Artikeln är kritiskt granskad enligt de kriterier som anges i Polit m.fl. (2001).
Drake m.fl. (2002) Perceptions of Occupational Stress and Strategies for Avoiding Burnout: Case Studies of Two female Teacher-Coaches.
Titeln: Ger svar på vilken typ av studie och beskriver fenomenet och population:
uppfattning om hur yrkesrelaterad stress hos 2 kvinnliga lärare/tränare – den är relevant och speglar innehållet, innehåller ca: 16 ord.
Abstract: Redogör inte forskarnas syfte och frågeställning tydligt. Metoden redo-
visar att intervjuer gjordes under en 4 mån. period, men inte vilken typ av studie. Resultatet redovisas tydligt och kortfattat.
Introduktion: Första mening besvarar forskningsproblemet. Strukturen är bra,
uppdelad i stycken under rubriker och redogör för relevant litteratur.
Metoden: Svarar på att det är en intervjubaserad kvalitativ fall - studie som gjorts.
Forskarna påtalar sina begränsningar: Subjektiv framtoning, men menar att det gjorde det möjligt för dem att sätta sig in i deltagarnas roll. – De gjorde jämförelse av sina resultat med andra forskarstudier, gjorde inom samma ämne för att kunna styrka sina resultat. Redogör att lärarna är utvalda från en grupp på 8 kvinnliga high-school lärare/tränare=dubbelroll. De fick använda ett test Maslach Burnout inwentory (MBI) som är en exakt metod för mätning av utbrändhet. Utförlig be- skrivning av datainsamling och hur detta har analyserats redovisats. Etiska aspekter som att deltagarna tar del av och godkänner skrivna rapporter genom- förts. Ingen utförligare beskrivning av de två deltagarna görs här.
Resultaten: Resultaten av dataanalysen är tydlig redovisad under rubrikavsnitt. De
återges objektivt och deskriptivt.
Diskussionen: Forskarna framhåller vikten av att fortsatta studier görs på kvinnor,
de menar att mycket forskning, fr.a. fall – kontroll studier, finns att tillgå inom ämnet, men de flesta studier har gjorts på män. Tidigare studier som gjorts i ämnet belyser inte några coping faktorer , men denna studie lyfter fram coping som en stress buffert. Forskarna tydliggör att fortsatta studier om stress, utbrändhet och coping strategier är nödvändigt.
Vår slutsats: Eftersom urvalsgruppen bestod av 2 personer kan validiteten ifråga-
sättas vad gäller en generalisering.
Artikeln är kritiskt granskad enligt de kriterier som anges i Polit m.fl. (2001).
Callaghan m.fl. (2000) Factors related to stress and coping among Chinese nurses in Hong Kong.
Titeln är relevant till artikelns innehåll, kanske något kort. Urvalsgrupp anges,
men inte kön och inte heller vilken typ av studie som genomförts.
Abstract: Redogör för forskarnas syfte och frågeställning, samt att deltagarna val-
des ut med hjälp av ett stratifierat slumpmässigt urval från en yrkesorganisations medlemslista.
Introduktionen: Forskarna redogör för forskningsproblemet och knyter an till re-
levant litteratur.
Metoden: En kors – sektionell enkät undersökning där bl.a. tre faktorer skulle be-
svaras; anspänning/spändhet p.g.a. arbete, kroppslig anspänning, samt generell utmattning och oro genomfördes i urvalsgruppen. Ytterligare faktorer som den individuella upplevelsen av stress och coping lyfts fram av forskarna och redovi- sas under egna rubrikavsnitt. Även etiska aspekter har tagits upp under en egen underrubrik. En utförlig beskrivning av datainsamling och analys redovisas objek- tivt och deskriptivt.
Resultaten: Forskarna lyfter fram resultaten med hjälp av tabeller. Dessa redovi-
sas systematiskt under olika rubrikavsnitt på ett objektivt sätt.
Diskussion: I redogörelsen för bias och confounders lyfter forskarna fram att fak-
torer som t.ex. den kulturella skillnad som kan finnas vad gäller upplevd hälsa och livssyn hos olika folkgrupper kan ev. påverka resultatens signifikans. De redogör även för studiens begränsningar genom att belysa att av alla de 500 som frågefor- mulären hade skickats till svarade bara 1/3, vilket är under 50% och detta kan kanske minska studiens trovärdighet. Men forskarna menar samtidigt att även om gensvaret var så litet hade nog resultaten inte blivit annorlunda. De lyfter även fram att man kan inte bortse från att deltagarna kan ha varit oärliga när de svarade på enkäten.
