1. Bacchus, Mezey & Bewley (2003) Experiences of seeking help from health profes-
sionals in a sample of women who experienced domestic violence.
Titeln
Är i längsta laget då den innehåller 16 ord, men återspeglar gruppen som studerats och det centrala fenomenet.
Abstrakt
Lagom långt och ger en bra inblick i vad studien handlar om. Forskningsmetoden är kvalitativ. Presenterar forskarnas resultat och slutsatser dras. Nyckelorden presenteras under egen rubrik.
Introduktion
Utförlig med många hänvisningar till befintlig forskning. Litteraturgenomgången visar att det finns ett behov av aktuell studie. Syftet presenteras i metodbeskrivning- en.
Metod
Forskarna namngiver inte metoden som använts i studien här heller, men de beskriver utförligt hur datainsamlandet gått till. Att undersöka nuvarande och tidigare psykiska hälsostatus hos kvinnor som utsatts för kvinnomisshandel samt att beskriva deras erfarenheter av att söka hjälp inom hälso- och sjukvården, var studiens syfte. För att få ett representativt urval blev alla kvinnor som bokade in MVC- besök på två av Londons sjukhus under fem månader utfrågade angående misshandel av sin barn- morska vid tre olika tillfällen. Av dem valdes 16 kvinnor som de senaste månaderna varit offer för misshandel, 15 av dem av en partner och en av andra familjemedlem- mar, speciellt ut. De fick sedan delta i djupgående intervjuer. Dataanalysen och hur forskarna gått till väga för att uppnå validitet är väl beskrivet. Studien är etiskt grans- kad och presenterar noga etiska ställningstaganden.
Resultat
Resultatet är uppdelat i olika teman med egna rubriker som förstärks med citat i lö- pande texten. Syftet är besvarat och tolkas vidare i diskussionen.
Diskussion
Forskarna tolkar och drar slutsatser utifrån resultatet samt jämför sina upptäckter med andra studier. Eftersom studien är liten, kan inte resultatet generaliseras, men forskar- na redovisar ändå konsekvenser resultatet kan komma få i det rent praktiska sjuk-
Bilaga 3 Sida 2 (11) Referenser
Referenslistan är lättöverskådlig, komplett och i bokstavsordning.
2. Bates, Hancock & Peterkin (2001) “A little encouragement”: Health services and
domestic violence.
Titeln
Innehåller 8 ord. Varken urvalsgruppen eller vad studiens syfte är framgår. Väcker dock vårt intresse.
Abstrakt
Syfte, urval och resultat med implikationer för framtiden finns med, men metoden nämns inte. Nyckelorden presenteras.
Introduktion
Ger en bra översikt av tidigare gjorda studier som motiverar behovet av aktuell studie och dess syfte; att identifiera de omvårdnadsfaktorer våldsutsatta kvinnor anser vara viktiga samt att utforska vårdcentralers möjligheter att förbättra sin service gentemot dessa kvinnor.
Metod
Lättläst, då den presenteras med underrubriker. Gruppen, studiedesign, datainsam- lingen, hur forskarna utvecklat och använde sig av frågeformuläret samt analysmeto- den är utförligt beskrivet. Metoden namnges inte, men forskarna beskriver att det är en kvalitativ studie. En förfrågan om deltagande i studien lämnades till kvinnojourer runtom i Australien att rekrytera kvinnor som upplevt kvinnomisshandel och lämnat förhållandet. Sammanlagt 65 kvinnor delades upp i nio olika grupper som var för sig genomförde ett flertal sessioner. Frågorna utgick från fyra huvuddomäner som kon- sekvent följdes i alla grupperna, men intervjuaren tillät även kvinnorna diskutera det som var viktigt för dem. Hur eller om forskarna kvalitetssäkrat sitt material framgår inte. Etiska aspekter tas stor hänsyn till och artikeln är etiskt granskad.
Resultat
Först presenteras gruppens åldersfördelning. De nio grupperna delades in efter kvin- nojourernas lokalisation, sex i tätort, en på landsbygden och två i aboriginal bosatta områden. Resultatet presenters i fyra olika teman i form av löpande text och citat. Lättläst förutom att citaten är svåra att urskilja då de skrivs i samma stil som övriga texten. Svarar på studiens syfte.
Diskussion
Resultatet tolkas och delas in i nya underrubriker. Slutsatser om att hälso- och sjuk- vården måste fortsätta förbättra kvaliteten på omvårdnaden gentemot våldsutsatta kvinnor då främst genom att säkerställa en stödjande och trygg miljö, redovisas sist. Studiens begränsningar diskuteras. Viktigt att tänka på att inte alla kvinnor som deltar
Bilaga 3 Sida 3 (11)
i grupperna delar samma åsikt eller erfarenhet rörande dessa frågor. Eftersom de del- tagande kvinnorna rekryterats från kvinnojourer kan resultatet vara missvisande då de som blivit väl bemötta på kvinnojouren kanske inte söker vidare kontakt med hälso- och sjukvården.
