Uomhuspedagogik

EXAMENSARBETE

15 högskolepoäng

Hösten 2013

Lärande och samhälle

Barn och ungdomsvetenskap

Utomhuspedagogik

Outdoor education

En studie om hur utomhuspedagogiken styrs i förskolan

A study of how outdoor education is governed in preschool

Författare Ifrah Hassan Sadaf Javed Handledare Jonas Qvarsebo Examinator Thom Axelsson

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att ta reda på hur utomhuspedagogiken styrs i förskolan. Detta har vi gjort för att ta reda på skillnader och likheter mellan inomhus– och utomhusverksamhet. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat på förskolorna.

Resultatet visade att utomhusmiljön utgör en viktig del i barnens liv på förskolan. Barn har större möjligheter att delta i anpassade och varierande aktiviteter och deras fantasi, motorik, kreativitet och sociala samspel ökar. Dessutom blir barnen piggare och friskare när de vistas utomhus. Utomhusverksamheten har en tydlig styrning från kommunen som bestämmer hur verksamhetens ska se ut. Både utomhusförskolan och den traditionella förskolan styrs av läroplanen, men det förekommer särskilda krav på utomhusförskolan.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1  

2. Syfte och frågeställningar ... 3  

2.1 Förskolans styrning och uppdrag ... 3  

2.2 Historiskt perspektiv ... 5   3. Tidigare forskning ... 7   3.1 Definition av utomhuspedagogik ... 9   4. Metod ... 10   4.1 Metodval ... 11   4.2 Observationer ... 12   4.3 Intervjuer ... 12   4.4 Urval ... 13   4.5 Genomförande ... 13   4.6 Bearbetning ... 14   4. 7 Etiska aspekter ... 15   5. Beskrivning av förskolor ... 16   5.1 Förskola 1 ... 16   5.2 Förskola 2 ... 17  

6. Resultat och analys ... 19  

6.3 Vilka krav ställs för utevistelsen och vem ställer ... 24   kraven? ... 24   7. Diskussion ... 26   Referenser ... 27      

1. Inledning

Under 2000–talet har stillasittande aktiviteter så som tv-tittande och datorspel dominerat i människans vardag. Friluftsliv och utomhusvistelser har allt mer avtagit, vilket i sin tur leder till både fysisk, psykisk och social ohälsa i samhället. Diabetes och fetma hos barn och vuxna blir allt vanligare i dagens samhälle. Ett sätt att förebygga och förbättra människans syn på natur och hälsa är att redan tidigt i förskolan visa en positiv bild av utevistelsen (Brügge, Glantz & Sandell, 2007).

Barn visar i tidig ålder tecken på nyfikenhet på sin närmiljö. De stannar upp när de ser något som fångar deras intresse, de tittar på fåglarna som kvittrar högt upp i träden, de lägger märke till små djur och växter som de möter längs vägen (Brügge, Glantz & Sandell, 2007). Förskolan är den första institution i barns liv där de kan få kunskap genom olika inom- och utomhusaktiviteter. Dagens samhälle präglas av en varierad undervisning i förskolor och skolor. Forskning visar att det inte finns något hinder för att flytta undervisningen utomhus då barn kan ”lära med hela kroppen” (Brügge, Glantz & Sandell, 2007). Läroplanen tar upp mycket om naturvetenskap och att barn ska få tillfälle att söka kunskap utomhus. Men hur mycket av detta följs på förskolorna? Oftast springer barnen omkring och leker fria lekar utan några direkta mål från pedagogerna. Vi vill med undersökningen se hur utomhuspedagogiken används i verksamheten.

Barn är mycket skickliga och lär sig mycket av det som sker i deras omgivning. När barn vistas i naturen använder de alla sina sinnen för att lära sig något nytt. Därför har utomhusvistelser en god inverkan på barns motoriska utveckling, lärande och hälsa (Brügge, Glantz & Sandell, 2007). Barnens olika rörelser och känslomässiga erfarenheter stimulerar deras tänkande som leder till ökad nyfikenhet på deras omgivning. Brodin (2008) menar att utomhusaktiviteter ger barnen möjlighet att se världen utifrån olika synvinklar vilket motiverar till utbyte av erfarenheter och

planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus” (Lpfö, 98 rev 2010:7). Utomhuspedagogiken är ett omfattande hjälpmedel för att väcka känslor hos barnen i utomhusmiljön. Dessutom utvecklar barnen social kompetens och lär sig samarbeta genom utomhusaktiviteter (Brügge, Glantz & Sandell, 2007).

Det talas mycket om utomhuspedagogik både i förskolan och i skolan. Idag skrivs det allt mer litteratur om utomhusmiljön och hur den kan användas. Styrdokument och Skolverket belyser även vikten av att lära genom utomhuspedagogik. Dahlgren (2007) hänvisar till Grahns forskning som visar att barns lärande och sociala samvaro utvecklas med hjälp av utomhusaktiviteter. Men frågan är hur utomhuspedagogiken används och styrs i praktiken, om den har styrda mål eller om barnen på förskolan är utomhus bara för att få frisk luft.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med undersökning är att studera hur utomhuspedagogiken styrs. Anledning till den här undersökningen är att se om pedagogerna har några mål eller ett speciellt syfte med utomhusaktiviteten. Genom att intervjua pedagogerna i förskolan vill vi förstå hur pedagogerna planerar sin uteverksamhet, pedagogernas syn på utomhuspedagogik och var deras fokus ligger.

• Vilka krav ställs för utevistelsen och vem ställer kraven? • Till vilken nytta är utomhuspedagogiken för barnet?

• Varför och för vem är det viktigt att ha en pedagogisk utomhusmiljö på förskolan?

• Vilka likheter och skillnader finns det mellan att bedriva förskola utomhus respektive inomhus?

