Halmstads kommun, Kommunstyrelsen

(1)

Ann-Charlotte Mankell (M) (§§ 357-374, 409-411) Michael Svensson (S)

Tove Bergman (MP) Kristina Johansson (S) Johan Rydén (M) Tore Egerdahl (SD) Jenny Axelsson (C) Fatma Hergül (S)

Anna-Lena Cumtell (KD) Kjell Helgesson (C)

Jonas Bergman (M) (§§ 350-356, 375-408)

Övriga deltagande: Tony Stané (S), Sofia Levin (S), Per Carlsson (FP), Micael Nilsson (S), Arnold Gustavsson (SPI), Tania Bengtsson (V), Ola Sörensson (§ 352), Joakim Lindh (§ 352), Ola Wall (§ 353), Nakisa

Khorramshahi (§§ 357-359), Kristina Blomqvist KUF (§ 357), Pia Wiberg TE (§ 357), Sandra Petersson (§ 358), Björn Kalla (§ 360), Kai Sällström (§ 363), Monica Karlsson HEM AB (§ 363), Mats Wallmark (§ 372), kommunchef Fredrik Geijer samt

kommunsekreterare Mikael Petersson

Utses att justera: Anders Rosén

Justeringens plats och tid: Rådhuset

Sekreterare: ……… Paragrafer: 350-411

Mikael Petersson

Ordföranden: ………

Carl Fredrik Graf

Justerande: ……….

Anders Rosén

___________________________________________________________________

ANSLAG / BEVIS

Justeringen har tillkännagivits genom anslag

Organ: Halmstads kommun, Kommunstyrelsen

Sammanträdesdatum: 2014-11-25

Datum för anslags upprättande: 2014-11-27 Datum för anslags nedtagande: 2014-12-19

Förvaringsplats för protokollet: Stadskontoret

Underskrift: ………. ………..

Jill Halila Ekvall Utdragsbestyrkande

(2)

KS § 350

Val av justerare

Kommunstyrelsen beslutar att jämte ordföranden (M) utse Anders Rosén (S) att justera protokollet.

_______

Justerandes sign Utdragsbestyrkande

(3)

KS § 351

Godkännande av dagordning

Beslut

1. Ärendet "Val av ledamot samt ersättare i Leader Kustbygd Halland", tillförs dagordningen.

2. Ärendet "Val av ledamot i Leader Landsbygd Halland", tillförs dagordningen.

3. Ärendet "Information från Hallandstrafiken AB", utgår.

4. Föreliggande förslag till dagordning godkänns efter revidering.

Ärendet

Föreligger förslag till dagordning.

Ärendet "Val av ledamot samt ersättare i Leader Kustbygd Halland", föreslås tillföras dagordningen.

Ärendet "Val av ledamot i Leader Landsbygd Halland", föreslås tillföras dagordningen.

Ärendet "Information från Hallandstrafiken AB", föreslås utgå.

_______

(4)

KS § 352

Information från upphandlingsenheten angående fordon, livsmedel och socialt företagande

Beslut

Kommunstyrelsen tar emot informationen.

Ärendet

Kommunstyrelsen informeras om hur upphandlingsenheten arbetar för att säkerställa att kommunfullmäktiges mål kan uppfyllas avseende fordon och livsmedel samt möjliggöra för socialt företagande att komma i fråga.

_______

(5)

KS § 353 KS 2014/0026

Ekonomirapport januari-oktober 2014

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar att lägga ekonomirapport januari – oktober 2014 till handlingarna, efter revidering.

Ärendet

I kommunens ekonomistyrningsprinciper antagna av fullmäktige framgår att det skall ske rapportering och uppföljning av kommunens ekonomiska resultat i förhållande till den fastställda budgeten.

Föreligger av stadskontoret upprättad ekonomirapport januari – oktober 2014.

Uppgifter om investeringsanslag för HEM AB har reviderats i rapporten.

Ärendets beredning

Kommunstyrelsens ledningsutskott 2014-11-11, § 196.

Stadskontoret, ekonomi och styrning, har berett ärendet.

Förslag till beslut

Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att lägga ekonomirapport januari – oktober 2014 till handlingarna.

Beslutsgång

Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med föreliggande förslag.

_______

(6)

KS § 354 KS 2014/0117

Ekonomirapport för stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret 2014

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar att lägga ekonomirapport för stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret januari – oktober 2014 till handlingarna.

Ärendet

I kommunens riktlinjer för ekonomistyrning antagna av kommunfullmäktige framgår att det ska ske rapportering och uppföljning av kommunens

ekonomiska resultat i förhållande till den fastställda budgeten.

Föreligger för stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret upprättad ekonomirapport januari – oktober 2014.

Stadskontoret, ekonomi och styrning, har berett ärendet.

Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att lägga ekonomirapport för stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret januari – oktober 2014 till handlingarna.

Beslutsgång

_______

(7)

KS § 355 KS 2014/0312

Ökade livschanser för unga - ansökningar inför 2015

Beslut

1. Kommunstyrelsen beslutar att teknik- och fritidsnämnden beviljas 530 000 kronor för projektet Framtidens ledare under 2015.

2. Kommunstyrelsen beslutar att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beviljas 2 600 000 kronor för projektet Dramalogen under 2015.

3. Kommunstyrelsen beslutar att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beviljas 1 410 000 kronor för projektet Made by Halmstad under 2015.

4. Kommunstyrelsen beslutar att socialnämnden beviljas 680 000 kronor för projektet Fritid för funktionsnedsatta under 2015.

5. Kommunstyrelsen beslutar att barnoch ungdomsnämnden beviljas 1000 000 kronor för projektet Skolan mitt i byn under 2015.

6. Kommunstyrelsen beslutar att barnoch ungdomsnämnden beviljas 526 000 kronor för projektet Interkulturellt föräldrastöd under 2015.

7. Kommunstyrelsen beslutar att barnoch ungdomsnämnden beviljas 300 000 kronor för projektet Halmstadprojektet -psykisk hälsa under 2015.

8. Kommunstyrelsen beslutar att barnoch ungdomsnämnden beviljas 260 000 kronor för projektet Stärka föräldrarollen - Andersberg under 2015.

Ärendet

Kommunfullmäktige har i Planeringsdirektiv med budget 2014-2016 avsatt utvecklingsmedel för att kommunen på bred front ska kunna arbeta med att öka ungas livschanser och minska arbetslösheten. Ambitionen är att uppmuntra till nytänk i samverkan med andra och gärna tillsammans med parter från

näringsliv och föreningsliv. Inför 2015 finns 8 miljoner kronor avsatta till Ökade livschanser för unga.

(8)

Handläggningen av ärendet har genomförts på stadskontoret, utvecklingsavdelningen.

1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att teknik- och fritidsnämnden beviljas 530 000 kronor för projektet Framtidens ledare under 2015.

2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beviljas 2 600 000 kronor för

projektet Dramalogen under 2015.

3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beviljas 1 410 000 kronor för

projektet Made by Halmstad under 2015.

4. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att socialnämnden beviljas 680 000 kronor för projektet Fritid för

funktionsnedsatta under 2015.

5. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att barnoch ungdomsnämnden beviljas 1000 000 kronor för projektet Skolan mitt i byn under 2015.

6. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att barnoch ungdomsnämnden beviljas 526 000 kronor för projektet

Interkulturellt föräldrastöd under 2015.

7. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att barnoch ungdomsnämnden beviljas 300 000 kronor för projektet

Halmstadprojektet -psykisk hälsa under 2015.

8. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att barnoch ungdomsnämnden beviljas 260 000 kronor för projektet Stärka föräldrarollen - Andersberg under 2015.

