Malmö högskola
Lärarutbildningen
Lek Fritid Hälsa
Examensarbete
10 poäng
I alla väder
Förskollärares och föräldrars uppfattningar
om uteförskolans för- och nackdelar
In all weathers
Malin Lönnmyr
Therese Ågren
Lärarexamen 140 poäng
Barndoms- och ungdomsvetenskap Höstterminen 2005
Examinator: Eva Kärfve Handledare: Fredrik Nilsson
Abstract
I alla väder
En undersökning om förskollärares och föräldrars uppfattningar om uteförskolans för- och nackdelar
av Malin Lönnmyr och Therese Ågren
Vi har uppmärksammat att uteförskolan blivit mer populär under senare år och vill pga. detta undersöka varför förskollärare och föräldrar väljer uteförskolan samt deras uppfattningar om uteförskolans för- och nackdelar. Litteraturen som vi har utgått ifrån består dels av avhandlingar om föräldrars relation till förskolan och dels av undersökningar om utevistelsens betydelse. För att få fram våra resultat har vi intervjuat förskollärare som arbetar på uteförskolan i vår undersökning och fått enkäter besvarade av föräldrar som har placerat sina barn där. Vi har med hjälp av Sven Perssons avhandling analyserat och presenterat vårt resultat i olika teman. Resultaten visar att både förskollärarna och föräldrarna är mycket positiva till uteförskolan och har i första hand valt uteförskolan för utevistelsen skull där hälsoaspekten blir det centrala som även anses vara uteförskolans fördelar. De främsta nackdelar som förskollärarna ha tagit upp är vädret under vintermånaderna vilket kan påverka verksamheten på ett negativt sätt. Flertalet av föräldrarna anser att det inte finns så många nackdelar men tar upp praktiska detaljer som t.ex. mer tvätt som blir genom att barnen vistas mycket utomhus.
Förord
Bakom detta arbete finns fler personer än vi författare och dessa människor har inspirerat, bidragit och stöttat oss på olika sätt. Vi vill med detta förord tacka Er alla! Lisa Fauli har inspirerat oss till att tro på oss själva som stolta, professionella förskollärare. Hon har även gett oss verktyg till att kritiskt reflektera och att våga tänka utanför ramarna, vilket gör verksamheten i förskolan mer intressant och innehållsrik. Fredrik Nilsson har visat ett stort intresse för vår uppsats och gett oss många goda råd och idéer. Med sin erfarenhet och kunskap har han hjälpt oss att göra vårt bästa genom hela examensarbetet.
Förskollärarna och föräldrarna på uteförskolan i vår undersökning har ställt upp genom intervjuer och enkätundersökning, vilket har gjort vårt arbete möjligt. Det har varit intressant att ta del av Er verksamhet.
Till slut vill vi tacka varandra för ett bra samarbete och god mat, som varit välbehövlig bland allt skrivande!
Malmö 2005/2006
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 9 1.1 Problemområdet ... 9 1.2 Syfte... 10 2 Kunskapsbakgrund ... 11 2.1 Tidigare forskning ... 112.1.1 Undersökningar om föräldrars relation till förskolan... 11
2.1.2 Undersökningar om utevistelsens betydelse ... 14
2.2 Begreppsdefinitioner ... 15
3 Problemprecisering... 17
3.1 Frågeställningar ... 17
4 Metodbeskrivning... 18
4.1 Metodval samt metoddiskussion ... 18
4.2 Undersökningsgrupp... 19
4.3 Genomförande ... 20
4.4 Analysbeskrivning... 21
4.5 Forskningsetiska överväganden... 22
5 Resultat av intervjuer med förskollärare ... 23
5.1 Varför väljer förskollärarna att arbeta på uteförskolan?... 23
5.1.1 Förskolan som en hälsobefrämjande arena ... 23
5.2 Vilka anses vara uteförskolans fördelar respektive nackdelar?... 24
5.2.1 Förskolan som en hälsobefrämjande arena ... 24
5.2.2 Förskolan som en arena för kamp ... 25
5.2.3 Förskolan som en social arena ... 26
5.2.4 Förskolan som en pedagogisk arena ... 26
6 Resultat av föräldraenkäter... 29
6.1 Varför väljer föräldrarna att placera sina barn på uteförskolan? ... 29
6.1.1 Förskolan som en hälsobefrämjande arena ... 29
6.1.2 Förskolan som en arena för kamp ... 30
6.1.3 Förskolan som en pedagogisk arena ... 30
6.1.4 Andra motiv till val av förskola ... 30
6.2 Vilka anses vara uteförskolans fördelar respektive nackdelar?... 30
6.2.1 Förskolan som en hälsobefrämjande arena ... 31
6.2.2 Förskolan som en arena för kamp ... 31
6.2.3 Förskolan som en social arena ... 31
6.2.5 Andra nackdelar ... 33
7 Diskussion ... 34
7.1 Slutsatser... 34
7.1.1 Valet av förskola ... 34
7.1.2 Förskolans fördelar respektive nackdelar... 34
7.2 Kommentarer kring tidigare forskning... 35
7.3 Kritisk granskning ... 36 7.3.1 Genomförandet... 36 7.3.2 Metoder ... 36 7.3.3 Empirin... 37 7.4 Vidare forskning... 37 Litteraturförteckning... 38 Bilagor
1 Introduktion
1.1
Problemområdet
Uteförskolan har på senare år blivit allt mer populär. Bara under de år som vi gått på lärarutbildningen har vi sett befintliga uteförskolor utökas och flera nya har tillkommit. Vi är intresserade av att ta reda på vad det är som gör dem så attraktiva och vi har därför valt att undersöka förskollärares och föräldrars uppfattningar om uteförskolans för- och nackdelar.
De resultat som vi får fram i vår undersökning kan vara av intresse för den traditionella förskolan då personal och föräldrar aktivt väljer bort den till förmån för uteförskolan. Kan den traditionella förskolan implementera delar av uteförskolans verksamhet i sin vardag?
Vi har uppmärksammat luckor inom vårt problemområde, då det inte finns någon forskning kring uteförskolans popularitet. Vi har därför valt att utgå från avhandlingar som täcker olika aspekter av vårt problemområde såsom föräldrars relation till förskolan och hälsoaspekten kring utomhusvistelse. Vi vill med denna uppsats sammanföra de båda aspekterna till en helhet och på så sätt göra en insats på detta forskningsfält.
Det finns även tidigare forskning om utomhuspedagogik och kring utemiljö i stort men detta stämmer inte överens med det som vi vill undersöka. Vi fokuserar vår undersökning på förskollärares och föräldrars uppfattning om uteförskolans för- och nackdelar och inte på förskolans typ av pedagogik eller om den allmänna utemiljön, därför använder vi oss inte av dem i vår uppsats.
1.2
Syfte
Syftet med vår uppsats är att försöka förstå uteförskolans ökade popularitet. Det kommer vi att göra genom att undersöka varför uteförskolans förskollärare har sökt sig dit och vad det är som gör att föräldrar väljer att placera sina barn där. Har förskollärarna valt bort den traditionella förskolan till förmån för uteförskolan och har föräldrarna gjort ett aktivt val när de placerat sina barn där?
