Denna analysmodell i vissa hänseende bättre tillämpbar att använda när en studie är av kvantitativ karaktär. Med en kvantitativ ansats blir det lättare att operationalisera och klassificera bedömningen utav faktorerna.
När vi nu använder denna typ av metod för att analyser vårt kvalitativa data medför det att bedömningen av faktorerna i hög och låg har en tendens att framstå som väldigt godtycklig. Samtidigt förklara Denk (2012) att en kvantitativ komparation sällan utförs med fler än två fall och att ifall fler fall ska användas i en studie är det mer lämpligt att använda sig av en kvalitativ karaktär.
Med fler fall i komparationen är det möjligt att presentera resultatet av komparationsmatrisen i en konfigurationsanalys och på det sättet erbjuda en möjlighet att studera samband, likheter och skillnader mellan fallföretagen. Vilket är syftet med denna studie och det är på grund av det vi valt denna analysmetod. För att komma runt en känsla av godtycklighet har det därför krävts av oss att vi utförligt motiverat hur vi valt att ranka fallen i hög och låg grad. En utförlig motivering tar bort den största risken för att fallen ska behandlas olika när resultatet sammanställs i komparationsmatrisen. Men i och med att en studie av kvalitativ karaktär har ett stort fokus på ord är det inte ofrånkomligt att det är möjligt att vi som forskare gör subjektiva tolkningar av respondenternas svar, som i säg sedan påverkar hur vi klassificerar och rankar det som respondenterna säger.
Christensen et al(2010) upplyser om att i genomförandet av en studie av kvalitativ karaktär bidrar de olika delarna i studien av att skapa en större helhet av studieobjektet än vad som upplevs vara möjligt vid en kvantitativ studie och det är ytterligare ett argument för oss när vi valde att utforma vår studie utifrån kvalitativa aspekter
Metodvalet i form av en komparativ fallstudie för denna uppsats medför alltså en viss påverkan på studiens objektivitet. Den komparativa analysmetoden påverkar studiens möjliga djup. En komparation går aldrig på djupet utan denna analysmetod används på detta sätt för att undersöka samband och skapa en överblick. Därmed är ett av studiens valda syften att fungera som utgångspunkt för djupare studier där man använder sig av en annan typ av ansats för att studera problemet djupare. Denna studie kan därmed fungera som en språngbräda och grund för fortsatt forskning, vilket Bryman & Bell (2013) även rekommenderar att dessa typer av studier används till.
Förutom att vi forskare kan föra in subjektiva inslag såsom urval, respondenter i studien kan även respondenterna själva bidra med en subjektivitet till undersökningen. Denna subjektivitet framkommer främst igenom att respondenten svar på intervjufrågorna färgas av deras subjektiva värderingar. Hennink, Hutter & Bailey (2011) menar att detta är ett av problemen som inte går att undkomma vid kvalitativa studier. Den utgångspunkten grundar sig i den kvalitativa studiens tillvägagångsätt, som syftar till att få fram det unika ur människor. Alltså är subjektivitet något som inte går att undvika helt och hållet i denna typ av tillvägagångsätt.
Det går nämligen inte att undkomma att respondenten eventuellt svarar på ett visst sätt genom intervjun för att upprätthålla ett bra sken över det företag denna individ representerar. Det har därför varit viktigt för oss att intervjuerna skett på en nivå där denna påverkan minimerats, det vill säga att frågorna har varit ställda på ett mjukt och öppet sätt som inte fått respondenten att inta en försvarsställning eller känt att denna måste dölja något.
Trots detta är det en omöjlighet att veta ifall subjektiva inslag letat sig in i svaren ändå och därför bör detta tas i beaktande. För en mer omfattande studie hade det varit till hjälp ifall fler parametrar hade kunnat tas i beaktande. Exempelvis intervjuer med ett flertal individer på olika nivåer inom företag som varit i kontakt med M&A processen.
Vi har genom användandet av en objektiv part, en konsult med mångårig erfarenhet inom M&A med flertal olika klienter. Denna expertis använder vi som en diskussionspart av vår
komparationsanalys och för att förneka eller bekräfta våra teorier utifrån den insamlade empirin och analysen.
Att vara på plats för att observera hade även det kunnat tillföra en dimension för att undgå subjektiva inslag. Alla dessa inslag bidrar till att möjliggöra för att subjektivitet förs in i undersökningsprocessen som i slutändan kan påverkar studiens slutsats. Intervjueffekt är alltid något som forskare måste ta hänsyn till. Däremot är den inverkan mindre vid semi-strukturerade intervjuer.
Intervjuerna har varit semistrukturerade och därmed var det möjligt att förtydliga frågor och korrigera missuppfattningar under de pågående intervjutillfällena. Det som däremot inte går att värja sig emot är ifall den intervjuade respondenten anpassat sina svar i intervjun. En sådan anpassning kan vara att respondenten förenklar sina svar, då denne kanske inte tror att intervjuaren är bekant med vissa begrepp. Vilket kan leda till att värdefull information går förlorad. För att minska denna påverkan har respondenterna uppmanats att behandla intervjuaren som en person med liknande kompetensnivå. Vi tror därmed att ordval och språkbruk i intervjun speglar det sätt som företagen talar om dessa frågor internt.
Vår objektiva part i denna studie har inte fullständig information om vad våra övriga respondenter har svarat samt förutsättningar. Grunden för den objektiva parten är att diskutera med gällande komparationsanalysens utfall utifrån bolagets omvärld och förutsättningar.