Referenser
De artiklar forskarna hänvisat till i sin studie är understrukna vilket gör det lätt att urskilja dem. Alla referenser är från 1993 och framåt.
3. Chang, Decker, Moracco, Martin, Petersen & Fraiser (2003) What happens when
health care providers ask about intimate partner violence? A description of conse- quences from the perspectives of female survivors.
Titeln
Innehåller 21 ord och är alltså i längsta laget. Är dock relevant då studiens karaktär, både gruppen och fenomenet som studerats, beskrivs.
Abstrakt
Lättläst kort sammanfattning på cirka 160 ord som har delats in i underrubriker. Stu- diens syfte, datainsamlingsmetod, urvalsgrupp och resultat samt slutsatser om hur resultatet kan tillämpas i den kliniska omvårdnaden presenteras.
Introduktion
Får en inblick i forskningsproblemet och dess sammanhang med hjälp av befintlig forskning. Författarna betonar noga studiens nya bidrag och komplement till det äldre materialet vilket leder in på syftet; att utifrån överlevande kvinnors perspektiv beskri- va positiva och negativa konsekvenser av att hälso- och sjukvården uppdagar kvin- nomisshandel. Forskarnas målsättning var att genom att identifiera dessa konsekven- ser, hjälpa sjukvårdspersonal förbättra sitt ingripande samt individuellt skräddarsy screening för de utsatta kvinnorna. Varken litteraturgenomgång eller teoretisk refe- rensram presenteras.
Metod
Studiedesign, urval, datainsamling och analys beskrivs under egna rubriker. Forskar- na förklarar varför de använt sig av en kvalitativ metod, men namngiver inte metoden närmre. Kvinnorna valdes utifrån speciella kriterier, de skulle någon gång ha levt i en relation där de blivit misshandlade och efter det kontaktat någon hjälpverksamhet i samhället, exempelvis kvinnojourer. Totalt deltog 41 kvinnor från sammanlagt sex olika kvinnojourer i North Carolina och Pennsylvania. De delades upp i sju grupper med fyra till nio deltagare i varje, varav fem grupper var engelskspråkiga och två spansktalande. Forskarna beskriver noga hur de med hjälp av olika metoder analyse- rat och bestyrkt sitt datamaterial för att säkerställa samstämmighet och uppnå validi- tet. Studien är etiskt granskad och etiska aspekter följer hela forskningsprocessen.
Bilaga 3 Sida 4 (11) Resultat
Först presenteras kvinnornas bakgrund gällande ålder, ras, civilstånd, sysselsättning och utsatthet för våld under sin livstid i löpande text med kompletterande tabell. Re- sultatet delas upp i två kategorier, positiva respektive negativa konsekvenser av sjuk- vårdspersonalens bemötande vid uppdagande av kvinnomisshandel från de överle- vande kvinnornas perspektiv.
Diskussion
Forskarna tolkar och drar slutsatser om innebörden av upptäckterna samt vilka kon- sekvenser resultatet kan komma få i det praktiska omvårdnadsarbetet och hur sjuk- vården kan förbättras. Eftersom studien hade ett urval som var litet och specifikt ut- valt, kan resultatet inte generaliseras, men forskarna menar att deras studie kan ligga som grund för dem som vill bedriva vidare forskning inom aktuellt ämne.
Referenser
Presenteras i nummerordning efter hur de används i artikeln.
4. Gerbert, Abercrombie, Caspers, Love & Bronstone (1999) How health care pro-
viders help battered women: The survivor’s perspective.
Titeln
Är lagom lång med sina 10 ord. Urvalsgruppen och det centrala fenomenet återspeg- las.
Abstrakt
Ger en bra inblick i artikeln men är för långt. Syftet, metoden, analysmetoden, urvalet och resultat finns väl beskrivet. Även förslag för hur och vad resultatet kan användas till redovisas. Nyckelord finns angivna.
Introduktion
Genom litteratur och tidigare forskning inom ämnesvalet leds läsaren in i ämnet. Syf- tet med studien är att utifrån misshandlade kvinnors perspektiv beskriva, vad som hjälpte dem i mötet med vården för att förbättra deras situation och hälsa samt hur sjukvårdspersonalens sätt att identifiera och uppdaga misshandel var relaterat till des- sa erfarenheter. Här nämns även att det är en kvalitativ studie med djupgående inter- vjuer.
