Kritisk reflektion och vidare forskning

Då jag som intervjuare under narrativa ansatser inte får påverka eller styra intervjupersonen är det svårt att veta utgången av intervjun. Detta innebär att de olika delarna i teoriavsnittet har jag valt utifrån mina föreställningar om vad jag skulle få för resultat. Ett begrepp som jag stod och vägde för och emot under tiden jag arbetade med teorin var signifikanta andre vilket även är konstruerat av Herbert Mead (1976). Detta begrepp riktar sig framförallt mot familjens inverkan - kärnan till ens konstruerade föreställningar. Dock valde jag då att använda mig att generaliserade andre vilket dels jag fann nyttigt eftersom Mellin-Olsen använde sig av det, och dels för att det i större grad riktar sig mot den yttre sociala omgivningen som bekanta, kollegor, skolan eller samhället. Helt enkelt de aspekter som påverkar när man blir äldre och familjens monopolliknande förhållningssätt på uppfostran och påverkan börjat avta. Dessvärre

- 33 -

betydelse och sociala inverkan i större grad än den övriga omgivningen. Detta hade kanske kunnat undvikas, alternativt förmildrat omständigheterna, om jag hade samtalat med Ben om lite vardagliga saker innan jag skrev teorin, och försökt få en överskådlig bild av honom. En god sak som har gynnat intervjun är att jag endast ställde ett fåtal frågor vilket innebär att jag inte i någon större utsträckning har förlett honom under hans berättande. Den kritiska reflektionen landar istället i en diskussion om mina subjektiva tolkningar av svaren men innan jag går in på det vill jag redogöra för ett syftningsmisstag under min intervju när jag ställde fråga 5: Hur har du tänkt på dina alternativ om att läsa vidare på en annan linje eller högskola. Funderat på andra val eller så, utifrån omgivningen? När jag läste igenom min transkribering upptäckte jag att min fråga hade varit undermåligt formulerad. Jag kunde läsa innantill att Ben intog en försvarsställning, antagligen på grund av det mindre lämpliga tillägget utifrån

omgivningen, vilket han verkade tolka som ett ifrågasättande snarare än undran. Han bistod med ett par generella reflektioner i sammanhanget men jag måste här utgå ifrån att han

eventuellt svarade i enlighet med Goffmans (1959) teori om framträdande och den inneboende viljan att visa sin bästa sida vilket gjorde min intervju lidande.

Jag skulle vilja forska vidare inom detta genom att intervjua Bens familj och relationer vilket skulle förbättra mina givna resultat och ge insikt i en större förståelse för hur individer tillgodogör sig matematiska föreställningar genom sociala interaktioner. Vidare hur detta förhåller sig till Bens kollektiva habitus och förgrundsskapande då min uppsats är relativt liten till omfattningen.

6. Slutsatser

Jag har i denna uppsats försökt påvisa möjligheten i att kombinera begreppen habitus vid en livsberättelse om matematik. En slutsats jag kommer fram till att då habitus är trögrörligt och förändras relativt långsamt, förenklas problemformuleringen rörande Bens matematiska liv och framtid genom att kombinera habitus och förgrund. Detta eftersom individers olika förgrunder

- 34 -

ges utifrån begreppet möjligheten att lättare förändras än vad habitus tillåter. Dock grundar sig förgrundens riktning utifrån habitus. Ser man Bens liv som en tidslinje behandlar habitus Bens liv till dagens datum varefter hans förgrund behandlar framtiden. Jag drar här slutsatsen att då båda begreppen är beroende av tidigare erfarenheter, vilket kopplar dem samman, och har sin styrka i olika delar av livet ser jag en kombination av dem inom mitt matematiska avseende möjligt.

Jag kommer även fram till att Bens familj till en början framförallt har påverkat hans

föreställningar om matematik, vilket hans berättelse konsekvent behandlar. Men ju längre fram i tiden han berättar, och ju fler beslut och framtidsvisioner som uppkommer, desto fler

generaliserade andre verkar inspirera honom och hans matematiska val. Detta vittnar om att Bens förgrundsbeaktande gör sig mer gällande men samtidigt beskriver min analys att det är inom ramen för hans habitus, varför jag ser kombinationen som möjlig. Ser man endast till habitus i detta avseende anser jag att delar av helheten försvinner och görs mindre begriplig. I undervisningssyfte tror jag att min undersökning kan underlätta förståelsen för elevers olika färdigheter och personliga motiv med varför de väljer att lära respektive väljer att inte lära sig matematik med hänsyn till olika uppväxtvillkor och tidigare erfarenheter.

