Krav genom lagstiftning

Inom den institutionella teorin berör den regulativa pelaren lagar och regler, vilket gör att den anses som tvingande enligt Scott (2003). Digitaliseringen har effektiviserat och förändrats arbetsuppgifterna för redovisningskonsulten, dock påpekar flertalet respondenter att lagstiftningen inte harmoniserar med digitaliseringens utveckling. Detta då de digitala verktygen idag möjliggör dokumentation i programmen, dock måste underlagen enligt lag sparas i det format som de skickades in. Det är Aktiebolagslagen och Bokföringslagen som styr hur underlagen ska dokumenteras, förklarar respondent 2. FAR (2019) påpekar att den digitala bokföringen idag har en bättre respons till bokföringslagen, då den löpande bokföringen oftast är uppdaterad till nutid, vilket även flertalet respondenter tar upp. Men problemen uppstår i själva dokumentationen av underlagen enligt flertalet respondenter samt FAR (2019). Vilket skapar ett tolkningsproblem mellan de olika lagarna (Scott, 2003).

Lagar är tvingande och därmed måste redovisningskonsulterna följa Aktiebolagslagen och Bokföringslagen. Dock påpekar Hedlund (2007) att människor ser till sin egen fördel och för att upprätthålla regelverkens legitimitet, krävs det att en dominerande majoritet av individer och organisationer av egen fri vilja vill följa reglerna. Därmed kommer lagarna behöva uppdateras och följa med i digitaliseringens utveckling av yrket, för att fortsätta anses som legitima (Eriksson-Zetterquist, 2009; Hedlund, 2007).

Respondenterna påpekar kundernas svårigheter att förstå myndighetspapper, vilket skapar mer arbete samt krav på redovisningskonsulten. Ett exempel på detta som flertalet respondenter tog upp var omställningsstödet, vilket enligt Scott (2003) skapas genom tolkningsproblem av lagar. Enligt respondent 4 ökar kraven på redovisningskonsulten, då kunderna förväntar sig att de ska

37

vara uppdaterade samt informera kunderna om nya lagar som blir aktuella. Respondent 8 påpekar även att det är många lagar som tillämpas i yrket.

5.3 Förändring av arbetsuppgifternas karaktär

Respondenterna 3, 4 och 5 anser det viktigt att följa med i utvecklingen, när resten av branschen och samhället utvecklas. Om företaget istället stannar upp och inte följer med i utvecklingen kommer de enligt Eriksson-Zetterquist (2009) anses som nonchalanta, avvikande samt icke- legitima. Enligt författaren anses ett företags legitimitet viktigt för dess överlevnad. För att upprätthålla sin legitimitet måste företag enligt Eriksson-Zetterquist (2009) följa med i den digitala utvecklingen. Hur företag väljer att bemöta digitaliseringen påverkar även företagets positionering i branschen påpekar Scott (2003).

Respondenterna, Ghasemi et al. (2011) samt Dimitriu och Matei (2015) påpekar att de digitala verktygen har frigjort tid för redovisningskonsulterna, vilket bidragit till att de kan fokusera mer på rådgivning. Vilket respondent 1 förtydligar genom “Aa, min roll har ju tenderat mer till att gå mer åt rådgivning.”. Digitaliseringen har påverkat vad marknaden idag efterfrågar, då det enligt FAR (2016a) idag efterfrågas rådgivning, innovation samt nyskapande av redovisningskonsulter. Respondent 7 påpekar att det finns massa saker att rådgiva om. Samtidigt påpekar respondent 5 att redovisningskonsulterna har mycket att lära sig för att utvecklas som rådgivare för dess kunder. Respondent 3 påpekar att det tydligt framgår i kursutbudet att rådgivning ökar i redovisningskonsultens arbetsuppgifter. Respondent 5 förklarar att då digitaliseringen och yrkesrollen utvecklas konstant, kan en redovisningskonsult aldrig vara fullärd. Av respondenternas svar ses en koppling mellan digitaliseringens påverkan på yrket och utvecklingen av rådgivning, då flera av respondenterna alternativt deras kollegor idag är utbildad auktoriserad affärsrådgivare. Vilket är en viktig aspekt för företagets överlevnad, då de följer med i utvecklingen och därmed anses som legitima enligt Eriksson- Zetterquist (2009).

