Samtliga utbildningsanordnare i VO-college Östra Kronoberg erbjuder utbildning i
ändamålsriktiga och moderna lokaler. De studerande erbjuds olika typer av lärmiljöer hos de olika utbildningsanordnarna. Inom VO-college Östra Kronoberg vill vi fortsätta att utveckla samverkan för att använda de resurser som finns mer effektivt exempelvis genom gemensamt användande av metodövningsrum, Studéum, praktiksamordnare. Samtal kring detta pågår i nätverksträffarna med vårdlärare och undersköterskor från vård och omsorgsverksamheterna.
Gymnasieutbildning
Alla gymnasieutbildningar har utrustade metodövningsrum och behandlingsrum. Det finns även viss teknisk utrustning såsom dekontaminator. Detta gör att de studerande redan innan APL kan träna personlig omvårdnad och provtagningsteknik.
Växjö Fria Gymnasium driver ett utvecklingsarbete tillsammans med externa aktörer inom såväl landsting, privat och kommunal regi för att examinera i verklig miljö. Växjö Fria Gymnasium har som uttalad pedagogisk tanke att alla studerande skall få erfarenhet av ”att göra mentalitet” och som exempel erbjuds alla studerande möjlighet att driva riktiga projekt
och driva företag inom ramen för Ung företagsamhet. Sedan ett tiotal år tillbaka driver skolan ett projekt med syfte att hjälpa HIV/AIDS smittade barn i Sydafrika. Årligen arbetar 10 studerande på plats i Sydafrika under två veckor. I detta projekt ingår elever från skolans samtliga program i syfte att lära de studerande att jobba i gränsöverskridande grupper oavsett profession och utbildning.
Vuxenutbildning
Inom vuxenutbildningen har alla studerande tillgång till studierum, grupprum och metodövningsrum där de studerande kan träna förflyttningsteknik, kapillär- och
venprovtagning så att de på detta sätt kan förbereda sig för sin APL. HLR-utbildning sker med certifierade utbildare. Lärformer som man använder är validering, grupparbete, enskilda uppgifter, seminarier och externa föreläsare. De studerande har tillgång till studievägledare och kurator. Arbetsmiljön för de studerandes teoretiska del innebär att de studerande har tillgång till lånedatorer och ett trådlöst nätverk. Man arbetar med aktivt sökande av aktuell kunskap ex vårdhandboken, FASS osv. Man använder lärplattform och i den ingår
plagieringskontroll.
Eftersom många vuxenstuderande kombinerar studierna med arbete strävar Lernia efter att ha hög tillgänglighet och erbjuder möjlighet att utnyttja studierum samt få handledning kvällstid.
Eductus arbetar med två olika studieformer:
Flexibelt lärande där handledning och lärande är i fokus.
Klassrumsundervisning innebär att merparten av undervisningen sker i grupp och i klassrum eller liknande studiemiljö.
Klassrumsundervisningen kompletteras med flera av våra andra olika pedagogiska arbetssätt och metoder.
Yrkeshögskoleutbildning
Inom Yrkeshögskolan har alla studerande tillgång till metodövningsrum, grupprum,
konferensrum och gemensam mötesplats. Alla studerande har tillgång och arbetar aktivt med lärplattform där all information som berör respektive grupp och utbildningsledare hanteras.
Detta gör att man kan kommunicera med varandra oavsett geografi.
Kursdeltagarna har tillgång till ett referensbibliotek ”Läroverket” där de har möjlighet att söka information i tidningar, i litteratur och på Internet. Där finns dator från Arbetsförmedlingen, som används av de studerande för att lägga in sitt CV, att undersöka tillgången på
arbetstillfällen och söka arbete. Läroverket är öppet under dagtid med personal och lärare till hjälp för den studerande. Deltagarna har möjlighet att få tillgång till undervisning i datasal vid behov. De studerande använder lärplattform som läro- och distansverktyg där all
dokumentation finns.
23 7. Lärformer och arbetssätt
Erfarenhetsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsliv, t.ex. möjlighet till gymnasiearbete med arbetslivet
Inom vård- och omsorgscollege krävs ett nära samarbete mellan utbildare och arbetsgivare.
VO-College Östra Kronoberg kommer att skapa former för arbetslivets medverkan i
utbildningarna där de studerande kan få ta del av den utveckling och forskning som sker inom det kommande yrkesfältet. För att säkerställa kvaliteten i utbildningarna kommer VO-College Östra Kronoberg att ha ett nära samarbete med arbetslivet med utgångspunkt från arbetslivet behov och efterfrågan på arbetsmarknaden. Representanter för arbetsgivarna bör även
kontinuerligt kunna ta del av hur de studerande upplever utbildningarna och vilka resultat som uppnås. Lärarnas yrkeskompetens, delaktighet vid arbetsplatserna under det
verksamhetsförlagda lärandet och kännedom om yrkesområdet är en kärnfråga för att de studerande ska kunna förberedas för de yrkeskrav som finns. I större utsträckning än idag bör utbildningsinsatser kunna samordnas mellan skola och yrkesliv.
