste den först undersökas för att få en förståelse över hur processen fungerar vilket är en viktig faktor innan

flaskhalsundersökningen påbörjas. Förståelsen över hur processens fungerar kan hittas genom att dela upp tillverkningsprocessen till flera delprocesser för att sedan undersökas noggrant, detta skapar en bild på hur många processteg det innehåller. Efter användningen av lösningen kan processen delas upp för att jämföras med nuläget, enligt rubrik 3.2.3 har det fåtts fram att nuläget var 9 steg och sedan förbättrats till 7 steg.

Alla tillverkningsprocesser har sina brister (stopptider) men det innebär inte att bristerna inte kan elimineras. Ett exempel på att finna dessa brister är att analysera var dessa brister uppstår vid de olika processtegen, analysen kan ske på olika sätt men det som användes i rapporten var tidsanalysen under rubriken 3.2.4. Tidsanalysen kan även användas för att jämföra löptiderna mellan processens nuläge och vid användning av lösningen, i rapporten har det fåtts fram att nuläget är 99,4 sekunder som har förbättrats till 55,4 sekunder.

Både uppdelningen och analysen av tillverkningsprocessen är sammankopplade, dessa förbättras genom att finna stopptiderna och lösa de. Detta ger som resultat färre verktyg som inte krävs lika mycket underhållsarbete, mer utrymme i företaget samt tillverkning av större antal detaljer.

OEE

Kapaciteten för processens nuläge måste undersökas samt få fram ett värde som visar hur mycket av kapaciteten utnyttjas. Detta är viktigt för att jämföra hur processen har förbättrats efter lösningen, ett sätt att utföra detta är genom OEE analys som utfördes under rubriken 3.2.5. I rapporten har det fåtts fram att nuläget ökades från 78,33% till 98,5%.

Bristerna som skapar stopptiderna måste lösas för att höja kapaciteten. Detta kan ske på många olika sätt dels genom att undersöka alternativa processer, hitta nya verktyg som finns på marknaden som kan ersätta verktygen som används eller genom att förbättra existerande

beroende på hur den ser därför är det viktigt som det har nämnts tidigare att förstå hur processen fungerar. Om OEE analysen visar att lösningen inte är tillräckligt förbättrad ska processutvecklaren finna alternativa sätt att förbättra processen. Även om processen förbättras kan nya brister uppstå i processen på grund av exempelvis verktyget som används, när detta sker kan dessa metoder som har nämnts repeteras. I arbetets fall är OEE värdet för lösningen endast teoretiskt vilket kan skilja sig från hur det kan se ut i praktiken eftersom oväntade brister kan uppkomma däremot är lösningen fortfarande en förbättring på hur nuläget är Detaljer - timmar och kostnaden

Lösningens kostnader för uppsättningen och delarna samt hur lång tid det tar för den att få användarna tjäna tillbaka kostnaderna beräknas för att undersöka om lösningen är värd . I vissa fall kan förbättringen vara bra men oekonomiskt att användas. I arbetets fall ska Gnutti få tillbaka pengarna för kostnaderna av lösningen på 18 timmar om processens

produktionskapacitet är fullt utnyttjad och alla produkter säljs oberoende av andra

bearbetningsprocesser. Lösningen har förbättrat en del av den stora tillverkningsprocessen dvs. lösningen är beroende av andra processer som fortsätter att bearbeta detaljerna vilket är ytterligare ledtider. Detta innebär att detaljerna förmodligen inte kommer säljas under 18 timmar däremot producerar lösningen fortfarande fler detaljer i timmen än hur det var innan.

5.2 Övriga frågor

Lösningen klarar kraven som finns i kravspecifikationen och även egenskaperna som QFD fokuserade på som att finna en expert kamera, flexibilitet och standardkomponenter. Nedan presenteras svaren på de övriga frågorna.

 Hur undviks det att detaljerna inte ligger nära ytterkanterna på bordet?  Hur undviks det att ha detaljer i en hög på varandra när de ligger på bordet?  Hur läggs detaljerna plant på bordet?

Eftersom den nya lösningen inte kräver ett vippbord innebär det att detaljerna inte har tillgång till ett bord att ligga på, därför är de ovannämnda frågorna inaktuella.

Hur sänks tiden det tar för roboten att plocka upp detaljer från pallen?

Eftersom lösningen inte är beroende av varken magnet eller vippbord kan roboten plocka upp detaljer från pallen direkt med en robotklo vilket gör att processen blir snabbare och mer driftsäker.

Hur undviks det att robot 1 står stilla medan kameran analyserar detaljens form och position?

Eftersom det är en 3Dkamera som används vid cell 1 vilket är ämnad för att analysera osorterade föremål innebär det att den går betydligt snabbare än kameran som används idag.