Flertalet av respondenterna påpekar att en del av rådgivningen består av att förklara för företagarna vad alla rapporter och siffror säger, då många kunder har svårt att förstå dessa själv. Rådgivningen består dock av mycket mer, vilket respondent 7 förtydligar genom att påpeka att det finns många olika områden att rådgiva inom. Respondent 6 påpekar även då bokföringen är

38

uppdaterad till dagsläge har typen av rådgivning förändrats, då det idag går att följa kundernas dagsaktuella status. Kontakten redovisningskonsulterna har med sina kunder är väldigt viktig, och respondent 5 och 8 förtydligar att den handlar om mycket mer än bara rådgivning angående kundens företag. De båda respondenterna påpekar att det bildas en relation, där redovisningskonsulterna får ta del av stora delar av kundernas liv. Den ökade rådgivningen och kundkontakten är något som flertalet respondenter anser är roligt i arbetet, då de vill hjälpa sina kunder framåt och finnas där som ett bollplank att bolla idéer med. Den ökade rådgivningen till följd av de digitala verktygen bidrar till att företagets medarbetare och omgivning kan se företaget som modernt och därmed legitimt enligt Eriksson-Zetterquist (2009). Tekniska lösningar behöver dock inte vara effektiva enligt Eriksson-Zetterquist (2009) utan kan även användas för företagets legitimitet, då det bidrar till att företaget anses modernt, lämpligt och rationellt.

Då digitaliseringen är pågående anser flertalet respondenter att rådgivning kommer öka mer i yrket. FAR (2016a) påpekar att det alltid kommer finnas arbete för redovisningskonsulterna, men att själva arbetsuppgifterna förändras. För att företag ska fortsätta överleva, måste de följa med i den digitala utvecklingen för att anses som legitima enligt Eriksson-Zetterquist (2009).

5.4 Värdeskapande i yrkesrollen

Flertalet av respondenterna lyfter att till följd av implementeringen av programvaror och system har värdeskapandet förändrats. Den löpande redovisningen sker nu mer effektivt vilket har medfört att kundernas krav ökat beträffande redovisningskonsulternas tillgänglighet, där kunderna vill få svar på sina frågor omgående. Enligt FAR (2016a) har denna effektivisering bidragit till att andra arbetsuppgifter växer fram, vilket bidrar till ökat värdeskapande för kunder. Vidare menar Guthrie och Parker (2016) att utvecklingen utmanar redovisningskonsulternas förmåga att fånga de nya perspektiven av värdeskapande till följd av ändrat tjänsteutbud. Respondenterna menar att de förändrade arbetsuppgifterna har bidragit till att värdeskapandet till kunderna förändrats, där Eriksson-Zetterquist (2009) anser att samspelet som redovisningskonsulten har med sina kunder grundas på att tillgodose båda parters behov. Respondenterna 1 och 4 förtydligar att det övergått mer till att rådgiva kunderna hur de ska bedriva sina verksamheter samt kring beslut som inte enbart bidrar till lönsamhet inom kundernas företag. Därmed har redovisningsbyråernas sätt att generera värdeskapandet för

39

kunderna förändrats (Teece, 2010), vilket Guthrie och Parker (2016) menar är redovisningskonsulternas primära uppgift.

Vissa respondenter ser vikten av att vara förebyggande i sina kundkontakter för att bistå med värdeskapandet till kunderna. Respondenterna menar att det visar på att de känner sina kunder väl, där de kan lyfta förändringar som påverkar kundernas verksamheter. Enligt Scott (2003) påverkas uppfattningen av värdeskapandet i förhållande till digitalisering. Vilket kopplas samman med hur redovisningskonsulterna valt att bemöta och realisera digitaliseringen i sin yrkesroll. Respondent 3 förtydligar att digitaliseringens utveckling ger möjligheten för redovisningskonsulten att vara mer aktiv i kundernas verksamhetsutveckling samt bistå i kundernas värdeskapandeprocess. Dock påpekar respondenterna att kunderna har ett varierat behov, vilket blir en utmaning för redovisningskonsulterna att fånga upp dessa för att generera värdeskapande för varje enskild kund. Enligt Eichentopf et al. (2011) är redovisningskonsulten den som skapar nytta medan kunderna är de som i slutändan realiserar värdeskapandet.