Kreatel grundades av David Lövenbrand och Påhl Mellin 1996. Verksamheten i dagsläget är att ta fram produkter för digital TV via bredbandsnät, antingen via ett ADSL-modem (Asymmetric Digital Subscriber Line) eller via ett
fibernätverk. De tjänster som används via produkterna kan vara traditionella TV-kanaler, men det kan även vara nya tjänster av mer interaktiv karaktär, som till exempel att beställa hem videofilmer, läsa e-post eller kommunicera via TV: n.
4.5.1 Ursprungsidén
Kreatels grundare, David och Påhl, drevs i ursprungsskedet av en vilja att starta någonting eget. Drivkraften låg i att finna ett projekt som de kunde utveckla och på så sätt skapa sin egen verksamhet. David uttrycker det som att: ”Den grundläggande idén var att vi ville göra någonting, att inte ta en anställning, utan
dra igång någonting och vad det sen blev hade helt klart en underordnad betydelse.”
Under studietiden vid Linköpings Universitet bestämde sig de båda för att försöka starta ett företag. 1993 diskuterade David och Påhl en rad olika idéer och började undersöka olika lösningar utifrån vad de skulle klara av i förhållande till det kapital som de hade tillgång till samt de möjligheter och problem de såg på eventuella marknader. Det fanns dock ett grundläggande intresse för Telecomområdet och det var kring detta område de flesta idéer kretsade.
Under 1995 började de utveckla sina idéer på allvar. De hade identifierat ett behov av två telefonlinjer för småföretag, där den ena skulle användas för privat bruk och den andra för företagets räkning. De flesta småföretagare hade dock inte möjligheten rent ekonomiskt att dra in två olika telefonlinjer vilket David och Pålh ville lösa genom att bygga en box som kunde separera samtalen. På detta sätt skulle företagare kunna ta emot privatsamtal på en linje och företagssamtal på en annan. Boxen skulle även göra det möjligt att ha två separata telefonsvarare. Det var denna idé som fick David och Pålh att ta steget att starta sitt företag.
4.5.2 Idéns utveckling och förändring
Under våren 1995 påbörjade David och Pålh Entreprenörskapsprogrammet vid Linköpings Universitet. I samband med att de tvingades att konkretisera sin idé för att formulera en affärsplan insåg de att den tilltänkta produkten skulle bli för kostnadskrävande. Produktionskostnaderna beräknades till cirka 3000 kr och priset i förhållande till detta gjorde att det skulle vara billigare för företagarna att dra in en andra telefonlinje än att köpa boxen. Detta gjorde att det inte fanns någon tvekan om att idén skulle omformuleras.
Utvecklandet av boxen fortsatte, dock med en annan inriktning. Detta samanföll med telemarknadens avreglering och att det hade dykt upp ett antal nya operatörer på marknaden som erbjöd sina kunder lägre samtalsavgifter. Emellertid låg det ett problem i att det var ganska komplicerat att använda sig av dessa operatörer. Utifrån detta förändrades idén till att underlätta för kundens val av operatör genom att skapa en produkt som automatiskt valde den operatör som erbjöd lägst samtalstaxa. Resultatet blev en router, som under slutet av 1995 skickades som prototyp till Tele2. Då produkten ej var färdigutvecklad blev idén ratad av Tele2.
David och Påhl fortsatte dock med att utveckla sin produkt i enlighet med sin idé. 1996 avslutades Entreprenörskapsprogrammet och företaget flyttade ut till Mjärdevi Science Park. Planen var att produktutvecklingen för routern skulle ta ett halvår och Kreatel beräknades ha en färdig produkt till sommaren. David och Påhl var tvungna att ägna en del tid åt konsultverksamhet för att budgeten skulle gå ihop. David anser att detta gjorde att de fick ett splittrat fokus, vilket påverkade produktutvecklingen negativt eftersom tiden ägnades åt konsultverksamheten. Under en tid fick de även ”starta eget bidrag”, vilket förlängde företagets överlevnad ytterligare några månader.
David och Påhl lyckades inte färdigställa sin produkt till sommaren eftersom den ursprungliga idén inte uppfyllde marknadens krav. Anledningen var att det planerades omläggningar av telenäten vilket skulle leda till att vissa prefix skulle förändras och därmed skulle den befintliga produkten inte fungera. Detta gjorde att de var tvungna att göra routern omprogrammeringsbar.
