Vilka krav ställs för utevistelsen och vem ställer 24

När vi frågar vilken betydelse läroplanen har för planeringen av utomhusvistelsen svarar de båda pedagogerna att läroplanen alltid finns i bakhuvudet hos pedagogerna.

Läroplanen ligger till grund för verksamheten. Personalen vid Virvelvindens förskola berättar om tre mål som de har för terminen och som kommer från de nationella målen. Ett av målen som alltid finns med är miljötemat. Pedagog 1 säger att de har en så kallad grovplanering där aktiviteterna för en hel vecka planeras och skrivs upp av

pedagogerna. Hon vill även påpeka att planeringen är flexibel och att den alltid går att ändra på. Det visar sig att Virvelvindens förskola inte planerar några utomhusaktiviteter, utan när de är utomhus med barnen så är de ute för att de anser att barnen behöver frisk luft. Läröplanen tar upp vikten av att växla mellan en planerad utomhusaktivitet och planerad inomhusaktivitet så att barnens lek och kretivitet utvecklas och stimuleras (Lpfö98 rev 2010).

På Stubbens förskola ser planeringen lite annorlunda ut. Förskolan har inga specifika teman de jobbar utifrån, utan planeringen är mycket flexibel och vädret styr till viss del hur dagen kommer att se ut. Pedagog 2 berättar att de tidigare har haft teman planerade för en termin men att det inte riktigt fungerade. Han anser att barnens intressen, åsikter och deras egen uppfinningsrikedom inte togs tillvara på då man arbetade utifrån planerade teman.

Delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet är en del av det demokratiska

arbetet vilket innebär att barnen ska få påverka och få sina åsikter hörda. Ett tydligt krav vi kunde se på Stubbens förskola kommer från parkförvaltningen, då kommunen har

parken inte ska synas eller höras, vilket innebär att den enbart får ha sina vindskydd. Förskolan får inte bygga några lekstationer utan allt som finns på verksamhetens gård måste komma från naturen och parken. Pedagogerna ser inga hinder i kraven som parkförvaltningen ställer, utan det ger de vuxna och barnen på verksamheten större möjlighet till att vara mer kreativa och skapande eftersom förskolans gård förändras och nya roliga kreationer hela tiden tillkommer.

Föräldrarna har en stor roll i barnens liv och det är viktigt att förskolepersonalen har bra kommunikation med dem, anser båda pedagogerna i intervjuerna. Självklart kommer det vissa krav från föräldrarna när det gäller barnens utomhusvistelse. På de två förskolorna som vi har besökt säger personalen att föräldrarna gärna vill att deras barn ska vara utomhus, då föräldrarna upplever att barnen blir piggare och sover bättre när de har varit ute. Pedagogerna från våra intervjuer hänvisa till läroplanen då de menar att det är viktigt att barnens föräldrar ska vara delaktiga i barnens verksamhet och planering. Läroplanen säger att förskolelärare ska sträva efter:

• Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, •Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva

in flytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,

Pedagog 1 berättar att föräldrarna själv väljer om deras barn ska sova ute eller inne. Många av föräldrarna vill att deras barn ska vara utomhus minst en gång om dagen säger hon. Pedagog 2 säger att föräldrarna på deras förskola aktivt väljer att ha sina barn på en utomhusverksamhet. Han säger att förskolans barn i majoriteten är etniska

svenskar och att det kan bero på att kommunerna inte aktivt informerar befolkningen om utomhuspedagogik. Man behöver locka fler till utomhusverksamheterna, säger han.

7. Diskussion

En av våra frågeställningar är vilken nytta barnen har av utomhuspedagogiken. I den här frågan har pedagogerna gått in djupt och svarat flitigt. De kommer fram till att utevistelsen för förskolebarnen är hälsosam och nyttig för deras utveckling och inlärningsprocess. Intervjuer visade att utomhuspedagogiken innebär mer än att bara vara utomhus med barnen, flera olika aspekter spelar in i en väl fungerande

utomhusdidaktik. Szczepanski (2007) tar fram en lärandemodell där han presenterar olika aspekter av hur det sociala samspelet, utomhusaktiviteter och lärande interagerar med varandra när det gäller utomhuspedagogiken. Intervjuerna från vår studie påvisade att utomhuspedagogiken är ett läromedel som får alla sinnena att interagera med

varandra samtidigt som barnens nyfikenhet och koncentrationsförmåga utvecklas.