Vi vill även ta reda på vilka fördelar förskollärare och föräldrar ser med uteförskolan och vilka som kan vara förskolans nackdelar.
Vi har valt att ta med både förskollärare och föräldrar i vår undersökning för att få resultat från två olika perspektiv. Har de samma åsikter gällande uteförskolans för- och nackdelar?
2
Kunskapsbakgrund
2.1
Tidigare forskning
Det finns mycket litteratur kring utomhuspedagogik och utemiljö i stort men detta stämmer inte överens med vårt syfte. Vi fokuserar vår undersökning på förskollärares och föräldrars uppfattning om uteförskolans för- och nackdelar och inte om förskolans typ av pedagogik eller om den allmänna utemiljön, därför använder vi oss inte av den i vår uppsats men vi vill kort redovisa vad som finns presenterat inom dessa områden. Dahlgren och Szczepanski (1997) är stora företrädare inom området för utomhuspedagogik vilket är en del av uteförskolans innehåll. De försöker i sin litteratur beskriva vad utomhuspedagogik är till skillnad från Sellgren (2003) som i stället beskriver hur man i praktiken kan använda sig av utomhuspedagogik (Sellgren använder sig av begreppet naturpedagogik när han skriver om utomhuspedagogik). Även Granberg (2000) förskollärare och författare, skriver om hur utomhuspedagogik kan användas i praktiken och gör det med inriktning mot de yngsta barnen, dvs. de mellan ett och tre år.
Kring utemiljön i stort har Grahn (1985, 1997) gjort flera undersökningar som handlar om parkers och grönområdens betydelse för människor, institutioner och föreningar. Forskning kring just uteförskolor och uppfattningar om dessa finns det inte så mycket presenterat kring. Den forskning vi utgår ifrån i vår uppsats fokuserar istället på föräldrars relation till förskolan och hälsoaspekten kring utomhusvistelse och den har hjälpt oss att ställa frågor kring vårt ämnesområde samt analysera våra resultat.
2.1.1 Undersökningar om föräldrars relation till förskolan
Sven Persson, förskollärare och universitetslektor med doktorsexamen i pedagogik, har skrivit en avhandling som vi har utgått från. I avhandlingen ”Föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg” tar Persson (1994) upp förskolans historiska kontext och hur förskolan upplevs av föräldrar idag.
Vi har även tagit del av Ewa Ivarson Janssons avhandling ”Relationen hem – förskola. Intentioner och uppfattningar om förskolans uppgift att vara komplement till hemmet 1990 – 1995” (2001). Ivarson Jansson har utfört flera enkätundersökningar där anställda inom barnomsorgen och familjer medverkat.
Det framkommer inte i avhandlingarna om vad för slags förskolor som ingick i studierna men vi menar att de är relevanta eftersom författarna har fokuserat på förskollärares och föräldrars uppfattningar om förskolan, vilket även vi gör, fast vi har valt att rikta vår studie mot uteförskolan.
Sven Persson (1994) har i sin undersökning kommit fram till att föräldrar idag vill att deras barn tidigt ska ha intressen och träder tillbaka för experter och professionella. Ska barnet åka skridskor ska det vara på skridskoskola och ska man gå i skogen ska det vara med en Mulleskola. Detta kan jämföras med Ivarson Janssons avhandling där det visar sig att tre fjärdedelar av föräldrarna i studien uppfattar att ansvaret för de flesta av barns dagliga aktiviteter är lika stort för förskollärare som föräldrar. Några aktiviteter var fler föräldrar benägna att ansvara för som att ge barnen teaterupplevelser, att besöka museer samt att klara av trafiken. Fyra femtedelar av föräldrarna anser även att förskollärare och föräldrar har lika stort ansvar för att barnen ska vistas utomhus (Ivarson Jansson, 2001). Är idéerna om att experter ska ansvara för barnen en anledning till att föräldrar väljer just uteförskolor?
Vidare menar Persson (1994) att föräldrarnas tankar kring vad förskolan ska arbeta för har ändrats allt eftersom barnets behov har hamnat i centrum istället för föräldrarnas. Från början handlade det om barnpassning, men detta har ändrats till att föräldrarna vill se att barnet utvecklas, socialiseras och lär sig nya saker. Ivarson Janssons (2001) studie visar att både förskollärarna och föräldrarna är överens om att förskolans viktigaste uppgift är att stärka barnen i deras sociala utveckling. Kommer vår undersökning att visa att även uteförskolan erbjuder barnet utveckling, socialisering och lärande?
Persson (1994) undersöker också hur föräldrarna beskriver förskolan och han sammanfattar föräldrarnas tankar i olika teman varav vi kommer att redovisa tre av dem nedan. Dessa har bildat en modell som kommer att ligga till grund för vår analys och resultatpresentation.
De tre teman vi valt är:
• Förskolan som en arena för kamp
Miljön på förskolan upplevs som stimmig och stökig på samma gång som den är kreativ och aktiv. Detta kräver att barnen på förskolan är aktiva, trivs där det är liv och rörelse, tål påfrestningar och kan ta för sig. Flera föräldrar är oroliga över huruvida deras barn klarar av denna miljö och ser dagbarnvårdare som ett bra alternativ för barn som behöver en mer stillsam miljö.
• Förskolan som en social arena
På förskolan lär sig barnen att fungera tillsammans och det är nyttigt att barnen får vara tillsammans i grupp. Föräldrarna ser verksamheten som en träning i umgänge tillsammans med andra. De blir mer öppna samt mindre blyga och detta kommer de ha nytta av i framtiden. Många föräldrar ser den sociala kompetensen som den mest behövliga och menar att den är nödvändig för barnen om de ska klara sig i dagens samhälle.
• Förskolan som en pedagogisk arena
I förskolemiljön utvecklas barnens skapande och kreativa förmågor samt deras egna färdigheter. De blir också stimulerade till att pröva nya saker. Förskolan är vidare intellektuellt utvecklande för barnen och de lär sig olika saker.
Perssons (1994) tematisering väcker en del frågor som är intressanta under arbetets gång. Kan uteförskolan vara ett alternativ för barn som behöver en mer stillsam miljö och kan denna stillsamma miljö vara en av anledningarna till uteförskolans popularitet? Föräldrarna i Perssons (1994) studie anser att den sociala kompetensen är den mest behövliga för barnen. Får barnens sociala kompetens lika mycket utrymme på en uteförskola? Är detta en anledning till att föräldrarna väljer uteförskolan?
Upplevs utemiljön som kreativ och stimulerande för barnen och kan detta vara en av anledningarna till varför föräldrarna väljer att placera sina barn på uteförskolan?
Persson (1994) ser även klara samband mellan föräldrarnas syn på barnens verksamhet och samhällets utveckling. Gamla föreställningar om hur förskolan ska vara kan konkurreras ut av nya tankemönster som är mer i linje med det nya sättet att leva. Kan uteförskolans utbredning vara ett led i detta?
Ivarson Jansson (2001) har dragit en slutsats att förskolan blir vad de anställda, utifrån givna förutsättningar, gör den till, det vill säga hur de anställda tolkar sitt uppdrag. Förskolan i vår studie har en klar inriktning då det är en uteförskola där en viss verksamhet bedrivs utifrån de förutsättningar som finns. Är det möjligt att även uteförskolan i vår studie blir vad förskollärarna gör den till?