Beslutsgång

_______

(9)

KS § 356 KS 2014/0002

Planeringsdirektiv med budget 2015-2017

Beslut

l. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa skattesatsen till 20,43 procent.

2. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa Majoritetens förslag på planeringsdirektiv med budget 2015-2017 med alla dess ingående delar.

3. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att upphäva beslut KF § 190, 1998-12-16, om att en halv procent av byggnadskostnader vid ny- och tillbyggnad anslås för konstnärlig utsmyckning.

4. Kommunstyrelsen beslutar att delegera rätten att fatta beslut om disponering av kommunstyrelsens anslag får oförutsedda behov till kommunstyrelsens ordförande.

Ärendet

Ordföranden Carl Fredrik Graf (M) presenterar Majoritetens förslag till Planeringsdirektiv med budget 2015-2017.

Majoriteteten, bestående av moderata samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet och SPI Välfärden, har tagit fram ett

gemensamt förslag på planeringsdirektiv med budget 2015-2017.

Förslaget på planeringsdirektiv bygger på oförändrad skattesats, 20,43 kronor per hundralapp.

De budgeterade resultatnivåerna i förslaget uppgår till 13 Mkr år 2015, 6 Mkr år 2016 och -18 Mkr år 2017.

För budgetåret 2015 beräknas kommunens finansiella målsättningar om att över tid realvärdeskydda det egna kapitalet och att inte överstiga kommunens begränsningar för investeringsvolymerna att uppnås. Den finansiella

målsättningen för kommunens långsiktiga betalningsberedskap väntas dock inte uppnås.

Nettoinvesteringarna uppgår under planeringsperioden till sammanlagt 1 836 Mkr. Den höga investeringsnivån och de relativt låga resultatnivåerna innebär att kommunen beräknas behöva låna upp nya medel. Vid utgången av

planeringsperioden förväntas kommunens låneskuld uppgå till 1 025 Mkr.

(10)

Kommunstyrelsens verksamhetsberedning 2014-11-14, § 12.

Stadskontoret har berett ärendet.

Samtliga förvaltningar och bolag har bidragit med underlag till beredningsarbetet.

Representanter för moderata samlingspartiet, folkpartiet, centerpartiet,

kristdemokraterna, miljöpartiet och SPI Välfärden har tagit fram ett gemensamt förslag på planeringsdirektiv med budget 2015-2017.

MBL § 11, 2014-11-19.

MBL § 19, Information om planeringsförutsättningar, 2014-10-22.

l. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa skattesatsen till 20,43 procent.

2. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa Majoritetens förslag på planeringsdirektiv med budget 2015-2017 med alla dess ingående delar.

3. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att upphäva beslut KF § 190, 1998-12-16, om att en halv procent av byggnadskostnader vid ny- och tillbyggnad anslås för konstnärlig utsmyckning.

4. Kommunstyrelsen beslutar att delegera rätten att fatta beslut om disponering av kommunstyrelsens anslag får oförutsedda behov till kommunstyrelsens ordförande.

Yrkanden

l. Ordföranden (M) yrkar att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa skattesatsen till 20,43 procent.

2. Ordföranden (M) yrkar att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att fastställa Majoritetens förslag på planeringsdirektiv med budget 2015-2017 med alla dess ingående delar.

Anders Rosén (S) yrkar avslag på ordförandens (M) förslag och bifall till oppositionens förslag till planeringsdirektiv.

(11)

3. Ordföranden (M) yrkar att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att upphäva beslut KF § 190, 1998-12-16, om att en halv procent av byggnadskostnader vid ny- och tillbyggnad anslås för konstnärlig utsmyckning.

Anders Rosén (S) yrkar avslag på förslaget.

4. Ordföranden (M) yrkar att kommunstyrelsen beslutar att delegera rätten att fatta beslut om disponering av kommunstyrelsens anslag får oförutsedda behov till kommunstyrelsens ordförande.

Beslutsgång

1 Kommunstyrelsen ställer sig bakom föreliggande förslag till skattesats.

2 Ordföranden (M) ställer proposition på ordförandens (M) respektive Anders Roséns (S) förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandens (M) förslag.

3 Ordföranden (M) ställer proposition på ordförandens (M) respektive Anders Roséns (S) förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandens (M) förslag.

4 Kommunstyrelsen ställer sig bakom föreliggande förslag att delegera rätten att fatta beslut om disponering av kommunstyrelsens anslag får oförutsedda behov till kommunstyrelsens ordförande.

Votering begärs avseende förslag på planeringsdirektiv med budget 2015-2017 med alla dess ingående delar.

Följande voteringsproposition godkänns; Ja-röst för ordförandens (M) förslag och Nej-röst för Anders Roséns (S) förslag.

Efter avslutad omröstning antecknas att 9 ledamöter röstar ja och att 6 ledamöter röstar nej.

Följande ledamöter röstar ja; Kjell Helgesson (C), Suzanne Åkerlund (FP), Ann-Charlotte Mankell (M), Tove Bergman (MP), Johan Rydén (M), Tore Egerdahl (SD), Jenny Axelsson (C), Anna-Lena Cumtell (KD) och ordföranden (M).

(12)

Följande ledamöter röstar nej; Anders Rosén (S), Rose-Marie Edlund (S), Bertil Andersson (S), Michael Svensson (S), Kristina Johansson (S), Fatma Hergül (S).

Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med Majoritetens förslag.

_______

(13)

KS § 357 KS 2014/0474

Uppföljning av jämställdhet inom målområdet Uppleva och göra 2014

Beslut

Kommunstyrelsen tar emot informationen.

Ärendet

Kommunfullmäktige biföll i juni 2010 motionen ”Kultur och fritid – en resurs för alla”. Kommunfullmäktige beslutade att uppdra åt stadskontoret att i samverkan med teknik och fritidsnämnden, kulturnämnden samt Högskolan i Halmstad genomföra inventering och analys, utifrån ett jämställdhetsperspektiv av alla verksamheter som Halmstads kommun driver eller stödjer inom kultur- och fritidsområdet.

Kartläggning genomfördes 2011 och redovidades för kommunfullmäktige 2012. Kartläggningen resulterade i två rapporter. En rapport som kartlade verksamheter inom kulturförvaltningen och en rapport som kartlade

verksamheter inom teknik- och fritidsförvaltningen. Den första rapporten som berörde kulturförvaltningen visade att det föreligger vissa ojämställda

förhållanden vad det gäller nyttjandet av fritidsgårdarna och Nolltrefems verksamheter. En större andel pojkar besöker och nyttjar verksamheterna. Den andra rapporten som behandlade teknik- och fritidsförvaltningens verksamhet hade två huvudsakliga resultat. För det första var inte fördelningen av

föreningsbidrag jämställd då pojkar totalt sett fick 4,6 miljoner kr i

föreningsbidrag, medan samma siffra för flickorna var 3,4 miljoner kr. För det andra var fördelningen av halltider ojämställd i Arenahallen. I rapporterna redovisades förslag på åtgärder för att skapa jämställa verksamheter inom kultur- och fritidsområdet. En av slutsatserna i rapporterna var att

medvetenheten kring dessa frågor behöver öka.

Med anledningen av resultatet i rapporterna beslutade kommunfullmäktige i planeringsdirektiv med budget för 2013-2015 att ha ett konkretiserat mål under målområdet Uppleva och Göra. Målet som fastställdes var att flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar inom kultur- och fritidsverksamheterna.

Det konkretiserade målet ska följas upp genom att mäta 1) insatser som gjorts för att skapa samma förutsättningar för flickor och pojkar, 2) utbud av kultur-, idrotts- och fritidsaktiviteter för barn/unga, 3) antal barn/unga som deltar i

(14)

kulturaktiviteter respektive idrotts- och fritidsaktiviteter, 4) föreningsbidrag samt 5) halltider.

