7 DISKUSSION
7.1 Resultatdiskussion
7.1.2 Kritisk reflektion
Med hänsyn till studiens resultat kan det tänkas att en annan teoretisk utgångspunkt givit oss en större möjlighet att utveckla det teoretiska resonemanget. Resultatet visar på olika synsätt av att beakta barnets bästa, där det främst är graden av barnets delaktighet som skiljer
empirin åt. Hade exempelvis barnets perspektiv och barnperspektiv tillämpats som teoretiska begrepp hade barnets roll tydligare synliggjorts. Tillämpandet av dessa begrepp hade vidare medfört en annan infallsvinkel i både intervjuguiden och i sökningen av tidigare forskning, vilken sammantaget kan tänkas öppnat upp möjligheten till en djupare diskussion kring barnets bästa och dess delaktighet. Vidare visar resultatet på den frihet familjebehandlaren har i att avgöra barnets delaktighet, umgängets utformning etc. Utifrån denna frihet hade maktperspektivet varit av relevans att belysa, för att visa på familjebehandlarens makt kring umgängen och hur barnet då kan påverkas av detta.
Studiens resultat kan ifrågasättas utifrån att deltagande familjebehandlare arbetar med barn i olika åldrar. Detta kan givet vara en anledning till deras olikheter kring att involvera barnet. Relevansen kring barnets ålder belyses på vissa delar i resultatet, men vi som författare upplever att detta hade kunnat tydliggjorts ytterligare då resultatet tyder på att barnens åldrar har en stor inverkan på huruvida familjebehandlaren involverar barnet. Angående barnets deltagande analyseras detta utifrån termer som hög- och viss grad av barnets
delaktighet. I författarnas tillämpande av hög eller viss grad har det inte definierats vad som egentligen avgör vad som ska kategoriseras som vad. Skulle en definition på dessa grader gjorts kan det tänkas att resultatet kunnat visa på en större tydlighet och säkerhet i resonemanget.
7.2 Metoddiskussion
7.2.1 Intervjusituationen
I studien tillämpas en kvalitativ datainsamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. I semistrukturerade intervjuer är frågorna mer allmänt formulerade till skillnad från i
strukturerade intervjuer. Forskaren ges möjlighet att fråga vidare om viktiga saker som uppkommer under intervjun (Bryman, 2011). De semistrukturerade intervjuerna gav oss möjlighet att anpassa intervjufrågorna utefter studiens syfte och följa upp intressanta delar som intervjupersonerna tog upp. Intervjuerna medför att vi som forskare, genom våra frågor, bidrar till skapandet av det empiriska materialet. Då vi är med och skapar det empiriska
materialet kan vår forskarroll inte ses som helt opartisk. Skulle studien istället baseras på exempelvis observationer hade empirin innefattat hur familjebehandlarna faktiskt gör och agerar under umgängen. Om observationer valts som datainsamlingsmetod kan det tänkas att vår påverkan på empirin skulle varit lägre, då vi inte skulle ha involverats i det studerade fenomenet. Däremot syftar studien till att få ta del av familjebehandlares berättelser varpå valet av semistrukturerade intervjuer är det mest lämpade. Observationer hade emellertid givit ett annat perspektiv på familjebehandlares konstruktion av barnets bästa men däremot inte kunnat besvara studiens frågeställningar.