2.1 Förskolans styrning och uppdrag

Vi har valt att undersöka närmare på vad styrdokumentet säger om

utomhuspedagogiken och vi vill även ta reda på hur utomhuspedagogiken styrs i förskolan. Det är Skolverkets lagar som styr förskola och skola samt reglerar verksamhetens mål och innehåll. Skolan och förskolan styrs av skollagen och Skolverkets läroplaner. Förskolan har en läroplan sedan 1998 som fastställdes av Sveriges riksdag och regering. Regeringen gjorde år 2010 ett antal ändringar i

läroplanen för förskolan, då den tydliggjorde mål för naturvetenskap och teknik samt för barns språkliga och matematiska utveckling.

Utevistelsens betydelse betonas i den nya reviderade läroplanen för förskolan. Läroplanen handlar om ett livslångt lärande och sedan den kom till förskolans värld har synen på lärandets betydelse förändrats. Målen för undervisningen är nationellt bestämda. Därefter får kommunfullmäktige i respektive kommun i uppdrag att se till att förskolechefen sprider informationen till förskolorna. Det är förskolechefen som beslutar hur läroplanen används i förskolans verksamhet. Sedan utgår förskolans personal från läroplanen för att skapa sina egna policydokument eller arbetsplaner för barns lärande och utveckling. Pedagogerna gör en noggrann planering av förskolans inriktning och använder de uppgjorda planerna. Dessa får inte strida mot läroplanen i verksamheten. I den enskilda förskolan uppfattas policydokumentet som ett komplement till läroplanen. http://www.regeringen.se/

Läroplanen består av nationella mål, omsorg, värdegrund och uppdrag för förskolan. Läroplanen betonar att barnens lek och deras egna aktiviteter har stor inverkan på deras utvekling och lärande. Enligt läroplanen ska förskolans verksamhet vara rolig, trygg och lärorik för de barn som deltar i den. Förskolans uppdrag är att barnen ska kunna skifta mellan olika aktiviteter under dagen. Barnen ska ges utrymme för egna initiativ och få använda fantasi och kreativitet i sin lek både inomhus och utomhus (Lpfö98 rev 2010). Granberg (2000) menar att detta utrymme ger barnen möjligheter att utveckla sina kompetenser och lära sig med alla sina sinnen. I Lpfö 98 står följande” att

utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö” (Lpfö rev 2010:7).

Dahlgren och Szczepanski (1997) menar att utomhuspedagogiken inte bara innebär en plats för lärande utan den erbjuder även ett innehåll och ett sätt att lära. De menar också att barns lärande pågår hela tiden, inte bara på en speciell plats i ett speciellt rum och på en speciell tid. Det står även i läroplanen att det är förskolans ansvar att lägga stor vikt vid miljö och naturfrågor, då det är viktigt att barnen ska kunna utveckla sin uppfattning om den egna delaktigheten i naturens kretslopp. Det är också förskolans uppgift att ge barnen tillfälle att uppleva naturvetenskapliga fenomen (Lpfö98rev2010). Detta kan öka deras förståelse om växer och djur som finns i naturen. Småbarns inlärning sker genom

lek, imitation och att ha roligt i sin omgivning. Det är betydande att ge barnen möjlighet att vistas ute mycket och ofta skriver Granberg (2000).

Den reviderade läroplanen beskriver att förskolans uppgift är att pedagogerna samtalar med barnen om naturen och att verksamheten ska utveckla barns förståelse av ”hur vardagsliv och arbete kan utformas för att medverka till en bättre miljö både i nutid och i framtid” (Lpfö rev 2010:7). Granberg (2000) påpekar att det är förskolans uppdrag att bjuda in barnen till inspirerande miljöer och aktiviteter som är utsedda utifrån ett miljömedvetet perspektiv.

2.2 Historiskt perspektiv

Dagens utbildningskultur där lärandet sker i det traditionella klassrummet är ett nytt fenomen i människans utvecklingshistoria. Människan har under sin evolution fått kunskap och lärande genom att vistas i naturen (Brügge, Glantz & Sandell, 2007). Enligt Brügge (2007) menar Aristoteles (384-322 f. Kr) att vi tar till oss kunskap genom våra sinnen och vår erfarenhet. Hans grundsyn utgår inte bara från teoretisk kunskap eller teoretiskt tänkande utan han menar att det krävs praktisk handling för att sätta tanken i rörelse. Brügge och Dahlgren nämner också den tjeckiske pedagogen Johann Amos Comenius (1592-1670) som förespråkade att lärandet skulle ske i en autentisk miljö. Han menade att kunskapen skulle bli mer levande och givande om man fick använda sig av alla sina sinnen. En annan betydelsefull person för utomhuspedagogiken var Jean-Jacques Rousseau (1712-1784) som i likhet med Johann Amos Comenius ansåg att lärandet skulle ske med hjälp av sinnena. Jean-Jacques Rousseau underströk vikten av mötet mellan barnet och verkligheten under uppväxten (Brügge, Glantz & Sandell, 2007).

Ytterligare förespråkare för utomhuspedagogiken var Ellen Kay (1849-1926) som kämpade för en alternativ pedagogik där det verkliga livet var källa för kunskap och lärande. Som exempel på det lärande som Key förespråkade nämner Dahlgren och Szczepanski (1997) att matematik övades genom trädgårdsarbete och hantverk.

Den amerikanska pragmatikern John Dawey (1859-1952) hade en huvudprincip i sin pedagogik som sade att all inlärning ska ske genom barnens egna aktiviteter och

intressen, det vill säga ”learning by doing”. Han menar att man lär genom att göra, den praktiska kunskapen är minst lika viktig som den teoretiska kunskapen. På så vis knyts teori och praktik samman (Simonsen-Christenson, 1997). Paulo Freire (1921-1997) som var en brasiliansk utbildningsfilosof lyfte också fram betydelsen av ”learning by doing” men menade samtidigt att det är viktigt att aktiviteten innehåller tid för reflektion (Brügge & Dahlgren, 2007).