Det konkretiserade målet riktar sig till de förvaltningar och bolag som är verksamma inom målområdet Uppleva och Göra och som arbetar med kultur- fritidsområdet.

I kommunstyrelsens verksamhetsplan för 2013 och 2014 angavs att det konkretiserade målet, vid sidan om den ordinarie delårsrapporteringen och årsbokslut, också ska följas upp genom enskild rapportering till

kommunstyrelsen. I rapporteringen 2013 följde kommunstyrelsen upp verksamheternas aktiviteter och insatser samt vilka erfarenheter de har fått.

Effekterna av verksamheternas arbete med målet följdes upp genom ordinarie rapportering.

I 2014 extra rapportering följs verksamheternas insatser, aktiviteter, mätetal och effekter upp. Uppföljningen lyfter även upp erfarenheter och reflektioner som arbetet med det konkretiserade målet har medfört.

Under 2014 har verksamheterna arbetat med målet och olika insatser har genomförts. I maj 2014 bilades det samtidigt inom ramen för målområde Uppleva & Göra arbetsgrupp med deltagare från kulturförvaltningen, barnoch ungdomsförvaltningen samt teknik- och fritidsförvaltningen. Uppdraget har varit att gemensamt titta på de mätetal som hör till mål tre inom Uppleva och Göra och som fastställts av kommunfullmäktige i planeringsdirektivet för 2014-2016. Arbetsgruppens uppdrag har varit att undersöka i vilken grad vi redan idag kan redovisa efterfrågade mätetal, vad som krävs för att vi ska kunna redovisa mätetalen framöver och att presentera en gemensam

förvaltningsövergripande sammanställning över mätetalen tillsammans med tillhörande reflektioner.

Arbetsguppens arbete har medfört att det har rests frågor och reflektioner som påverkar måluppfyllnadet och som behöver diskuteras i kommunstyrelsen innan eventuella beslut om åtgärder kan fattas av kommunstyrelsen. Således har detta ärende ändrats från beslutsärende till ett diskussionsärende.

(15)

Kommunstyrelsen diskuterar följande:

1 Vad avser kommunstyrelsen med samma förutsättningar för pojkar och flickor?

2 Vilka åtgärder och insatser kan kommunstyrelsen vidta för att skapa samma förutsättningar för flickor och pojkar inom kultur- och fritidsverksamheterna?

Frågeställningarna återkommer i kommunstyrelsens fördjupade diskussion i temaarbetet.

_______

(16)

KS § 358 KS 2014/0422

Anvisningar för strategisk jämställdhet och mångfald

Beslut

Kommunstyrelsen antar stadskontorets förslag om anvisningar för strategisk jämställdhet och mångfald, bilaga 1.

Ärende

I kommunstyrelsens verksamhetsplan 2014 angav det att kommunstyrelsen ska fatta beslut om anvisningar för hur jämställdhet och mångfald kan tas med vid planering och uppföljning. Ett förslag till anvisningar för strategiskt

jämställdhet och mångfald har tagits fram av stadskontoret. Anvisningarna har tagits fram i enlighet med jämställdhets riktlinjernas betoning av att

jämställdhetsperspektivet ska integreras i verksamhetsstyrningen och CMER- deklarationens princip om att integrera jämställdhet i kommunens styrning och verksamheter. Utöver jämställdhet behandlar anvisningarna också hur

mångfaldsperspektivet kan integreras i verksamhetsstyrningen, både ur ett arbetsgivarperspektiv och ett invånarperspektiv. Det framtagande förslaget till anvisningar är ett försök att konkritisera riktlinjerna för ett jämställdhetsarbete samt vara ett stöd på hur kommunens verksamheter kan arbeta med och förverkliga CMER-deklarationen. Anvisningarna ska vara ett generellt arbetssätt för strategiskt jämställdhet och mångfald i kommunens planerings- och uppföljningsarbete samt beslutsprocesser. Förslaget till anvisningarna preciserar varför, när och hur verksamheterna kan skapa mål, aktiviteter och nyckeltal som tillgodoser deras verksamheter inom jämställdhet och mångfald.

Anvisningarna ska vara ett stöd för både tjänstemän och förtroendevalda.

Stadskontoret föreslår att förslaget till anvisningar för strategsikt jämställdhet och mångfald antas.

Kommunstyrelsen återremiss 2014-10-28, § 312.

Inom stadskontoret har ärendet beretts av HR-avdelningen och

utvecklingsavdelningen tillsammans med representanter från barnoch ungdomsförvaltningen samt socialförvaltningen.

(17)

Kommunstyrelsens personalutskott har vid ett antal tillfällen informerats om ärendet.

Förslag tll beslut

Kommunstyrelsen antar stadskontorets förslag om anvisningar för strategisk jämställdhet och mångfald, bilaga 1.

Yrkanden

1. Kristina Johansson (S) yrkar att anvisningarna ändras enligt följande:

- Tillägg i första stycket, andra meningen, sidan 4; "Anvisningarna ska ses som ett stöd i ditt planeringsarbete oavsett om det handlar om att ta fram en

verksamhetsplan, planeringsdirektiv med budget, detaljplan, lönepolicy, årsredovisning eller annan form av planering eller uppföljning."

- Tillägg sidan 4, andra avsnittet/styckets andra mening; "Jämställdhet

innefattar mäns och kvinnors lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter och innebär att kön inte ska vara ett hinder för personlig utveckling eller

möjligheter i arbetslivet."

- Tillägg sidan 15, sista punkten under resultat; "Har ni redovisat arbetet med jämställdhet och mångfald i till exempel verksamhetsberättelse,

personalredovisning, löneöversyn och årsredovisning."

2. Kristina Johansson (S) yrkar att anvisningen översätts till flera språk och görs tillgänglig på kommunens hemsida.

3. Kristina Johansson (S) yrkar att en utvärdering av anvisningen och användningen av densamma sker inom en fyraårsperiod.

4. Kristina Johansson (S) yrkar att kommunstyrelsen beslutar att säkerställa att erforderliga resurser finns för att göra anvisningen känd och använd i

kommunens verksamheter.

Ordföranden (M) yrkar avslag på Kristina Johanssons (S) samtliga förslag.

(18)

Beslutsgång

Ordföranden (M) ställer först proposition på utskottets förslag respektive Kristina Johanssons (S) ändringsförslag och finner utskottets förslag antaget.

Votering begärs.

Följande voteringsproposition godkänns; Ja-röst för utskottets förslag och Nej- röst för Kristina Johanssons (S) förslag.

Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med utskottets förslag.

Ordföranden (M) ställer därefter proposition på utskottets förslag respektive Kristina Johanssons (S) tilläggsförslag 2-4 och finner utskottets förslag antaget.

Votering begärs.

(19)

Reservation

Anders Rosén (S), Rose-Marie Edlund (S), Bertil Andersson (S), Michael Svensson (S), Kristina Johansson (S), och Fatma Hergül (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för Kristina Johanssons (S) yrkanden.

________

(20)

KS § 359 KS 2014/0423

Uppföljning av kommunorganisationens arbete med ökat valdeltagandet i kommunalvalet 2014

Beslut

1. Kommunstyrelsen beslutar att godkänna stadskontorets uppföljning av kommunalvalet 2014, enligt bilaga 1.

2. Kommunstyrelsen beslutar att insatser vid valarbetet ska ske i samverkan inom kommunen och i dialog med gruppledarna för de politiska partierna.

