6.3.1 Observationer
Att se att TV/film var en del av barnens lek var lättast att se då barnen lekte inomhus och när det var flera barn som lekte. Detta är inte något som vi förvånades över, då barnen i den
35
kollektiva leken ofta samtalar om vad det är de leker. I den kollektiva leken var inte vår närvaro så tydlig som vid enskild lek, vilket också kan ha bidragit till att den kollektiva leken gav mer data.
När observationerna skedde utomhus var det svårare att se vad det var barnen lekte. Detta kan bero på att, vi i princip fick följa efter barnen för att få en uppfattning om vad det var de lekte. En annan anledning till att vi inte såg något samband med TV/film i leken utomhus, kan vara att de hade en större lekyta och fler lekmöjligheter till ensamma aktiviteter, så som att cykla och gunga.
Även i efterhand känns valet att göra observationer som en bra metod för vår studie. Trots det, är det vissa faktorer som kan påverka det resultat vi kommit fram till, som grundar sig på att vi valt denna datainsamlingsmetod. En av dessa kan vara att det krävs lång träning i att observera och registrera för att man sedan ska kunna konstatera vad man observerat (Knutsdotter Olofsson, 1993). Vi har endast vid ett fåtal tidigare tillfällen använt oss av observation som metod, därför har vi inte någon större erfarenhet av denna datainsamlingsform. Vårt deltagande i leken skulle bidra, trodde vi, till att vi fick en större insikt i vad det var barnen lekte och därmed bli lättare för oss att förstå leken och dess innehåll. Vi var medvetna om att ett deltagande i leken kunde göra det svårare för oss att föra anteckningar. En annan nackdel som Patel och Davidsson (2003) nämner vid deltagande observationer, är att en utomstående kan, i detta fall vi, störa gruppens naturliga beteende. Detta var vi också medvetna om och vid vårt första besök ägnade vi därför tid åt att bekanta oss med barnen. En annan anledning som slog oss, var att barnen listat ut vad det var vi ville observera. Hade de märkt att vi förde anteckningar när de pratade om något TV/film anknutet? Detta är svårt att ta reda på, men är något som en forskare måste ta i beaktande. Enligt Knutsdotter Olofsson (1993) kan barns beteende förändras på grund av att de vet att de observeras.
6.3.2 Intervjuer
Vetskapen att vi skulle komma att intervjua personalen och att de kände till vårt syfte samt att deras namn inte skulle avslöjas kan ha bidragit till att de kände sig mer avslappnade inför intervjutillfället. Då vi hade varit där vid tre tidigare tillfällen och skapat personliga relationer till lärarna bidrog det också, enligt Patel och Davidson (1991) till att deras motivation för intervjun påverkades. Meningen var att även den som antecknade skulle bidra med
36
följdfrågor. Men när man som vi är ovana intervjuare, är det näst intill omöjligt att ställa frågor samtidigt som man för anteckningar. Med anledning av de erfarenheter vi gjorde, tycker vi att det var bra att vi delade upp arbetsuppgifterna, det vill säga, en intervjuade och den andra förde anteckningar. Att vikarien och resurspersonen fick hela ansvaret för barngruppen samt att barnen var närvarande vid intervjutillfället kan ha bidragit till att lärarna kände sig stressade, men trots det ansåg vi att vi fick svar på de frågor som vi ställde. Lärarnas svar kan ha påverkats av att de visste vårt syfte med arbetet och vad vi ville få information om.
37
Referenslista
Cronholm, Margareta; Rydin Ingegerd och Schyller Ingela. (1978) Samspel mellan TV och
barns lek, moral och bildmognad. Sveriges Radio: Publik- och
programforskningsavdelningen 1978-11-14. MC, IR ISr/JH Proj nr 77 00 82 Denscombe, Martyn (1998) Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Feilitzen, von. Cecilia; Filipson, Leni & Schyller, Ingela. (1977) Blunda inte för barnens
tittande. Om barn, tv och radio nu och i framtiden. Lidingö: Sveriges radios
förlag.
Feilitzen, von. Cecilia. (2004) Mer Tecknat…? Animerade TV-program – marknad, utbud,
barn, föräldrar. Stockholm: Våldsskildringsrådet, nr. 31
Halvorsen, Knut (1992) Samhällsvetenskaplig metod . Lund: Studentlitteratur.