3. Tidigare forskning

Under 1900-talet blev det obligatoriskt att barnen skulle gå i skolor och förskolor i Sverige och naturen fick en positiv betydelse för barnens vardagliga liv. Enligt Disa Bergnehr ökade barns inlevelseförmåga när de började vistas utomhus i skolor och på förskolor under denna tid (Halldén, 2009). Barns egna erfarenheter av olika platser och omgivningar i naturen blev ett centralt begrepp i Sverige under 2000-talet. De

upplevelser som barn får i naturen undersöks och tolkas av barnen för att de ska få en

bredare förståelse och kunskap om naturen menar Holloway och Valentine (Halldén, 2009).

När vi undersökte närmare på läroplanen upptäckte vi att naturen är en mycket viktig del i förskolan. Läroplanen tar även upp mycket om vilken positiv inverkan

utomhusaktiviteter har på barnen. Det står i läroplanen att ”förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstå sin delaktighet i naturens kretslopp” (Lpfö 98 rev 2010:7). Däremot var det svårt att se vem eller vilka som styr hur läroplanen följs. Granberg (2000) beskriver utomhusmiljön som ”en levande lärobok som täcker upp alla ämnen”. Den bidrar bland annat till att utveckla små barns språkliga förmåga genom att de får benämna nya begrepp när de är utomhus.

Förskolans styrdokument betonar att förskolan ska väcka barnens intresse och ge dem en ”känsla för naturen”. Känslan för naturen ska sedan hjälpa barnen att utveckla sina sinnen genom positiva upplevelser i naturen. Sandberg (2008) beskriver att genom att pedagogerna använder utomhusmiljön kan barnen använda hela kroppen och sina sinnen för att få ny kunskap på ett praktiskt sätt. Enligt Granberg (2000) kräver utomhuspedagogiken att pedagogerna är medforskande och att de ska stödja barnen i deras experimentande och ge barnen ett språk för sina iakttagelser och upplevelser.

Läroplanen ställer krav på att förskolan ska lägga stor vikt vid miljö och naturfrågor. Utomhusmiljön är den bästa platsen för att uppnå detta mål. Granberg (2000) påpekar att utomhusaktiviteter ger utrymme för små barn att röra sig fritt och utveckla sin grovmotorik. Barnen får även uppleva upptäckarglädje och får kunskaper om sin omgivning.

Det är också betydelsefullt för små barn att tidigt få lämna det trygga inomhusklimatet och istället vara utomhus och se vad naturen erbjuder för deras utveckling och lärande, menar Grahn m.fl (2007). När barn vistas utomhus får de erfarenheter som engagerar och inbjuder dem till att utforska och upptäcka nya upplevelser anser Granberg (2000). Utomhusmiljön kan med pedagogernas hjälp ge barnen såväl praktiska som teoretiska kunskaper om naturen och miljön. Där kan barnen utveckla nya färdigheter och i samspel med andra barn och vuxna utveckla sina sociala relationer menar Granberg (2000). Barn lär sig genom praktiska erfarenheter av olika utomhusaktiviteter där naturen utmanar dem att använda alla sina sinnen. Tidigare och nutida forskning visar att barns nyfikenhet, motoriska utveckling och sinnen kan stimuleras genom

utomhusaktiviteter. Utemiljö är ett redskap som bjuder in barnen till nya kunskaper, fantasier, tankar och ger dem olika färdigheter i livet (Halldén, 2009).

Barn blir aktivt deltagande, utforskande och undersökande när de befinner sig i utemiljö. Det gäller att ta tillvara på utemiljöns utforskningsmöjligheter och barns upptäckarglädje. Granberg (2000) menar att små barns lärande blir konkret och att de får en känsla för naturen när de är utomhus.

Utomhuspedagogiken är viktig för både barn och pedagoger i förskolan då barn är forskare som utforskar olika saker i naturen och pedagogerna är medforskare och stöd för barnens utveckling på olika områden. I utomhusmiljö kan barnens lust att

undersöka, kartlägga och att prova egna sätt att utveckla sina kompetenser och färdigheter öka. När barnen vistas utomhus använder de hela kroppen och tränar sin grovmotorik genom att springa, hoppa och klättra upp på en sten eller ett träd.

Granberg (2000) menar att barnen rör sig mycket och de använder både stora och små rörelser för sitt lärande och leker på ett mer naturligt sätt när de vistas utomhus.

3.1 Definition av utomhuspedagogik

Utomhuspedagogik ses ofta som ett komplement till den traditionella

inomhuspedagogiken. Men utomhuspedagogiken definieras också som något helt eget där lärande inte sker inomhus mellan fyra väggar. Kärnan i pedagogiken är att utgå från det som händer, upplevelser och tankar som uppstår mellan människor i det fria.

Pedagoger arbetar med teman så som årstider och växter och låter därmed lärandet utgå från naturen (Brügge, Glantz & Sandell, 2007).

Utomhuspedagogik handlar även om att engagera så många sinnen som möjligt för att lärandeprocessen ska bli mer effektiv. Teori och praktik är ett förhållningssätt där barnen deltar med alla sina sinnen. Dahlgren och Szczepanski (2007) menar att utomhuspedagogiken ses som en kreativ läroprocess där man utgår från erfarenheter som är hämtade från utemiljön, naturen och kulturella fenomen vilket skapar ett

meningsfullt lärande. Den pedagogiska inlärningen stimuleras genom olika känslor som lukt, hörsel, syn och smak (Szczepanski, 2007).