Vår forskarroll bidrar, som tidigare nämnts, till att skapa empirin. Genom att vi presenterar hur vi bidrar till empirin skapas däremot en transparens om detta för läsaren. Det vill säga i resultatanalysen presenteras inte endast intervjusvaren utan också våra intervjufrågor som leder fram till svaret. Även om vi som forskare bidrar till empirins innehåll förhåller vi oss ändå öppna inför det. Vår inverkan på empirin behöver på så vis inte ses som en nackdel då intervjuerna ger oss möjlighet att ringa in det studien avser och en transparens finns kring hur detta har gjorts. Huruvida intervjusituationen påverkat empirin kan även diskuteras utifrån den sociala önskvärdheten. Bryman (2011) menar att en intervjuperson tenderar att ge svar utefter vad som är socialt önskvärt och att svar som inte upplevs vara det många gånger väljs bort. Det behöver givetvis inte betyda att intervjupersonernas svar är präglade av detta, men det är ändå en aspekt att nämna. Det kan tänkas att intervjupersonernas svar angående hur barnets bästa beaktas präglas av den sociala önskvärdheten. En aspekt av detta är då intervjuerna spelades in, vilket kan tänkas medföra att intervjupersonerna vill
framhäva socialt önskvärda svar då materialet sparas och återuppspelas. En annan aspekt är att relationen som sedan tidigare finns mellan intervjupersonerna och intervjuare kan tänkas påverka den sociala önskvärdheten ytterligare. Intervjupersonerna kan framhäva önskvärda svar för att vår syn på personen inte ska förändras. Det vill säga att intervjupersonerna vill bevara den positiva bild som skapats av dem under vår verksamhetsförlagda utbildning. Å andra sidan kan det tänkas att vår relation till intervjupersonerna gör dem bekväma till att vara uppriktiga och därmed ge svar utefter vad dem faktiskt tycker, vilket kan innebära svar som inte anses socialt önskvärt. Denna bekvämlighet kan vidare tänkas påverka den
maktaspekt som Kvale och Brinkmann (2014) beskriver. Författarna menar att det i en intervjusituation råder ett maktförhållande där forskaren har ett övertag i samtalet. Utifrån denna maktaspekt kan den tidigare relationen till intervjupersonerna anses vara en fördel, då det kan ha medfört en ökad bekvämlighet hos intervjupersonerna och därmed också en reducering av maktaspekten. Maktaspekten med bidragande bekvämlighet kan tänkas har påverkat empirin i form av att intervjupersonerna kände en större frihet att uttrycka tankar och känslor. Empirin kan i och med detta tänkas bestå av ett annat innehåll. Det vill säga att om ett större maktaspekt förekommit i intervjuerna kan det tänkas att familjebehandlarna hade varit mer tillbakadragna i sitt berättande och inte uttryckt sig på det fria sätt som de gjorde.
7.2.2 Analysverktyg
Analysverktygen som tillämpas hjälper oss att besvara studiens syfte och frågeställningar. Andra analysverktyg hade kunnat tillämpats, vilket skulle ha medfört att studiens resultat
sett annorlunda ut. Då studiens fokus var på familjebehandlares berättelser fungerade dessa analysverktyg bra. Däremot upplevde vi vissa svårigheter under analysens gång. Både den narrativa ansatsen (Bamberg, 2011) och det socialkonstruktionistiska förhållningssättet (Burr, 2003) var nytt för oss. Det medförde att analysen upplevdes avancerad då det var ett nytt sätt i att tolka intervjupersoners utsagor. Trots svårigheten anser vi att analysverktygen bidrog till att studiens syfte och frågeställningar besvarades.
7.2.3 Reproducering
I studien presenteras de konstruktioner som respektive familjebehandlare har kring vad de anser är barnets bästa under ett umgänge. Genom att konstruktionerna redovisas i denna studie kan det ses som ett sätt i att reproducera dessa konstruktioner. Burr (2003) menar att vi via språket kan skapa, bevara och förändra andra människors konstruktioner. Utifrån Burrs resonemang kan denna studie förstås som en reproducering av familjebehandlares konstruktion av barnets bästa. Genom att familjebehandlares olika konstruktioner om barnets bästa presenteras och diskuteras i studien kan det förstås som att vi som författare bidrar till en reproducering av dessa konstruktioner. Det vill säga att vi, via skriftens språk, förmedlar konstruktionerna till läsaren, vars konstruktion om barnets bästa kan påverkas.