När Kreatel blev aktiebolag i juni 1996 omvärderades idén återigen, då det vid en marknadsanalys upptäcktes att det fanns konkurrerande företag som utvecklade avancerade routrar. Dessa företag hade alla satsat på hårdvarustyrda routrar och av denna anledning bestämde sig Kreatel för att utveckla en mjukvarustyrd router, vilket ledde till att Kreatel även var tvunget att utveckla ett managementsystem som kunde hantera de mjukvarustyrda routrarna.
Under hösten 1996 förändrades idén till en teknisk plattform som var uppbyggt som ett tjänstesystem. Istället för att ha fasta routrar kunde nu dessa styras centralt och ge möjlighet att installera olika kundalternativ. Samma år fick företaget sin första kund, NetNet. Trots att det inte fanns någon färdig produkt var NetNet intresserade av att satsa den tid och energi som behövdes
för att produkten skulle kunna färdigställas. I november 1997 levererades de första 500 routrarna till NetNet. Idén som föddes två år tidigare hade äntligen tagit form och blivit bärande för företaget. David menar att: ”Just att vi hittade
en kund som var så pass intresserad att de kunde satsa tid och energi på att ta fram den här produkten tillsammans med oss var en nyckelfaktor för att lyckas.”
Lyckan blev dock kortvarig. Redan under 1999 insåg Kreatel att den idé som de hade byggt sin verksamhet kring inte skulle vara hållbar i längden. Marknaden var på nedgång och när företaget år 2000 fick ett rejält kapitaltillskott såg de möjligheten att starta nya projekt och utveckla nya idéer. De flesta projekt som startades var inom Telecom, Kreatel tog emellertid in på ett sidospår och utvecklade en box som kunde köpa och sälja bredbandstjänster. Denna förändrade idé var den som överlevde då routermarknaden praktiskt taget kollapsade under 2001. Även i detta skede fanns en nyckelkund som i början av år 2002 visade sig ha intresse i Kreatels produkter, den italienska bredbandsoperatören FastWeb. Denna kund var av stor betydelse för att den nya idén skulle överleva.
4.5.3 Idén i dagsläget
Idag säljer och utvecklar Kreatel mjukvaruplattformar och set-top-boxar för TV-baserade tjänster i IP-nät (Internet protocol). Produkterna riktar sig mot operatörer och tredjepartsföretag och gör det möjligt att utveckla och distribuera digitala applikationer som bland annat TV, video, spel, e-post och Internet till vanliga analoga TV apparater. Utifrån basprodukterna kan det skapas ett oändligt antal produktvarianter, som alla kan anpassas till kundernas behov och önskemål. Av denna anledning har kunderna fått ett väldigt stort inflytande över produktutvecklingen. David hävdar att det är just kundernas input som påverkar företaget att komma framåt. David menar att ”det är
kundernas krav som har störst inverkan, det finns ingenting som får företaget att röra sig så snabbt som när en kund säger ifrån”.
Kreatel är verksam inom en bransch som är hårt konkurrensutsatt vilket speglas både när det gäller försäljning och produkt utveckling. Det är viktigt att ligga främst bland de konkurrerande företagen och att hela tiden utveckla bättre produkter till förmånligare priser och uppfylla kundernas behov. Företaget agerar på en internationell marknad där merparten av aktörerna är internationella. I ett ganska tidigt skede insåg Kreatel att de var tvungna att rikta sig mot en internationell marknad eftersom de bedömde att den svenska
marknaden var alltför liten. Idag är endast 5% av försäljningen till den svenska marknaden.
Sammanfattningsvis, skedde fyra förändringar av Kreatels idé. Den första berörde skillnaden i idé mellan att ha varit en box som kunde skapa två telefonlinjer till att vara en produkt som automatiskt valde lägsta samtalstaxa för kunden, en så kallad router. Den andra förändringen av idén var att göra denna router omprogrammeringsbar. Den tredje förändringen av idén var att utveckla mjukvarustryrda routrar från att ha varit hårdvarustyrda. Slutligen skedde en helomvändning av idén till att gälla plattformar för bredbandstjänster.