Metod
Engelsk talande kvinnor eller män i San Francisco Bay Area, äldre än 18 år som blivit misshandlade av en partner och som uppsökt vård under tiden som de levde i förhål- landet kunde ringa ett gratis nummer. De som uppfyllde de sex inklusionskriterierna forskarna hade satt upp fick delta. På detta sätt fortsatte forskarna att rekrytera delta- gare tills de uppnått mättnad och inget nytt framkom i intervjuerna. Forskarna använ- de sig av semistrukturerande intervjuer, där intervjuaren var utbildad intervjuare. Data analysen är väl beskriven under egen rubrik. Studien är etiskt granskad och etis- ka ställningstaganden presenteras.
Bilaga 3 Sida 5 (11) Resultat
Först presenteras hur många som ringde gratis numret, bortfallen samt att det total var 25 kvinnor som deltog i intervjuerna. Fyra män hade ringt men tyvärr inte uppfyllt inklusionskriterierna. I tabell presenteras kvinnorna utifrån ras, utbildningsnivå, ålder, civilstånd, inkomst och om de var försäkrade under den aktuella perioden. Även hur många gånger de sökte vård för sina skador orsakade av misshandel samt hur många gånger de sökte vård i allmänhet under tiden som de levde i misshandels förhållande. Vidare presenteras resultatet i löpande text styrkta med citat.
Diskussion
Resultaten tolkas och slutsatser dras. Resultatet kopplas och jämförs med tidigare studier som gjorts inom ämnet. Forskarna har motiverat att de valde att göra en kvali- tativ studie istället för en kvantitativ. Presenterar även begränsningar exempelvis ma- joriteten av kvinnorna var vita medelklass kvinnor. Kvinnor med annan etnisk bak- grund eller klass kanske hade haft andra erfarenheter. Till sist beskriver forskarna varför studien är viktig och hur resultatet kan hjälpa vårdgivare i deras praktiska arbe- te med våldsutsatta kvinnor.
Referenser
Presenteras i bokstavsordning och är relevant.
5. Hayden, Barton & Hayden (1997) Domestic violence in the emergency depart-
ment: How do women prefer to disclose and discuss the issues?
Titeln
Är i längsta laget då den innehåller 16 ord. Speglar artikelns karaktär, dock en vag beskrivning av gruppen.
Abstrakt
Syfte, metod, urval och resultat samt slutsatser om studiens betydelse för framtida sjukvårdsarbete presenteras. Artikelns nyckelord redovisas.
Introduktion
Statistik och fakta om ämnet tas kort upp, men sätter in läsaren i problematiken. Forskarna skriver att många studier syftar till att sjukvårdspersonal mer aktivt ska söka upp kvinnomisshandels fall, men få studier har undersökt på vilka villkor de utsatta kvinnorna vill diskutera ämnet. Syftet med denna studie var alltså att avgöra hur väl till mods kvinnorna kände inför att identifiera och diskutera kvinnomisshan- del på akutmottagning och med vem. Teoretisk referensram anges ej.
Metod
Beskriver väl hur urval, design och datainsamling gått till, dock mycket fåordig ana- lys. Ett frågeformulär med 10 frågor delades ut av sjuksköterskor till lämpligt utvalda vuxna kvinnor, oavsett åkomma eller sjukdomstillstånd, som under en två månaders
Bilaga 3 Sida 6 (11)
mottagningen fanns på ett universitetssjukhus, den andra på ett sjukhus beläget i en mer välbeställd förort. Av praktiska skäl exkluderades kvinnor som kom direkt in med ambulans. Kvinnorna fyllde anonymt i formuläret och lade det sedan i en box på inskrivningsdisken. De var inte tvungna att slutföra formuläret. Sammanlagt 243 sva- rade, varav 130 någon gång blivit utsatta för misshandel i en relation. Resultatfram- ställningen redovisas mycket kort och om validitet uppnåtts och i så fall hur framgår inte alls. Studien är etiskt granskad och etiska principer följs.
Resultat
Gruppens bakgrund samt svarsfrekvensen som är signifikant presenteras. I löpande text redovisas frågorna en efter en samt dess svarsfrekvens och det alternativ kvin- norna valde. Det var ingen signifikant skillnad vare sig när det gällde svaren mellan de båda akutmottagningarna eller när svaren från nuvarande/före detta offer jämför- des med kvinnor som aldrig varit utsatta för kvinnomisshandel. Svarar på syftet och styrker därmed fenomenet.