Persson (1994) och Ivarson Jansson (2001) har i sina undersökningar inte behandlat hälsans betydelse för barn i förskolan, men vi har funnit andra undersökningar som fokuserar på detta och vill därför komplettera med dessa.
2.1.2 Undersökningar om utevistelsens betydelse
Barnläkarna Margareta Blennow och Margareta Söderström (1998) har gjort en undersökning i Sverige där sjukfrånvaron jämfördes i traditionella förskolor med uteförskolor. Undersökningen visade att barn på uteförskolorna hade markant lägre sjukfrånvaro och blev fortare friska än barn på andra förskolor. De menar att förklaringen till utebarnens bättre hälsa dels är den friska luften, dels att utemiljöns mindre trängsel minskar smittspridningen och är mindre stressande.
Studien ovan kan jämföras med en undersökning ledd av Patrik Grahn (1997) då samma resultat kring sjukfrånvaron framkommer. Undersökningen visar att barn som är på uteförskolor har lägre sjukfrånvaro pga. att utemiljön leder till mindre trängsel och därmed mindre smittorisk samt barnens lägre nivå av stress. Är hälsan en central aspekt bland uteförskolor? Kan det vara hälsan som är anledningen till att föräldrarna väljer att placera sina barn på just uteförskolor?
Grahns undersökning visar även att barn på uteförskolor är bättre utvecklade motoriskt sett och att de har en bättre koncentrationsförmåga än barn som vistas på traditionella förskolor.
Författarna anser att förklaringen till varför det är så är för att barnen på uteförskolor själva kan växla mellan olika tillstånd, från vila till lek i en kuperad terräng. Därför är barnen redo att lyssna när personalen påkallar uppmärksamhet.
Efter litteraturgenomgången har vi uppmärksammat att hälsan är central i utevistelsen. Därav ser vi saknaden av en fjärde gruppering i Perssons modell och kommer därför att lägga till ”Förskolan som en hälsobefrämjande arena” när vi analyserar och presenterar vårt resultat.
2.2
Begreppsdefinitioner
Uteförskola Grundidén med uteförskolor är att barns behov av kunskap, rörelse och gemenskap ska tillfredsställas genom vistelse i naturen. Barnen skall få hjälp i sin egen utveckling av sådant som finns i naturen (Friluftsfrämjandet, 051121).
Friluftsfrämjandet bedriver en typ av uteförskola som de kallar för ”I ur och skur”, men det finns även andra alternativ.
Uteförskolor kan se olika ut gällande tillgång till lokaler, antal timmar de vistas utomhus och upplägg av själva verksamheten.
Förskolan i vår studie är centralt belägen i en stad i södra Sverige och består av flera avdelningar. En vanlig dag kan se ut som så att barnen som kommer till frukost blir lämnade i en lägenhet som förskolan förfogar över. Här vistas de fram till klockan nio då de sedan går ut. Därefter vistas de utomhus hela dagen. De barn som kommer efter klockan nio lämnas ute hos de andra barnen.
All verksamhet, dvs. samling, temaarbete, måltider, vila och lek bedrivs med andra ord utomhus. Naturen genomsyrar hela verksamheten i allt från temaarbeten till personalens förhållningssätt.
Traditionell förskola Med traditionell förskola menar vi den kommunala förskolan som huvudsakligen bedriver sin verksamhet inomhus. Med begreppet menar vi även att förskolan inte har någon speciell profilering som tex. Montessori och Reggio Emilia.
3
Problemprecisering
3.1
Frågeställningar
Syftet med vår uppsats är att försöka förstå uteförskolans ökade popularitet. Det kommer vi att göra genom att undersöka varför uteförskolans förskollärare har sökt sig dit och vad det är som gör att föräldrar väljer att placera sina barn där.
Vi vill även ta reda på vilka fördelar förskollärare och föräldrar ser med uteförskolan och vilka som kan vara förskolans nackdelar.
Litteraturgenomgången och vårt syfte har resulterat i följande frågeställning:
• Förskollärares och föräldrars uppfattningar om uteförskolan
– Varför väljer förskollärare att arbeta på uteförskolor?
– Varför väljer föräldrar att placera sina barn på dessa förskolor?
– Vilka är uteförskolans eventuella för- och nackdelar, enligt förskollärarna och föräldrarna?
4
Metodbeskrivning
4.1
Metodval samt metoddiskussion
Vi har utifrån ämnesområde samt problemformuleringar valt att kombinera kvalitativa metoder med kvantitativa. I likhet med Repstad (1999) menar vi att en kombination av olika metoder ger ett bredare dataunderlag, en säkrare grund för tolkning och större validitet.
Bland de kvalitativa empiriinsamlingarna är observation och intervju vanligast (Klerfelt, 2002) och Johansson och Svedner (2001) menar att intervju är den bästa metoden om det är attityder, värderingar och intressen som man ska undersöka, vilket vi kommer att göra.
Vi har i vår undersökning valt att intervjua förskollärarna eftersom de har den genomgripande kunskapen av uteförskolans verksamhet. Vi menar att intervju är den bästa metoden eftersom förskollärarna då kan uttrycka sig fritt och vi har chans att ställa följdfrågor och på så sätt vidareutveckla deras uppfattningar. På grund av detta har vi låtit graden av strukturering på intervjuerna vara låg, annars hade svarsutrymmet blivit för litet (jfr Patel och Davidson, 1994).
Trots att intervju ses som den bästa metoden när attityder, värderingar och intressen ska undersökas har vi valt att genomföra en enkätundersökning med föräldrarna. Anledningen till att vi valt enkäter framför personliga intervjuer är att vi vill nå ut till så många föräldrar som möjligt. Med tanke på den givna tidsramen hade det också varit omöjligt att hitta tider då det skulle passa båda parter samt hitta föräldrar som är villiga att avsätta den fritid som skulle krävas av dem för att genomföra intervjuer.
Hade vi valt intervju som metod skulle det vidare bara finnas tid till ett fåtal samtal vilket hade kunnat ge missvisande resultat.
Vi har dessutom valt att formulera de flesta frågorna öppet utan givna svarsalternativ, så att föräldrarna kan svara så fritt som möjligt. Vi ser därför detta som en form av skriftlig intervju.
Att välja enkät som metod bidrar till en anonymitet som gör att föräldrarna kan svara ärligt om vad de anser om uteförskolan vilket i sin tur ökar validiteten i resultatdelen. Enkäten underlättar även vårt analysarbete då vi bättre kan få en överblick av föräldrarnas uppfattningar.
Vi har delat ut enkäterna till tre fjärdedelar (se undersökningsgrupp) av föräldrarna på den aktuella förskolan. Trost (2001) menar att utförandet av en enkätprocess vanligen tar lång tid från idé till färdiga rapporter vilket kan ta flera månader. Vi har varit medvetna om detta och har därför i ett tidigt skede delat ut enkäterna så att enkätundersökningen blev klar i tid.
Vi har valt bort observationer, eftersom vi menar att de inte hade kunnat ge svar på våra frågeställningar, eftersom det vi vill ha fram är uppfattningar, förväntningar och tankar. Vi funderade också på att göra gruppintervjuer med några av barnen på förskolan, men valde att avstå från det (läs mer under undersökningsgrupp).