3. Kommunstyrelsen beslutar att under den kommande mandatperioden ha dialog om organiseringen av valet 2018.

Ärendet

I kommunstyrelsens verksamhetsplan 2013 och 2014 angavs verksamhetsmålet att öka valdeltagandet i kommunalavalet. Kommunstyrelsen beslutade 2013 att ge stadskontoret i uppdrag att genomföra aktiviteter för att uppnå målet. I kommunstyrelsens verksamhetsplan 2014 angavs att kommunstyrelsen ska få ta del av en uppföljning av de insatser och aktiviteter som stadskontoret ha genomfört i samband med kommunalvalet 2014. Inom den kommunala organisationen har olika förvaltningar arbetat med valet och genomfört olika enskilda aktiviteter inom ramen för sina respektive verksamheter. Denna uppföljning av valarbetet kommer inte att beakta dessa aktiviteter utan fokusera på de insatser som stadskontoret har ansvarat för. Projektet har resulterat i genomförandet av ett stort antal aktiviteter som har haft en stor spridning, så väl geografiskt i kommunen som i olika målgrupper. Exempel på aktiviteter som har genomförts är föreläsningar, personliga möten samt upprättande av mobil förtidsröstningslokal. Utifrån arbetet med att öka valdeltagandet i kommunalvalet kan ett flertal övergripande slutsatser dras. En slutstas är att valdeltagandet har ökat i såväl kommunen som helhet som i de två större valkretsarna. Den positiva utvecklingen som har kunnat observeras under de senaste valen med ett ökat valdeltagandet håller med andra ord i sig.

Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen godkänner stadskontorets uppföljning av kommunalvalet 2014.

(21)

Ärendet har behandlats av utvecklingsavdelningen i konsultation med valambassadörerna samt de förvaltningar som har varit involverade i valarbetet.

Ärendet behandlades den 14 oktober i kommunstyrelsens ledningsutskott. Den 28 oktober behandlades ärendet i kommunstyrelsen som beslutade att

återremittera ärendet.

Kommunstyrelsen beslutar att godkänna stadskontorets uppföljning av kommunalvalet 2014, enligt bilaga 1.

Yrkanden

Ordföranden (M) yrkar bifall till föreliggande förslag samt att:

- Kommunstyrelsen beslutar att insatser vid valarbetet ska ske i samverkan inom kommunen och i dialog med gruppledarna för de politiska partierna.

- Kommunstyrelsen beslutar att under den kommande mandatperioden ha dialog om organiseringen av valet 2018.

Beslutsgång

Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med föreliggande förslag samt ordförandens (M) tillägg.

_______

(22)

KS § 360 KS 2014/0448

Tema Kultur: Slutrapport och beslut

Beslut

1. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att utarbeta utredningsdirektiv för Kulturstråk Nissan.

2. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadskontoret att utveckla samhällsbyggnadsprocessen genom att infoga det kulturella perspektivet.

3. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kulturnämnden att utreda hur

anslaget för offentlig konst kan användas för att stärka Halmstad som konststad samt återrapportera sina slutsatser till kommunstyrelsen.

4. Kommunstyrelsen beslutar att arrangera en workshop utifrån

kulturförvaltningens kartläggning av Halmstads kulturella och kreativa sektor.

5. Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att ta fram ett kommunövergripande kunskapsunderlag inför planeringsdirektiv med budget 2016-2018. Underlaget ska även redovisa förslag till möjliga

handlingsalternativ.

Ärendet

Kommunstyrelsen beslutade 2012 att årligen arbeta tematiskt. Under 2014 valdes ”Morgondagens kultur” som tematiskt arbetsområde. Temaåret avser att ge kommunstyrelsen bättre förutsättningar i det kommunövergripande

strategiska arbetet för Morgondagens kultur. Det tematiska arbetet har utgått från det breda och moderna kulturbegreppet som går in i flera politikområden.

Halmstads position som kulturkommun idag är bra och vi placerar oss bland de tio bästa i flera undersökningar. Halmstadborna betraktar också kulturen som viktig för att Halmstad ska uppfattas som en attraktiv kommun. Invånarna i Halmstad anser vidare att Halmstad är en konst- och kulturstad, enligt senaste Kulturundersökningen 2014.

(23)

För att ta klivet från ”bättre” till ”främsta” är det viktigt att det finns en acceptans och en utarbetad strategi/plan för de fyra parametrarna nedan, samt grundförståelse för kultur.

Inom det tematiska arbetet har fyra parametrar tagits fram i analysen med slutsatser samt kommunövergripande handlingsplan. Fem förslag till beslut har arbetats fram, som baseras på slutsatserna.

Parametrarna är:

- Parameter 1: Kultur och samhällsbyggnad/Kulturstråk - Parameter 2: Kulturella och kreativa sektorn

- Parameter 3: Kulturens roll för destinationen

- Parameter 4: Kulturens roll för social sammanhållning - Kommunövergripande handlingsprogram för kultur Ärendets beredning

Stadskontoret, utvecklingsavdelningen, har handlagt ärendet. Analysens slutsatser ligger som grund för stadskontorets fem förslag till beslut.

Kommunstyrelsen vid sju tillfällen under temaåret arbetat med Morgondagens kultur.

Kulturförvaltningen har medverkat i arbetet av att genomföra temaåret samt varit med att ta fram slutrapport.

1. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att utarbeta utredningsdirektiv för Kulturstråk Nissan.

2. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt samhällsbyggnadskontoret att utveckla samhällsbyggnadsprocessen genom att infoga det kulturella perspektivet.

3. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att utreda hur anslaget för offentlig konst kan användas för att stärka Halmstad som konststad.

4. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att arrangera en workshop utifrån kulturförvaltningens kartläggning av Halmstads kulturella och kreativa sektor.

5. Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att ta fram direktiv till ett kommunövergripande

handlingsprogram för kultur.

(24)

Yrkande

Ordföranden (M) yrkar bifall till föreliggande förslag med undantag av - att beslutspunkt 5 ändras enligt följande: "Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt stadskontoret att ta fram ett kommunövergripande kunskapsunderlag inför planeringsdirektiv med budget 2016-2018. Underlaget ska även redovisa förslag till möjliga handlingsalternativ."

- att beslutspunkt 3 ändras enligt följande: "Kommunstyrelsen beslutar att uppdra åt kulturnämnden att utreda hur anslaget för offentlig konst kan användas för att stärka Halmstad som konststad samt återrapportera sina slutsatser till kommunstyrelsen."

Beslutsgång

Ordföranden (M) ställer proposition på ordförandens (M) respektive utskottets förslag och finner ordförandens (M) förslag antaget.

Kommunstyrelsen beslutar i enlighet med ordförandens (M) förslag.

_______

(25)

KS § 361 KS 2014/0365

En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C)

Beslut

Kommunstyrelsen beslutar att anta stadskontorets förslag till yttrande över Utbildningsdepartementets promemoria om bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C) enligt bilaga 1.

Ärendet

Halmstads kommun har inbjudits till yttrande över Utbildningsdepartementets promemoria En bättre skolstar för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet.

Promemorian föreslår viktiga förändringar gällande betygssystem och bedömning i grundskolan.

Stadskontoret, ledningsstöd, har handlagt ärendet.

Stadskontoret föreslår att kommunstyrelsen besvarar

Utbildningsdepartementets remisspromemoria enligt bilaga 1.

Promemorian har remitterats till barnoch ungdomsnämnden som inkommit med yttrande.

Barn- och ungdomsnämndens protokoll, BU § 86, 2014-10-27.

Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att anta stadskontorets förslag till yttrande över Utbildningsdepartementets promemoria om bedömning och betyg för progression i lärandet (U 2014:C) enligt bilaga 1.

Yrkanden

Kristina Johansson (S) yrkar avslag på föreliggande förslag till förmån för barnoch ungdomsförvaltningens förslag till yttrande.

(26)

Beslutsgång

Ordföranden (M) ställer proposition på utskottets förslag respektive Kristina Johanssons (S) förslag och finner utskottets förslag antaget.