7.2.4 Tillförlitlighet
Studien har som tidigare diskuterats en stor transparens, vilket vidare ökar studiens
pålitlighet. Studiens tillvägagångssätt och hur empirin nås presenteras. Denna tydlighet och transparens gör att det blir tydligt för läsaren att förstå hur studien nått sitt resultat. Studiens trovärdighet gällande huruvida empirin har uppfattats på det sätt intervjupersonen avsåg säkerställs under intervjuns gång. Vidare finns en öppenhet inför att fler tolkningar på materialet är möjligt. Det vill säga att hur empirin har tolkats i denna studie är ett av många sätt att förstå empirin. Utifrån Brymans (2011) resonemang om tillförlitlighet, kan studien anses ha en hög tillförlitlighet.
Studiens resultat kan som tidigare nämnts till viss del vara överförbart till andra miljöer. Exempelvis hur och när ett barn tenderar att göras delaktig kan vara överförbart till andra verksamheter inom socialtjänsten. Denna möjliga överförbarhet kan vidare kopplas till den av Kvale och Brinkmann (2014) beskrivna analytiska generaliseringen. Bland annat kan hur synen på barn påverkar hur barnet görs delaktigt ses som ett mönster, ett mönster som i sin tur är applicerbart i andra sammanhang. Vidare kan Kvale och Brinkmanns redogörelse av den läsarbaserade analytiska generalisering vävas in. Det resultat och teoretiska resonemang som presenteras i studien gör det möjligt för läsaren att själv finna mönster och därigenom uppleva en igenkänning av fenomenet. Det kan i sin tur resultera i att läsaren applicerar den process som urskilts till andra sammanhang, utöver den överförbarhet som presenterats av författarna.
7.2.5 Kritisk reflektion
Studiens resultat kan tänkas vara påverkat av de metodologiska val som gjorts, varpå studiens resultat kan ha sett annorlunda ut om andra val hade gjorts. Bland annat kan vår tidigare relation med intervjupersonerna lyftas upp, kring huruvida det kan ha påverkat studiens resultat, vilket kan återkopplas till den tidigare diskuterades sociala önskvärdheten. Intervjupersonerna var dessutom medvetna om att svaren de gav skulle användas i en uppsats, varpå frågan väcks över huruvida detta påverkar ärligheten i intervjupersonernas svar.
Studiens urval består av sju familjebehandlare, vilket kan ses som ett förhållandevis litet urval. Hade urvalet varit större, det vill säga att fler familjebehandlare deltagit hade studiens analys och resonemang förmodligen kunnat utvecklats mer. Med andra ord hade ett större urval bidragit till fler utsagor och därigenom hade vi också fått fler konstruktioner av barnets bästa. De resonemang som nu förs i studien grundar sig på ett fåtal utsagor. Exempelvis är det främst endast en av familjebehandlarna som intar en aktiv roll under umgängen, men hade urvalet varit större kan det tänkas att denna aktiva roll kunnat urskilts hos flera, varpå jämförelsen mellan rollerna byggt på en mer innehållande empiri.
Vad som kan tänkas vara största påverkan på studiens resultat är det analysverktyg som tillämpats. Som tidigare nämnts var dessa nya för oss författare, vilket påverkat svårigheten kring att analysera resultatet. Om analysverktyg som författarna istället varit vana med tillämpats kan det tänkas att det hade upplevts enklare att analysera empirin, samt att analysen hade kunnat nå en djupare nivå om vi som författare känt en större trygghet i tillämpningen. Det hade kunnat bidra till att mer empiri kunnat presenterats om vi känt en större säkerhet i hur analysen kunde göras.
7.3 Etikdiskussion
Vissa etiska frågor har väckts under studiens gång. Som tidigare nämnts fanns en tidigare relation mellan intervjupersonerna och oss, vilket kan ha bidragit till en bekvämlighet för intervjupersonerna. I och med denna bekvämlighet kan det tänkas att intervjupersonerna öppnade upp sig på ett sätt de inte hade gjort om de inte har haft en tidigare kännedom om oss intervjuare. Däremot var det inte bara intervjupersonerna som kan ha upplevt en bekvämlighet, även vi som intervjuare upplevde denna bekvämlighet. Bekvämligheten hos oss som intervjuare medförde att en del av de frågor som ställdes under intervjuerna troligen inte hade ställts om inte denna bekvämlighet funnits. Exempelvis väljer intervjupersonerna att berätta om vissa känsliga händelser som vi väljer att ställa följdfrågor om. Även om det var intervjupersonens val att ta upp dessa händelser så tog vi oss ändå rätten att fråga mer om den beskrivna händelsen. Hade intervjupersonerna däremot varit främmande för oss kan det tänkas att vi inte skulle ställt dessa följdfrågor i lika stor utsträckning eftersom det
handlande om känslosamma erfarenheter hos intervjupersonerna. Vår upplevelse är dock att det snarare var vi som intervjuare som upplevde vissa saker som känsliga då
8 SLUTSATSER
Berättelserna visar komplexiteten i att beakta barnets bästa och förmedlar gemensamt hur det kan göras på många skilda sätt. Olika synsätten av hur och i vilken utsträckning barn ska göras delaktiga samt hur betydelsen av relationen mellan familjehemsplacerade barn och deras biologiska föräldrar beskrivs, stämmer överens med tidigare forskning.
Familjebehandlares olika uppfattningarna ger stöd för svårigheten med att definiera barnets bästa. Denna studie visar på hur en tredje part under umgänget tillgodoser barnets bästa på skilda sätt och hur familjebehandlarens tolkningsföreträde kommer till uttryck.
Studien uppmärksammar familjebehandlares syn på umgängen, varpå vidare forskning om barnens syn och erfarenheter av dessa umgängen skulle vara av intresse att undersöka. Hur barnen upplever deltagandet av en annan part och hur ett sådant umgänge utformas på bästa sätt, skulle komplettera denna studie.
REFERENSLISTA
Andersson, G. (2009). Foster children: a longitudinal study of placements and family relationships. International journal of social welfare, 18(1), 13–26. Hämtad den 28 oktober 2020 från https://onlinelibrary-wiley-
com.ep.bib.mdh.se/doi/pdfdirect/10.1111/j.1468-2397.2008.00570.x
Andersson, G. (2016). Föräldrakontakt och familjetillhörighet ur fosterbarns perspektiv.
Socialvetenskaplig tidskrift, 5(1), 3–23. Hämtat den 28 oktober 2020 från https://journals.lub.lu.se/svt/article/view/15392/13891
Andersson, G., & Rasmusson, B. (2006). Fosterbarns perspektiv på socialtjänstens
företrädare. Socialmedicinsk tidskrift, 83(1), 5–15. Hämtad den 28 oktober 2020 från
https://socialmedicinsktidskrift.se/smt/index.php/smt/article/view/1181/972 Bamberg, M. (2004). “Form and functions of 'Slut Bashing' in male identity constructions in
15-year-olds.” In Human Development, 2004(47), 333-353.
Bamberg, M. (2011). “Who am I? Narration and its contribution to self and identity.” Theory
& Psychology, 21(1), 3-24.
Berghner, D. (2019). Barnperspektiv, barns perspektiv och barns aktörskap – en begreppsdiskussion. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk, 5(1), 49–61. Hämtad den 29 oktober 2020 från
https://pedagogikkogkritikk.no/index.php/ntpk/article/view/1373/3242
Biljeveld, G., Dedding C,. & Bunders-Aelen, J-F. (2013). Children's and young people's participation within child welfare and child protection services: a state-of-the-art review. Child & Family Social Work, 20(2), 129–138. Hämtad den 3 december 2020 från
https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1111/cfs.12082
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber. Burr, V. (2003). Social constructionism. New York: Routledge
Danermark, B. (2013). Socialt arbete och kunskap - tre metateoretiska mönster. I B. Blom, S.