Linköpings universitet definierar att utomhuspedagogiken är ett förhållningssätt som har en kombination mellan upplevelser och observationer. De upplevelserna bygger på verkliga erfarenheter i autentiska situationer, genom att flytta ut undervisningen i naturen och samhällslivet där fysiska upplevelser och bokbildning kommer i fokus (Brügge Glantz & Sandell, 2007). Anders Szczepanski sammanfattar kort att ” utomhuspedagogiken är en helhetsupplevelse, tematisk integration och direktkontakt

mellan det lärande och föremålet för lärandet, utgör centrala aspekter av utomhuspedagogikens identitet” (Szczepanski, 1997:50).

4. Metod

4.1 Metodval

Valet av metod kräver att forskaren vet vilken typ av information eller vilka data som behövs för att gå vidare med sin undersökning. För att nå ett bra resultat krävs att man utgår ifrån flera pedagogiska metoder som bistår forskare att uppnå i sitt mål (Larsen, 2009).

Det finns två olika typer av metoder, den ena är kvantitativ och den andra kvalitativ. Den kvalitativa metoden innebär att undersökningens område blir begränsat och de kvalitativa egenskaperna kommer i fokus där personliga upplevelser som inte är siffermässiga berättas. Den här typen av data kallas mjukdata (Larsen, 2009). Syftet med den kvalitativa metoden är att forskaren får en fördjupad förståelse för hur individer uppfattar och tolkar sina sociala verkligheter som sedan ska analyseras av forskaren (Larsen, 2009). Ulrica Nylén har i sin bok skrivit om Repstads teori som framhåller att användning av kvalitativ metod skapar en nära relation mellan miljö och forskare. Forskaren skapar intresse för att förstå deltagarens subjektiva

verklighetsuppfattningar (Nylén, 2005).

Den kvantitativa metoden är mätbar, där en stor mängd material insamlas och som därefter analyseras statistiskt. Resultatet redovisas i form av siffervärden som kan ge en god översikt av insamlad data som även kallas hård data (Larsen, 2009).

4.2 Observationer

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod för att kunna fördjupa oss i vår studie. Med hjälp av observationer på förskolorna anser vi oss få en bättre bild av förskolans aktiviteter. Enligt Patel och Davidsson används observationer för att samla in

information om beteende och skeenden i naturlig miljö (Patel & Davidsson, 2003). Vi samlade in information genom ett passivt deltagande under våra observationstillfällen. Detta innebär att forskarens närvaro inte påverkar barnens aktivitet utan istället får undersökaren fokusera på den händelse som sker i just det ögonblicket och i den miljön. Observation är ett inslag i den kvalitativa metoden. Forskaren behöver befinna sig i en situation för att observera och sedan kunna relatera den till studien för att få en djupare förståelse enligt Johannesen och Tufte (Larsen, 2009).

4.3 Intervjuer

Vårt mål är att genom intervju kartlägga på vilket sätt utomhuspedagogik styrs. Vi intervjuade pedagogerna eftersom vårt huvudsakliga syfte är att ta reda på hur

utomhuspedagogik styrs i förskolans verksamhet enligt pedagogerna själva. Vi vill även ta reda på vilka krav som ställs vid utomhuspedagogiken och vem som ställer kraven. Larsen (2009) menar att Ann Kristin påpekar att observationen gärna kan kopplas till informatorssvar som hjälper forskaren att få en djupare förståelse för det undersökta området.

Fördelen med att använda sig av kvalitativa intervjuer är att undersökaren får kunskap om individens personliga upplevelser genom deras egna ord. Intervjufrågorna bör vara öppna och delvis strukturerade så att forskaren kan få ut så mycket som möjligt av intervjun. Under undersökningen använde vi oss både av strukturerade och

observationsdata och intervjudata ett bra sätt att inhämta information vilket ger forskaren ett bredare forskningsområde.

4.4 Urval

I vårt arbete valde vi att enbart intervjua pedagogerna inom verksamheten för att få en djupare förståelse för hur de jobbar med utomhuspedagogik. Alan Bryman (2011) skriver om bekvämlighetsurval som innebär att forskaren väljer ut personer som har nära anknytning till forskningsområdet. Personerna som deltog i intervjuerna var examinerade förskollärare. Pedagogen på utomhusförskolan hade även läst en halv magisterexamen i ämnet utomhuspedagogik.

Vi besökte två olika förskolor i två olika kommuner. Förskola ett är en utomhusförskola och förskola två är en traditionell inneförskola. Barngrupperna vi observerade bestod av barn i åldrarna tre till fem. Förskola ett hade enbart barn med svenskt ursprung medan den andra förskolan bestod av barn från flera olika nationaliteter. Det här var inget medvetet val från vår sida.

Vi valde två olika förskolor för att sedan kunna se likheter och skillnader dem emellan och för att se hur utomhuspedagogiken styrs i två olika verksamheter.

4.5 Genomförande

efter förskolor med utomhusverksamhet i kommunen. Därefter kontaktade vi förskolan via telefon. Vi hade tidigare hört talas om verksamheten och var nyfikna på hur

verksamheten bedrevs. Förskolan ligger mitt i en park centralt i staden och vid en första anblick lade vi inte ens märke till att det fanns en förskola där. Vi togs emot av en manlig pedagog i uteförskolan som var kunnig på sitt område och positivt inställd till vårt arbete.

Den andra förskolan tog vi kontakt med genom telefonsamtal. Här togs vi emot av en kvinnlig pedagog, även hon var vänlig och hjälpsam under processen. Intervjuerna och observationerna genomfördes under en och samma dag på överenskomna tider. Varje intervju tog mellan 30 och 40 minuter beroende på hur detaljerat pedagogen gick in i frågan. Vi ställde även öppna frågor för att få djupare förståelse om hur pedagogen arbetar med utomhuspedagogiken. Vi talade om för pedagogerna att samtalen skulle spelas in för vi inte skulle gå miste om viktig information. Upptill inspelningarna antecknade vi även under samtalen. Vi antecknade också under observationerna av barnen. Vi fick ta bilder på hur utomhusverksamheten ser ut men bilderna kommer inte att används i vårt arbete.