Votering begärs.

Reservation

Anders Rosén (S), Rose-Marie Edlund (S), Bertil Andersson (S), Michael Svensson (S), Kristina Johansson (S), och Fatma Hergül (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för barnoch ungdomsförvaltningens förslag till yttrande med följande notering:

Vi ställer oss bakom inriktningen i förvaltningens yttrande. Väl förankrad forskning talar emot betyg från så tidig ålder. Ur ett barnperspektiv är det direkt olämpligt med den stress det tidigt medför. Att införa betyg från årskurs 4, när den nyligen införda betygsordningen med betyg från åk 6 varken hunnit sätta sig eller varit föremål för utvärdering, blir dessutom felaktigt.

Gällande den andra delen om uppföljning och bedömningsstöd har vi inte utifrån skollag och läroplan funnit något som hindrar huvudmän och profession från att redan idag tillämpa sådant. Trots det, ser det olika ut. Därför är fler insatser värda att pröva för att skapa likvärdighet och för att vända den negativa kurva, där stöd idag ofta sätts in allt för sent. Som påpekas i

(27)

förvaltningens yttrande bör sådant stöd inte fungera hindrande för professionen från att tillämpa det efter undervisningssituation och barnens behov. Vi vill poängtera att alla goda föresatser kring tidig uppföljning först blir

verkningsfulla när nödvändiga resurser tillförs för att kunna möta alla barn. Om ett viktigt syfte är att stödja lärarnas professionella roll måste dessutom

förslagen utformas därefter, istället för att riskeras reduceras till en administrativ belastning. Skolans huvudprocesser måste nu inriktas på likvärdighet, kvalitet och att stärka läraryrkets attraktivitet. I de yngre åren handlar det också om att förstärka med fler lärare och pedagoger.

Barn- och ungdomsförvaltningen lämnade följande yttrande:

"Halmstads kommun har erbjudits möjlighet att lämna yttrande kring

Utbildningsdepartementets promemoria U2014/4873/S: ”En bättre skolstart för alla:

bedömning och betyg för progression i lärandet”.

Sammanfattning

I augusti 2014 presenterade regeringen promemorian En bättre skolstart för alla: bedömning och betyg för progression i lärandet (U2014/4873/S), i vilken förslag till viktiga förändringar gällande betygsystem och bedömning i grundskolan redogörs för.

Det övergripande syftet med utredningens förslag är att förstärka bedömningskulturen i skolan för en tydligare progression i lärandet. Detta ska ske genom

- införande av skyldighet för huvudmännen att använda framtagna

bedömningsstöd i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1,

- införande av kunskapskrav i läsförståelse i åk 1 samt - införande av betyg i årskurs 4.

Barn- och ungdomsnämnden ställer sig positiv till syftet med utredningens förslag och ser det som angeläget att fortsätta stärka skolans bedömningskultur. Gällande utredarens konkreta förslag kring hur det ska gå till gör dock barnoch ungdomsnämnden följande ställningstaganden:

- Förslaget om skyldighet för huvudmännen att använda vissa bedömningsstöd i årskurs 1 bifalles under förutsättning att det sker en omskrivning i förslaget enligt följande: ”Det ska införas en skyldighet för huvudmännen att använda bedömningsstöd i årskurs 1”. Ändringen innebär en skyldighet att använda bedömningsstöd utan att begränsa det till ett visst sådant.

(28)

- Förslaget om att kunskapskrav i läsförståelse bör införas i årskurs 1 bifalles under förutsättning att följande omskrivning i förslaget görs: ”Kunskapskrav rörande läs- och skrivförmåga bör införas i årskurs 1 i grundskolan,

sameskolan och specialskolan. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram sådana kunskapskrav.”

- Förslaget om införande av betyg i årskurs 4 avslås med motiveringen att det saknas vetenskapligt förankrade argument för att införande av betyg i tidigare årskurser kommer till rätta med skolans sjunkande kunskapsresultat.

Bakgrund

Bakgrunden till regeringens utredning är Sveriges sjunkande resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap enligt de internationella studierna PISA, TIMSS och PIRLS. Därtill når allt fler flickor och pojkar inte behörighet till gymnasieskolans nationella program. För att åtgärda denna nedåtgående trend behövs instatser som stödjer utvecklingen av skolans arbetssätt för att nå progression i lärandet och samtidigt stödja lärarnas professionella roll. Baserat på detta har professor Martin Ingvar haft i uppgift att biträda Utbildnings-departementet med att utarbeta förslag som bl.a. innebär att betyg ska kunna införas från och med årskurs 4 i grundskolan läsåret 2016/17.

Förslagen i promemorian presenteras och kommenteras i form av löpande synpunkter enligt nedan.

Kap. 5.3.1 Det ska införas en skyldighet för huvudmännen att använda vissa bedömningsstöd i årskurs 1

Förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om skyldighet för huvudmän inom skolväsendet att använda

bedömningsstöd i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan.

Bedömning: I grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan bör ett nationellt bedömningsstöd användas i årskurs 1 i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Statens skolverk bör ges i uppdrag att ta fram forskningsbaserade

bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling och matematik för obligatoriskt bruk i årskurs 1 i grundskolan och motsvarande skolformer. Närmare om bedömningsstöden bör regleras i förordning.

Förslaget bifalles under förusättning att det sker en omskrivning enligt följande: ”Det ska införas en skyldighet för huvudmännen att använda bedömningsstöd i årskurs 1”.

Barn- och ungdomsnämndens synpunkter

Barn- och ungdomsnämnden ställer sig positiv till införande av skyldighet för skolhuvudmän att använda bedömningsstöd i svenska/svenska som andraspråk och matematik i årskurs 1. Bedömningsstöd för att stödja en likvärdig bedömning och betygssättning kan med fördel tas fram. Dock ser barnoch ungdomsnämnden inte det

(29)

som en skyldighet för huvudmän att använda ett visst bedömningsstöd.

Både kvalitativa och kvantitativa bedömningsstöd utgör ett kontinuerligt stöd i elevers

språk-, läs- och skrivutveckling, då de belyser progressionen i olika förmågor och färdigheter.

Inför användandet av ett bedömningsstöd är det viktigt att som skola/lärare

vara väl förtrogen med vad materialet bedömer. Det är alltid syftet som ska styra vilket bedömningsstöd som ska användas och inte ett visst material. Bedömningen och analysen måste ha en tydlig koppling till den undervisning som har bedrivits och till de mål och kunskapskrav som ska nås. I nuläget finns det inte ett visst bedömningsstöd som täcker in alla aspekter av elevernas språk-, läs- och skrivförmåga. Att hänvisa till endast ett visst kvalitativt eller kvantitativt bedömningsstöd riskerar att ge en alltför ensidig och begränsad information om elevernas språk-, läs- och skrivförmåga.

En ytterligare farhåga är att om det blir påtvingat att använda ett specifikt bedömningsstöd så finns det också risk att stödet och de metoder/modeller som presenteras däri kan komma att styra undervisningen på bekostnad av elevernas

egentliga behov. Rent konkret kan det innebära att metoden/modellen som presenteras i stödmaterialet kan uppfattas som ett recept, som i sin tur leder till att åtgärder som sätts in har utgångspunkt i en trendande modell/metod istället för att fokus läggs på

förhållningssätt och undervisningsstrategier som är anpassade utifrån pedagogens

"verktygslåda" och elevernas behov och kunskapsnivåer.

Barn- och ungdomsnämnden anser vidare att användandet av ett specifikt bedömningsmaterial kan innebära en begränsning i undervisningen i både

svenska/svenska som andraspråk och matematik med motiveringen att det finns en stor risk att materialen blir för generella, eller begränsande, till sin karaktär och därmed missar sin tilltänkta funktion.

