Kritisk granskning av min undersökning

Nu när jag ser tillbaka på mitt arbete så är jag i stort sett nöjd med resultatet. Jag började ju med att göra mina intervjuer ganska tidigt och det var kanske inte så smart. Om jag hade börjat med litteraturen istället och skrivit klart min kunskapsbakgrund så hade jag kanske fått ut mer av intervjuerna. Jag hade nämligen svårt för att ställa följdfrågor och jag kände att det blev lite tamt. Jag märkte inte detta förrän jag skulle skriva ihop intervjuerna till resultatet och då kände jag att det var för sent att göra fler intervjuer. Jag blev även besviken på läraren för förstaklass. Jag gav henne mina intervjufrågor några dagar innan intervjun så att hon skulle kunna förbereda sig lite. När jag sen kom för att intervjua henne så hade hon bara skrivit korta svar på en liten lapp och sa att hon hade dubbelbokat så hon hade inte tid med någon intervju. Det hon hade skrivit på lapparna fick jag inte ut mycket av och jag kände att jag behövde mer information. Jag kunde i och för sig försökt boka en ny tid för intervju, men jag blev så besviken så jag ville helt enkelt inte störa henne mer. Detta är anledningen till varför jag även har

43

intervjuat en lärare i andraklass. Förra året hade ju hon samma elever när de gick i förstaklass så jag tänkte att hon kunde vara bra som intervjuperson. Egentligen var min inriktning enbart på förskoleklass och förstaklass, men eftersom det endast fanns en förstaklass med en lärare och hon inte verkade så villig, så var jag tvungen att även intervjua läraren för tvåorna. Denna lärare fick jag däremot ut väldigt mycket information av.

Jag har ju använt mig av olika observationsmetoder, både deltagande och icke deltagande. Jag tycker att båda metoderna fungerade lika bra. De passade bra på olika sätt. När jag skulle göra observationen i ettan när de lekte affär så gjorde jag en icke deltagande observation. Hade jag gjort en deltagande här så hade jag bara varit i vägen och inte passat in i leken eftersom det inte fanns fler roller att spela. I förskoleklassen gjorde jag deltagande för att eleverna inte skulle känna sig iakttagna, utan det skulle vara som en helt vanlig lektion.

När det gäller tiden så känner jag att den har varit väldigt kort. Jag fick skynda på med mina intervjuer och observationer och jag känner nu i efterhand att jag skulle ha gjort fler. Om jag ska göra ett sådant här arbetet igen någon gång i framtiden så ska jag i så fall intervjua många fler och göra mycket mer observationer.

De teorier som jag har valt att ha med i mitt arbete, Vygotskijs kulturhistoriska teori och Piagets kognitiva utvecklingsteori, tyckte jag var lite kluriga att hitta. Jag började med att titta i böcker, avhandlingar och andra examensarbeten som var relevanta för just mitt område. De teorier som var återkommande var just Vygotskijs och Piagets teorier. Jag valde delar av detta som jag tyckte passade och som jag kunde knyta an till mitt resultat. Nackdelen med dessa teorier är att det känns som att de handlar mer om den fria leken och inte den lärarstyrda. Därför har jag bara valt vissa delar som är relevanta för min undersökning. Man kan ju tolka teorierna på olika sätt och sätta in dem i olika sammanhang så att de blir passande.

44

nästan att jag hade för mycket litteratur och var tvungen att korta ner detta en hel del. Det finns så mycket skrivet om just detta ämne och jag ville så gärna ha med allt, men man måste ju faktiskt avgränsa sig lite. Det är också lätt att sväva ut och hamna utanför själva ämnet när det finns så mycket intressanta saker att skriva om. Under tiden jag har skrivit arbetet så har det dykt upp nya tankar i huvudet. Jag skulle vilja titta lite mer på den fria leken på fritids och på skolgården. Vad leker barnen, hur går det till, vilka osynliga regler finns och kan man som vuxen förstå barns lek lika bra som dem? Just när det gäller lek så finns det så mycket intressant och det verkar som att det mesta redan är dokumenterat.

45

Referenslista

Bonniers svenska ordbok. Femte upplagan (1991). Stockholm: Bonnier Fakta Bokförlag

AB.

Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

International Play Association (2005-11-03). Lekpolitiskt program. Tillgänglig 2006- 04-05, http://www.ipa-sweden.org/PublicServlet?action=ViewArticle&id=4

Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen.

Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala

AB.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1987). Lek för livet. Stockholm: Liber. Knutsdotter Olofsson, Birgitta (1992). I lekens värld. Stockholm: Liber.

Lindgren, Anne-Li (2002). Den “nyttiga“ leken. Sammanlänkning av begreppen lek och lärande under 1990-talet. Locus 2/02

Lindqvist, Gunilla (1996). Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur. Lindqvist, Gunilla (2002). Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet.

46

Norman, Karin (1996). Kulturella föreställningar om barn. Ett socialantropologiskt

perspektiv. Stockholm: Rädda barnen.

Piaget, Jean (1962). Play, Dreams and Imitation. New York: Norton. Piaget, Jean (1969). Psykologi og paedagogik. Köpenhamn: Hans Reitzel. Piaget, Jean (1973). Barnets psykiske utvikling. Oslo: Cappelen.

Qvarsell, Birgitta (1987a). Skolbarns lek och lärande. I Barns skapande lek. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning. Univ.; 1987.

Qvarsell, Birgitta (1987b). Barn, kultur och inlärning. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Univ.; Trångsund: EWB distribution, 1988. Stockholm: Printgraf Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Schwebel, Milton & Raph, Jane (1973). Piaget i skolan. Stockholm: Aldus. Stensmo, Christer (1994). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur

Vygotskij, Lev 1933 (1981). Leken och dess roll i barnets psykologiska utveckling. I L- C. Hydén: Psykologi och dialektik. Stockholm: Nordstedts.

Vygotskij, Lev (1978). Mind in society. The development of Higher Psychological

Processes. Cambridge, Mass: Harvard University Press.

Wehner-Godée, Christina (2000). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med

47

Bilaga A

Intervjufrågor till lärare

• Vad anser du att lek är?

• Vad har leken för betydelse för lärandet?

• Använder du dig av leken som en metod för lärande?

• Hur använder du dig av denna metoden? Ex.?

• Är denna metod positiv eller negativ? Varför/på vilket sätt?

• Vad lär sig barnen, med hjälp av den här metoden, förutom själva ämnet?

• Hur upplever eleverna den här metoden?

• Hur upplever föräldrarna den här metoden?

• Jobbar ni mycket med leken som en metod för lärandet på skolan i förskoleklass och årskurs ett? Varför/varför inte?

• Tycker du att detta är tillräckligt eller skulle ni kunna jobba mer på detta sättet? I så fall hur?

• Finns det något ämne där du tycker att man inte kan tillämpa denna metoden? Vilket och varför?

48

Bilaga B

Intervjufrågor till elever

• Vad anser du att lek är?

• Vad brukar ni göra på lektionerna?

• Vad tycker du är roligast att göra på lektionerna?

• Leker er lärare med er på lektionerna?

• Vad leker ni då?