Litteraturen inom området var begränsad på så vis att neuropedagogik som begrepp är relativt nytt. Till exempel går det inte att finna i Nationalencyklopedin. Jag upplever att
neuropedagogik som forskningsfält är relativt ungt. Däremot finns det en hel del litteratur som behandlar ämnet, vilket jag har använt mig av för att undersöka vilken undervisning som utvecklar elevernas inlärningspotential på bästa sätt efter deras förmåga. De källor jag använt mig av känns mycket tillförlitliga och uppvisar en rad likheter vilket stärker dess trovärdighet. En del av den valda litteraturen refererar till annan vald litteratur, vilket visar på att de berör varandras innehåll. Jag har även valt att ta del av litteratur som beskriver teorier om
undervisning ur ett historiskt perspektiv för att jämföra dessa med neuropedagogiken. Mina två empiriska undersökningar anser jag kompletterade varandra och gav en allsidig bild av problemområdet. Vid min observation anser jag att jag fick svar på frågan om hur de olika perceptionerna var representerade hos ett bestämt antal elever. Det visas tydligt i resultatet att olika elever har olika inlärningsstrategier. Den strategi som är mest utvecklad skiljer från individ till individ. Valet av observationstillfällen var bra då de genomfördes på samma tid och plats med samma elever. Det var enkelt och lätt att observera då det endast var en elev i taget. Genom mätmetoden går det att utläsa och urskilja mönster. Sådant som kan ha påverkat mätresultatet är tidvalet på dagen då eleverna observerades. Beroende på om
24
eleverna var pigga eller trötta så inverkar det på hur koncentrerade eleverna var. Nattsömn, stress, motivation och fysisk hälsa är också faktorer som kan ha påverkat resultatet. En annan orsak till hur resultatet fallit ut kan också vara på vilket sätt försöksledaren framför
informationen muntligen. Gem, sockerbit, gem, spelpjäs. Beroende om det sägs entonigt eller med rytm kan det ge olika utslag. Därför valde jag att säga det på samma sätt. En svaghet med observationen är att antalet elever i undersökningsgruppen var relativt få, vilket kan innebära att den inte ger en representativ bild hur det är generellt. Genom att få med pedagogernas tankar och upplevelser inom området tycker jag att validiteten för arbetet stärktes ytterligare. Att endast intervjua två pedagoger kunde också ha varit sårbart vid frånvaro, något som kunde ha äventyrat undersökningen om någon av pedagogerna blivit sjuka. För att undvika detta så kunde det ha varit bättre att observera och intervjua fler elever och pedagoger. Något som kan ha haft betydelse för utslaget av intervjun var att den intervjuade kände att intervjuaren sitter inne på de ”rätta” svaren. Jag var därför noggrann med att förklara att det var dennes syn och åsikter jag ville höra och att det inte fanns några ”rätta” svar. Hur jag som intervjuare ställde frågorna, tonläge och kroppsspråk är också sådant som kan ha påverkat utslaget. Det hade varit intressant att få göra flera observationer och intervjuer vid fler tillfällen med ett större antal personer under en längre tid. Vad hade hänt om eleverna hade fått använda alla sinnen? Vilka mönster hade uppträtt om jag observerat en annan klass med andra klasslärare? Vad för resultat hade jag fått om jag jämfört pojkar och flickors inlärningsstrategier? Valet av
undersökning riskerar att bli missvisande på grund av för få tillfällen, för kort tid och för få deltagare. För att förstärka reliabiliteten ytterligare hade jag behövt göra om testet med samma personer igen eller med fler elever och pedagoger.
25
5 Diskussion
I mitt examensarbete har jag undersökt vad kunskap om elevers perceptioner kan tillföra undervisningen. Detta har jag gjort genom att undersöka hur perceptionerna är representerade hos ett bestämt antal elever och vilka undervisningsstrategier som pedagogerna använder i undervisningen samt hur pedagogerna resonerar kring detta.
Jag anser att undersökningen visar att i denna klass, vid dessa tillfällen med de elever och pedagoger så har eleverna påvisat att de har olika sätt att ta emot, bearbeta och återge
information. Hur pedagogerna själva tar in information verkar även påverka på vilket sätt de undervisar. Steinberg hävdar att han upptäckt ett mönster i resultatet vid Grinders mätmetod som visar att skolan och undervisningen traditionellt sett använder det sätt som visar sämst resultat för de flesta elever. ”Det vill säga att många tycker det är svårt att ta emot auditiv information för att sedan återge den visuellt”. Pedagogerna berättar, auditivt, och eleverna skall sedan redogöra skriftligen (prov) vad de har lärt sig. Steinberg menar också att pedagoger har en tendens av att undervisa på det sätt som de själva föredrar att ta till sig information.38 Trots det lilla undersökningsmaterialet i min undersökning visar det ändå på samma resultat som Steinbergs.