Barn- och ungdomsnämnden framhäver också betydelsen av att se bedömningsstöd som verktyg för att synliggöra progression i lärandet, men inte som en lösning av

undervisningens dilemma. Undervisning och bedömning för lärande måste bilda en röd tråd, där bedömningen blir en levande del av planeringen och genomförandet av

undervisningen. I en identifieringsfas av elevers behov är bedömningsstöd angelägna men bör inte begränsas till ett enskilt sådant. Vidare räcker det heller inte med bedömningsstöd som endast kartlägger och identifierar elevers svagheter.

Bedömningsstödet behöver också fungera som vägledning för pedagogiska strategier i nästa steg, dvs. ha en formativ karaktär för läraren.

Utifrån ett forskningsperspektiv är befintliga stödmaterial i språkutveckling idag inte tillräckligt beforskade. Om tilltänkta material ska ge stöd i att bedöma det de avses bedöma så är det av stor vikt att de är forskningsbaserade.

(30)

Kap. 6.3.1 Kunskapskrav i läsförståelse bör införas i årskurs 1

Bedömning: Kunskapskrav i läsförståelse bör införas i årskurs 1 i grundskolan, sameskolan

och specialskolan. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram sådana kunskapskrav.

Utredningens förslag bifalles under förutsättning att följande ändring görs:

”Kunskapskrav rörande läs- och skrivförmåga bör införas i årskurs 1 i

grundskolansameskolan och specialskolan. Skolverket bör få i uppdrag att ta fram sådana kunskapskrav.”

Utredarens förslag bifalles, men barnoch ungdomsnämnden vill se ett utvidgat kunskapskrav som omfattar flera olika aspekter av läs- och skrivförmåga, såsom även ord- och textförståelse, avkodningsförmåga, läshastighet och skrivning. Dessa olika sidor av läsningen och språkutvecklingen är ömsesidiga och samspelar. Det är först genom att belysa de olika aspekterna/dimensionerna som läraren får det stöd den behöver för att analysera elevers kunskaper och kvalitetssäkra språk-, läs- och skrivutvecklingen.

Läsförståelse är målet med läsning och god läsförståelse är en förutsättning för ett positivt läsintresse, men det behövs olika färdigheter och förmågor för att nå det. När man bedömer en elevs läsutveckling måste man ha en detaljerad bild av utvecklingens olika sidor/aspekter. Barn- och ungdomsnämnden anser att det möjliggörs genom att inbegripa läs- och skrivförmågan med utgångspunkt i ovan nämnda aspekter.

En farhåga som barnoch ungdomsnämnden vill lyfta är att det finns en risk att kunskapskraven för läsförståelse blir för generellt formulerade. Med en alltför neutral och generell tolkning skulle de förlora sin funktion som aktivt stöd för pedagogerna.

Barn- och ungdomsnämnden ser det därför som angeläget att kunskapskraven

specificeras för varje aspekt inom området läs- och skrivförmåga. Först då får läraren ett stöd i analysen av elevernas kunskaper och kan generera en djupanalys.

7.3.1 Betyg från årskurs 4

Förslag: Betyg ska i årskurs 4 och 5 sättas vid läsårets slut i alla ämnen utom språkval i grundskolan, grundsärskolan (när betyg sätts) och sameskolan samt i årskurs 5 och 6 i specialskolan.

Rektorn får, i årskurs 4 och 5 i grundskolan och sameskolan samt årskurs 5 och 6 i specialskolan, besluta att ett sammanfattande betyg ska sättas för naturorienterade ämnen och samhällsorienterade ämnen om undervisningen i dessa ämnen har varit ämnesövergripande fram till och med slutet av respektive årskurs.

När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en

(31)

bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med det aktuella läsårets slut. Vid bedömningen i årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan ska kunskaperna ställas i relation till kunskapskraven i årskurs 6. Vid bedömningen i årskurs 5 och 6 i specialskolan ska elevens kunskaper ställas i relation till kunskapskraven i årskurs 7.

Utredningens förslag till införande av betyg från årskurs 4 bifalles ej.

I förslaget framhåller utredaren att tidigare betyg är en åtgärd som bidrar till att skapa förutsättningar för att fler elever ska nå högre måluppfyllelse och för att ge elever och föräldrar tydligare besked om elevens kunskapsutveckling. Barn- och ungdomsnämnden delar utredningens uppfattning om att det är angeläget att stärka måluppfyllelsen samt att skolans kriterier för framgång bör vara tydliga och delade av elever och

vårdnadshavare. Nämnden betvivlar dock att tidigare betyg är lösningen på detta.

Det finns litet vetenskapligt stöd för tesen att tidigare betyg förbättrar den svenska skolans resultat (Jönsson, 2014; Lundahl, 2013). Istället pekar aktuell forskning mot att läraren har en mycket stor betydelse för elevernas resultat och kunskapsutveckling (t.ex.

Hattie & Timperley, 2007). Forskningen visar också att det är just lärares

bedömningskompetens som är av största vikt (Ericson, 2009; Jönsson, 2014; Lundahl, 2013; Wiliam, 2013). Såväl internationella och nationella studier som nationella utvärderingar påvisar att det är den pedagogiska medvetenheten kring bedömning samt skolornas uppföljning och analysarbete med tillämpade åtgärder som är grundläggande och avgörande för att förbättra elevers kunskapsresultat (t.ex. Skolinspektionen, 2010;

Timperley, 2013). Häri inryms att flickors och pojkars kunskaper och lärande ska bedömas likvärdigt samt att resultaten utvärderas och analyseras i en framåtsyftande (formativ) process.

I det formativa förhållningssättet till bedömning är kontinuerlig feedback till eleven central då det är den formativa responsen som anses ge effekt i lärandeprocessen.

Eleven blir medveten om var den kunskapsmässigt befinner sig, vart den är på väg och hur den kan nå dit. Även om betyg är en typ av feedback, så är den teoretiskt sett att betrakta som en form av summativ bedömning. Betyg ger information om ett utfört arbete med främsta syfte att sammanfatta ett kunnande (Lundahl, 2013). Även om summativa omdömen kan användas formativt, är det inte där deras huvudstyrka anses ligga. Det finns t.o.m. indikationer på att betyg och betygsliknande omdömen har liten eller ingen positiv effekt på lärandet (Lundahl, 2013; Wiliam, 2013).

Forskning visar därtill att om en elev inte kan göra kopplingen tillbaka till vad som gjorts, och vad man kan ändra och göra bättre, finns det risk att eleven ser betyget som ett omdöme på sig själv. Därmed kan ett lågt betyg signalera ett misslyckande som individ med alla de konsekvenser det innebär för motivation och självbild (Jönsson,

(32)

2014). Denna negativa aspekt vid betygssättning är särskilt angelägen att ta hänsyn till när det gäller yngre elever där förmågan att separera prestation från person kan vara begränsad (Klapp Lekholm, 2010).

Faktum är att generellt över tid syns en trend där flera europeiska länder som reformerar sina utbildningssystem senarelägger betygsättningen för att utveckla andra

bedömningsalternativ och därigenom minska betygens betydelse och negativa

konsekvenser (Lundahl, Román & Riis, 2010). I synnerhet i de tidiga skolåren ersätts betygen successivt med andra bedömningsformer så som t.ex. utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och andra rapporteringar motsvarande den svenska skriftliga

individuella utvecklingsplanen (Lundahl m.fl. 2010). Således tycks Sverige, med förslag till införande av en tidigare betygssättning, gå emot en allmän europeisk trend som vilar på internationella forskningsrön. Barn- och ungdomsnämnden vill här särskilt betona att införandet av betyg i årskurs 4 inte heller kan motiveras med att det fyller någon

urvalsfunktion då eleverna i Sverige, till skillnad från flertalet andra länder, ställs inför val till högre utbildning först efter grundskolan.Barn- och ungdomsnämnden ser det slutligen som anmärkningsvärt att det inte gjorts

någon utvärdering av effekterna av 2012-års införande av nytt betygssystem från och med årskurs 6. Den reformen är synnerligen unik då den innebär att svenska 12-åringar för första gången på över 20 år erhåller betyg. Reformen är också angelägen att följa upp med anledning av att Sverige aldrig tidigare sänkt åldern för betygssättning och då det heller inte finns internationella erfarenheter av att sänka betygsåldern. Bristen på utvärdering av såväl effekter som erfarenheter av en så viktig reform stärker ytterligare barnoch ungdomsnämndens beslut att avslå förslag till införande av betyg i årskurs 4.