Vi ville med vår studie se hur förskolor arbetar utifrån styrdokumenten och om det finns några skillnader mellan inomhus– och utomhusförskolor. Studien visar att utomhuspedagogiken är betydelsefull för barnen. Utomhusverksamheten är viktig för barnens motoriska utveckling, dessutom stimuleras hälsa och inlärning genom lek och nyskapande. Genom vår studie har vi sett att miljön har en betydande roll i förskolan. Pedagogerna i förskolorna upplevde också att miljön gynnar barnens lärande, deras mentala och sociala utveckling i olika situationer. De anser att barnen blir nyfikna, får lust att lära och undersöka sin värld. Pedagogerna anser att deras viktigaste roll är att skapa en fantasirik miljö som erbjuder och stimulerar barnen till olika aktiviteter.

I vår studie kan vi se att barnens inlärning sker genom en process där deras nyfikenhet utvecklas genom att de får undersöka och kommunicera med andra. Personalen vid utomhusförskolan anser att barnen lätt finner meningsfulla aktiviter ute i naturen samtidigt som de utvecklar förmågan att kommunicera med andra.

Intervjuerna från inomhusförskolan visade att barn behöver större utrymme för att röra på sig. Inomhusförskolan har schemalagda aktiviteter och regelbundna rutiner som följs varje dag. Aktiviteterna är inte lika spontana som på utomhusförskolan och barnen missar en stor källa till lek och motorisk utveckling när de är inomhus under större delen av dagen. Inomhusförskolan har inga planerade utomhusaktiviteter, vilket går stick i stäv med läroplanens styrningar. Enligt läroplanen ska förskoalns verksamhet ha både planerade och naturliga utomhusvistelser på förskolan.

Personalen på utomhusförskolan tvingas att vara mer uppmärksam på vad barnen gör när de är utomhus. För att kunna se efter alla barn har utomhusförskolan fler pedagoger som arbetar inom verksamheten. Inomhusförskolan hade färre pedagoger som arbetade inom verksamheten vilket begränsar deras chanser att gå ut med barnen till närmiljön. Studie visar att om kommunerna skulle satsa mer på att få in fler pedagoger i

förskoleversamheterna så skulle barnen vid inomhusförskolan kunna gå ut mer i naturen och ha planerade aktiviteter utomhus. Det skulle även ge fler möjligheter till utflykter med barnen.

Referenslista

Brodin, Jane & Sandberg, Anette (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) (2007). Friluftslivets pedagogik: för kunskap, känsla och livskvalitet. 3. uppl. Stockholm: Liber

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Dahlgren, Lars Owe (1997). Utomhuspedagogik: boklig bildning och sinnlig

erfarenhet: ett försök till bestämning av utomhuspedagogikens identitet. Linköping: Linköpings univ.

Dahlgren, Lars Owe (red.) (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur

Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse: Naturorientering, lek och rörelse. 1. uppl. Stockholm: Liber

Halldén, Gunilla (red.) (2009). Naturen som symbol för den goda barndomen. Stockholm: Carlsson

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.) (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur

Nordlund, Anders, Rolander, Ingemar & Larsson, Leif (1997). Lek, idrott, hälsa: rörelse och idrott för barn. D. 1, Ute. Stockholm: Liber

Nylén, Ulrica (2005). Att presentera kvalitativa data: framställningsstrategier för empiriredovisning. 1. Uppl. Malmö: Liber ekonomi

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Simmons-Christenson, Gerda (1997). Förskolepedagogikens historia. 4., omarb. Och utvidgade utg. Stockholm: Natur och kultur

Elektronisk källa

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Available on Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf