Kravet på skriftlig individuell utvecklingsplan tas bort

Förslag: Det ska inte längre finnas något krav på att upprätta individuella

utvecklingsplaner för alla elever i årskurs 4 och 5 i grundskolan, sameskolan och årskurs 5 och 6 i specialskolan. Detsamma ska gälla för årskurs 4 och 5 i

grundsärskolan när betyg sätts. Om betyg inte sätts ska kravet på individuella utvecklingsplaner gälla i årskurs 4 och 5.

Motsvarande gäller för elever i specialskolans årskurs 5 och 6 som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Förslaget bifalles ej med hänvisning till ställningstagande i punkt 7.3.1 ovan. Barn- och ungdomsnämnden väljer dock att kommentera förslaget.

Barn- och ungdomsnämndens synpunkter

Förslaget innebär att betyg ska ersätta den individuella utvecklingsplanen, vilket barnoch ungdomsnämnden anser vara motsägelsefullt i förhållande till utredningens

övergripande syfte med förändringsförslagen, dvs. att stärka bedömningskulturen för en tydligare progression i lärandet. Möjligtvis underlättas lärares administrativa uppgifter, men kravet på att systematiskt följa upp och analysera flickors och pojkars

kunskapsutveckling i kvarstår, om än ännu tydligare då betygssättning är en

myndighetsutövning. Uppdraget att bedöma elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling samt kommunicera detta med elever och föräldrar har funnits sedan 1994. De senaste åren har inneburit skärpta bestämmelser om att elevers kunskapsutveckling i alla ämnen ska följas upp och dokumenteras i form av individuella utvecklingsplaner

(förordning från 1 januari 2006) och skriftliga omdömen (förordning från 1 juli 2008).

Dessa ska stödja lärandet, vilket kräver att existerande och fungerande system för systematisk uppföljning och utvärdering. Barn- och ungdomsnämnden anser att arbetet med den individuella utvecklingsplanen för att stärka kopplingen mellan de nationella målen, undervisningens innehåll, pedagogisk bedömning samt betygssättning av flickors och pojkars lärande bör vara fortsatt prioriterat utvecklingsområde.

Kap. 8 Konsekvenser

8.1 Pedagogiska konsekvenser

Barn- och ungdomsnämnden bifaller de positiva konsekvenser som utredaren lyfter fram kring bedömningsstöd i årskurs 1. Bedömningsstöd kan vara kan vara goda

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

verktyg och en väg att utveckla kompetensen hos pedagogerna. Men materialen är användbara endast om man vet till vad och hur man ska använda dem. Det är angeläget att bedömningsstöden verkligen kopplas till undervisningen och möjliggör läraren hjälp med pedagogiska strategier och utvecklande av undervisningen. Barn- och

ungdomsnämnden ser en fara i att bedömningsstöden stannar vid att fungera som kartläggningsmaterial eller genererar en ”kartläggningshysteri” där resultaten blir liggande utan analys och adekvata åtgärder. Materialet bör ge stöd i att också lyfta blicken från individ-/elevfokus till att inbegripa fokus på lärar- och skolnivå för att kunna relatera undervisningen och förutsättningar för den till elevernas resultat och behov.

Utredaren förutsätter att det i skolorna redan pågår kollegiala samtal och reflektion kring undervisningen. Dessa tolkningsarenor, och kvaliteten i dem, är dock inte självklara överallt och behöver således fortsätta stärkas. I synnerhet när ytterligare reformer träder i kraft. I annat fall finns det risk att införande av stödmaterial blir kontraproduktivt.

Barn- och ungdomsnämnden anser att förslaget om införande av betyg i årskurs 4 får pedagogiska konsekvenser utanför utredarens resonemang, och hänvisar till den diskussion och argument som fördes i nämndens ställningstagande i avsnitt 7.3.1, men

också till kommentarer till barnkonsekvensutredningen i punkt 8.7 nedan.

8.2 Organisatoriska och administrativa konsekvenser

I promemorian görs bedömningen att skolors administrativa organisation påverkas av reformen ”i viss utsträckning”. Häri vill nämnden poängtera att i skolor som ej tidigare hanterat betygsfrågor måste nya rättssäkra system och rutiner upprättas; registrering av betyg, framtagande och hantering av betygskatalog, arkivrutiner etc. Utökade

arbetsuppgifter/-åtaganden innebär utökad organisation som i sin tur innebär ökade kostnader för kommunen.

För skolor som redan idag hanterar betygsfrågor innebär reformen att ytterligare två årskursers betyg ska hanteras och förvaras i arkiv. Även detta är en utökad

arbetsuppgift/åtagande som innebär ökade kostnader för kommunen.

I betygshantering används IT-system, vilka i sin tur upphandlas för ändamålet. En ökad kostnad för huvudmännen uppstår troligtvis i samband med utökande av licens för att täcka hantering av ytterligare två årskurser.

8.3 Behovet av kompetensutvecklingsinsatser

Barn- och ungdomsnämnden anser att lärares kompetens kring och tolkning av styrdokumenten är a och o för likvärdig bedömning och betygssättning samt rättsäker sådan.

Betygssättning är en myndighetsutövning och det är huvudmannens ansvar att se till att lärare som sätter betyg har en sådan kompetens att bedömning och betygssättning görs

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

på ett, för flickorna och pojkarna, likvärdigt och rättsäkert sätt.

Utifrån att det i nationella utvärderingar, såsom Skolverkets utvärdering (2010-03-01) samt Skolinspektionens kvalitetsgranskningar, påvisas brister beträffande

bedömningskunskaper och underlag för bedömning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen och skriftliga omdömen är det av största vikt att lärare fortsätter utveckla sin kompetens kring bedömning som en integrerad del av undervisningen. För detta krävs fortsatt nationellt stöd till skolhuvudmännen och skolorna.

Vid införande av betygssättning från och med åk 4 finns det lärare och rektorer som saknar erfarenhet av betygssättningsfrågor. För dem kan ansvar för betygssättning bedömnas som en ny arbetsuppgift. Såväl lärarna som rektorerna kan komma att behöva kompetensutvecklas kring arbete med kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning för att stärka en likvärdig, rättsäker sådan.

I promemorian saknas resonemang kring rektors betydelsefulla roll som pedagogisk ledare och ytterst ansvarig för skolans kvalitetsarbete och resultat. Barn- och

ungdomsnämnden menar att det är av avgörande betydelse att det på skolorna finns existerande och fungerande system för att följa upp och utvärdera flickors och pojkars lärande (Skollagen 4 kap. 3-7 §). Kontinuerlig uppföljning, utvärdering och åtgärder måste sättas i relation till att synliggöra och förbättra elevernas kunskapsresultat. Detta ska genomsyra skolornas strategier för systematiskt kvalitetsarbete, för vilket rektor är ytterst ansvarig. Det är angeläget att fortsätta stärka rektors kompetens i detta arbete.

Det är rimligt att staten kompenserar huvudmännen för kompetensutvecklingsinsatser genom statsbidrag.

Barn- och ungdomsnämnden vill även påpeka lärarutbildningens ansvar för att under utbildningstiden ge lärarstudenterna goda kunskaper i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt goda kunskaper i betygssättning.

8.4 Ekonomiska konsekvenser

Om utredningens förslag genomförs kommer det att innebära kostnadsökningar för skolhuvudmännen. Omfattningen av dessa är svåra att uppskatta.

Förslagen innebär utökade skyldigheter för huvudmännen, dels i användande av bedömningsstöd, men även i ansvar för betygssättning och administration av (utökad) betygshantering. Reformen kommer således att medföra kostnader för såväl

kompetensutveckling som för organisatoriska konsekvenser (se punkt 8.2 och 8.3).

Häri förutsätts staten återkomma med beräkningar för ersättning till huvudmännen.

8.5 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen

Utöver utredningens konsekvensanalys så vill Barn- och ungdomsnämnden tillägga att utredningens förslag medför en ökad regelstyrning eftersom föreetelser som tidigare varit oreglerade förespråkas bli reglerade. Detta gäller införandet av skyldighet för

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

skolhuvudmännen att använda bedömningsstöd i årskurs 1.

8.6 Konsekvenser för enskilda huvudmän

Barn- och ungdomsnämnden har inga ytterligare synpunkter.

8.7 Konsekvenser för barn och elever

Barn- och ungdomsnämnden anser att barnkonsekvensanalysen är bristfällig.

Barnperspektivet i konsekvensanalysen ska beaktas utifrån såväl skollag och läroplaner som barnkonventionen och dess grundprinciper. Flera av barnkonventionens

grundprinciper aktualiseras i utredningen, framför allt principerna om barnets bästa (artikel 3), rätten till liv och utveckling (artikel 6) samt rätten till inflytande (artikel 12).

Dessa problematiseras dock inte i tillräckligt hög grad i förhållande till utredningens förändringsförslag.

