Från europeisk
konfessionsstat
till mångreligiös
globalisering”
Källor
Stiernman (1728), Alla riksdagars och mötens besluth samt arfföreningar, regements-
former, försäkringar och bewillningar. [I. 1521-1632]. Utg. Anders Anton von
Stiernman. Stockholm 1728.
Stiernman (1744), Samling utaf åtskilliga, tid efter annan, vtkomna kongliga stadgar, bref
och förordningar, angående religion. Utg. Anders Anton von Stiernman. Stockholm
1744.
1686 års kyrkolag (1936), Utg. av Samfundet Pro fide et christianismo, Stockholm:
Svenska kyrkans diakonistyrelse.
Litteratur
Alwall, J. (1994), ”På väg mot religionsfrihet”, i Hultman, J. (red.), Religionsfrihet.
Om jämlikheten i ett mångkulturellt samhälle, s. 77–100. Stockholm: Proprius.
– (1998), Muslim rights and plights. The religious liberty situation of a minority in Sweden (Studia Theologica Lundensia 53). Lund: Lund University Press.
Andersson, D. & Sander, Å. (2015), ”Ett mångreligiöst Sverige? Identitet, exklusiva anspråk, åtskillnader”, i Andersson, D. & Sander, Å. (red.), Det mångreligiösa
Sverige. Ett landskap i förändring, s. 15–23. Lund: Studentlitteratur.
Bedoire, F. (2009), Hugenotternas värld. Från religionskrigens Frankrike till
Skeppsbroadelns Stockholm. Stockholm: Bonnier.
Berntson, M. (2010), Mässan och armborstet. Uppror och reformation i Sverige 1525–
1544. Skellefteå: Artos.
Berntson, M., Nilsson, B. & Wejryd, C. (2012), Kyrka i Sverige. Introduktion till svensk
kyrkohistoria, Skellefteå: Artos.
Czaika, O. (2014), ”Teologihistoriska utvecklingslinjer omkring år 1550. Sverige och Tyskland, Wittenberg och Skara”, i Berntson M. (red.), Vägen mot bekännelsen.
Perspektiv på organisation, bekännelsebildning och fromhetsliv i Skara stift ca 1540– 1595 (Skara stiftshistoriska sällskaps skriftserie, 79). Skara: Skara stiftshistoriska
sällskap.
Dixon, C. Scott (2009), ”Introduction: Living with religious diversity in Early-Modern
Europe”, i C. Scott Dixon, Dagmar Freist & Mark Gre engrass (eds), Living with religiös diversity in Early-Modern Europe (St Andrews studies in Reformation
Douhan, B. (1981), ”Vallonerna i Sverige”, i Fataburen 1981 (Nordiska museets och Skansens årsbok), s. 66-90.
Fröding, H. (1908), Berättelser ur Göteborgs historia. [1], Göteborgs äldsta historia, Göteborg: Wald. Zachrisson.
Gardell, M. (2011), Islamofobi, Andra upplagan, Stockholm: Leopard. Harrison, D. (2014), ”Invandrarna är en vinst för Sverige”, Svenska Dagbladet
(Opinion) 2014-12-31.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/invandrarna-en-vinst-for-sverige_4223101. svd [Utskriftsdatum: 2015-01-10].
– (2015), ”Människor som kommer hit är en resurs”, Svenska Dagbladet (Opinion), 2015-01-09. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/manniskor-som-kommer- hit-ar-en-resurs_4239243.svd [Utskriftsdatum: 2015-01-10].
Holmquist, Hj. (1929), Tvång, tolerans, samverkan. Tre huvudperioder i kristendomens
historia, Lund: Gleerup.
Hållander, T. (1999), Vägen in i sockenkyrkan. De uppländska vallonernas religiösa
assimilation 1636–1693, Uppsala: Uppsala univ-
Jarlert, A. (2005), ”Den missförstådda ortodoxin”, i Rubenson S. & Jarlert A.,
Kyrkohistoriska omvärderingar (Meddelanden från kyrkohistoriska arkivet i Lund.
Ny följd 7), s. 29–43. Lund: Lunds universitets kyrkohistoriska arkiv.
Karlsson, P. & Svanberg, I. (1997), ”Religionsfrihet och religiös mångfald”, i Karlsson, P. & Svanberg, I. (red.), Religionsfrihet i Sverige. Om möjligheten att leva som troende (s. 7–36), Lund: Studentlitteratur.
Kommentarmaterial till kursplanen i religionskunskap (2011), Skolverket.se
Larsson, G. (2006), Muslimerna kommer. Tankar om islamofobi (Studier av inter- religiösa relationer, 32), Göteborg: Makadam.
Larsson, G. & Sander, Å. (2007), Islam and muslims in Sweden. Integration or
fragmentation? A contextual study (Islam in der Lebenswelt Europa 6). Berlin: Lit.
Levin, H. (1896), Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686–1782. Bidrag till den
svenska religionslagstiftningens historia, Stockholm.