Referenserna: Dessa är “up to date”.
Vår slutsats är den att kanske kunde titeln redogjort tydligare för vilket kön som
skulle studeras, samt vilken typ av studie som genomförts, då den ändå var lite för kort.
Artikeln är kritiskt granskad enligt de kriterier som anges i Polit m.fl. (2001).
Shiu (1998) Work and family role juggling and mood states of Hong Kong public health nurses with children.
Titeln: Den beskriver det centrala fenomenet och population, men inte vilken typ
av studie.
Abstract: Lyfter fram syfte, metod: ”experience sampling method”. En redogö-
relse för två större resultatfynd belyses. Lyfter fram resultatens relevans för sjuk- sköterskor.
Introduktion: Syftet lyfts fram och tydliggörs med hjälp av relevant litteratur.
Strukturen är väl utformad, bl.a. med hjälp av rubriken ”Background to the study”, detta avsnitt speglar forskningsproblemet mycket väl. Forskarna lyfter fram att studien erbjuder kunskap.
Metoden: För att besvara syftet så används; ”experience sampling method”, vars
innebörd beskrivs uttömmande. En redogörelse för urvalsgrupp, population och urvalskriterier återfinns. Etiska aspekter som; ”informed concent” ”right to withdraw” och ”anonymity” lyfts fram. Forskarna lyfter fram ev. kulturell bias – de mätinstrument som användes var utformade av engelsktalande forskare och urvalsgruppen bestod av kinesiska kvinnor, som inte är engelsktalande. Dessa mätinstrument översattes, men att få den exakta översättningen är nästan omöjlig Forskarna redogör för dataanalys i ett separat avsnitt.
Resultaten: Forskarna har valt att redogöra för deltagarnas olika åldrar och antalet
barn per kvinna i resultatdelen, vilket de inte har gjort tidigare. De olika variab- lerna och faktorerna redovisas tydligt i tabeller.
Diskussionen: Forskarna lyfter bl.a. fram att resultaten belyser, att det i urvals-
gruppen fanns lite ”family role juggling”. Det redogör för med hjälp av andra stu- dier utförda bl.a. i USA, att en jämförelse har gjorts med andra kvinnliga yrkes- grupper och flertalet av dessa har påvisat mer ”family role juggling”. Forskarna belyser att detta kan förklaras med hjälp av kulturella faktorer. Begränsningar som t.ex. att urvalsgruppen var liten, samt att en chefsposition inte kan generaliseras lyfts fram. De redogör för teorins användbarhet för utveckling och förbättrande omvårdnad.
Referenserna: De flesta är från början av 90-talet, vilket vi anser är ”up to date” Vår slutsats: Titeln väcker ett intresse till fortsatt läsning. Diskussion är något
lång.
Artikeln är kritiskt granskad enligt de kriterier som anges i Polit m.fl. (2001).
Hattar-Pollara m.fl. (2003) Multiple Role Stress and Patterns of Coping of Egyp- tian Women in Clerical Jobs
Titeln: Är relevant till artikelns innehåll och anger populationen, men inte typen
av studie.
Abstract: Redogör för forskarnas syfte och frågeställningen tydligt. I metodbe-
skrivning belyser forskarna att de använde sig av ” Women`s Role Interview Pro- tocol (WRIP)” för datainsamling. De lyfter fram att data har analyserats och hur, men inte under hur lång tid data samlades in. En kortfattad presentation av resulta- tet återfinns.
Introduktion: Forskningsproblemet lyfts fram med hjälp av relevant litteratur. Metoden: Populationen beskrivs, urvalskriterier är specificerade, hur urvalet gjor-
des, samt hur många som ingick redovisas.” Women`s Role Interview Protocol (WRIP)” är en semistrukturerad intervjuguide som översattes från engelska till arabiska. Den fokuserar på att få fram deltagarens beskrivning av den dubbla rollen, stressen de upplever, samt deras stresshanterings mönster. Insamlad data var analyserad med hjälp av en kvalitativ metod. Det anges inga ev. bias i studien.
Resultaten: Forskarna fick fram fyra olika stressorer som deltagarna utsattes för;
arbetsstress, stress relaterad till mamma rollen, stress relaterad till äktenskapet, samt relationsstress. Dessa lyfts fram tydligt under egna rubrikavsnitt.
Diskussionen: Forskarna menar att resultaten som framkom av studien visar att
kvinnan utsätts för särskilt mycket stress då hon förväntas att klara av både sin arbetsroll och familjeroll. Anknytning till relevant litteratur som stödjer forskarnas resultat finns. En redogörelse för ev. bias eller begränsningar saknas.