4.6 Bearbetning

Vi ville med intervjuerna få en helhetsyn på hur utomhuspedagogiken kan se ut på två olika verksamheter. Vi bearbetade vårt resultat ordagrant med hjälp av våra

anteckningar och inspelningarna. Vi gick igenom fråga för fråga och jämförde svaren, skrev ner likheter samt skillnader för att analysera och diskutera.

4. 7 Etiska aspekter

Av sekretesskäl har vi valt att inte skriva några namn på vuxna och barn. Vi har även valt att inte nämna förskolornas namn eller vilka kommuner det gäller. Vi frågade pedagogerna om vi fick observera barnen just den dagen vi var där.

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer inom humanistisk och

samhällsvetenskaplig forskning (http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf) utgår från fyra huvudkrav vilka är:

1. Informationskravet är att forskaren skall informera deltagaren om vad som ingår i deras deltagande och att deras deltagande i forskningen är frivilligt samt att de är anonyma.

2. Samtyckekravet innebär att deltagande i studien måste samtycka till sin medverkan. Individer under 15 år behöver ha målsmans tillåtelse för att medverka.

3. Konfidentialitetskravet som innebär att forskningsgruppen skriver under papper om tystnadsplikt. Detta innebär att all information om deltagande är privat, obehöriga personer har inte rätt att ta del av materialet.

4. Nyttjandekravet som betyder att forskningsmaterialet inte får lämnas till personer som inte är behöriga.

5. Beskrivning av förskolor

För att underlätta läsningen har vi gett förskolorna fiktiva namn. Pedagog 1: Stubbens förskola - uteförskola.

Pedagoger 2: Virvelvindens förskola - traditionell inne förskola.

5.1 Förskola 1

Förskolan är den största och äldsta utomhusförskolan i kommunen.

Förskoleverksamheten har sin bas i parken där de har sina vindskydd. Här finns även tillgång till egna toaletter. Förskolan har en lokal lite längre bort från parken. Men den används sällan, barnen och pedagogerna är utomhus under hela dagarna. Förskolan har fyra avdelningar med blandade åldrar. Barnen får lära sig om naturen och miljön samtidigt som de utvecklar motorik och uthållighet. Här finns det inga ursäkter för att inte vara utomhus ”kläder efter väder” är mottot.

Vi besökte en av avdelningarna som har 22 barn i åldrarna ett till fem. På avdelningen finns det fem pedagoger, två utbildade förskollärare och resten barnskötare. När vi först kom till parken lade vi inte märke till förskolan, verksamheten har blivit en del av parken vilket gör det svårt att upptäcka förskolan på en gång. Förskolans gård ser inte ut som en traditionell gård som på andra förskolor med staket runtomkring och olika lekstationer. Vi kliver över några stockar som vi sedan får veta symboliserar förskolans staket, en markering av förskolans gård. När man kommer innanför stockarna blir det

röda reflexvästar och överallt – på träd, stenar och stubbar, kan man se barnens olika skapelser. Vindskyddets väggar utanpå är täckta av bokstäver och bilder som barnen har målat.

I vindskyddet har pedagoger och barnen allt de behöver, här kan barnen sova när det är lite extremare väder, här finns plats för måltider, att sitta och läsa en bok, rita eller spela spel samt en station för blöjbyte för de mindre barnen. På väggarna har de

förvaringshyllor fyllda med olika redskap som barnen och pedagogerna använder till verksamheten som exempelvis rep, färg, spikar, hammare, klister, sagopåsar och böcker.

På en av väggarna hänger det trädgårdsredskap och på andra sidan finns det ett bord med två akvarier, ett med fiskar och i den andra lever det två små sköldpaddor. Utanför vindskyddet har barnen vattenflaskor med sina namn på. Förskolans gård bjuder in till lek och kreativitet. Vi kan inte se särskilt många färdiga leksaker utan här byggs det för fullt med grenar, stockar och sittdynor. Utspritt på gården kan man hitta lite av varje: en stol som är upp och ner, en spade, en kastrull och en gammal cykel som ligger på marken som barnen har dekorerat med band i olika färger. Solen tränger sig igenom grenarna på de höga träden som omger förskolans gård och högt upp kvittrar fåglarna. En känsla av att man befinner sig ute i skogen uppstår.

5.2 Förskola 2

Förskolan ligger mitt i ett bostadsområde, och har en egen bakgård där barnen kan vara ute och leka. Förskolan har 16 barn i åldrarna ett till fem år, en förskolepedagog och tre barnskötare. Inne på förskolan finns det inga stora utrymmen för barnen att röra sig på. Lokalen består av två små rum som används som mysrum, ett lekrum, matsal/

traditionell förskola med bilder på barnen, teckningar som barnen har gjort och färglada bokstäver och siffror på väggarna. På framsidan av förskolan finns det en liten uteplats där de små barnen sover i vagnar. Det finns även en liten lekplats som också är

tillgänglig för allmänheten. Ute på bakgården har förskolan ett långt bord och bänkar där pedagogerna sitter tillsammans med barnen. Gården är ganska liten och har en mindre sandlåda och en lekstation. Förskolans gård är omgärdad av ett staket. Utanför staketet finns det en cykelbana och förskolan är inte svår att se från denna.

6. Resultat och analys

I detta kapitel kommer vi att redogöra för vårt resultat och vad vi har fått ut av våra intervjuer. Vi kommer att titta på skillnader och likheter utifrån frågorna vi ställde till pedagogerna.

6.1 Vilken nytta har utomhuspedagogiken för barnen?

Vi kunde hitta en del likheter och skillnader mellan de olika förskolorna, de två verksamheterna är eniga om att utevistelsen på förskolan är något positivt och hälsosamt för barnen på förskolan.