Lipponen, S., (2004), Nationens sista försvarare, Åbo: Åbo Akademis förlag.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Stockholm: Skolverket.
Malmstedt, G. (2002), Bondetro och kyrkoro. Religiös mentalitet i stormaktstidens
Sverige, Lund: Nordic Academic Press.
Montgomery, I., (2002), Sveriges kyrkohistoria. 4: Enhetskyrkans tid, Stockholm: Verbum.
Oja, L. (1999), Varken Gud eller natur. Synen på magi i 1600- och 1700-talets Sverige, Eslöv: B. Östlings bokförlag.
Sander, Å. (1988a), Islam i expansion och konfrontation (Projektet: Invandrade muslimers möte med det svenska samhället/Särtryck Serien nr 2). Göteborg: Institutionen för filosofi.
– (1988b), Några reflektioner kring framställningen av och undervisningen om
icke-kristna religioner (Projektet: Invandrade muslimers möte med det svenska
samhälle/Särtryck serien nr 3), Göteborg: Institutionen för filosofi.
– (1990a), The road from Musalla to mosque. Reflections on the process of integration and institutionalization of Islam in Sweden (Projektet: Invandrade muslimers möte
med det svenska samhället), Göteborg: Institutionen för filosofi. – (1990b), Islam and muslims in Sweden, Göteborg.
– (1995), ”Rasismens varp och trasor”, i Rasismens varp och trasor. En antologi om
främlingsfientlighet och rasism, s. 132–166, Norrköping: Statens invandrarverk.
Scander, R. (1975), Karl IX:s Göteborg på Hisingen. En holländsk koloni med
svenskt medborgarskap (Göteborg förr och nu, 10), Göteborg: Göteborgs
hembygdsförbund.
Staf, N. (1966), ”De främmande trosbekännarna i Stockholm under karolinsk tid. Några bidrag till karolinsk kyrkopolitik”, i Studier och handlingar rörande
Stockholms historia 3, s. 9–24. Stockholm: Stadsarkivet.
– (1969), Religionsdebatten under förra hälften av 1700-talet (Studia Historico-
Ecclesiastica Upsaliensia 13), Uppsala: Uppsala universitet.
Svanberg, I. & Tydén M. (2005), Tusen år av invandring. En svensk kulturhistoria, 3 uppl. Stockholm: Dialogos.
Valentin, H. (1924), Judarnas historia i Sverige (Judiska litteratursamfundets skriftserie, 5), Stockholm: Bonnier.
Weikert, M. (2004), I sjukdom och nöd. Offerkyrkoseden i Sverige från 1600-tal till
1800-tal (Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg, 38), Göteborg:
Historiska institutionen.
Wiechel, M. (2015), ”Invandring förr och nu kan inte jämföras”, Svenska Dagbladet (Opinion) 2015-01-08. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/invandring-forr- och-nu-kan-inte-jamforas_4236207.svd [Utskriftsdatum: 2015-01-10].
För hundra år sedan, då den klassicistiska skolideologin dominerade, utformade staten sina läroverk som bildningstempel. Bilden visar en interiör från Norra Latin i Stockholm, numera konferenscentrum.
D
et har alltid funnits och kommer alltid att finnas olika synsätt på samhällsföre- teelser. Skolan kan betraktas både utifrån olika människosyn, kunskapssyn och olika syn på hur undervisning bedrivs mest ändamålsenligt. Till detta kommer att sko- lan kan betraktas utifrån olika politiskt ideologiska utgångspunkter samt utifrån ekono- miskt pragmatiska perspektiv. Vad som är den bästa utformningen av skolan kommer det därför aldrig att råda någon enighet om.Bakgrund till dagens situation utgörs av de senaste sextiofem årens skolreformer. De kan ses som tre olika reformperioder med varierande samhällsbakgrund, nämligen först 1960-talets reformer med införande av grundskola och gymnasieskola som viktigaste inslag, därpå 1990-talets omläggning av skolan till en mål- och resultatstyrd organisa- tion där ansvaret för genomförandet lades på kommunerna samt så kallad elevpeng infördes. Det senare ledde till uppkomsten av en flora av skattefinansierade fristående skolor vid sidan av de kommunala. Den tredje reformperioden påbörjades 2005 och sträckte sig fram cirka tio år. Inget tyder i skrivande stund på att följande år kommer att sakna skolreformer men en ny struktur har skapats genom 2010 och 2011 års styr- dokument, varför förutsättningarna för framtida reformer skiljer sig åt i förhållande till läget före 2010. Syftet med denna artikel är att visa på några principiellt olika sätt att se på skolan, alltså olika skolideologier, och vilka motiveringar de har givits. Vilket genomslag fick vilken ideologi under vilken period? Hur ställde sig de politiska och fackliga aktörerna? Hur kan man tolka förändringarna? Detta är några av de frågor som behandlas i denna artikel.