Referenser: De artiklar som författarna använt sig av är relevanta och de flesta är
”up to date”.
Artikeln är kritiskt granskad enligt de kriterier som anges i Polit m.fl. (2001).
Lundberg m.fl. (1999) Psychophysiological Stress Responses, Muscle tension, and neck and Shoulder Pain Among Supermarket Cashiers.
Titeln: Den är relevant till artikelns innehåll och beskriver det centrala fenome-
net, samt vilken population, dock inte vilket kön som ska belysas. Typ av studie framkommer ej.
Abstract: Syftet framkommer, metoden beskrivs och forskarnas resultat lyfts
fram tydligt.
Introduktion: En redogörelse för psykologisk stress och symtom som muskelan-
spänning, samt hur dessa står i relation till varandra belyses med hjälp av tidigare egna studier och annan relevant litteratur. Forskarna presenterar studien som ”real-life study”. Ingen teoretisk metodbeskrivning finns. Forskarna menar att studien har relevans och kan erbjuda kunskap.
Metoden: Den ger er en bra beskrivning om hur populationen valdes ut, arbetssi-
tuationen, t.ex. obekväma arbetsställningar, muskelrelaterade symtom i nacke, axlar, rygg, samt arbetsbelastning. Forskarna redogör också för hur de korrigerade
antalet variabler, bl.a. gällande negativ arbetsstress. Vidare under stycket
”Missing Data” redogör de för säkerhetsmetoder som hjälper till att korrigera för bias. Här redovisas också att en etisk kommitté har granskat forskarnas tillväga- gångssätt.
Resultaten: Forskarna redogör i sin analysupptäckt bl.a. för kassörskornas dag-
boksanteckningar där det framkom att stressupplevelse och muskelanspänning ökade under arbetstid, samt att kvinnorna upplevde mer stress och muskelanspän- ning efter arbetsdagens slut. Det framkom även enligt forskarna, i dessa anteck- ningar att upplevelsen av stress och muskelanspänningar inte fanns under en fri- dag/ledig arbetsdag. Detta styrks även av resultaten vad gäller nivån av kateko- laminer, EMG – mätning, hjärtfrekvens och blodtryck. Tabeller används för att tydliggöra resultaten.
Diskussionen: Forskarna lyfter fram att en ökning av sympatikusaktiviteten var
påtagligt hög hos kvinnliga kassörskor i jämförelse med andra kvinnliga yrkes- grupper som har undersökts i andra studier. Med detta resultat belyser forskarna vikten av förslag till kompletterande läsning. Bias lyfts fram på så sätt att de kvin- nor som rapporterade smärta också rapporterade muskelanspänning, ångest och psykosomatiska symtom. Men forskarna påpekar att detta inte står i relation till upplevd arbetsglädje.
Referenserna: De flesta är ”up to date”.
Vår slutsats: Titeln väcker ett intresse att läsa artikeln. Men vilken typ av studie,
en tvärsnittstudie, framkommer inte förrän i diskussionsdelen och en presentation av denna borde kanske ha gjorts lite tidigare.
Artikeln är kritiskt granskad enligt de kriterier som anges i Polit m.fl. (2001).
Sandsjö m.fl.(2000) Trapezius muscle activity, neck and shoulder pain, and sub- jective experiences during monotonous work in women
Titeln: Den speglar artikelns innehåll, beskriver det centrala fenomenet, samt vil-
ken population som studeras. Typ av studie framkommer inte.
Abstract: Forskarna belyser sitt syfte med studien och en relativt klar bild av arti-
kelns innehåll lyfts fram. Resultatens relevans för sjuksköterskan anges inte.
Introduktion: Med hjälp av relevant litteratur tydliggör forskarna syfte och fråge-
ställning. Någon teoretisk metodbeskrivning fram går ej.
Metoden: Forskarna lyfter fram att de har använt sig av ett frågeformulär och
EMG (en metod som mäter muskelns elektriska aktivitet) för att kunna besvara sin frågeställning. Det framgår även att forskarna har tagit hjälp av ”MyoGuard de- vice”, ett mätinstrument för att analysera EMG aktiviteten. De redogör tydligt för population och urvalsgrupp, samt urvalskriterier. Etiska aspekter eller ev. bias nämns ej.