Diskussion
Noggrann och väl utförd resultatdiskussion, men studiens styrka och svagheter tas ej upp. Forskarna belyser att studiens resultat samstämmer med flera andra studiers re- sultat genomförda på akutmottagningar och tar upp exempel på detta. Studiens klinis- ka tillämpning beskrivs på ett bra sätt. Ett formulär där patientens allmänna hälsohi- storia tas upp och bland annat skulle innefatta frågor liknade denna studies skulle delas ut vid inskrivningsdisken som en rutinåtgärd vid varje vårdtillfälle. På så sätt skulle sjukvårdspersonal lättare kunna identifiera kvinnomisshandelsoffer. Slutsatser dras rörande de viktigaste upptäckterna.
Referenser
Nio stycken referenser vilket gör listan kort och lättöverskådlig.
6. Moore, Zaccaro & Parsons (1998) Attitudes and practices of registered nurses to-
ward women who have experienced abuse/domestic violence.
Titel
Lagom lång då den innehåller 14 ord. Återspeglar studiens innehåll och gruppen som studerats.
Abstrakt
Är lite för långt. Presenteras med underrubriker vilket gör det lätt att utläsa syfte, me- tod, urvalsgrupp, huvuddragen i resultatet samt forskarnas slutsatser.
Introduktion
Utförlig med många hänvisningar till tidigare studier och litteratur och visar därmed varför behovet av denna studie finns. Syftet med variabler som skulle studeras är väl beskrivit; att identifiera och jämföra attityder om kvinnomisshandel hos sjuksköters- kor som jobbar med mödravård i primärvården, på sjukhus och privata praktiker. Te- oretisk referensram saknas.
Bilaga 3 Sida 7 (11) Metod
Forskarna beskriver datainsamlingsmetod, urvalet, forskningsdesignen samt förklarar hur de uppnådde validitet. I denna deskriptiva studie ingick 275 sjuksköterskor, som deltog i en konferens i North Carolina. De fick fylla i ett frågeformulär rörande deras förberedande utbildning, hur de screenade för kvinnomisshandel, attityder och per- sonliga erfarenheter relaterade till kvinnomisshandel. Etiska aspekter följs, men om artikeln är etiskt granskad framgår inte.
Resultat
Presenteras med hjälp av underrubriker och tabeller. Stor del av resultatet var dock inte signifikant.
Diskussion
Resultatet tolkas och slutsatser dras. Konsekvenser resultatet kan komma få för sjuk- sköterskors utbildning och arbete, samt implikationer för framtida forskning presente- ras under egna rubriker. Forskarna är medvetna om begränsningen med att ha använt sig av ettbekvämlighetsurval, men förklarar att det är kosteffektivt när man närmar sig ett tidigare outforskat område.
Referenser
Anges i bokstavsordning.
7. Stenson, Saarinen, Heimer & Sidenvall (2001) Women’s attitudes to being asked
about exposure to violence.
Titeln
Innehåller nio ord och speglar artikels syfte. Fenomenet beskrivs men inte den utval- da gruppen.
Abstrakt
Använder rubriker vilket gör den lättöverskådlig. Innehåller alla nödvändiga uppgif- ter. Väcker intresse.
Introduktion
Både litteratur inom aktuella ämnesvalet och tidigare forskning tas upp och ger läsa- ren en bra inblick i ämnet. Forskarna har inte kunnat hitta studier angående kvinnors attityder om att bli utfrågade angående kvinnomisshandel och lyfter därför fram bety- delsen av deras studie. Syftet med studien var att undersöka kvinnors attityder till att bli utfrågade under och efter graviditet av sin barnmorska om utsatthet av kvinno- misshandel. Även vilka konsekvenser resultatet kan komma få i sjukvårdsarbetet tas upp. Teoretisk referensram saknas.
Metod
Bilaga 3 Sida 8 (11)
innefattade våld, samt en uppföljningsfråga på hur de upplevde att bli utfrågade angå- ende våld. Alla kvinnor som skrevs in före 32:a graviditets veckan samt sedan även födde sitt barn i Uppsala mellan september 1997 och februari 1998, totalt 1120 kvin- nor deltog. De kvinnor som vid varje besök hade nära anhörig med sig eller då kvin- norna inte kunde erbjudas lämplig tolk, totalt 46 stycken exkluderades från att delta. Utförlig beskrivning av hur bearbetning och analysering gått till samt hur validitet uppnåtts. Studien är etiskt godkänd och etiska aspekter som tagits hänsyn till kan tyd- ligt utläsas genom hela forskningsprocessen.
Resultat
Innehåller de fynd som framkommit och redovisas i teman med underrubriker. Pre- senteras i löpande text, styrks med citat och tabeller. Resultatredovisningen avslutas med en kort summering.