4.2
Undersökningsgrupp
Vi har valt att utgå från en centralt belägen uteförskola i en stad i södra Sverige som består av flera avdelningar. Uppskattningsvis finns det 65 barn i åldern ett till fem år på uteförskolan och där arbetar fem förskollärare, både kvinnor och män samt annan personal t ex barnskötare.
Anledningen till att vi har valt just denna förskola är för att vi tycker att den är speciell i den bemärkelsen att de under största delen av dagen vistas utomhus då de inte har tillgång till lokaler. Dessutom har vissa avdelningar inte tillgång till el och rinnande vatten.
Vi kom i kontakt med förskolan vid ett studiebesök i en tidigare kurs under lärarutbildningen då personalen talade om att de gärna ställde upp om vi var intresserade av att granska denna typ av verksamhet.
Vi har valt att dela ut enkäterna till tre fjärdedelar av föräldrarna och anledningen till att alla föräldrar inte fick ta del av enkäten var att vi hade gamla uppgifter över hur många barn det fanns i verksamheten. Det hade nyligen tillkommit en avdelning och därmed hade barnantalet ökat.
Vi har valt att intervjua fyra av förskollärarna som arbetar på olika avdelningar för att få en så bred bild som möjligt, men samtidigt inte översvämmas med material att bearbeta (jfr Johansson & Svedner, 2001).
Vi funderade också på att intervjua några av barnen för att få reda på vad de tycker om att gå på en uteförskola, men vi kände att det skulle bli svårt att få dem att öppna sig för oss eftersom vi är helt främmande för dem. Vi hade kunnat gruppintervjua dem, vilket Repstad (ibid.) menar är trygghetsskapande, men vi tror inte att vi hade fått tillförlitliga resultat ändå, utan bara fått veta vad ”ledarna” i gruppen tyckte. De tysta och blyga barnen hade antagligen förblivit tysta eller hållit med dem som är mer frispråkiga.
4.3
Genomförande
Vi började tidigt med att ta kontakt med uteförskolan i fråga för att se om de fortfarande var intresserade av ett samarbete med oss. Efter klartecken funderade vi över hur vi skulle lägga upp empiriinsamlingen och insåg att enkäterna behövde delas ut i ett tidigt skede med tanke på vår tidsram. Enkäterna formulerades sedan så att vi skulle kunna få svar på våra frågeställningar. Enkäterna lämnades till en av förskollärarna på uteförskolan som dagen efter, vid ett personalmöte, skulle dela ut dem till de olika avdelningarna som i sin tur skulle lämna ut dem till föräldrarna.
Vi bokade in tider för intervjuer med personalen och formulerade fram ett intervjuunderlag. Detta gjorde vi i god tid innan den första intervjun så att vi skulle känna oss väl förtrogna med frågorna vid intervjutillfället.
Dagen kom då vi skulle samla in enkäterna och då vi endast fick in ett fåtal. En orsak till att inte fler av föräldrarna lämnat in kan vara att de hade ännu en enkät att besvara och den skulle lämnas in ett par veckor senare. Vi lät dem därför få mer tid till att lämna in vår enkät och mycket riktigt kom det in fler och fler svar.
Intervjuerna genomfördes under olika dagar för att vi skulle få tid till reflektion mellan dem. Vi utförde dem i ett ostört rum och använde oss av mp3spelare för att spela in intervjuerna. Efteråt lyssnade vi på inspelningarna och skrev ner dem för att lättare kunna analysera dem.
Vi har samarbetat genom hela arbetet, från att ta kontakt med förskolan, genomföra varannan intervju med den andra som skrivstöd, till att analysera och skriva arbetet. Det vi gjort var för sig är litteraturbearbetningen. Malin har läst Sven Perssons och Patrik Grahns avhandlingar och Therese har läst Ewa Ivarson Jansson avhandling samt Blennows & Söderströms artikel.
4.4
Analysbeskrivning
När vi sammanställt resultaten har vi använt oss av Sven Perssons (1994) tematisering som verktyg för att analysera våra resultat. Perssons teman är ”förskolan som en arena för kamp”, ”förskolan som en social arena” och ”förskolan som en pedagogisk arena”. Vi har fått komplettera med ännu ett tema som vi benämner ”förskolan som en hälsobefrämjande arena”, som kommer att behandlas mer i vår diskussion.
Innan vi började analysarbetet diskuterade vi med varandra om våra tidigare antaganden gällande uteförskolan, då vi anser att man blir mer medveten om dem och inte omedvetet läser in dem i resultaten (jfr Repstad, 1999).
Intervjuerna har vi lyssnat på, skrivit ned och valt ut de viktiga delarna som hjälper oss att besvara våra frågeställningar och därefter har vi sorterat dem och enkätsvaren i Perssons grupperingar samt vår gruppering som vi kompletterat med. Då har vi tydligt kunnat se hur många som svarat vad och därmed fått en tydlig överblick över materialet.
4.5
Forskningsetiska överväganden
Vi har valt att följa de svenska etikregler för forskning som Repstad (1999) beskriver i boken Närhet och distans. Vid intervjuerna och enkäterna har personerna som medverkat i undersökningen därför blivit informerade om vad vår studie går ut på, vad deras medverkan kommer att leda till samt att deras medverkan är helt frivillig. Vidare har vi bevarat de medverkandes anonymitet genom hela undersökningen genom att inte använda förskollärarnas namn samt genom att enkäterna lämnades in utan namnunderskrift.
Förskollärarna har själva diskuterat och valt ut vilka som ska medverka i intervjuerna och de har fått möjlighet att avstå från ljudupptagning, vilket ingen valt att göra.
Den empiri vi samlat in har vi bevarat konfidentiell genom att inte använda den till något annat syfte eller delgivit den till någon annan.
5
Resultat av intervjuer med förskollärare
Resultatkapitlet är disponerat utefter våra frågeställningar där vi delat in resultaten efter Sven Perssons teman och vårt tillägg. Vissa teman kommer att saknas under en del av frågorna då de tillfrågade i undersökningen inte gett oss svar som berör dessa.
Citaten vi lagt in i detta kapitel kommer från de intervjuade förskollärarna på uteförskolan. Förskollärarna får behålla sin anonymitet genom att vi här inte skriver ut deras namn.
5.1
Varför väljer förskollärarna att arbeta på uteförskolan?
5.1.1 Förskolan som en hälsobefrämjande arena
Jag är en friluftsmänniska och är gärna ute så mycket jag kan på fritiden. Cyklar gärna ut i skogen, så när jag fick en chans att jobba ute så sökte jag direkt.
Genom intervjusvaren, såsom exemplet ovan, visar det sig att det generellt sätt är friluftsmänniskor som söker sig till denna förskola. De tycker om att vistas mycket utomhus och vill även vistas ute i sitt dagliga arbete. Vi ser detta som ett led i den ökade professionaliseringen (jämför Sven Persson, 1994) där det krävs mer än förskollärarutbildning för att kunna ses som professionell på en uteförskola.