Diskussionen: I sin diskussion lyfter forskarna fram att då en jämn nivå av mus-
kelvila, både i den dominanta sidan och i den icke dominanta sidan i smärtgrup- pen påvisar en bilateral aktivering. De belyser att istället för att begränsa sina ax- elrörelser borde en stabilitet av axelrörelserna göras för att ev. minska smärtan i längden. Forskarna betonar också att det är av vikt att det borde finns individuella arbetsstationer, då vissa människor är långa och andra korta. En sådan åtgärd kan minska belastning och smärta i axlar och nacke. Några begränsningar och ev. bias lyfts inte fram.
Referenserna: De är ”up to date” och relevanta.
Vår slutsats är den att diskussionen kanske är något kort, samt att en teoretisk
metodbeskrivning i detta avsnitt hade tydliggjort artikelinnehållet mer.
Artikeln är kritiskt granskad enligt de kriterier som anges i Polit m.fl. (2001).
Guzzetta m.fl. (1989) effects of relaxation and music therapy on patients in a cor- onary care unit with presumptive acute myocardial infarction.
Titel: Fenomenet och population lyfts fram, men inte vilken typ av studie. Abstract: Syftet lyfts fram. Forskarna redogör för att det är en experimentell stu-
die. Metoden, vad som upptäcktes, samt resultatet belyses – inget om resultatens relevans för sjuksköterskan lyfts fram.
Introduktionen: Forskarna lyfter fram syftet med hjälp bl.a. av relevant litteratur
som redogör för tankar, känslor attityder m.m. Dessa faktorer är kapabla till för- ändringar i bl.a. det autonoma och endokrina systemet, samt i immunsystemet. För patienter med hjärtsjukdom kan en förhöjd produktion av de hormoner och signalsubstanser som ingår i dessa system vara direkt dödlig. Forskarna redogör för sin hypotes, den var att undersöka om en signifikant skillnad vad gäller upp- levd stress hos hjärtsjuka patienter på en hjärtvårdsavdelning gick att fastställa då de exponerades för bl.a. musik i terapisyfte och avslappning som meditation. Lä- sarna sätts in i forskningsproblemet med hjälp av relevant litteratur.
Metod: Enligt forskarna är denna studie en sann experimentell, före och efter –
test. Upprepande mätningsmetoder användes. Population, urvalskriterier, hur ur- valet gjordes samt hur många, har en tydlig redogörelse. I detta stycke redogör forskarna även för oberoende/beroende – variabel.
Redogörelse för säkerhetsmetod återfinns: den stresstemp som användes vid mät- ning av perifer temp, t.ex. patient indexfinger var individuell för att minimera ev. bias. Etiska aspekter har beaktats. Data insamling, samt hur detta har analyserats framkommer tydligt och detta återgets objektivt.
Resultat: Tydliga tabeller används för redovisning och kompletterande text redo-
gör för analysupptäckt. Forskarna lyfter fram att musik terapi var mer effektivt än avslappningsmetoden, meditation, vad gäller en stressänkande effekt.
Diskussion: Forskarna lyfter fram en omvårdnadsaspekt och redogör för den un-
terande studier bör göras vad gäller musikterapins effekt på längre sikt. Detta för att patientgruppen som utsattes för exponeringen fick en mer och mer gynnsam effekt av musiken, under de två dagar som studien på gick. Forskarna lyfter fram vikten av att sjuksköterskan bör lära sig bl.a. musikterapi – teknik för att hjälpa patienter till psykosomatisk återhämtning.
Referenserna är ”up to date”
Vår slutsats är den att det är en bra och lätt överskådlig litteraturstudie som lever
upp till Polit m.fl. (2001) kriterier.
Artikeln är kritiskt granskad enligt de kriterier som anges i Polit m.fl. (2001).
Knight m.fl. (2001) Relaxing Music Prevents Stress-Induced Increasing in Sub- jective Anxiety, Systolic Blood Pressure, and heart Rate in healthy Males and Females
Titeln speglar artikelns innehåll och anger populationen, men ger inte svar på vil-
ken typ av studie det är.
Abstract: Redogör för forskarnas frågeställning och syfte. Metod och urval besk-
rivs. Vad som upptäcktes var bl.a. att stress ökade ångest, hjärtfrekvens och blod- tryck, samt att denna ökning minskade vid exponering av musik.
Introduktion: Forskarna lyfter fram forskningsproblemet. De redogör för vad som
har upptäckts tidigare i ämnet, med hjälp av relevant litteratur bl.a. att en expone- ring av avslappnande musik har en sänkande effekt på individuell ångest och psy- kologiskt stress hos patienter.
