35
Redan våren 2010 kontaktade vi två skolor angående vår undersökning och hörde om de ville delta och det ville de. När vi sedan efter sommaren tog vid vår projektplan för att skriva vårt examensarbete och kontaktade den rektor som ansvarar för de båda skolorna, blev svaret att de ångrat sig. Därför fick vi kontakta två nya skolor och eftersom vårt huvudsyfte var att undersöka lärare på två skolor med olika språkliga bakgrunder blev antalet begränsat. Det var många skolor som inte hade tid att ta emot oss och sökandet efter skolor var tidskrävande men tillslut fick vi svar utav fyra lärare på två skolor som var intresserade att ställa upp i vår undersökning.
Vi valde att utföra en observation hos varje lärare på respektive skola för att få en inblick i hur de arbetar med läs- och skrivinlärningen. Denna observation kompletterade vi sedan med en intervju om lärarnas förhållnings och arbetssätt. I efterhand inser vi att fler observationstillfällen hade varit av vikt för att få en djupare syn i hur de arbetar, ett tillfälle anser vi inte var tillräckligt för att ge en rättvis bild av en lärares arbetssätt. En annan tanke kring att bara göra ett observationstillfälle är att lektionen kan kännas arrangerad. Med det menar vi att läraren kanske väljer att lägga upp lektionens innehåll på ett sätt som läraren tror att besökaren förväntar sig att se. Är syftet att uppmärksamma den vardagliga undervisningen i en klass är det kanske bättre att utföra fler observationer för att kunna uppmärksamma en helhet menar vi.
Däremot anser vi att intervjumetoden vi använde oss utav var ett bra sätt att komplettera våra observationer. Intervjufrågorna vi ställde gav läraren möjlighet att berätta om sitt val av metod vilket gjorde att vi fick fram mycket information om lärarnas arbetssätt. Detta gjorde att analysdelen grundades mestadels utifrån den information vi fått ifrån våra intervjuer. Något som påverkade vårt resultat var att Eva och Britt ändrade sitt val av intervjuform när vi kom till intervjutillfället. Detta gjorde det svårt för oss att få med allt som sas då vi var tvungna att koncentrera oss på att anteckna. Därför kunde vi inte använda oss utav så många citat i analysdelen eftersom vi inte hade intervjuerna inspelade.
Vår ambition var att besöka skolor som vi inte kände till sen tidigare så att vi inte riskerade att vår tolkning skulle bli färgad av tidigare erfarenheter. Detta gjorde besöken intressanta men lite komplicerade. Vi trodde att lärarna på den flerspråkiga skolan skulle arbeta mer utifrån elevers
36
olika språkliga bakgrunder och därmed kunna göra en större jämförelse kring de andra lärarnas val av arbetssätt utifrån elevsammansättningar.
Det vi har uppmärksammat med vår undersökning är att man som lärare inte kan anpassa läs- och skrivinlärningen efter en metod. Inlärningen sker på olika sätt hos olika elever och ingen elevs förkunskaper kring språket ser likadana ut.
Genom den tidigare forskningen och vår undersökning har vi fått en djupare förståelse kring arbetet med läs- och skrivinlärning och dess betydelse.
6.1 Vidare forskning
Om vi väljer att forska vidare om läs- och skrivinlärningen hade vi valt att enbart observera lärare som arbetar på skolor med elever med olika språkliga bakgrunder. Då hade vi kunnat specificera oss på läs- och skrivinlärningen i klasser med olika språkliga förutsättningar. Hur hade då resultat blivit? Vi hade troligtvis fått en djupare och mer utvecklad kunskap kring ämnet men vi tror att vi även hade kunnat skaffa oss mer tips och idéer på hur man kan arbeta med elever med annat modersmål än svenska.
37
7. Litteraturlista
Bergman, Pirkko (1992) Två flugor i en smäll: att lära på sitt andra språk: teori, praktik och
språkbedömningsschema för alla som undervisar invandrarelever. Stockholm: Almqvist &
Wiksell läromedel. (110 s.)
Boström, Lena & Wallenberg, Hans (2001) Inlärning på elevernas villkor- inlärningsstilar i
klassrummet. Falun: Brain Books AB
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar: metodik för
barnintervjuer. Stockholm: Liber
Evenshaug, Oddbjörn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Fridolfsson, Inger (2008). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk. Liber: Stockholm.
Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur
Liberg Caroline (1993). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur
Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur
Lindö, Rigmor (2002) Det gränslösa klassrummet: om barns tal-och skriftspråk i didaktiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Lundberg, Ingvar (2007) Bornholmsmodellen vägen till läsning. Språklekar i förskoleklass. Stockholm: Natur och kultur
38
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sandström Madsén, Ingegärd (2007) Samtala, läsa och skriva för att lära: i ett
utvecklingsperspektiv från förskola till högskola. Kristianstad: Kristianstad University Press.
(104 s.)
Stukát, Staffan (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Ann-Katrin (1995) Språkglädje. Lund: Studentlitteratur
Svensson, Ann-Katrin (1998) Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet (1994). Lpo 94. Kursplan för svenska som andraspråk. Stockholm: Skolverket och CE Fritze´s AB
Utbildningsdepartementet (1994). Lpo 94. Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket
och CE Fritze´s AB