På Virvelvindens förskola försöker pedagogerna vara ute med barnen en stund varje dag. De små barnen sover ute på framsidan i vagnar året om.

Pedagog 2 menar att det minskar smittorisken och att barnen sover bättre när de är utomhus i den friska luften. Det är även färre störningsmoment utomhus än vad det är inomhus. Hon menar vidare att barnen behöver komma ut för att röra på sig, leka och få frisk luft. Barnen blir begränsade i sin lek när de är inomhus, de har inget större

utrymme att röra sig på och det blir oftast stillasittande aktiviteter. Hon säger i intervjun att barnen kan bli rastlösa och trötta av att vara inomhus under en längre tid och behöver komma ut för att ”springa av sig” och få andra upplevelser.

Enligt Szczeoanski (2007) ger utomhusmiljö enorma möjligheter för att barns fantasilek samtidigt som rollekar stimuleras. Naturen ändrar sig hela tiden och med sin

grovmotorisk utveckling. När barn leker utvecklas deras motorik och språkförmåga, genom leken samlar barnet erfarenheter som ger nya kunskaper, känslor, handlingar och färdigheter. Genom att utveckla motorisk träning så frigörs även möjligheten till social utveckling och utveckling av barnets språkförmåga. Med motorik menas all sorts rörelse (Nordlund mfl 1997).

Barn som är utomhus får större utrymme till att springa, hoppa och leka mer fritt än barn som är begränsade till en viss yta inomhus mellan fyra väggar. Ett av målen i förskolans läroplan är att förskolan ska sträva efter att barnen stärker sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt att de tar vara på sin hälsa och sitt välbefinnande (Lpfö98rev 2010).

Pedagog 1 som är ute med förskolebarnen hela dagen säger att barnen blir mycket mer friska när de får vara ute i en omväxlande miljö. Han menar att sjukfrånvaron på utomhusförskolan är betydligt lägre, vilket i hans mening ger ett mer kontinuerligt lärande för barnet då de vistas ofta och mycket på förskolan. Smittorisken är mindre då barnen inte är innanför fyra väggar och leker med leksaker, säger han. En studie gjord av Grahn m.fl (2007) visar att barn som får tillgång till en varierad utomhusmiljö är friskare, har lättare för att skifta roller i leken, har bättre koncentrationsförmåga och bättre motorisk rörelse.

Szczepanski (2007) anser att hälsan omfattar allt som har växelverkan med varandra och är den främsta bakomliggande anledningen till lärande. Utomhusmiljö har en positiv effekt på barnens psykiska hälsa. När man är fysiskt frisk blir den psykiska hälsan också bra, det vill säga om kroppen mår bra blir man även bra i knoppen. När man är intellektuellt frisk ökar vårt minneskapacitetet och lusten att lära. Med en god hälsa i botten uppstår lärandet ur en växelverkan mellan aktiviteten och den lärande, miljön han eller hon befinner sig i och samspelet med andra människor. De barn som har tillgång till en grön, omväxlande utomhusmiljö löper mindre risk att bli sjuka.

Pedagog 1 säger även under intervjun att han anser att barn som är på förskolor där man har utomhuspedagogik som utgångspunkt blir mer kreativa och mer uppfinningsrika än barn som är på mer traditionella inomhusförskolor. Han hävdar att barnen på

utomhusverksamheten tvingas till att vara mer skapande då de inte har så mycket färdiga leksaker att leka med och miljön runtomkring väcker deras olika sinnen. I det här avseendet har våra intervjupersoner skilda åsikter då pedagog 2 menar att barn som är på så kallad traditionell inomhusförskola ärminst lika kreativa och uppfinningsrika som barnen på utomhusverksamheten. Hon menar att barn kan vara väldigt kreativa i deras lek även om de leker med färdiga leksaker, till exempel dockhus, bilar eller lego.

Den fysiska miljön har stor betydelse för barns lärande och utveckling skriver Skantze. Med detta menar hon att de ställen barnen befinner sig på kan öppna upp eller begränsa deras tänkande, exempelvis genom val av aktiviteter och hur de förstår sin omvärld och utforskar den på sitt eget sätt (Sandberg, 2008).

Dagens barn är aktiva och kompetenta och hittar anpassade situationer för sitt lärande i grannskapet. Ett litet, begränsande utrymme kan hindra barns möjligheter att skaffa sig kunskap genom att undersöka. Barn behöver utrymme för sitt utforskande och utemiljön är det bästa alternativet. Där utvecklar barn sina kunskaper genom nya upplevelser i naturen. Den yttre miljön erbjuder alltså barnen större möjlighet till rörelse, den blir en resurs för lärandet. Dessutom får barnen genom utomhuspedagogiken ett rikare

ordförråd och nya hållbara förhållningssätt till sitt lärande (Dahlgren mfl, 2007).

Sandberg (2008) beskriver enligt Björklid & Persson att förskolebarns lärande, förståelse av sin omvärld och lek ofta är knutna till den fysiska miljö där barnen använder sina sinnen och där deras nyfikenhet stimulerar dem att lära sig nya saker utifrån det som händer runt omkring dem i olika situationer. Denna stimulans äger ofta rum utomhus och i naturen (Sandberg, 2008).

6.2 Varför och för vem är det viktigt att ha en pedagogisk

utomhusmiljö på förskolan?

Vi hittade flera likheter mellan de två verksamheterna. Personalen vid båda förskolorna pratar mycket om vikten av varva teori och praktik i sin dagliga verksamhet samt att barnen får möjlighet till att reflektera över tidigare erfarenheter. I enlighet med läroplanen ska förskolan sträva efter ett lustfylld lärande i olika former där barnen får möjlighet att uttrycka och bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter (Lpfö 98 rev 2010).