Diskussion
Resultaten tolkas. Slutsatser om innebörden av upptäckterna, det vill säga hur ökad kunskap hos vårdgivaren kan leda till att de vågar fråga kvinnorna om misshandel och genom det på bästa sätt kunna erbjuda dem fortsatt hjälp, presenteras under egen rubrik. Bortfall och begränsningar beskrivs, men har ingen signifikant betydelse för resultattolkningen. Forskarna poängterar dock att de kvinnor som exkluderades från studien kan vara en grupp med överrepresentation av misshandlade kvinnor, då de vid varje besök hade sin man med sig. Forskarna vet sedan tidigare att misshandlande män har större kontrollbehov än den manliga populationen generellt.
Referenser
Avslutar artikeln och är relevant samt up to date.
8. Wendt Mayer (2000) Female domestic violence victims: Perspectives on emer-
gency care.
Titeln
Innehåller åtta ord. Bra titel som beskriver gruppen som studerats samt studiens ka- raktär.
Studien presenteras inte med rubriker enligt Polit et al (2001), men forskaren har de- lat in studiens gång under andra rubrikbenämningar. Inledningen visar tydligt på vik- ten av aktuell studie och leder läsaren in på ämnet med hjälp av litteraturgenomgång- en. Här redovisas även nyckelorden och den teoretiska referensramen. Syftet; att be- skriva misshandlade kvinnors uppfattningar och upplevelser av bemötandet på akut- mottagningar vilket skulle fastställas med hjälp av fyra forskningsfrågor. Forskaren namngiver inte metoden som använts i studien, men beskriver väl urval, datainsam- ling, analys och verifikation av studien samt att etiska aspekter noga tagits hänsyn till. Alla kvinnor, ungefär 60 stycken, boendes på ett härbärge för misshandlade kvinnor i sydöstra USA blev tillfrågades om de ville ingå i studien. 35 stycken av dessa var intresserade av att delta, varav alla någon gång sökt hjälp på akutmottagning för sina våldsrelaterade skador. Kvinnorna delades in i grupper och fick besvara ett
Bilaga 3 Sida 9 (11)
frågeformulär med 13 ja/nej frågor och vid varje möte utveckla sina svar i en grupp- diskussion.
Resultat
Forskaren presenterar sina upptäckter i form av teman som utgår från de fyra forsk- ningsfrågorna. Resultatet stärks av citat. Även hur stor del av kvinnorna som stödde respektive tema redovisas uttryckt både i procent och i antal.
Diskussion
Sammanfattning av de teman som presenterades i resultatet synkroniserat med svar på de fyra forskningsfrågorna utformade utifrån frågeformuläret och den teoretiska referensramen. Slutsatser dras och forskarna menar att urvalets varierande kulturtill- hörigheter, språk och det faktum att kvinnorna var i olika skeden i sin livsstilsföränd- ring kan ha påverkat studiens utgång, dock inte av signifikans. Slutligen avslutas arti- keln med hur fortsatta studier kan bidra till att förbättra omvårdnaden för misshandla- de kvinnor på akutmottagningar.
Referenser
Är komplett och i bokstavsordning. Efter att vi granskat referenslistan, såg vi att fors- karen använt sig av flera artiklar som vi själva tidigare granskat, vilket gör den myck- et relevant för ämnet.
9. Woodtli (2000) Domestic violence and the nursing curriculum: Tuning in and tun-
ing up.
Titeln
Innehåller 11 ord. Beskriver artikelns karaktär, men varken urvalsgruppen eller det centrala fenomenet återspeglas. Relevant titel, men kunde ha varit mer utförlig.
Abstrakt
Kort sammanfattning av denna studies behov, dess syfte, metod samt klinisk tillämp- ning. Själva resultatet saknas.
Introduktion
Läsaren får en utförlig förståelse för ämnet via bakgrundlitteraturen som leder fram till syftet; att identifiera och beskriva den grundläggande kunskap och färdigheter som sjuksköterskor behöver för att kunna ge kompetent omvårdnad till kvinnor som är involverade i kvinnomisshandel. Dessutom undersöks sjuksköterskors attityder rörande kvinnomisshandel. Forskaren har valt att dela in litteraturgenomgången och den teoretiska strukturen under egna rubriker, vilket gör att läsaren får en bra över- blick och lätt kan hitta informationen.
Metod
Bilaga 3 Sida 10 (11)
och forskningsfrågorna.13 speciellt utvalda hälso- och sjukvårdsarbetare i sydvästra USA fick delta i intervjuer som individuellt relaterades till deras erfarenheter av att