Barnkonventionens artikel 3 stadgar att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Detta behöver inte vara utslagsgivande, men ska väga tungt om avvägning görs mot andra intressen. Därmed är det av yttersta vikt att slutsatser om vad som är barnets bästa grundas på en kombination av vetenskap och beprövad

erfarenhet, men också på barnets åsikter om vad som är för hans eller hennes bästa (SOU 1997:116). Barn-/elevperspektivet framkommer inte i utredningen. Vad har barnen/eleverna för uttryckta tankar och behov när det gäller införandet av betyg i årskurs 4? Vad har deras vårdnadshavare för uttryckta tankar och behov när det det gäller införandet av betyg i årskurs 4 (t.ex)? Efterfrågar barn/elever och

vårdnadshavare betyg i tidigare årskurser?

Detta perspektiv är tätt sammanlänkat med övriga nämnda principer i

barnkonventionen: barns rätt till utbildning där också den mentala, emotionella och sociala utvecklingen fokuseras (artikel 6) och barns rätt till inflytande som bl.a.

inbegriper rätten till åsikter i alla frågor som rör dem (artikel 12).

En adekvat barnkonsekvensanalys utifrån dessa perspektiv framkommer inte i utredningen.

8.8 Konsekvenser för jämställdhet och integration

Barn- och ungdomsnämnden anser att konsekvensanalysen är bristfällig.

På sidan 97 i utredningen går det att läsa följande:

”Förslagen bedöms inte ha några negativa konsekvenser vare sig för jämställdheten mellan kvinnor och män eller mellan pojkar och flickor. Förslagen bedöms inte heller ha negativa konsekvenser för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen, eftersom de ändringar i regelverket som förslås ska gälla på samma sätt i förhållande till alla elever, oavsett kön och bakgrund.”

Barn- och ungdomsnämnden vill hävda att det inte finns tillräckligt underlag i utredningen som bekräftar dessa slutsatser inom ramen för konsekvenser för

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

jämställdhet och integration. Konsekvensanalysen fokuserar snarare, om än kortfattat, könsperspektivet i flickors och pojkars resultat, än en djupare problematisering kring betygssättning och eventuella skillnader i den. För att förstå vad betygssättning kan grunda sig på och leda till bör konsekvensanalysen innehålla en diskussion i ett vidare perspektiv som inbegriper såväl jämställdheten mellan könen som lika rättigheter och möjligheter för alla oavesett etnisk och kulturell bakgrund.

Faktum är att flickor generellt får högre betyg än pojkar och elever med svensk

bakgrund får generellt högre betyg än elever med utländsk bakgrund. Dessa skillnader och eventuella konsekvenser av dem bör problematiseras utifrån flera olika

bakgrundsfaktorer i utredningens konsekvensanalys.

Forskning och myndigheters granskningar har också flertalet gånger visat att lärares betygssättning ibland grundar sig på faktorer som inte har någon motsvarighet i

kunskapsmålen. Det kan t.ex. röra elevens personliga egenskaper, flit, noggrannhet etc.

Även om det saknas nationell forskning/utredning kring huruvida lärare väger in diskriminerande faktorer vid betygssättning, bör även detta problematiseras. I ljuset av dessa aspekter upplever barn- och ungdomsnämnden utredningens konsekvensanalys rörande konsekvenser för jämställdhet och integration som ofullständig.

Kap. 9 Ikraftträdande

Förslag: Lagändringarna i fråga om det obligatoriska bedömningsstödet föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.

När det gäller bestämmelserna om betyg i årskurs 4 och 5 i grundskolan och motsvarande skolformer, ny betygsformulering i årskurs 4–6 i grundskolan och motsvarande skolformer samt skriftliga individuella utvecklingsplaner i dessa

skolformer föreslås bestämmelserna träda i kraft den 1 juli 2016. Detta innebär att betyg kommer enligt förslaget att sättas för första gången i slutet av vårterminen 2017.

Förslagen om ikraftträdande bifalles ej.

Barn- och ungdomsnämndens synpunkter

Barn- och ungdomsnämnden ifrågasätter starkt föreslagen tidpunkt för ikraftträdande av förslag om bedömningsstöd. Att ta fram kvalitativt bedömningsstöd är mer angeläget än att snabbt börja använda ett underlag. Barn- och ungdomsnämnden betvivlar att en termins förberedelse för framtagande är tillräckligt för detta. "

_______

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

KS § 362 KS 2014/0389