Metoden: Populationen definieras, urvalskriterier är specificerade, hur urvalet
gjordes och hur många som ingick i studien redovisas. Forskarna använde sig av musikstycket ”Pachelbel`s canon in D major”, och ”The State Trait Anxiety In- ventory” en metod som mäter olika egenskaper och nivåer av individuell ångest, samt av en enkät som skulle besvaras. Data analysen har forskarna gjort objektivt och deskriptivt, men några etiska aspekter framkommer inte.
Resultaten: Redovisas med hjälp av tabeller och figurer. Texten lyfter fram hur
tabeller och figurer skall avläsas. Detta redovisas objektivt och deskriptivt.
Diskussionen: Forskarna menar att den stora upptäckten att avslappnande musiks-
tycke sänker individuell ångest är överensstämmande med tidigare studier. Upp- täckten att musik även förebygger stressframkallande förändringar är anmärk- ningsvärda, då tidigare forskning inte har varit helt överensstämmande, speciellt när det gäller blodtryck och hjärtfrekvens, menar forskarna att det behövs ytterli- gare studier för det senare. Varken bias eller begränsningar har redovisats.
Referenserna är ”up to date”, men där finns några artiklar som är lite äldre, men
Vår slutsats är den att titeln väcker ett intresse hos läsaren. För att styrka reliabili-
tet så skulle kanske en redovisning av bias och begränsningar ha tydliggjorts.
Artikeln är kritiskt granskad enligt de kriterier som anges i Polit m.fl. (2001).
Rodham m.fl. (2002) Work stress: an exploratory study of the practices and per- ceptions of female junior healthcare managers.
Titeln: Den är relevant till artikelns innehåll och talar om vilken typ av studie det
är, vilken population det gäller, samt urvalsgrupp.
Abstract: Ger svar på vilken typ av studie det är och vad syftet är, samt urvals-
grupp. Forskarna ville undersöka uppfattningar och tillämpningar relaterat till upplevd arbetsstress hos yngre föreståndare inom sjukvården. Resultaten redovi- sas kortfattat, tydligt och objektivt.
Introduktion: Forskarna redogör för det centrala fenomenet och forskarproblemet.
De belyser att fenomenet upplevd arbetsstress har upptäckts vara kostsam för en organisation och lyfter fram detta med hjälp av relevant litteratur.
Metod: Svarar på att det är en intervjubaserad kvalitativ studie, att dagboksan-
teckningar genomfördes i perioder, med en vecka åt gången för att lättare fast- ställa faktorer som påverkar. Ett slumpmässigt urval gjordes på National Health Service i London, via ett medlemsregister. Vid analys av data har forskarna an- vänt sig av ”grounded theory”. Intervjuerna bandades, men forskarna redogör inte för om etiska kriterier beaktades, eller vad som hände med materialet när de var klara med studien.
Resultatet: Forskarna har i sina resultat använt sig av citat och underrubriker vil-
ket ger en tydlig och objektiv redovisning av insamlad data.
Diskussion: I sin diskussion lyfter forskarna fram att deltagarna var för det mesta
ovetande om potentiella stressorer som kunde relateras till arbetsuppgifter och då detta belystes hade de flesta en begränsad kunskap om vilka faktorer som kan på- verka. Forskarna betonar att fortsatt forskning om unga ledares allmänna uppfatt- ning om stress är av vikt. Då studien enbart har gjorts med 6 deltagare menar forskarna att en hänsyn till ev. bias och confounders bör beaktas.
Referenser: Dessa är ”up to date”.
Vår slutsats är den att eftersom syftet var att belysa yngre ledares uppfattning om
arbetsrelaterad stress, så kanske det hade varit lämpligt att lyfta fram deltagarnas ålder.
Artikeln är kritiskt granskad enligt de kriterier som anges i Polit m.fl. (2001).
Lindholm m.fl. (2003) Nurse managers` professional network, psychosocial re- sources and self-related health
Titeln: Är relevant och speglar innehållet – Population återges och även det cen-
trala fenomenet lyfts fram, men den beskriver inte vilken typ av studie som ge- nomförts.
.
Abstrac: Forskarnas syfte lyfts fram och tydliggörs. Metod och urval beskrivs,
frågeformulär med självbesvarande innehåll, vad som upptäcktes; bl.a att ett lågt stöd från arbetskollegor gav stöd för en låg självupplevd hälsa. Relevans är tydlig.
Introduktion: En redogörelse för vad som har upptäckts tidigare inom ämnet görs
med hjälp av relevant litteratur, bl.a. att ett nätverk bestående av arbetskollegor