Virvelvindens förskola har samling med barnen där man pratar om årstiderna, djur, växter och miljö. Dessa ämnesområden kan de sedan koppla till praktiken när de är ute på gården eller i närmiljön. Pedagog 2 säger att de oftast inte har planerade

utomhusaktiviteter utan att dessa sker spontant med barnen. Hittar barnen till exempel en insekt kan de sedan koppla den till en bok som pedagogen har läst. Ett annat exempel är att barnen kopplar snön utomhus till vintern då de pratar om årstiderna på samlingen. Oftast spinner man inte vidare på de upptäckter barnen gör på Virvelvindens förskola utan man nöjer sig med att samtala lite om dem. Istället håller man sig mer till teman som de har för terminen. Alltså får barnen inget större utrymme till att utforska och undersöka i just dessa situationer, vilket gör att de inte kan dra slutsatser och reflektera kring dessa sammanhang.

Iann Lundegård m.fl. (2004) menar att det är viktigt att förena praktiska och teoretiska erfarenheter vilket sker genom lärande i utomhusmiljön. Utomhuspedagogikens innersta väsen är att förflytta lärandeprocessen till olika sammanhang, oftast från den

traditionella inomhusverksamheten där man arbetar utifrån teman och skolans ämnen, för att sedan kunna dra slutsatser och reflektera kring dessa sammanhang.

Inlärningsförmågan ökar hos barnen när de får känna, lukta, beröra och agera i den fysiska miljön. De anser vidare att pedagogen bör skapa en miljö för barnen där deras

verkliga aktiviteter med barnen där de försöker att knyta an till tidigare undervisning och erfarenheter (Lundegård, 2004).

Till skillnad från Virvelvindens förskola säger personalen vid Stubbens förskola att de alltid utgår från barnens nyfikenhet och spinner vidare på upptäckterna de gör utomhus, och man låter barnen få reflektera till tidigare erfarenheter. De har oftast inga teman som de är bundna till utan planeringen görs utifrån barnens nyfikenhet och intressen. Pedagog 1 ger oss ett exempel på hur det kan se ut och beskriver hur ett barn kommer springandes med en svamp i handen och vill veta mer om den. Pedagogen tar då fram en Ipad eller mobiltelefon och gör en sökning. Fler barn blir involverade och nästa gång arbetar de vidare med olika svampsorter, går på svamprunda, tar bilder och ritar av svampen. De använder digitala medier i förskolan och låter barnen använda Ipad och digitala kameror.

Enligt läroplanen ska verksamheten hjälpa barnen att utveckla förståelse för sig själva och för omgivningen. Nyfikenhet, utforskande och lusten att lära ska vara nyckelorden till förskolans verksamhet. Förskolans verksamhet ska utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Barnens tankar och idéer ska vara i centrum för att skapa mångfald i lärandet (Lpfö98 rev 2010).

Förskolan och särskilt utomhuspedagogiken har en stor betydelse för samhället och i första hand för barnen. Med utomhuspedagogiken utvecklar barnen sin motorik,

koncentration och lärande, vilket gör utomhuspedagogiken till en viktig del i skolan och förskolan. Våra intervjuer och observationer visade att barnen som var utomhus var mycket rörliga och hade välutvecklad motorik och de var dessutom uppfinningsrika. Barnen lär sig bäst genom de upplevelser de får när de är utomhus. Där får de utveckla sin fantasi, lära med hela kroppen och inhämta nya kunskaper utifrån sina egna

förutsättningar. Utomhusmiljön ger barnen utmaningar som utvecklar deras motorik och den påverkar även deras koncentrationsförmåga (Brügge, Glantz & Sandell, 2007).

6.3 Vilka krav ställs för utevistelsen och vem ställer

kraven?

När vi frågar vilken betydelse läroplanen har för planeringen av utomhusvistelsen svarar de båda pedagogerna att läroplanen alltid finns i bakhuvudet hos pedagogerna.

Läroplanen ligger till grund för verksamheten. Personalen vid Virvelvindens förskola berättar om tre mål som de har för terminen och som kommer från de nationella målen. Ett av målen som alltid finns med är miljötemat. Pedagog 1 säger att de har en så kallad grovplanering där aktiviteterna för en hel vecka planeras och skrivs upp av

pedagogerna. Hon vill även påpeka att planeringen är flexibel och att den alltid går att ändra på. Det visar sig att Virvelvindens förskola inte planerar några utomhusaktiviteter, utan när de är utomhus med barnen så är de ute för att de anser att barnen behöver frisk luft. Läröplanen tar upp vikten av att växla mellan en planerad utomhusaktivitet och planerad inomhusaktivitet så att barnens lek och kretivitet utvecklas och stimuleras (Lpfö98 rev 2010).

På Stubbens förskola ser planeringen lite annorlunda ut. Förskolan har inga specifika teman de jobbar utifrån, utan planeringen är mycket flexibel och vädret styr till viss del hur dagen kommer att se ut. Pedagog 2 berättar att de tidigare har haft teman planerade för en termin men att det inte riktigt fungerade. Han anser att barnens intressen, åsikter och deras egen uppfinningsrikedom inte togs tillvara på då man arbetade utifrån planerade teman.

Delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet är en del av det demokratiska

arbetet vilket innebär att barnen ska få påverka och få sina åsikter hörda. Ett tydligt krav vi kunde se på Stubbens förskola kommer från parkförvaltningen, då kommunen har

parken inte ska synas eller höras, vilket innebär att den enbart får ha sina vindskydd. Förskolan får inte bygga några lekstationer utan allt som finns på verksamhetens gård måste komma från naturen och parken. Pedagogerna ser inga hinder i kraven som parkförvaltningen ställer, utan det ger de vuxna och barnen på verksamheten större möjlighet till att vara mer kreativa och skapande eftersom förskolans gård förändras och nya roliga kreationer hela tiden tillkommer.