Morén, & L. Nygren (Red.), Kunskap i socialt arbete: Om villkor, processer och
användning (s.32–47). Stockholm: Natur & Kultur.
Davies, B., & Harré, R. (1990). Positioning: The discursive production of selves. Journal for
the theory of social behaviour, 20(1), 43-63. Hämtad den 28 december 2020 från
https://d1wqtxts1xzle7.cloudfront.net/8651928/davids-harrc3a9-positioning- theory1.pdf?1329149083=&response-content- disposition=inline%3B+filename%3DPositioning_The_discursive_production_of.pdf &Expires=1609186530&Signature=UJKRn5KdBDzdLSwI82hnZHp87RQrnI4mxWbb BX8pEiuyL391lABoou6WHyMaZrbGsCkvP233OnT80vxrvqSYW91oErG0EkF4BsBuj 8SKuuxbKm5BRyHnp20AEcj7d7vcWqBVQHJN0mum6syIPik~yRp7V5Um5ULVcJif VxdY7pRQt29ggXh32stShCYSSdub4NILM- JA5rrsBh2bHl31myyWQy5A7kU8i5H3m1pkese~6-g3kqmORK6phvscTjpXh- u4cDz5FffIzNvhDMiC2XyQrE-ksR~89wPCnd5xFPrXmWYJy6FRke- H8zya1b1CA7hnWGaXxNZAxNq~gvYkFA__&Key-Pair- Id=APKAJLOHF5GGSLRBV4ZADelgado, P., Pinto, V., Carvalho, J, & Gilligan, R. (2019). Family contact in foster care in portugal. the views of children in foster care and other key actors. Child & Family
Social Work, 24(1), 98–105. Hämtad den 28 oktober 2020 från
https://recipp.ipp.pt/bitstream/10400.22/12179/1/Art2_Paulo%20Delgado_2018.pd f
Inspektionen för vård och omsorg. (2020). Lilla Hjärtat: IVO vitesförelägger Norrköpings
kommun. Hämtad den 4 november 2020 från https://www.ivo.se/publicerat- material/nyheter/2020/lilla-hjartat-ivo-vitesforelagger-norrkopings-kommun/ Kjellberg, K. (2006). Perspektiv inifrån familjehemsvården. Socialmedicinsk tidskrift, 83(1),
53–59. Hämtad den 28 oktober 2020 från
https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1175/967 Kvale, S., & Brinkmann, B. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
Lindahl, R. (2019). Socialsekreteraren och det familjehemsplacerade barnet. (Doctoral dissertation). (Sammanläggning) Örebro: Örebro University.
Lundgren, L., & Sunesson, P-A. (2019). Nya sociallagarna. Stockholm: Norstedt Juridik. Lundström, T. (2018). Etik i den sociala barnavården. I U. Pettersson (Red.), Etik och
socialtjänst. (s.55–69). Falkenberg: Gleerups.