Hjort, Marie- Louise (1996) Barns tankar om lek, En undersökning av hur barn uppfattar
leken i förskolan. Malmö: Graphic Systems AB.
Jönsson, Annelis (1991) Tv en fostrare på gott och ont. Malmö Lärarhögskola, nr 726.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1987) Lek för livet. En litteraturgenomgång av forskning om
förskolebarns lek. Stockholm:HLS Förlag.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1991) Varför leker inte barnen? En rapport från ett
daghem. Stockholm: Sats Gotab.
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1993) Häften för didaktiska studier 43. Stockholm: T- Tryck. Lindqvist, Gunilla. (2002) Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Lotta (2003) Scener från ett mediepedagogiskt utvecklingsarbete i Kungsbacka
2001- 2003.Stockholm: EO Print.
Lärarförbundet (2002) Lärarens handbok. Skollag Läroplaner Yrkesetiska principer. Solna: Tryckindustri Information
Nordlund, Jan-Erik (1996) Television och socialisation – om televisionens betydelse för vår
verklighetsuppfattning. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidson, Bo. (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur
Rydin, Ingegerd (2000) Barnens röster. Program för barn i Sveriges radio och television
1925 – 1999. Nr 15 i en serie skrifter utgivna av Stiftelsen etermedierna i
38
Rönnberg, Margareta (1997) TV är bra för barn. Falun: AiT Scandbook
Rönnberg, Margareta (2006) ”Nya medier” – men samma gamla barnkultur?. Valdemarsvik: Akademitryck.
SVT (2006) Elektronisk http://svt.se/jsp/Crosslink.jsp?d=6213&a=72045. Tillgänglig 061212 Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
Forskning. Kompendium. Malmö Högskola: Annika Månsson
39 Till målsmän till barn på Sockerbagarens Förskola
Hej!
Vi är två lärarstuderande som går vår sista termin på Malmö Lärarhögskola. Vårt huvudämne är Barndoms och Ungdomsvetenskap. Under den här sista terminen ska vi skriva ett
examensarbete och har valt att skriva om hur TV/film påverkar barns lek. Vi tror att barns TV/filmtittande kan synas i deras lek. För att få material till vårt antagande önskar vi komma till ert barns förskola för att observera deras lek. Med observation menar vi att vi tittar när barnen leker och att vi för anteckningar kring den aktuella leken. Varken fotografering, video- eller ljudupptagning kommer att göras. För att vi ska veta vilka barn som får vara med i vår studie behöver vi deras namn, men både barnens och förskolans namn kommer att vara anonyma i vårt arbete.
Jag ger mitt medgivande till att mitt barn deltar i studien. Jag ger inte mitt medgivande till att mitt barn deltar i studien.
Om ni gett ert medgivande och har möjlighet, ber vi er att kort svara på nedanstående frågor.
Hur gammalt är ert barn? Pojke eller flicka?
Ser han/hon på barnprogram? I så fall, vilket?
Vilken kanal?
Har han/hon något favoritprogram på TV, eller någon favoritfilm? Vilket/vilken, i så fall?
Har ni sett att TV/film- tittandet har påverkat ert barns lek?
Naturligtvis kommer ni att få ta del av vårt arbete när vi är färdiga. Har ni några frågor angående arbetet får ni gärna kontakta oss.
Tack för er medverkan!
40 Intervjufrågor till pedagoger
Hur länge har du jobbat som förskollärare?
Hur länge har du jobbat på denna förskolan (denna barngruppen)? Har du någon utbildning? Vilken i så fall?
Vilket år tog du examen?
Vad innebär lek för dig i rollen som pedagog? Har barnen fri lek varje dag? Hur länge?
Ser ni lekar som är återkommande? Brukar det vara samma barn som leker?
Hur ser rollfördelningen i leken ut? Är rollfördelningen alltid densamma? Vem bestämmer?
I det dagliga arbetet på förskolan, kan ni se att TV eller film påverkar barn på något vis?
På vilket sätt märker ni det (samtal vid samling, måltider eller lek. Är det vid samtal mellan barn – barn, barn – vuxen, eller vuxen – vuxen)?
När barnen leker ser ni då några speciella teman i leken? T.ex. äventyr, dinosaurier m.m.