En kvalitetssäkrad modell för validering är framtagen på nationell nivå (1/1 2015) och lokala vård och omsorgscollege i Östra Kronoberg påbörjar att använda denna under våren 2015.
Valideringsmodellen ska säkerställa validering ur både ett teoretiskt och praktiskt perspektiv.
Regelbundna nätverksträffar mellan vårdlärare i regionen, samt undersköterskor från olika vård och omsorgsverksamheter sker regelbundet.
Lärformer och arbetssätt
Hos utbildningsanordnarna inom VO-college Östra Kronoberg förekommer flera olika lärformer och arbetssätt, genomgående är dock att studerandeinflytande och flexibilitet är centralt. Validering är numera en självklar del i vuxenutbildningen. Med samverkan i VO- college pågår ett samarbete och erfarenhetsutbyte mellan utbildning och arbetsliv.
Gymnasieutbildning
På Växjö Fria Gymnasium är ämnesintegrationen ett välinarbetat koncept och där de studerandes hela lärande står i fokus. Skolan jobbar sedan ett antal år tillbaka med
tankegången att den enskilde läraren inte är ansvarig för sitt eget klassrum utan även för sina kollegors. Gemensam planeringstid och årliga projekt för att stärka ämnesintegrationen stärker det vardagliga arbetet med examensmålen. På skolan arbetar man med utgångspunkt från examensmålen där alla lärare jobbar tillsammans för att måluppfyllelsen skall uppnås. Ett av Växjö Fria Gymnasiums värdeord är delaktighet och elevernas skall ges reellt inflytande över såväl arbetsformer som examinationsformer.
Vård- och omsorgsprogrammet på Teknikum jobbar utifrån helheten. Ambitionen är att det ska gå en röd tråd genom hela utbildningen, därför arbetar man mycket med att
programinfärga de gymnasiegemensamma ämnena samtidigt som man arbetar utifrån bestämda områden inom karaktärsämnena. Det eleverna lär sig i teorin får de använda i praktiska moment och diskutera i helklass. Eleverna examineras genom skriftliga prov, muntliga tester, inlämningsuppgifter och parskrivningar. Inför examination får eleverna studiehandledning och instuderingsfrågor.
På St. Olof utbildningscenter i Uppvidinge har man reguljär undervisning i grupper. I vissa kurser har man problembaserat lärande. Samverkan med branschen sker i första hand inom ramen för APL, men i vissa fall kommer branschmedarbetaren in och hjälper till i kurser.
På Wasaskolan har man programråd. I programråden finns representanter från såväl skolledning, SYV, lärare, studerande, arbetsgivare samt politiker. Inför varje
programrådsmöte ska studeranderepresentanten hämta in synpunkter och information från sin klass för att återkoppla till programrådet/ledningsgrupp.
Vuxenutbildning
Studerande inom vuxenutbildning läser enligt ett flexibelt koncept. Det innebär bland annat att de studerande har individuella studieplaner, man studerar med hjälp av
studiehandledningar, man kan boka handledning, prov och seminarium. De som har
erfarenhet av vården kan validera vissa kurser eller enstaka moment. Validering genomförs både teoretiskt och praktiskt enligt förslaget på nationell valideringsmodell.
Genom Lernias avdelning Produkt- och metodutveckling får lärare och studerande kontinuerlig uppdatering av nyheter inom ämnesområdet. På avdelningen arbetar
utvecklingspedagoger och verksamhetsutvecklare med stöd för pedagogisk utveckling och metodutveckling t.ex. APL-utveckling, betyg och bedömning och interaktiva läromedel. I ämnesnätverket vård och omsorg samverkar Lernias vård- och omsorgslärare nationellt genom månatliga ämnesnätverksträffar för erfarenhetsutbyte och samarbete.
Hos Eductus är syftet med den individuella studieplanen att läraren kontinuerligt ska följa upp deltagarens studieframgångar, studieresultat och utvecklingsbehov. Våra lärare har också som mål att handleda deltagarna så de själva kan bedöma sina kunskaper, studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen.
Den individuella studieplanen innehåller en kartläggning av deltagarens bakgrund, nuläge samt framtidsplaner. Start och sluttid för kursen eller utbildningen anges och planen kan upprättas både i pappersform och digitalt. I deltagarens individuella studieplan dokumenteras även tidigare studier, arbetslivserfarenhet, övriga kompetenser, målet med kursen och vägen dit. All information om deltagaren, som eventuellt behov av extra stöd, validerade kunskaper och/eller flexibel studietakt ska framgå i planen.