- 35 -

Referenslista

Alro, Helle; Skovsmose, Ole & Valero, Paola (2007) Inter-Viewing Foregrounds, Arbejdspapirer om læring 5: Aalborg University - To be published in M. César and K. Kumpalainen (Eds.), Social interactions in Multicultural settings. EARLI Books

Andersen, Anders Siig & Larsen, Kirsten (2001) Det narrative livshistoriske interview - Introduktion til Fritz Schützes teoretiske og metodologiske arbejde. Småskrift nr. 11 Livshistorieprojektet Roskilde Universitetscenter, Roskilde

Bourdieu, Pierre & Passeron Jean-Claude (1970) Reproduktionen: bidrag till en teori om utbildningssystemet. Riga: Livonia Print

Bourdieu, Pierre (1994) Praktiskt förnuft – Bidrag till en handlingsteori. Uddevalla: Daidalos Broady, Donald (1990) Sociologi och epistemologi – Om Pierre Bourdieus författarskap och den historiska epistemologin. Stockholm: HLS förlag

Carlgren Ingrid & Marton Ference (2000) Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundet Engdahl, Oskar & Larson, Bengt (2006) Sociologiska perspektiv: grundläggande begrepp och teorier. Lund: Studentlitteratur

Ernest, Paul (2006). Relevans och nytta. In Boesen, J. et al. (red.), Lära och undervisa – internationella perspektiv (pp. 165-178). Göteborg: Nationellt Centrum för

Matematikutbildning.

Evenshaug, Oddbjorn & Hallen, Dag (2001) Barn- och ungdomspsykologi, Lund: Studentlitteratur

Goffman, Erving (1959) Jaget och maskerna, Stockholm: Prisma

Hannula, Markku. S (2006) Understanding affect towards mathematics in practice. In C. Bergsten m.fl (red.). Relating practice and research in mathematics education. Proceedings of

- 36 -

NORMA 05, Fourth Nordic Conference on Mathematics Education (pp. 51-70). Trondheim: Tapir academic press

Illeris, Knud (2003) Towards a contemporary and comprehensive theory of learning. International journal of lifelong education, 22 (4) 396–406

Johansson Bo & Svedner Per Olov (1996) Examensarbetet i lärarutbildningen – Undersökningsmetoder och språklig utformning. Kunskapsföretaget, Uppsala: Grafax

Mead, Herbert (1976) Medvetandet, jaget och samhället - från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos

Mellin-Olsen, Stieg (1987). The politics of mathematics education. Kluwer Academic Publishers 2002

Mellin-Olsen, Stieg (1981) Instrumentalism as an Educational Concept. Educational Studies in Mathematics, 12(3), 351-367

Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur Pehkonen, Erkki (2001) Lärares och elevers uppfattningar som en dold faktor i

matematikundervisningen. In Grevholm, Barbro (red.), Matematikdidaktik - ett nordiskt perspektiv (s.230-256) Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2003) Lusten att lära – med fokus på matematik. Stockholm: Fritzes Skolverket (2006). Styrdokument för frivilliga skolformen 94, Lpf 94.

Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma Tronhus, Anne & Waterloo, Heidi (2007)Elevers fornuftsgrunnlag til å velge matematikk. Masteruppsats Trondheim:NTNU

- 37 -

Wæge, Kjersti (2007) Elevenes motivasjon for å lære matematikk og undersøkende matematikkundervisning: Doktoravhandling for graden philosophiae doctor. Trondheim: NTNU

Watson, Cate (2006) Unreliable narrators? ‘Inconsistency’ (and some inconstancy) in interviews. Qualitative Research, 6(3) 367-384

Watson, Cate (2008) Tensions and aporias in the narrative construction of lives. Qualitative Research, 8(3) 333–337

Wedege, Tine (1999) To Know or Not to Know: Mathematics, That Is a Question of Context Educational Studies in Mathematics: 39(1-3) 205-227

Wedege, Tine (2002) Numeracy as a basic qualification in semi-skilled jobs. For the Learning of Mathematics - an International Journal of Mathematics Education, 22(3), 23-28.

Wedege, Tine & Evans, Jeff (2006) Adults´ Resistance to Learning in School versus Adults´ Competence in Work: The Case of Mathematics. Adults learning mathematics – an

international journal, 1(2), 28-43

Zevenbergen, Robyn (2003) Ability grouping in mathematics classroom: A Bourdieuian analysis. For the learning of mathematics, 23(3)

Zevenbergen, Robyn (2005) The construction of a mathematical habitus: implications of ability grouping in the middle years. Journal of Curriculum Studies, 37(5), 607-619

- 38 -

Bilagor