I ljuset av ovanstående gör barnoch ungdomsnämnden bedömningen att det är svårt att finna argument för att införandet av betyg i tidigare årskurser än idag är en adekvat åtgärd för att nå högre måluppfyllelse.

7.3.2 Ny betygsbeteckning för icke godkänt i årskurs 4–6

Förslag: Betyg för icke godkänt resultat ska i årskurs 4, 5 och 6 i grundskolan och sameskolan samt i årskurs 5, 6 och 7 i specialskolan ersättas med att det i betyget ska redovisas att eleven ännu inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås, i stället för F.

Förslaget bifalles ej med hänvisning till ställningstagande i punkt 7.3.1 ovan.

7.3.3 Betyg ska skickas till vårdnadshavarna

Bedömning: Läsårsbetygen bör skickas till elevens vårdnadshavare.

Förslaget bifalles ej.

Barn- och ungdomsnämdens synpunkter

Barn- och ungdomsnämnden anser att det bör vara skolans val att avgöra hur

underrättelse om betyg ska ske. Elev och lärare förutsätts ha en kontinuerlig dialog om

(33)

elevens kunskapsutveckling. Då blir underrättelse om betyg en naturlig avstämning eller avslut för ämnet. Det är angeläget att läraren inte dröjer med att underrätta en elev om vilket betyg han/hon får vid en sådan avstämning/avslut. Underrättelsen om betyg behöver dock ej skickas.

7.3.4 Kravet på skriftlig individuell utvecklingsplan tas bort

Förslag: Det ska inte längre finnas något krav på att upprätta individuella

utvecklingsplaner för alla elever i årskurs 4 och 5 i grundskolan, sameskolan och årskurs 5 och 6 i specialskolan. Detsamma ska gälla för årskurs 4 och 5 i

grundsärskolan när betyg sätts. Om betyg inte sätts ska kravet på individuella utvecklingsplaner gälla i årskurs 4 och 5.

Motsvarande gäller för elever i specialskolans årskurs 5 och 6 som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Förslaget bifalles ej med hänvisning till ställningstagande i punkt 7.3.1 ovan. Barn- och ungdomsnämnden väljer dock att kommentera förslaget.

Förslaget innebär att betyg ska ersätta den individuella utvecklingsplanen, vilket barnoch ungdomsnämnden anser vara motsägelsefullt i förhållande till utredningens

övergripande syfte med förändringsförslagen, dvs. att stärka bedömningskulturen för en tydligare progression i lärandet. Möjligtvis underlättas lärares administrativa uppgifter, men kravet på att systematiskt följa upp och analysera flickors och pojkars

kunskapsutveckling i kvarstår, om än ännu tydligare då betygssättning är en

myndighetsutövning. Uppdraget att bedöma elevers kunskapsutveckling och sociala utveckling samt kommunicera detta med elever och föräldrar har funnits sedan 1994. De senaste åren har inneburit skärpta bestämmelser om att elevers kunskapsutveckling i alla ämnen ska följas upp och dokumenteras i form av individuella utvecklingsplaner

(förordning från 1 januari 2006) och skriftliga omdömen (förordning från 1 juli 2008).

Dessa ska stödja lärandet, vilket kräver att existerande och fungerande system för systematisk uppföljning och utvärdering. Barn- och ungdomsnämnden anser att arbetet med den individuella utvecklingsplanen för att stärka kopplingen mellan de nationella målen, undervisningens innehåll, pedagogisk bedömning samt betygssättning av flickors och pojkars lärande bör vara fortsatt prioriterat utvecklingsområde.

Kap. 8 Konsekvenser

8.1 Pedagogiska konsekvenser

Barn- och ungdomsnämnden bifaller de positiva konsekvenser som utredaren lyfter fram kring bedömningsstöd i årskurs 1. Bedömningsstöd kan vara kan vara goda

(34)

verktyg och en väg att utveckla kompetensen hos pedagogerna. Men materialen är användbara endast om man vet till vad och hur man ska använda dem. Det är angeläget att bedömningsstöden verkligen kopplas till undervisningen och möjliggör läraren hjälp med pedagogiska strategier och utvecklande av undervisningen. Barn- och

ungdomsnämnden ser en fara i att bedömningsstöden stannar vid att fungera som kartläggningsmaterial eller genererar en ”kartläggningshysteri” där resultaten blir liggande utan analys och adekvata åtgärder. Materialet bör ge stöd i att också lyfta blicken från individ-/elevfokus till att inbegripa fokus på lärar- och skolnivå för att kunna relatera undervisningen och förutsättningar för den till elevernas resultat och behov.

Utredaren förutsätter att det i skolorna redan pågår kollegiala samtal och reflektion kring undervisningen. Dessa tolkningsarenor, och kvaliteten i dem, är dock inte självklara överallt och behöver således fortsätta stärkas. I synnerhet när ytterligare reformer träder i kraft. I annat fall finns det risk att införande av stödmaterial blir kontraproduktivt.

Barn- och ungdomsnämnden anser att förslaget om införande av betyg i årskurs 4 får pedagogiska konsekvenser utanför utredarens resonemang, och hänvisar till den diskussion och argument som fördes i nämndens ställningstagande i avsnitt 7.3.1, men

också till kommentarer till barnkonsekvensutredningen i punkt 8.7 nedan.

8.2 Organisatoriska och administrativa konsekvenser

I promemorian görs bedömningen att skolors administrativa organisation påverkas av reformen ”i viss utsträckning”. Häri vill nämnden poängtera att i skolor som ej tidigare hanterat betygsfrågor måste nya rättssäkra system och rutiner upprättas; registrering av betyg, framtagande och hantering av betygskatalog, arkivrutiner etc. Utökade

arbetsuppgifter/-åtaganden innebär utökad organisation som i sin tur innebär ökade kostnader för kommunen.

För skolor som redan idag hanterar betygsfrågor innebär reformen att ytterligare två årskursers betyg ska hanteras och förvaras i arkiv. Även detta är en utökad

arbetsuppgift/åtagande som innebär ökade kostnader för kommunen.

I betygshantering används IT-system, vilka i sin tur upphandlas för ändamålet. En ökad kostnad för huvudmännen uppstår troligtvis i samband med utökande av licens för att täcka hantering av ytterligare två årskurser.

8.3 Behovet av kompetensutvecklingsinsatser

Barn- och ungdomsnämnden anser att lärares kompetens kring och tolkning av styrdokumenten är a och o för likvärdig bedömning och betygssättning samt rättsäker sådan.

Betygssättning är en myndighetsutövning och det är huvudmannens ansvar att se till att lärare som sätter betyg har en sådan kompetens att bedömning och betygssättning görs

(35)

på ett, för flickorna och pojkarna, likvärdigt och rättsäkert sätt.