Lärare planerar tillsammans med deltagaren in löpande samtal för uppföljning och utvärdering av deltagarens progression under kursens gång. Tidigare mål omformuleras utifrån den
utvärdering som gjort med tanke på deltagarens progression i förhållande till kunskapskrav, kursmål och betygskriterier.
Förutom de planerade samtalen förs en kontinuerlig, och ibland daglig, dialog mellan
deltagare och lärare kring deltagarens progression och hur den kan arbeta vidare för att nå sina mål.
25 I Tingsryds kommun har sedan många år funnits en samverkan mellan arbetsgivare, fackliga organisationer och utbildningsanordnare. En samverkansgrupp träffas 2 gånger per år för frågor om erfarenhetsutbyte, praktikplanering, arbetslivet behov, efterfrågan på
arbetsmarknaden mm. Flera gemensamma föreläsningar har genomförts där både elever och anställd personal är deltagare. Studerande inom vuxenutbildning kan läsa enligt ett flexibelt koncept med studiehandledning. Man kan även läsa i mera reguljär form med föreläsningar 1- 2 dagar i veckan och övrig tid för självstudier med hjälp av handledning. Många inom
vuxenutbildningen har erfarenhet av arbete inom vården och kan validera kurser eller enstaka moment.
Yrkeshögskoleutbildning
Den ansvarige utbildningsledaren, har ett uppdragsansvar för genomförandet av utbildningen.
Det innebär planering, genomförande och utvärdering av hela utbildningen, ska återkopplas till ledningsgruppen och till de studerande.
Distansupplägget innebär att de studerande samlas till centrala obligatoriska träffar vid ett antal tillfällen varje termin (cirka 3-5 dagar per tillfälle). De centrala träffarna kan innehålla introduktion av ny kurs, föreläsningar (både interna och externa föreläsare), seminarier, reflektionshandledning, omvårdnadshandledning, grupparbeten, studiebesök, praktiska övningar, och examinationer. Dessutom ingår det reflektionsträffar som är obligatoriska, där även examinationstillfällen kan förekomma.
En studiehandledning för varje kurs läggs ut på lärplattformen Fronter i god tid före varje kursstart, som ska ge den studerande en god information och vägledning inför kursen och dess innehåll. Mellan de centrala träffarna ska den studerande bearbeta och genomföra de uppgifter som ges ut av utbildningsledaren på lärplattformen Fronter och som den ansvarige
utbildningsledaren ger kommentarer/examinerar.
Forskningsanknytning
Anknytning till senaste forskning inom utbildningarna är en självklar del inom VO-College Östra Kronoberg. I varje ledningsgrupp Yh finns representanter från universitetet. När det gäller programråden finns en vilja att knyta forskning och universitet till dessa.
Yh utbildningen har en företrädare för Linnéuniversitetet som utsetts av universitetet.
All undervisning bedrivs på vetenskaplig grund och evidensbaserat arbetssätt.
Efter avslutad utbildning ska den specialistutbildade undersköterskan kunna ta initiativ till och kunna organisera nyskapande verksamhet. Det utgår från kreativitet, experimentlusta och förverkligande av idéer som ska ses både ur arbetslivets och den studerandes perspektiv under utbildningens tid. Under utbildningen finns det moment där den studerande får använda sig av ett entreprenöriellt arbetssätt som sker i form av ett förbättringsarbete i samråd med
verksamheter.
Studerandeinflytande
VO-college Östra Kronoberg ska präglas av hög grad av studerandeinflytande. Den studerande ska ha goda möjligheter att påverka utbildningens upplägg och genomförande.
Alla studerande ska ha en lärare som mentor. Vid mentorssamtal går man igenom den egna studieplaneringen och stämmer av mot uppsatta mål. Här fångas många synpunkter och förslag också upp.
Det ska finnas programråd med representanter från såväl lärare, studerande, arbetsgivare och en framtida önskan även universitet för att få en bättre forskningsanknytning. Val av
studeranderepresentant sker i starten av utbildningen. Inför varje
programrådsmöte/ledningsgrupp ska studeranderepresentanten hämta in synpunkter och information från sin klass för att återkoppla till programrådet/ledningsgrupp.
Efter avslutade kurser ska de studerande få möjlighet att tycka till om kursen genom en kvalitetsenkät. Enkäten ska innehålla viktiga frågor om kursen. Två gånger per år ska även en stor övergripande utvärdering göras av utbildningen som helhet. Detta ger värdefull
information och inflytande för de studerande att påverka och utveckla utbildningen.
