Kraven på vilka omständigheter som ska

Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om när

det kan antas medföra en betydande miljöpåverkan att vidta en åtgärd som avser ett sådant MKB-projekt som kräver en detaljplan.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig över förslaget är

i huvudsak positiva eller har inget att invända mot detta, däribland Statens geotekniska institut, Svea hovrätt (Mark- och miljööverdomstolen), Söder- tälje kommun och Vännäs kommun.

Lunds kommun framhåller att tillkommande moment medför att bygg- lovsprövningen kan ta längre tid, vilket är problematiskt i förhållande till den lagstadgade handläggningstiden på 10 veckor.

Skälen för regeringens förslag

Bakgrund och gällande rätt

Som nämnts i föregående avsnitt innehåller MKB-direktivet kriterier som ska beaktas vid bedömningen av om ett MKB-projekt kan antas medföra en betydande miljöpåverkan (bilaga III). Sammanfattningsvis kan kravet sägas innebära att den ansvariga myndigheten, dvs. byggnadsnämnden, vid sin bedömning av om ett MKB-projekt kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan, ska ta hänsyn till projektens karakteristiska egen- skaper, projektens lokalisering och de potentiella effekternas typ och karakteristiska egenskaper. Den ansvariga myndigheten ska fatta sitt beslut baserat på den information som exploatören lämnar i enlighet med artikel 4.4 och i tillämpliga fall även med hänsyn till resultatet av prelimi- nära kontroller eller bedömningar av miljöpåverkan som utförts i enlighet med annan unionslagstiftning än MKB-direktivet. Om behovsbedöm- ningen leder till slutsatsen att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning göras. I sådant fall ska en miljö- konsekvensbeskrivning tas fram som ska innehålla de uppgifter som framgår av bilaga IV.

Kriterierna i bilaga III genomförs i svensk rätt i 10–13 §§ miljöbedöm- ningsförordningen. Kommunen ska vid sin bedömning av om en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan ta hänsyn till det som anges i 10 § 1–3 och 11–13 §§ miljöbedömningsförordningen, när kom- munen tar fram en detaljplan som medger att planområdet får tas i anspråk för en sådan verksamhet eller åtgärd som avses i 4 kap. 34 § andra stycket

55 plan- och bygglagen, dvs. ett sådant MKB-projekt som det är fråga om i

detta sammanhang. Det framgår av 2 kap. 5 § plan- och byggförordningen. Kraven i PBL-systemet innebär att de nu aktuella kriterierna ska tillämpas vid kommunens bedömning av om innehållet i planbeskrivningens redovis- ning av miljökonsekvenserna även ska uppfylla de krav som finns i MKB- direktivet (se bilaga IV till direktivet, jfr 4 kap. 34 § andra stycket PBL), eller om det är tillräckligt att redovisningen uppfyller kraven i SMB- direktivet (jfr 4 kap. 34 § första stycket PBL). Ett bemyndigande som gör det möjligt för regeringen att meddela föreskrifter om när genomförandet av en detaljplan på grund av en sådan användning som avses i 4 kap. 34 § andra stycket kan antas medföra en betydande miljöpåverkan finns i 16 kap. 1 § plan- och bygglagen.

Det ska förtydligas vilka faktorer som ska beaktas vid bedömningen av en åtgärds miljöpåverkan vid prövningen av bygglov och förhandsbesked Enligt MKB-direktivet ska kriterierna i bilaga III tillämpas när den ansvariga myndigheten bedömer om ett MKB-projekt kan antas medföra en betyd- ande miljöpåverkan. Översatt till PBL-systemet gäller detta krav även situationen när byggnadsnämnden prövar en ansökan om bygglov eller förhandsbesked för en åtgärd som ska vidtas i ett område som inte omfattas av en detaljplan. I denna situation ska nämnden pröva om åtgärden förut- sätter planläggning enligt 4 kap. 2 eller 3 § plan- och bygglagen (se 9 kap. 31 § 2 PBL). Därigenom ska nämnden pröva om den sökta åtgärden avser ett MKB-projekt, dvs. en bebyggelse eller ett byggnadsverk, som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.

I gällande rätt är det inte tydligt att byggnadsnämnden vid sin bedöm- ning av åtgärdens miljöpåverkan måste beakta kriterierna i 10 § 1–3 och 11–13 §§ miljöbedömningsförordningen. Därför finns det anledning att förtydliga att dessa kriterier ska tillämpas även när nämnden prövar behovet av detaljplaneläggning. I detta sammanhang kan noteras att även Mark- och miljööverdomstolen och Översiktsplaneutredningen har identi- fierat behovet av att förtydliga genomförandet av MKB-direktivet i detta avseende (se SOU 2017:64 s. 136–139).

Eftersom kriterierna sedan tidigare regleras på förordningsnivå – genom bestämmelserna i plan- och byggförordningen och miljöbedömnings- förordningen – är det lämpligt att på förordningsnivå även reglera kravet på att kriterierna ska tillämpas vid en prövning av detaljplanekravet. Det innebär att regeringen bör kunna meddela föreskrifter om när ett bygg- nadsverk eller dess användning kan antas medföra en betydande miljö- påverkan för sådana MKB-projekt som kräver en detaljplan. Bemyndigan- det kommer alltså i allt väsentligt ha samma innehåll som det nuvarande bemyndigandet i 16 kap. 1 § 1 plan- och bygglagen. Bemyndigandet be- höver dock formuleras om, så att det blir tydligt att regeringen även kan meddela föreskrifter om vilka kriterier som ska tillämpas när frågan om räckvidden av detaljplanekravet ska bedömas.

Lunds kommun påpekar att tillkommande moment medför att bygglovs- prövningen kan ta längre tid och att detta kan vara problematiskt med tanke på att handläggningstiden är reglerad (se 9 kap. 27 § PBL). Även om ytter- ligare krav i dessa avseenden i viss mån kan påverka byggnadsnämndens handläggningstid, finns det enligt regeringens uppfattning skäl att fram-

56

hålla att tydligare kriterier även kan underlätta byggnadsnämndens arbete för de komplexa bedömningar det kan innebära att bedöma en åtgärds miljöpåverkan. Eftersom det även handlar om att förtydliga EU-rättsliga skyldigheter är det således inte möjligt att avstå från förslaget av det skälet. Författningsförslaget

Bestämmelserna finns i 16 kap. 1 § plan- och bygglagen.

6.2.5

Beslut om lov eller förhandsbesked som avser ett