Av dessa friluftsmänniskor är det två stycken som tidigare arbetat inomhus under en längre period, men som har gjort ett aktivt val att arbeta utomhus istället. Ingen av dem kan tänka sig att arbeta inomhus igen. En av dem uttrycker sig såhär:
Jag flyttade ner till Skåne och då tänkte jag att nu ska jag prova att arbeta ute och inte bara gå och vara sugen på det och denna förskola hade en tjänst ledig. […] Jag har jobbat utomhus sedan 2003 och jag går inte in igen! Ibland funderar jag på att byta arbetsplats bara för att se om gräset är grönare på andra sidan, men så tänker jag slammer, massa baciller, massa ljud, massa förflyttningar…nej, nej!!
De två andra förskollärarna som vi intervjuat har inte arbetat inom barnomsorgen tidigare. En av dem sökte just denna tjänst eftersom det var på en uteförskola och hon vill gärna vara kvar. Den andra sökte de lediga tjänster hon hittade och när hon fick denna tjänst tyckte hon att: ”den här tjänsten lät spännande”, men hon kan tänka sig att arbeta inomhus så väl som utomhus.
Anledningarna till att de vill vistas utomhus är snarlika. Flertalet påpekar att de känner sig ”klara i huvudet” när de går hem, på grund av den lägre ljudnivån slipper de den ständiga huvudvärken som de upplevt tidigare när de arbetat inomhus, de känner sig skönt trötta i kroppen på kvällarna men att ”tanken fortfarande är vaken”. De ser också positivt på att sjukfrånvaron är lägre i personalgruppen, vilket ger en kontinuitet i det dagliga arbetet. En av förskollärarna som hör till de äldre menar att hennes ”krämpor” har försvunnit sedan hon började arbeta på denna förskola och hon härleder det till att många tunga lyft elimineras i verksamheten utomhus.
5.2
Vilka anses vara uteförskolans fördelar respektive
nackdelar?
5.2.1 Förskolan som en hälsobefrämjande arena
Hälsoaspekten är central då det kommer till uteförskolans fördelar. Förskollärarna har inte visat på någon nackdel vad det gäller förskolan som en hälsobefrämjande arena utan de flesta förskollärarna poängterar att barnen håller sig friskare och mår bättre. Barnen blir fortfarande sjuka men i mindre utsträckning och tillfrisknar snabbare. Förskollärarna tror vidare att en av anledningarna till att barnen håller sig friska är att ”bacillerna” inte sprids lika lätt som i en inomhusmiljö. En annan anledning till bättre hälsa kan bero på att barn och personal vistas i dagsljus större delen av dagen. Dessa iakttagelser styrks av både Grahns (1997) samt Blennows och Söderströms (1998) undersökningar som visade att barn på uteförskolor hade markant lägre sjukfrånvaro och blev fortare friska än barn på andra förskolor. De menar att förklaringen till utebarnens bättre hälsa dels är den friska luften, dels att utemiljöns mindre trängsel minskar smittspridningen och är mindre stressande.
När barnen kommer till förskolan så ÄR de på förskolan. De behöver inte gå igenom en massa passager, eller hit först och sedan dit, innan de kan börja leka och man behöver inte förflytta sig för att vuxna har sagt var man ska vara när klockan är ett visst klockslag.
Rutiner som kommer med inomhusvistelse, som i citatet ovan, elimineras på en uteförskola. Här finns inte lika många tidsramar att förhålla sig till och man slipper att städa (plocka upp leksaker, sopa, torka bord, lyfta upp stolar, på- och avklädning etc.) flera gånger om dagen. Detta leder till minskad stress anser förskollärarna. Samtliga förskollärare ser också den låga ljudnivån som en stor fördel. Barnen kan springa av sig och skrika hur mycket de vill utan att det för den delen blir för hög ljudnivå.
5.2.2 Förskolan som en arena för kamp
Föräldrarna i Sven Perssons (1994) undersökning menar att förskolan kan upplevas som krävande för barnen, då de måste trivas bland liv och rörelse, tåla påfrestningar och kunna ta för sig.
En fördel som förskollärarna upplever genom att barnen alltid vistas utomhus är att barnen blir tåliga då de exempelvis ofta kan ramla men att de reser sig snabbt upp igen och fortsätter sin lek.
Även om barnen är tåliga påverkas de av de kalla och regniga vintermånaderna som förskollärarna ser som en stor nackdel med att vara på en uteförskola. Den råa kylan leder till många kalla barn och svårigheter vid måltider och pottanvändning. Vädret leder också till att det behövs många ombyten och speciellt utformade kläder, vilket kan vara kostsamt för föräldrarna och vara svårt att få tag på.
Vädret är den stora nackdelen vilket samtliga förskollärare har åsikter kring i våra intervjuer, men en av förskollärarna tar även upp problematiken som kan uppstå vid övergången till skolan då barnen börjar i en verksamhet som mestadels bedrivs inomhus. Barnen har under större delen av sitt liv vistats utomhus då de har fått röra mycket på sig och kommer förmodligen i skolan att sitta still i högre utsträckning än tidigare.
Samma förskollärare upplever barnen som vildare och mer okoncentrerade än barn som vistas på en traditionell förskola, vilket skiljer sig från Grahns (1997) undersökning där han menar att barn på uteförskolor har en bättre koncentrationsförmåga än barn som vistas på traditionella förskolor.
5.2.3 Förskolan som en social arena
Eftersom barnen vistas i en öppen miljö är de mera utsatta då de blir betraktade av och exponerade för allmänhetens blickar hela tiden. Detta är, enligt förskollärarna, en nackdel med uteförskolan då det leder till att personalen måste vara skärpta och vakna samt att de måste vara mer uppmärksamma hela tiden. Barnen har dessutom inte tillgång till rum att vara själva i och kan därför inte gå undan. Även detta uppfattar förskollärarna som en nackdel som menar att både barn och vuxna har behov av att få komma ifrån och vara för sig själv en stund, för att vila och hämta kraft. Därför behövs det lugna vrår som man kan dra sig undan till, ensam eller tillsammans med någon kompis (jfr Grahn, 1997).
En helt annan nackdel i den sociala aspekten är att förskollärarna menar att barnens bordsskick kan bli eftersatt då förskollärarna av praktiska skäl hjälper barnen med att ta och skära upp mat samt att barnen sitter på marken och äter. Vissa regler finns dock gällande bordsskick då barnen inte får mata varandra eller plocka upp mat som de tappat. En av förskollärarna beskriver matsituationen på detta sätt:
Vi sitter ju inte vid bord och äter, så deras bordsskick är ju inte så bra. Tappar de ut maten så gör det ingenting. Det är inte så noga hur man äter, men det är ju en sak som föräldrarna får ta hemma också. Det har vi pratat med dem om.
5.2.4 Förskolan som en pedagogisk arena
Som vi tidigare nämnt ser förskollärarna det positiva med att ha färre tidsramar att förhålla sig till. Två av förskollärarna menar att barnen därför får mer tid till att börja, genomföra samt avsluta sin lek (jämför Grahn, 1997).
Förskollärarna ser även positivt på att barnen är aktiva och i rörelse hela tiden och att deras grovmotorik därmed utvecklas väl, vilket styrks av Grahns (1997) undersökning som visar att barn på uteförskolor har en mer utvecklad motorik pga. den naturliga miljön som har ojämnheter i marken, stenar att klättra upp och balansera på, grenar att hänga i. Här får barnen rika tillfällen att vidareutveckla sina motoriska färdigheter. Vad det gäller finmotoriken så upplever förskollärarna den olika. En menar att barnens finmotorik kan vara sämre, speciellt under vintermånaderna, då verksamheten kan halka efter med den typen av stimulans.