Mcwey, L-M., Acock, Alan., & Porter B-E. (2010). The impact of continued contact with biological parents upon the mental health of children in foster care. Children and
Youth Services Review, 32(10), 1338–1345. Hämtad den 29 oktober 2020 från
https://www-sciencedirect-
com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S0190740910001477
Morrison, J., Mishna, F., Cook, C., & Aitken, G. (2011). Access visits: Perceptions of child protection workers, foster parents and children who are Crown wards. Children and
Youth Services Review, 33(9), 1476–1482. Hämtad den 30 oktober 2020
från https://www-sciencedirect
com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S0190740911000958#s0035
Munro, E. (2008). Empowering looked-after children. Child & Family Social Work, 6(2), 129–137. Hämtad den 29 oktober 2020 från https://onlinelibrary-wiley-
com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1111/j.1365-2206.2001.00192.x
Ponnert, L., & Rasmusson, B. (2018). Att bedöma barns behov och föräldrars förmåga. I
L.Ponnert (Red.), Utredningsarbete i den sociala barnavården (s.33–59). Malmö:
Gleerups Utbildning AB
Regeringskansliet. (2020). Idag blir barnkonventionen svensk lag. Hämtad den 5 november 2020 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/01/idag-blir-
barnkonventionen-svensk-lag/
SFS: 1949:381. Föräldrabalk. Hämtad den 9 november 2020 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/foraldrabalk-1949381_sfs-1949-381
SFS: 1990:52. Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Hämtad den 9 november 2020 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-199052-med-sarskilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990-52 SFS: 2001:543. Socialtjänstlagen. Hämtad den 9 november 2020 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS: 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Hämtad den 9 november 2020 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas- konvention_sfs-2018-1197
Socialstyrelsen. (2020b). Barn i familjehem – umgänge med föräldrar och andra
närstående. Hämtad den 5 november 2020 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-3-6675.pdf
Socialstyrelsen. (2020c). Dilemman kring placerade barns umgänge. Hämtad den 28 december 2020 från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-3-6675-bilaga-dilemman.pdf
Socialstyrelsen. (2020d). Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten. Hämtad den 12 november 2020 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/handbocker/2020-3-6640.pdf
Socialstyrelsen. (2020a). Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2019. Hämtad den 4 november 2020 från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/statistik/2020-8-6871.pdf
Svensson, S., Johnsson, E., & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme. Stockholm: Natur och Kultur.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Vis, S-A., Holta, A., & Thomas, N. (2012). Obstacles for Child Participation in Care and Protection Cases—why Norwegian social workers find it difficult. Child abuse review,
21(1), 7–23. Hämtad den 3 december 2020 frånhttps://onlinelibrary-wiley- com.ep.bib.mdh.se/doi/epdf/10.1002/car.1155
Vis, S-A., Strandbu, A., Holtan, A., & Thomas, N. (2011). Participation and health – a research review of child participation in planning and decision-making. Child &
Family Social Work, 16(3), 325–335. Hämtad den 30 oktober 2020 från https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1111/j.1365- 2206.2010.00743.x
BILAGA A; MISSIVBREV
Missivbrev
Hej!
Vi är två socionomstudenter vid Mälardalens Högskola som just nu läser sjätte terminen och
ska skriva vårt examensarbete. Vi har valt att undersöka professionella behandlares
erfarenheter och upplevelser kring hur barnets bästa beaktas i umgängesärenden mellan
familjehemsplacerade barn och deras biologiska föräldrar.
Vår förfrågan till dig är om du har möjlighet att medverka i vår studie. Vi avser genomföra
intervjuer som beräknas ta 30–60 minuter.
Ditt deltagande är frivilligt och du har rätt att när som helst avbryta. Intervjuerna avses spelas
in om du ger medgivande till detta. Det empiriska materialet kommer behandlas konfidentiellt
och endast användas i denna studie. Du bestämmer var intervjun ska äga rum.
Med vänliga hälsningar,
Anes Dujsic adc170001@student.mdh.se
Elin Johansson ejn18003@student.mdh.se
Handledare: Helena Blomberg
BILAGA B; INTERVJUGUIDE
Uppvärmning-Vad har du för utbildning?
-Hur många år har du arbetat med familjebehandling? Hur länge har du arbetet med umgängen?
-Hur ser en vanlig dag ut på jobbet? Planering av umgänge
-Ni får ett umgängesärende från myndighet, där två biologiska föräldrar ska träffa deras familjehemsplacerade barn. Vad är nästa steg? Förklara gärna processen till ett umgänge. -Berätta vad du anser är viktigt när det gäller umgänge för familjehemsplacerade barn. -Kan du beskriva hur barnets roll ser ut vid planering av umgängen? Ser det olika ut beroende på barnet ålder/mognad?
- Kan du beskriva hur förälderns roll ser ut vid planering av umgängen? Både de biologiska föräldrarna och familjehemmet.
-Vad är din erfarenhet av hur barnets bästa involveras vid planering av umgängen?