Kritisk granskning av egna studien

Som tidigare nämnts så har geografin varit problematisk att hantera eftersom det inte finns några tydliga rätt och fel gällande matchningar mellan orter. Detta löste vi genom att, i samrådan med personen som operativt gör matchningarna, att utgå ifrån tvättarna.

Därmed gäller antagandet att all hämtorder som går till en tvätt även kan matchas med kundorder som går ut från denna tvätt. Då vårt resultat främst handlar om att se vilken potential längre tidsfönster har i detta sammanhang så har detta antagande ansetts som tillräckligt tillfredsställande.

En brist i modellen är att det inte går att lägga ihop flera dagars tidsfönster till en helhet eftersom detta skulle ha resulterat i dubbelräkning av vissa kvantiteter. Detta innebär att resultatet per varje dags tidsfönster endast kan utläsas i isolation från de andra dagarnas tidsfönster. Detta är en brist som troligtvis skulle kunnat åtgärdas genom mer

avancerade kunskaper inom algoritmer och simulering.

En ytterligare brist med studien är att det endast är möjligt att analysera unika

kombinationer av tidsfönster, sorterare och ort. Detta eftersom volymerna från sorterare under året och volymerna till ort under året har liknande problematik för dubbelräkning som ovan. Detta eftersom modellen inte har någon funktion för att avräkna tillgång från sorterare eller efterfrågan vid orten.

37

Referenser

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur AB.

Bryman, A., & Bell, E., (2003). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB.

Carter, C. R., & Hendrick, T. E. (1997). Organizational determinants of time-based strategies and tactics. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 27(8), 445-458.

Chu, P. Y., Chang, K. H., & Huang, H. F. (2012). How to increase supplier flexibility through social mechanisms and influence strategies?. Journal of Business & Industrial Marketing, 27(2), 115-131.

Dougherty, P. J., & Pittman, P. H. (1995). Utilization of time-based strategies.

International Journal of Operations and Production Management, 15(2), 54-60.

Elia, V., & Gnoni, M. G. (2015). Designing an effective closed loop system for RTIet management. International Journal of Production Economics, 170, 730-740.

Fagerholt, K. (2000). Ship scheduling with soft time windows: An optimisation based approach. European Journal of Operational Research, 131(3), 559-571.

Fisher, M.L. (1997). What is the Right Supply Chain for Your Product. A Simple

Framework can Help You Figure out the Answer. Harvard Business Review, 1(997), 3-4.

Glock, C. H. (2016). Decision support models for managing returnable transport items in supply chains: A systematic literature review. International Journal of Production Economics.

Jacobsen, D. (2007). Vad, hur och varför? Studentlitteratur.

Jafari, H. (2015). Logistics flexibility: a systematic review. International Journal of Productivity and Performance Management, 64(7), 947-970.

Kroon, L., & Vrijens, G. (1995). Returnable containers: an example of reverse

logistics. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management,25(2), 56-68.

Lambert, D. M., & Cooper, M. C. (2000). Issues in supply chain management. Industrial Marketing Management, 29(1), 65-83.

Mason-Jones, R., Naylor, B., & Towill, D. R. (2000). Engineering the leagile supply chain. International Journal of Agile Management Systems, 2(1), 54-61

Mason-Jones, R., & Towill, D. R. (1998). Time compression in the supply chain:

information management is the vital ingredient. Logistics Information Management, 11(2), 93-104.

Merriam, S. B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Studentlitteratur.

38

Murphy, P. R., & Daley, J. M. (1994). A framework for applying logistical segmentation. International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 24(10), 13-19.

Naim, M. M., Potter, A. T., Mason, R. J., & Bateman, N. (2006). The role of transport flexibility in logistics provision. The International Journal of Logistics

Management, 17(3), 297-311.

Olhager, J. (2014). Produktionsekonomi: principer och metoder för utformning, styrning och utveckling av industriell produktion. Studentlitteratur, Lund.