Utifrån att det i nationella utvärderingar, såsom Skolverkets utvärdering (2010-03-01) samt Skolinspektionens kvalitetsgranskningar, påvisas brister beträffande

bedömningskunskaper och underlag för bedömning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen och skriftliga omdömen är det av största vikt att lärare fortsätter utveckla sin kompetens kring bedömning som en integrerad del av undervisningen. För detta krävs fortsatt nationellt stöd till skolhuvudmännen och skolorna.

Vid införande av betygssättning från och med åk 4 finns det lärare och rektorer som saknar erfarenhet av betygssättningsfrågor. För dem kan ansvar för betygssättning bedömnas som en ny arbetsuppgift. Såväl lärarna som rektorerna kan komma att behöva kompetensutvecklas kring arbete med kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning för att stärka en likvärdig, rättsäker sådan.

I promemorian saknas resonemang kring rektors betydelsefulla roll som pedagogisk ledare och ytterst ansvarig för skolans kvalitetsarbete och resultat. Barn- och

ungdomsnämnden menar att det är av avgörande betydelse att det på skolorna finns existerande och fungerande system för att följa upp och utvärdera flickors och pojkars lärande (Skollagen 4 kap. 3-7 §). Kontinuerlig uppföljning, utvärdering och åtgärder måste sättas i relation till att synliggöra och förbättra elevernas kunskapsresultat. Detta ska genomsyra skolornas strategier för systematiskt kvalitetsarbete, för vilket rektor är ytterst ansvarig. Det är angeläget att fortsätta stärka rektors kompetens i detta arbete.

Det är rimligt att staten kompenserar huvudmännen för kompetensutvecklingsinsatser genom statsbidrag.

Barn- och ungdomsnämnden vill även påpeka lärarutbildningens ansvar för att under utbildningstiden ge lärarstudenterna goda kunskaper i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt goda kunskaper i betygssättning.

8.4 Ekonomiska konsekvenser

Om utredningens förslag genomförs kommer det att innebära kostnadsökningar för skolhuvudmännen. Omfattningen av dessa är svåra att uppskatta.

Förslagen innebär utökade skyldigheter för huvudmännen, dels i användande av bedömningsstöd, men även i ansvar för betygssättning och administration av (utökad) betygshantering. Reformen kommer således att medföra kostnader för såväl

kompetensutveckling som för organisatoriska konsekvenser (se punkt 8.2 och 8.3).

Häri förutsätts staten återkomma med beräkningar för ersättning till huvudmännen.

8.5 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen

Utöver utredningens konsekvensanalys så vill Barn- och ungdomsnämnden tillägga att utredningens förslag medför en ökad regelstyrning eftersom föreetelser som tidigare varit oreglerade förespråkas bli reglerade. Detta gäller införandet av skyldighet för

(36)

skolhuvudmännen att använda bedömningsstöd i årskurs 1.

8.6 Konsekvenser för enskilda huvudmän

Barn- och ungdomsnämnden har inga ytterligare synpunkter.

8.7 Konsekvenser för barn och elever

Barn- och ungdomsnämnden anser att barnkonsekvensanalysen är bristfällig.

Barnperspektivet i konsekvensanalysen ska beaktas utifrån såväl skollag och läroplaner som barnkonventionen och dess grundprinciper. Flera av barnkonventionens

grundprinciper aktualiseras i utredningen, framför allt principerna om barnets bästa (artikel 3), rätten till liv och utveckling (artikel 6) samt rätten till inflytande (artikel 12).

Dessa problematiseras dock inte i tillräckligt hög grad i förhållande till utredningens förändringsförslag.

Barnkonventionens artikel 3 stadgar att barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Detta behöver inte vara utslagsgivande, men ska väga tungt om avvägning görs mot andra intressen. Därmed är det av yttersta vikt att slutsatser om vad som är barnets bästa grundas på en kombination av vetenskap och beprövad

erfarenhet, men också på barnets åsikter om vad som är för hans eller hennes bästa (SOU 1997:116). Barn-/elevperspektivet framkommer inte i utredningen. Vad har barnen/eleverna för uttryckta tankar och behov när det gäller införandet av betyg i årskurs 4? Vad har deras vårdnadshavare för uttryckta tankar och behov när det det gäller införandet av betyg i årskurs 4 (t.ex)? Efterfrågar barn/elever och

vårdnadshavare betyg i tidigare årskurser?

Detta perspektiv är tätt sammanlänkat med övriga nämnda principer i

barnkonventionen: barns rätt till utbildning där också den mentala, emotionella och sociala utvecklingen fokuseras (artikel 6) och barns rätt till inflytande som bl.a.

inbegriper rätten till åsikter i alla frågor som rör dem (artikel 12).

En adekvat barnkonsekvensanalys utifrån dessa perspektiv framkommer inte i utredningen.

8.8 Konsekvenser för jämställdhet och integration

Barn- och ungdomsnämnden anser att konsekvensanalysen är bristfällig.

På sidan 97 i utredningen går det att läsa följande:

”Förslagen bedöms inte ha några negativa konsekvenser vare sig för jämställdheten mellan kvinnor och män eller mellan pojkar och flickor. Förslagen bedöms inte heller ha negativa konsekvenser för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen, eftersom de ändringar i regelverket som förslås ska gälla på samma sätt i förhållande till alla elever, oavsett kön och bakgrund.”

Barn- och ungdomsnämnden vill hävda att det inte finns tillräckligt underlag i utredningen som bekräftar dessa slutsatser inom ramen för konsekvenser för

(37)

jämställdhet och integration. Konsekvensanalysen fokuserar snarare, om än kortfattat, könsperspektivet i flickors och pojkars resultat, än en djupare problematisering kring betygssättning och eventuella skillnader i den. För att förstå vad betygssättning kan grunda sig på och leda till bör konsekvensanalysen innehålla en diskussion i ett vidare perspektiv som inbegriper såväl jämställdheten mellan könen som lika rättigheter och möjligheter för alla oavesett etnisk och kulturell bakgrund.

Faktum är att flickor generellt får högre betyg än pojkar och elever med svensk

bakgrund får generellt högre betyg än elever med utländsk bakgrund. Dessa skillnader och eventuella konsekvenser av dem bör problematiseras utifrån flera olika

bakgrundsfaktorer i utredningens konsekvensanalys.

Forskning och myndigheters granskningar har också flertalet gånger visat att lärares betygssättning ibland grundar sig på faktorer som inte har någon motsvarighet i

kunskapsmålen. Det kan t.ex. röra elevens personliga egenskaper, flit, noggrannhet etc.

Även om det saknas nationell forskning/utredning kring huruvida lärare väger in diskriminerande faktorer vid betygssättning, bör även detta problematiseras. I ljuset av dessa aspekter upplever barnoch ungdomsnämnden utredningens konsekvensanalys rörande konsekvenser för jämställdhet och integration som ofullständig.

Kap. 9 Ikraftträdande

Förslag: Lagändringarna i fråga om det obligatoriska bedömningsstödet föreslås träda i kraft den 1 juli 2015.

När det gäller bestämmelserna om betyg i årskurs 4 och 5 i grundskolan och motsvarande skolformer, ny betygsformulering i årskurs 4–6 i grundskolan och motsvarande skolformer samt skriftliga individuella utvecklingsplaner i dessa

skolformer föreslås bestämmelserna träda i kraft den 1 juli 2016. Detta innebär att betyg kommer enligt förslaget att sättas för första gången i slutet av vårterminen 2017.

Förslagen om ikraftträdande bifalles ej.

Barn- och ungdomsnämnden ifrågasätter starkt föreslagen tidpunkt för ikraftträdande av förslag om bedömningsstöd. Att ta fram kvalitativt bedömningsstöd är mer angeläget än att snabbt börja använda ett underlag. Barn- och ungdomsnämnden betvivlar att en termins förberedelse för framtagande är tillräckligt för detta. "

_______