7.3.1 Genomförandet
Vi tycker att genomförandet har gått bra och vi är tacksamma över att vår handledare hjälpt oss och velat se resultat tidigt i kursen. Det har gjort att vi kommit igång tidigare än vad vi skulle ha gjort annars, vilket slutligen lett till att vi inte hamnat i tidsnöd någon gång.
Att vi redan i föregående kurs fick sätta oss in i vårt examensarbete gjorde att vi redan vid kursens start visste vilka metoder vi skulle använda oss av och hur vi skulle lägga upp veckorna. Vi förstod därav att empiriinsamlingen behövde göras i ett tidigt skede för att det skulle finnas tid till analys och skrivande.
7.3.2 Metoder
Som vi tidigare skrivit fick vi problem med enkäterna, men eftersom vi var ute i god tid kunde vi erbjuda föräldrarna mer tid för att lämna in, vilket till slut skulle lösa sig. Vi har från början varit medvetna om att enkätmetoden inte är den bästa metoden för att få svar på våra frågeställningar och om det hade gått att lösa på ett bättre sätt under våra givna förutsättningar hade vi gjort det, men vi har genom hela arbetet kunnat motivera vårt val och även nu i slutet av arbetet känner vi att vår motivering håller.
Intervjuerna gick bra och vi känner att det var bra att båda var med under alla intervjuer. Detta har underlättat vårt analysarbete på så sätt att vi inte har behövt hjälpa den andre med att sätta sig in i någon intervju som den inte var närvarande vid.
7.3.3 Empirin
Vi har båda närvarat vid och analyserat samtliga intervjuer vilket leder till mindre risker för att vår empiri blir feltolkad. Genom att vi har varit två som diskuterat empirin har detta motverkat misstolkningar som annars kunnat uppstå.
Vi var oroliga för att validiteten i enkätempirin inte skulle vara tillräckligt god när vi i början fick in så få svar, men det löste sig när vi till slut fick in hälften av enkäterna som dessutom var samstämmiga i de flesta svar.
7.4 Vidare forskning
Med tanke på att det råder delade meningar bland både förskollärare och föräldrar om barnens finmotorik tillgodoses eller inte på uteförskolan är detta ett ämne som skulle vara intressant att forska vidare kring. Är detta en företeelse som upplevs på flera uteförskolor?
Vi frågade oss i inledningen om den traditionella förskolan kan implementera delar av uteförskolans verksamhet i sin vardag. Eftersom hälsoaspekten är en central del borde detta vara möjligt att införa i den traditionella förskolan genom en ökad mängd utevistelse. Det skulle vara intressant att undersöka hur den traditionella förskolan skulle ta emot detta förslag och hur det i sådana fall skulle se ut.
Litteraturförteckning
Blennow, Margareta & Söderström, Margareta (1998). Barn på utedagis hade lägre sjukfrånvaro. Läkartidningen 1998;951670-2.
Dahlgren, Lars-Owe & Szczepanski, Anders (1997). Utomhuspedagogik Boklig
bindning och sinnlig erfarenhet. Linköping: Linköpings universitet.
Grahn, Patrik (1998). Egen härd – Guld värd. Institutioners och föreningars behov av
egna grönområden. Alnarp: SLU.
Grahn, Patrik (1985). Människans behov av parker, grönska och rekreation om
uppbyggnaden av en teori och modell att använda vid fysisk planering. Alnarp:
SLU
Grahn, Patrik; Mårtensson, Fredrika; Lindblad, Bodil; Nilsson, Paula och Ekman, Anna (1997). Ute på dagis. Hur använder barn daghemsgården? Utformningen av
daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga:
Movium SLU.
Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse - naturorientering, lek och rörelse. Liber AB: Stockholm.
Ivarson Jansson, Ewa (2001). Relationen hem – förskola. Umeå: Umeå Universitet. Johansson, Bo & Svedner, Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i
Uppsala AB.
Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Sven (1994). Föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg. Stockholm: Almqvist och Wiksell international.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällskunskap. Lund: Studentlitteratur.
Sellgren, Germund (2003). Naturpedagogik. Västerås: Ekelunds förlag AB. Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
http://www2.frilufts.se/flf/flf.Interest.InterestGroup?id=1019738792940932623020 (tillgänglig 051121, 13:32)
Bilaga 1
MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen
Examensarbete om utomhuspedagogik
Vi är två förskollärarstudenter från Malmö Högskola som ska skriva ett examensarbete om vilka uppfattningar föräldrar och förskollärare har på uteförskolor. Vi vill med andra ord undersöka varför föräldrar väljer att placera sina barn på uteförskolor och varför förskollärarna har valt att arbeta där.
Avsikten med denna enkät är att dina svar tillsammans med de andra föräldrarnas ska bilda en grund för oss att stå på när vi ska komma fram till svaren på de frågor som vi beskrivit. Vi ska även intervjua en del av förskollärarna för att få fram deras perspektiv. Undersökningen görs helt anonymt. Du behöver inte skriva ditt namn på enkäten. Alla föräldrar som har barn placerade på denna förskola kommer att få denna enkät.
Vi ber dig att svara på frågorna och lämna tillbaka enkäten till förskolan ihopvikt och tejpad, så att ingen obehörig ska kunna läsa dina svar.
Enkäterna behöver vara inlämnade senast 15 november.
Om du har några frågor om undersökningen så får du gärna maila till: Malin Lönnmyr LL020837@stud.mah.se eller
Therese Ågren LL020809@stud.mah.se
Tack på förhand för din viktiga medverkan.
Malmö, november 2005
Enkät om uteförskola
1. Har du själv valt att placera ditt barn på denna uteförskola?
2. Vilken var den främsta anledningen till att du placerade ditt barn på denna förskola?
3. Är du nöjd med ditt barns förskola?
4. Vilka positiva sidor har uteförskolan?
5. Vilka negativa sidor har uteförskolan?
6. Tycker du att ditt barn missar något med tanke på att verksamheten bedrivs utomhus?
7. Om du hade varit barn idag, skulle du då vilja gå på en uteförskola?
Tack för dina svar!
Bilaga 2
Intervjuunderlag
Hur ser din bakgrund i förskolläraryrket ut? Varför har du valt att arbeta på en uteförskola?
Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med att arbeta på en uteförskola?
Finns det delar av läroplanen som får ta ett steg tillbaka till förmån för att verksamheten bedrivs utomhus?