Olhager, J. (2002). Supply chain management: a just-in-time perspective.Production Planning & Control, 13(8), 681-687.

Olhager, J. (2010). The role of the customer order decoupling point in production and supply chain management. Computers in Industry, 61(9), 863-868.

Paché, G. (2007). Slowness logistics Towards a new time orientation? Time &

Society, 16(2-3), 311-332.

Pagh, J. D., & Cooper, M. C. (1998). Supply chain postponement and speculation strategies: how to choose the right strategy. Journal of Business Logistics, 19(2), 13.

Payne, T., & Peters, M. J. (2004). What is the right supply chain for your products?. The International Journal of Logistics Management, 15(2), 77-92.

Richey, R. G., Adams, F. G., & Dalela, V. (2012). Technology and Flexibility: Enablers of Collaboration and Time‐Based Logistics Quality. Journal of Business Logistics, 33(1), 34-49.

Roscoe, S., & Baker, P. (2014). Supply chain segmentation in the sporting goods industry. International Journal of Logistics Research and

Applications, 17(2), 136-155.

Slack, N. (1987). The flexibility of manufacturing systems. International Journal of Operations & Production Management, 7(4), 35-45.

SRS. (2016). http://svenskaretursystem.se/ (Hämtad: 2016-04-10)

Storhagen, N.G. (2011). Logistik: grunder och möjligheter. Liber AB, Malmö.

Thomas, B. W. (2007). Waiting strategies for anticipating service requests from known customer locations. Transportation Science, 41(3), 319-331.

Thomas, R. (2008). Exploring relational aspects of time-based competition.

International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 38(7), 540-550.

39

Vonolfen, S., & Affenzeller, M. (2014). Distribution of waiting time for dynamic pickup and delivery problems. Annals of Operations Research, 1-24.

Wu, H. J., & Dunn, S. C. (1995). Environmentally responsible logistics systems.

International Journal of Physical Distribution & Logistics Management, 25(2), 20-38.

40

Hur mycket tid lägger ni på matchningar per dag?

Beskriv varför ni matchar viss hämtorder? (var tydlig) Beskriv varför ni inte matchar viss hämtorder? (var tydlig) Kriterierna

Hur ser kriterierna ut i dagsläget?

Kort bakgrund till varje kriterium - varför finns de?

Vem har satt kriterierna och varför?

Hur mycket följs kriterierna eller är det mer på “känsla”? / Hur mycket är erfarenhetsbaserat, dvs som inte finns nedskrivet någonstans?

Mäter ni hur mycket ni följer/inte följer dessa kriterier och hur?

Om ja, vilka tendenser/trender ser ni?

Är det någon/några speciella kriterier som du skulle vilja revidera och vilka i så fall?

Varför?

Förbättringspotential

Vilken är den vanligaste anledningen till att det inte blir en matchning enligt dig?

Hur skulle matchningsprocessen kunna förbättras tycker du?

Vilken förbättringspotential gällande matchningar ser du?

Segmentering

Kan du se trender hos kunder (de som får matchad pall)?

Vilka?

Varför?

Kan du se trender hos sorterare?

Vilka?

Varför?

Kan du se trender inom vissa regioner/geografier?

41 Vilka?

Varför?

Kan du se trender mellan dagar/veckor?

Vilka?

Varför?

Tidsfönster

(Förklaring tidsfönster: processhantering, orderhantering, leveranstidsfönster, hämttider etc.)

Vilka tidsfönster för matchningsprocessen känner du till?

Tidsfönster du har?

Tidsfönster sorterare har?

- om du inte känner till detta, vem tror du gör det?

Tidsfönster kunder/producenter har?

- om du inte känner till detta, vem tror du gör det?

Varför ser dessa tidsfönster ut som de gör?

Hur hade det påverkat processen att förlänga dessa tidsfönster tror du?

För dig?

För sorterare?

För kund/producenter?

Har veckodagar påverkan på antalet/andelen pall som kan matchas?

Varför?