Samtliga som studerar inom kommunal vuxenutbildning har en individuell studieplan. I den individuella studieplanen anges ämnen/kurser, studietid, studieomfattning och eventuell validering. Mot denna följer man upp resultat och olika val under studietiden. Man gör regelbundet uppföljningar av hur de studerande upplever sin studietid och utbildaren för att snabbt kunna vidta åtgärder vid behov. Beställaren av vuxenutbildning ställer krav på utbildarna att det ska finnas stora möjligheter till påverkan och att lämna synpunkter för studerande.
Yrkeshögskoleutbildning
De studerande har inflytande över planering, genomförande och uppföljning av utbildningarna Genom sina respektive studeranderepresentanter i ledningsgruppen. Inför varje
ledningsgruppsmöte ska studeranderepresentanten hämta in synpunkter och information från sin klass för att återkoppla till ledningsgruppen. Under sittande ledningsgruppsmöte ges det tid och utrymme för dialog med de studerande.
Genom kursutvärderingar får utbildningsledare och ledningsgrupp information om de studerandes åsikter om upplägg, innehåll, socialt klimat och egen insats. Det ger värdefull information för utvecklingen av utbildningens upplägg och innehåll.
Omsorgsförvaltningen i Alvesta kommun och Allbo lärcenter har i januari 2015 startat en styrgrupp i vård och omsorgscollege i kommunen för att bygga upp ett samarbete kring studenternas delaktighet för att utveckla såväl utbildningen och arbetsplatslärandet samt att utveckla samarbetet för framtida planering av utbildningsbehov.
27 8. Lärande i arbete
Inom VO-college Kronoberg har en regional arbetsgrupp arbetat med handledarutbildning och avtal om verksamhetsförlagd utbildning. Arbetsgruppen föreslår att alla aktörer enas om en gemensam struktur för handledarutbildning i tre steg/nivåer. Den första nivån är en
grundläggande utbildning som omfattar 1-2 dagar där innehållet främst handlar om vad det innebär att vara handledare. Steg 2 innebär en fördjupad utbildning motsvarande
gymnasiekursen Vårdpedagogik och handledning 100 poäng. Här kommer validering,
kommunikation, samtalsmetodik in samt teorier och handledningsprocess. I steg tre läser man kursen Handledning för yrkesverksamma, studerandehandledning samt mentorskap på 7,5 hp enligt fastställd kursplan.
APL/LIA
I vård och omsorgsutbildningarna ingår återkommande perioder av verksamhetsförlagd utbildning (APL/LIA). Perioderna förläggs till olika arbetsplatser och är en viktig del i utvecklingen av en professionell kompetens. Under APL/LIA skall den studerande få möjlighet att integrera de teoretiska kunskaperna med praktiska erfarenheter och detta skall fördjupa kunskap om de olika områden som ingår i utbildningen. En förutsättning för APL/LIA är att de studerande är väl förberedda för att kunna tillgodogöra sig APL/LIA.
APL/LIA lägger också grund för fortsatt lärande, personlig utveckling samt utveckling av verksamheterna inom vård- och omsorgsområdet.
Den studerande får möjlighet att under APL/LIA tillsammans med erfarna och kompetenta handledare utvecklas i sin profession genom olika lärandesituationer där reflektion blir en viktig del. Den studerande skall genom en lärande reflektion få snabb återkoppling på olika situationer/händelser. Reflektionen utgår från: vad tänkte, gjorde och kände studerande i situationen? Vad har den studerande lärt sig av denna situation och hur går man vidare?
Handledaren skall också vara väl insatt i målen för de kursplaner som APL/LIA utgår från samt stödja, vägleda och bedöma den studerandes professionella utveckling utifrån ett väl utvecklat bedömningsformulär. Detta bidrar till att den studerande utvecklar yrkeskunskaper och yrkesidentitet samt blir en del av yrkesgemenskapen på arbetsplatsen. Varje APL/LIA period har en omfattning om minimum fem veckor.
Inom VO-college Östra Kronoberg används gemensamma bedömningsformulär. Dessa har utformats på regional nivå gemensamt av vårdlärare och yrkesverksamma undersköterskor i olika vårdverksamheter. Halvtids- och slutbedömningar genomförs av lärare med relevant utbildning inom området tillsammans med handledaren.
Yrkeshögskoleutbildning
Lärande i arbetet (LIA) innebär att en del (kan uppgå till 1/3) av utbildningen är förlagd till en arbetsplats, men precis som med andra kurser ska utbildningsanordnaren utarbeta en kursplan för LIA. Av planen ska det framgå vilka mål man som studerande förväntas uppnå och hur utbildningsanordnaren betygsätter kunskaper, färdigheter och kompetenser. LIA är en integrerad del av utbildningen och bidrar på så vis till utbildningsmålen.