Pedagog A vänder sig mest till auditiva och visuella i sin undervisning och utgår från sig själv när hon beskriver vilken inlärningsstrategi som är mest utvecklad hos eleverna. Det är också intressant att se hur de flesta elever helst vill ta emot informationen visuellt. Vad beror det på? Beror detta på att de ”matas” av pedagogernas inlärningsstrategier och att de fått övat mest på detta och på så vis övat upp den inlärningsstrategin eller hade det varit så oavsett? Jag bedömer att utifrån det resultat undersökningen uppvisar är det mycket tänkvärt att se på
sina egna föreställningar kring inlärningsstrategier och bli medveten om att vad som är lättast och rätt för pedagogen inte behöver innebära det samma för eleven.
Pedagogerna arbetar efter liknande strategier i sin undervisning men på något olika vis. De känner till några undervisningsstrategier men arbetar inte efter någon gemensam uttalad strategi. Variationen i undervisningen är något som båda pedagogerna tycker är viktigt. Jag tolkar det som att pedagog A är mer traditionell i sin undervisning medan pedagog B tillhör den mer moderna stilen. Det kan tyckas vara bra så länge pedagogerna kompletterar varandra, men vad händer om båda pedagogerna vänder sig till endast en perception? Hur många elever får då undervisningen anpassad efter sitt behov?
38
26
I läroplanen står det att: ”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.”39
Min åsikt är att då all information kommer till oss via våra sinnen är det mycket
betydelsefullt för elever och pedagoger att känna till vilken strategi som fungerar bäst för att underlätta inlärning. Inlärning är något som upprepas varje lektion, varje dag av varje elev genom hela skolgången. Elevers inlärningsstrategier är en naturlig del av lärandet. För att få till stånd en sådan undervisning krävs ett mer medvetet sätt att undervisa. En medveten undervisningsmetod som stimulerar alla perceptioner. Genom detta arbetssätt tror jag också att fler elever skulle inkluderas i undervisningen och färre elever skulle vara i behov av åtgärdsprogram. Pedagogerna behöver ta hjälp av varandra, samarbeta och reflektera över undervisningen. Det kräver också mer tid och resurser än vad som idag läggs på denna del, menar jag. Den reflekterande delen tror jag många gånger prioriteras bort då pedagogerna känner sig tidspressade, vilket även pedagog A beskriver. I en klass med över 20 elever kan det ses som ett övermäktigt uppdrag. Trots detta visar ändå min undersökning att även i en liten elevgrupp på sex personer fanns det elever med olika perceptioner representerade. Detta tycker jag är tillräckligt starkt bevis för att undervisningen måste vända sig till fler sinnen. Det behöver inte ta varken mer tid eller resurser men kräver kanske nya sätt att tänka. Att filma sin egen undervisning för att få syn på den kan vara ett sätt tror jag. Ett annat sätt som har betydelse för undervisningen kvalitet tror jag är återkoppling och framåtsyftande
undervisning, vilket innebär att pedagogerna reflekterar kring vad som gick bra, vad som kan förbättras och vad som kan förändras.
Båda pedagogerna förklarar att kunskap om hjärnan och pedagogens undervisningssätt har stor betydelse för elevernas inlärning. Jensen menar att inlärningspotentialen är som störst när hjärnan lär för sin överlevnad, socialt, ekonomiskt, känslomässigt och fysiskt. I hjärnan är det olika aktiviteter som pågår samtidigt. Hjärnan består av olika delar som samverkar med varandra. Ingen del av hjärnan styr över resten av hjärnan.40
Min uppfattning är att pedagogerna lärt sig genom erfarenhet men att det fortfarande finns en del tveksamheter kring elevers olika inlärningsstrategier och hur elever och pedagoger kan använda sig av detta i den dagliga undervisningen för att underlätta inlärning. Jag upplever att de saknar konkreta och praktiska verktyg och att detta också får konsekvenser för vissa elever. Pedagog B vittnar om att det fortfarande är svårt att bryta mot det traditionella. Här tycker jag
39
Skolverket, 11-11-20. 40
27
att det behövs ett riktigt krafttag inom utbildningen. Skolan behöver följa med tiden och samhället. För det är den tid och det samhället som eleverna möter idag och i morgon. Alla inom utbildningsväsendet behöver således ha en ökad kunskap som ger ökad förståelse. En ökad förståelse ger ökad inlärning.
Mitt intryck är att många pedagoger är rädda för att göra fel. Robinson menar att
undervisningen snarare behöver förändras än reformeras. För att möjliggöra detta behövs en lärvänlig och tillåtande miljö där eleverna vill lära.41 För mig är det en självklarhet att ha en lärvänlig och tillåtande miljö för såväl elever, pedagoger som organisation.
Jag anser att neuropedagogik kan ge pedagogerna verktyg för att bedriva en bättre
undervisning. Att som lärare ha kunskaper om hjärnans funktion är som jag ser det ett sätt för att till vara ta elevernas resurser men också ett sätt för att nå resultat med sin undervisning. En inlärning som fungerar i praktiken. En pedagogik utformad efter elevernas
inlärningsstrategier. En pedagogik som tar till vara på hjärnas otroliga resurser. En pedagogik för alla sinnen. Detta ger i sin tur eleverna bättre möjligheter att lyckas med sin inlärning men också pedagoger bättre odds att lyckas med sin undervisning. I slutändan handlar det om ögon som ser, visuellt, öron som hör, auditivt, och om det ansvar pedagoger är villiga att ta,
kinestetiskt.