En annan förskollärare som är en av de mer erfarna hävdar dock att finmotoriken inte blir lidande. Hon tror dock att föräldrarna anser att finmotoriken blir bristfällig.
Många föräldrar kommer till oss och säger åh, finmotoriken, men då tänker jag att det där har ni lärt er att ni ska fråga! Man får ingen finmotorik ute för man klipper och ritar inte! Då har man valt vad finmotorik är. Då säger jag att våra barn plockar frön, mask, småsten och blad och det är finmotorisk övning. Sedan så ligger ju inte finmotoriken bara i fingrarna…
Förskolläraren tror också att föräldrarna kan vara rädda för att vissa saker väljs bort och inte ser det som faktiskt valts, ex. blir det inte lika mycket ”klipp och klistra” men däremot mycket pyssel med material från naturen. Hon menar ändå att föräldrarna vet vad de väljer när de placerar sina barn på den här förskolan.
Samma förskollärare menar vidare att ritutvecklingen är det som är deras akilleshäl, eftersom denna typ av aktivitet inte förekommer i så stor utsträckning.
Det är inte så lätt att tex. måla under vintern för barnen vill inte ta av sig vantarna och färgen har frusit!
Fler nackdelar som kommer fram under vintermånaderna är att verksamheten påverkas på så sätt att det blir svårt att måla och jobbigt att röra sig. Detta leder till att verksamheten måste planeras om då det tex. blir mer rörelsesånger i samlingen vid kallt väder.
Förskollärarna ser även pedagogiska vinster med naturen som är en källa till kunskap där barnen kan upptäcka att de är en del av något större. Vidare upptäcker barnen många begrepp med hjälp av naturen såsom form, färg och storlek. Naturen ger även mycket material att arbeta med och lära utifrån. Barn och personal har möjlighet till att njuta av naturen och dess olika årstider. En förskollärare menar att: ”Det är som att gå in i en tavla varje dag.”
6
Resultat av föräldraenkäter
Även detta kapitel är disponerat utefter våra frågeställningar där vi delat in resultaten efter Sven Perssons grupperingar och vårt tillägg. Vissa grupperingar kommer att saknas under en del av frågorna då de tillfrågade i undersökningen inte gett oss svar som berör dessa.
Citaten vi lagt in i detta kapitel kommer från föräldrarnas enkätsvar. Eftersom enkäten har varit anonym kan vi inte skriva ut namn vid citaten.
6.1
Varför väljer föräldrarna att placera sina barn på
uteförskolan?
Alla föräldrar har gjort ett aktivt val när det gäller val av placering. Vi ser detta som en förutsättning eftersom uteförskolan skiljer sig från den traditionella förskolan och därav inte självklar för alla familjer. Av dem som har svarat på enkäten är det ingen som är missnöjd med verksamheten. Ett par föräldrar skriver att de är mestadels nöjda och de allra flesta är mycket nöjda med förskolan. Alla utom tre föräldrar är helt säkra på att de själva skulle vilja gå på en uteförskola om de varit barn i dag.
Att föräldrarna valt att placera sina barn på uteförskolan, som de ser som hälsobefrämjande, i stället för på den traditionella förskolan kan relateras till Sven Perssons (1994) teori om att nya tankemönster konkurrerar ut gamla föreställningar om hur förskolan ska vara.
6.1.1 Förskolan som en hälsobefrämjande arena
De främsta skälen till att föräldrarna har valt uteförskolan är att barnen får vistas utomhus samt att de ser hälsoaspekten som en viktig del. Föräldrarna påpekar särskilt att barnen är friskare, piggare och lugnare. Några föräldrar ser det som ett bra alternativ för allergiska och förkylningsastmatiska barn. Detta styrks av Grahns (1997) samt Blennows och Söderströms (1998) undersökningar som vi tidigare nämnt.
Eftersom vi bor i stan känns det viktigt att vårt barn får vara ute i naturen mycket. Man känner inget tvång att var ute på kvällen, kan då vara inne och mysa istället.
Ett par föräldrar tycker även att det är skönt att förskolan ansvarar för att barnen är ute på dagarna så att familjen kan vara inne på kvällarna, vilket kan jämföras med Ivarson Janssons (2001) resultat där flertalet föräldrar anser att förskollärare och föräldrar har lika stort ansvar för att barnen ska vistas utomhus.
6.1.2 Förskolan som en arena för kamp
Andra skäl till att en del har valt uteförskolan är just för att föräldrarna inte känner sig nöjda med traditionella förskolor där de vistas mycket inomhus (jfr Sven Persson, 1994) eller att de har hört mycket gott från andra föräldrar som har eller har haft sina barn placerade på uteförskolan.
6.1.3 Förskolan som en pedagogisk arena
Flera föräldrar har valt uteförskolan pga. aktiv och engagerad personal och de ser verksamheten som mer kreativ för barnens del än hur det kan se ut på en traditionell förskola. ”Personalen brinner för det de gör och de ser mitt barn.” Vi tolkar detta som att föräldrarna tycker att verksamheten blir vad personalen gör det till (jfr Ivarson Janssons, 2001).
6.1.4 Andra motiv till val av förskola
Ett fåtal föräldrar har även valt uteförskolan för att den ligger nära hemmet, förskolans val av material samt för att deras egen uppväxt präglats av utevistelse.
6.2
Vilka anses vara uteförskolans fördelar respektive
nackdelar?
Flertalet av föräldrarna anser att det inte finns några nackdelar med uteförskola och att barnen inte heller missar något med tanke på att verksamheten bedrivs utomhus men lägger samtidigt till någon kommentar som kan vara negativ. Anledningen till detta kan vara att enkäten är utformad på så sätt att de upplever att de bör svara något under denna fråga.
6.2.1 Förskolan som en hälsobefrämjande arena
Den största fördelen föräldrarna ser med uteförskolan är den goda hälsan. En förälder säger att: ”Min pojke blir sjuk, men det går fort över” och flera andra föräldrar samtycker. Föräldrarna upplever också barnen som glada och tåliga och föräldrarna uppskattar att de får mer frisk luft än på en traditionell förskola. En av föräldrarna har jämfört sitt barn med dess kusiner som går på traditionell förskola och har konstaterat att hennes barn har lägre sjukfrånvaro.
Föräldrarna upplever även att barnen har bättre grundfysik, är mindre stressade, har mer energi och är positivt trötta på kvällarna. De ser den låga ljudnivån som en stor fördel samt att utevistelsen har positiva effekter för allergi (jämför Grahn, 1997 samt Blennows och Söderström, 1998).
6.2.2 Förskolan som en arena för kamp
Föräldrarna har inte tagit upp några fördelar inom detta tema utan ser nackdelar såsom att de exempelvis oroar sig då det är regnigt och när det är kallt ute för att barnen ska bli blöta och frusna. En förälder formulerar i enkäten att: ”Om vädret är trist kan det kännas lite tufft att lämna barnet på förskolan”
Det kalla vädret leder också till att potträningen försvåras vintertid, vilket en av föräldrarna kommenterat.
6.2.3 Förskolan som en social arena
En aspekt inom den sociala arenan som flera föräldrar kan se är att verksamheten är jämställd då det inte blir så könsstereotypa lekar samt att alla är likadant klädda. En förälder uttrycker detta såhär: ”Alla ser likadana ut i sina smutsiga overaller.”
Vidare anser en av föräldrarna att tillgängligheten är en viktig faktor då föräldrar med allergi och/eller ledarhund kan både lämna och hämta. Läget på förskolan kan även ses som en nackdel då ett par föräldrar menar att barnen blir exponerade för allmänheten. Föräldrarna saknar en inhägnad till barnen eftersom vem som helst kan gå fram till dem.
6.2.4 Förskolan som en pedagogisk arena
Föräldrarna tycker att det är bra att barnen på uteförskolan får kunskap och respekt för naturen samt medvetenhet om den. En förälder påpekade också att även barn med funktionshindrade föräldrar får chans till detta. Vi tolkar detta som att föräldrar i dag träder tillbaka för experter som uteförskolans förskollärare (jfr Persson, 1994).
Föräldrarna anser att utevistelsen i naturen leder till att barnen blir mer kreativa och fantasifulla. Naturen erbjuder en mångsidig sysselsättning, menar ett par föräldrar, där barnen får leka utefter de förutsättningar som finns för dagen.
Grahn (1997) kommer fram till samma resultat i sin undersökning då den visar att barnens fantasi får tid och rum till att spira i en miljö som inte är tillrättalagd. Undersökningen visar också att tankebanor och associationer utvecklas när vi vistas i naturen, eftersom vi får estetiska upplevelser som motiverar oss till att försöka förstå och se saker på andra sätt för att kunna göra naturen begriplig.
Det negativa som kommer med att barnen vistas ute i en miljö som inte är tillrättalagd är enligt en del föräldrar att barnen missar docklek, pyssel, kuddrumslek och tillgång till datorer men menar även att förskolan är ett komplement till hemmet då föräldrarna kan bidra med den sortens sysselsättning i hemmet.
Flera av de tillfrågade tycker vidare att barnen får en bra motorisk träning, men det finns också en del föräldrar som tycker att finmotoriken blir lidande eftersom aktiviteter som ex. lägga pärlplatta, ”pilligt pyssel” och pussel inte finns i samma utsträckning som på en traditionell förskola. De flesta kommenterade även här att det var aktiviteter de lika gärna kunde göra i hemmet genom att påpeka att: ”Ingen förskola kan ge allt. Det är ett komplement till hemmet. Det som missas på förskolan får man se till att barnen får hemma.” Ivarson Jansson (2001) har genom sin undersökning fått fram ett helt annat resultat som visar att föräldrarna anser att aktiviteter som rita, klippa och klistra huvudsakligen är förskolans ansvar. Åsikterna kring motoriken återkommer vi till i vår diskussion.
6.2.5 Andra nackdelar
Många av föräldrarna ser vissa praktiska faktorer som negativa men att det inte är så väsentligt i sammanhanget. Det kan röra sig om mer tvätt, smuts hemma och att det blir mer planering med kläder. Eftersom det behövs ytterkläder med bra kvalitet kan det även bli kostsamt.
7
Diskussion
7.1
Slutsatser
7.1.1 Valet av förskola
Både förskollärare och föräldrar har i första hand valt förskolan för utevistelsens skull där hälsoaspekten blir det centrala. Vi väntade oss inte att förskollärarnas val av arbetsplats skulle domineras av hälsoaspekten. Vi antog att en stor anledning skulle vara att förskollärarna ville arbeta med just utomhuspedagogik men det var inget som framkom i resultatet.
7.1.2 Förskolans fördelar respektive nackdelar
Återigen kommenterar både förskollärare och föräldrar utevistelsen och hälsan som förskolans starkaste fördelar. Att få vara i och med naturen upplevs också av båda parter som något positivt eftersom den både ger kunskap och medvetenhet.
Den största nackdelen enligt förskollärarna är det kalla och regniga vädret under vintermånaderna som försvårar verksamheten. En fördel som vi kan se i detta är att förskollärarna tvingas bli flexibla i sitt tänkande, vilket leder till en mer levande verksamhet som inte går i samma banor månad efter månad.
Detta är inte det första som föräldrarna nämner, men flera oroar sig över att barnen ska bli blöta och frusna. Den största nackdelen enligt föräldrarna är det praktiska med smuts hemma, mer tvätt och planering och inköp av kläder. Men i det stora hela är det bara petitesser, menar de.
Det råder delade meningar om finmotoriken, då varken förskollärarna eller föräldrarna är eniga om huruvida den tillgodoses hos barnen eller inte. En av förskollärarna menar att föräldrarna bara ser den finmotoriska utvecklingen i aktiviteter som pärlplattsläggning och pussel, men att den finns i så mycket mer. Föräldrarna ser främst det som valts bort och inte det som vi faktiskt väljer, menar samma förskollärare.
Vid analysen upptäckte vi att det var den mer erfarna förskolläraren som påvisade att finmotoriken inte alls är bristfällig medan den nyutexaminerade förskolläraren ansåg det. Vi förmodar att det är skillnaden i erfarenheten som leder till dessa olika åsikter. Föräldrarna har tagit upp barnens motorik på olika sätt. Bland fördelarna har de nämnt att motoriken utvecklas positivt genom att de vistas utomhus men bland nackdelarna kan en del av föräldrarna ta upp att finmotoriken blir lidande. Vi ställer oss frågande till vad föräldrarna lägger i begreppet motorik. Innefattar det både fin- och grovmotorik finns det skiljaktigheter bland föräldrarnas åsikter, men om det bara innefattar grovmotorik finns det inga motsättningar.
7.2
Kommentarer kring tidigare forskning
I vår resultatdel har vi som tidigare nämnt använt oss av Sven Perssons (1994) teman ”förskolan som en arena för kamp”, ”förskolan som en social arena”, ”förskolan som en pedagogisk arena” samt vår kompletterande gruppering ”förskolan som en hälsobefrämjande arena” som verktyg för vår analys och resultatpresentation.
Perssons (1994) teman har fungerat väl i vår undersökning. Vissa teman saknas under en del av frågorna då de tillfrågade i undersökningen inte gett oss svar som berör dessa. Anledningen till detta kan vara att vår undersökning är inriktad på just uteförskolans för- och nackdelar och inte på den traditionella förskolan i allmänhet. Föräldrarna i vår undersökning skulle lika gärna kunnat svara som i Perssons (1994) avhandling om de fått frågor som inte bara berört det specifika med just uteförskolor.
Det har visat sig att vårt kompletterande tema ”förskolan som en hälsobefrämjande arena” har varit till stor hjälp då det framkommit att hälsan är en central aspekt i både förskollärarnas och föräldrarnas uppfattningar.
Slutsatsen vi drar av detta är att vårt resultat är specifikt vilket kan bero på att förskolan i vår undersökning är en uteförskola.
Ivarson Janssons (2001) studie visar att både förskollärarna och föräldrarna är överens om att förskolans viktigaste uppgift är att stärka barnen i deras sociala utveckling. Vi har inte kunnat se några samband med detta i vår undersökning men är medvetna om att vi inte kan dra någon slutsats kring detta eftersom vår studie riktar sig till uteförskolans för- och nackdelar då vi inte specifikt har frågat om förskolans viktigaste uppgift. Vi har uppmärksammat en tankeväckande slutsats ur Patrik Grahns (1997) undersökning där han skriver att på den traditionella förskolans gård plockas möjligheterna fram ur ett förråd – på uteförskolan finns möjligheterna inbäddade i miljön. Detta tycker vi delvis kunna se genom vår undersökning på uteförskolan men vi är medvetna om att vi inte kan dra slutsatser gällande den traditionella förskolan.
7.3
Kritisk granskning
7.3.1 Genomförandet
Vi tycker att genomförandet har gått bra och vi är tacksamma över att vår handledare hjälpt oss och velat se resultat tidigt i kursen. Det har gjort att vi kommit igång tidigare än vad vi skulle ha gjort annars, vilket slutligen lett till att vi inte hamnat i tidsnöd någon gång.
Att vi redan i föregående kurs fick sätta oss in i vårt examensarbete gjorde att vi redan vid kursens start visste vilka metoder vi skulle använda oss av och hur vi skulle lägga upp veckorna. Vi förstod därav att empiriinsamlingen behövde göras i ett tidigt skede för att det skulle finnas tid till analys och skrivande.
7.3.2 Metoder
Som vi tidigare skrivit fick vi problem med enkäterna, men eftersom vi var ute i god tid kunde vi erbjuda föräldrarna mer tid för att lämna in, vilket till slut skulle lösa sig. Vi har från början varit medvetna om att enkätmetoden inte är den bästa metoden för att få svar på våra frågeställningar och om det hade gått att lösa på ett bättre sätt under våra givna förutsättningar hade vi gjort det, men vi har genom hela arbetet kunnat motivera vårt val och även nu i slutet av arbetet känner vi att vår motivering håller.
Intervjuerna gick bra och vi känner att det var bra att båda var med under alla intervjuer. Detta har underlättat vårt analysarbete på så sätt att vi inte har behövt hjälpa den andre med att sätta sig in i någon intervju som den inte var närvarande vid.
7.3.3 Empirin
Vi har båda närvarat vid och analyserat samtliga intervjuer vilket leder till mindre risker för att vår empiri blir feltolkad. Genom att vi har varit två som diskuterat empirin har detta motverkat misstolkningar som annars kunnat uppstå.
Vi var oroliga för att validiteten i enkätempirin inte skulle vara tillräckligt god när vi i början fick in så få svar, men det löste sig när vi till slut fick in hälften av enkäterna som dessutom var samstämmiga i de flesta svar.
7.4
Vidare forskning
Med tanke på att det råder delade meningar bland både förskollärare och föräldrar om barnens finmotorik tillgodoses eller inte på uteförskolan är detta ett ämne som skulle vara intressant att forska vidare kring. Är detta en företeelse som upplevs på flera uteförskolor?
Vi frågade oss i inledningen om den traditionella förskolan kan implementera delar av uteförskolans verksamhet i sin vardag. Eftersom hälsoaspekten är en central del borde detta vara möjligt att införa i den traditionella förskolan genom en ökad mängd utevistelse. Det skulle vara intressant att undersöka hur den traditionella förskolan skulle ta emot detta förslag och hur det i sådana fall skulle se ut.
Litteraturförteckning
Blennow, Margareta & Söderström, Margareta (1998). Barn på utedagis hade lägre sjukfrånvaro. Läkartidningen 1998;951670-2.
Dahlgren, Lars-Owe & Szczepanski, Anders (1997). Utomhuspedagogik Boklig
bindning och sinnlig erfarenhet. Linköping: Linköpings universitet.
Grahn, Patrik (1998). Egen härd – Guld värd. Institutioners och föreningars behov av
egna grönområden. Alnarp: SLU.
Grahn, Patrik (1985). Människans behov av parker, grönska och rekreation om
uppbyggnaden av en teori och modell att använda vid fysisk planering. Alnarp:
SLU
Grahn, Patrik; Mårtensson, Fredrika; Lindblad, Bodil; Nilsson, Paula och Ekman, Anna (1997). Ute på dagis. Hur använder barn daghemsgården? Utformningen av
daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga:
Movium SLU.
Granberg, Ann (2000). Småbarns utevistelse - naturorientering, lek och rörelse. Liber AB: Stockholm.
Ivarson Jansson, Ewa (2001). Relationen hem – förskola. Umeå: Umeå Universitet. Johansson, Bo & Svedner, Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i
Uppsala AB.
Lundegård, Iann & Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Sven (1994). Föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg. Stockholm: Almqvist och Wiksell international.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällskunskap. Lund: Studentlitteratur.
Sellgren, Germund (2003). Naturpedagogik. Västerås: Ekelunds förlag AB. Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
http://www2.frilufts.se/flf/flf.Interest.InterestGroup?id=1019738792940932623020 (tillgänglig 051121, 13:32)
Bilaga 1
MALMÖ HÖGSKOLA Lärarutbildningen
Examensarbete om utomhuspedagogik
Vi är två förskollärarstudenter från Malmö Högskola som ska skriva ett examensarbete om vilka uppfattningar föräldrar och förskollärare har på uteförskolor. Vi vill med andra ord undersöka varför föräldrar väljer att placera sina barn på uteförskolor och varför förskollärarna har valt att arbeta där.
Avsikten med denna enkät är att dina svar tillsammans med de andra föräldrarnas ska bilda en grund för oss att stå på när vi ska komma fram till svaren på de frågor som vi beskrivit. Vi ska även intervjua en del av förskollärarna för att få fram deras perspektiv. Undersökningen görs helt anonymt. Du behöver inte skriva ditt namn på enkäten. Alla föräldrar som har barn placerade på denna förskola kommer att få denna enkät.
Vi ber dig att svara på frågorna och lämna tillbaka enkäten till förskolan ihopvikt och tejpad, så att ingen obehörig ska kunna läsa dina svar.
Enkäterna behöver vara inlämnade senast 15 november.
Om du har några frågor om undersökningen så får du gärna maila till: Malin Lönnmyr LL020837@stud.mah.se eller
Therese Ågren LL020809@stud.mah.se
Tack på förhand för din viktiga medverkan.
Malmö, november 2005
Enkät om uteförskola
1. Har du själv valt att placera ditt barn på denna uteförskola?
2. Vilken var den främsta anledningen till att du placerade ditt barn på denna förskola?
3. Är du nöjd med ditt barns förskola?
4. Vilka positiva sidor har uteförskolan?
5. Vilka negativa sidor har uteförskolan?
6. Tycker du att ditt barn missar något med tanke på att verksamheten bedrivs utomhus?
7. Om du hade varit barn idag, skulle du då vilja gå på en uteförskola?
Tack för dina svar!
Bilaga 2
Intervjuunderlag
Hur ser din bakgrund i förskolläraryrket ut? Varför har du valt att arbeta på en uteförskola?
Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med att arbeta på en uteförskola?
Finns det delar av läroplanen som får ta ett steg tillbaka till förmån för att verksamheten bedrivs utomhus?