Föräldrarna har en stor roll i barnens liv och det är viktigt att förskolepersonalen har bra kommunikation med dem, anser båda pedagogerna i intervjuerna. Självklart kommer det vissa krav från föräldrarna när det gäller barnens utomhusvistelse. På de två förskolorna som vi har besökt säger personalen att föräldrarna gärna vill att deras barn ska vara utomhus, då föräldrarna upplever att barnen blir piggare och sover bättre när de har varit ute. Pedagogerna från våra intervjuer hänvisa till läroplanen då de menar att det är viktigt att barnens föräldrar ska vara delaktiga i barnens verksamhet och planering. Läroplanen säger att förskolelärare ska sträva efter:

• Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, •Att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva

in flytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,

Pedagog 1 berättar att föräldrarna själv väljer om deras barn ska sova ute eller inne. Många av föräldrarna vill att deras barn ska vara utomhus minst en gång om dagen säger hon. Pedagog 2 säger att föräldrarna på deras förskola aktivt väljer att ha sina barn på en utomhusverksamhet. Han säger att förskolans barn i majoriteten är etniska

svenskar och att det kan bero på att kommunerna inte aktivt informerar befolkningen om utomhuspedagogik. Man behöver locka fler till utomhusverksamheterna, säger han.

7. Diskussion

En av våra frågeställningar är vilken nytta barnen har av utomhuspedagogiken. I den här frågan har pedagogerna gått in djupt och svarat flitigt. De kommer fram till att utevistelsen för förskolebarnen är hälsosam och nyttig för deras utveckling och inlärningsprocess. Intervjuer visade att utomhuspedagogiken innebär mer än att bara vara utomhus med barnen, flera olika aspekter spelar in i en väl fungerande

utomhusdidaktik. Szczepanski (2007) tar fram en lärandemodell där han presenterar olika aspekter av hur det sociala samspelet, utomhusaktiviteter och lärande interagerar med varandra när det gäller utomhuspedagogiken. Intervjuerna från vår studie påvisade att utomhuspedagogiken är ett läromedel som får alla sinnena att interagera med

varandra samtidigt som barnens nyfikenhet och koncentrationsförmåga utvecklas.

Vi ville med vår studie se hur förskolor arbetar utifrån styrdokumenten och om det finns några skillnader mellan inomhus– och utomhusförskolor. Studien visar att utomhuspedagogiken är betydelsefull för barnen. Utomhusverksamheten är viktig för barnens motoriska utveckling, dessutom stimuleras hälsa och inlärning genom lek och nyskapande. Genom vår studie har vi sett att miljön har en betydande roll i förskolan. Pedagogerna i förskolorna upplevde också att miljön gynnar barnens lärande, deras mentala och sociala utveckling i olika situationer. De anser att barnen blir nyfikna, får lust att lära och undersöka sin värld. Pedagogerna anser att deras viktigaste roll är att skapa en fantasirik miljö som erbjuder och stimulerar barnen till olika aktiviteter.

I vår studie kan vi se att barnens inlärning sker genom en process där deras nyfikenhet utvecklas genom att de får undersöka och kommunicera med andra. Personalen vid utomhusförskolan anser att barnen lätt finner meningsfulla aktiviter ute i naturen samtidigt som de utvecklar förmågan att kommunicera med andra.

Intervjuerna från inomhusförskolan visade att barn behöver större utrymme för att röra på sig. Inomhusförskolan har schemalagda aktiviteter och regelbundna rutiner som följs varje dag. Aktiviteterna är inte lika spontana som på utomhusförskolan och barnen missar en stor källa till lek och motorisk utveckling när de är inomhus under större delen av dagen. Inomhusförskolan har inga planerade utomhusaktiviteter, vilket går stick i stäv med läroplanens styrningar. Enligt läroplanen ska förskoalns verksamhet ha både planerade och naturliga utomhusvistelser på förskolan.

Personalen på utomhusförskolan tvingas att vara mer uppmärksam på vad barnen gör när de är utomhus. För att kunna se efter alla barn har utomhusförskolan fler pedagoger som arbetar inom verksamheten. Inomhusförskolan hade färre pedagoger som arbetade inom verksamheten vilket begränsar deras chanser att gå ut med barnen till närmiljön. Studie visar att om kommunerna skulle satsa mer på att få in fler pedagoger i

förskoleversamheterna så skulle barnen vid inomhusförskolan kunna gå ut mer i naturen och ha planerade aktiviteter utomhus. Det skulle även ge fler möjligheter till utflykter med barnen.

Referenslista

Brodin, Jane & Sandberg, Anette (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) (2007). Friluftslivets pedagogik: för kunskap, känsla och livskvalitet. 3. uppl. Stockholm: Liber

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber

Dahlgren, Lars Owe (1997). Utomhuspedagogik: boklig bildning och sinnlig

erfarenhet: ett försök till bestämning av utomhuspedagogikens identitet. Linköping: Linköpings univ.

Dahlgren, Lars Owe (red.) (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur

Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse: Naturorientering, lek och rörelse. 1. uppl. Stockholm: Liber

Halldén, Gunilla (red.) (2009). Naturen som symbol för den goda barndomen. Stockholm: Carlsson

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.) (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur

Nordlund, Anders, Rolander, Ingemar & Larsson, Leif (1997). Lek, idrott, hälsa: rörelse och idrott för barn. D. 1, Ute. Stockholm: Liber

Nylén, Ulrica (2005). Att presentera kvalitativa data: framställningsstrategier för empiriredovisning. 1. Uppl. Malmö: Liber ekonomi

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Simmons-Christenson, Gerda (1997). Förskolepedagogikens historia. 4., omarb. Och utvidgade utg. Stockholm: Natur och kultur

Elektronisk källa

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Available on Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf