Kritiska reflektioner och vidare forskning

Studien har som ovan konstaterat begränsade möjligheter att ge fullständigt definitiva svar och att med trovärdighet koppla orsak till verkan. Detta beror till viss del på komplexiteten i det som studerats, men också på att den teori och metod som valdes innebar vissa svårigheter med att isolera och specificera de intervenerande variablerna. Idag finns det mer specifika neoklassiska realistiska teorier där variablerna utkristalliseras på ett tydligare sätt (se exempelvis Randall L. Schweller, 2004 eller Ripsman, Taliaferro & Lobell, 2016).

Kritik kan därmed riktas mot studiens tillvägagångssätt vad gäller att försöka förstå ledarnas uppfattning av situationen och statens begränsningar. Ett mer användbart tillvägagångssätt för att förstå händelserna och besluten mer i detalj, och därmed möjliggöra starkare slutsatser, skulle exempelvis kunna vara att genomföra intervjuer med involverade beslutsfattare under den berörda tidsperioden. Detta hade förmodligen genererat tydligare svar på studiens frågeställning och mer definitiva anspråk kring vilka faktorer som var avgörande för utfallet.

31 Ett sådant tillvägagångssätt skulle dock innebära ett mycket omfattande arbete med tanke på det stora tidsspann som studien berör samt mängden personer som varit involverade i processerna. Således hade metoden inte varit lämplig inom ramen för en uppsats. I och med denna studies begränsade tillgång vad gäller det empiriska material som behövs hade en mer specifik teoretisk ingång skapat problem i genomförandet och därför utformades vissa delar i studien åt det mer generella hållet.

Även delar av materialet kan kritiseras för att beröra Sveriges utrikespolitik generellt istället för Arktis specifik. Detta beror dock på att inget annat offentligt material som behandlade regeringens omvärldsuppfattning i relation till Arktis hittades. Som den huvudsakliga aktören för studien var det enbart relevant med material producerat eller undertecknat av regeringen. Avslutningsvis kan alltså konstateras att studien bidrog med att öka förståelsen kring vilka aspekter som kan ha bidragit till Sveriges förändrade inställning till militära medel i Arktis men att samtliga av dessa skulle tjäna på att studeras mer ingående och med hjälp av mer specifikt material. De slutsatser som diskuterats ovan kan därför fungera som utgångspunkter till eventuell vidare forskning för att både fortsätta undersöka Sveriges förhållande till den arktiska regionen, men även för att fortsätta testa den neoklassiska realismens förklaringskraft.

32

Källförteckning

Tryckt litteratur

Bergström, Göran. Boréus, Kristina. (2012). Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Tredje upplagan. Lund: Studentlitteratur

Elman, Colin, Jensen, Michael A. (red.) (2014). Realism Reader. Oxon/New York: Routledge. Herz, John H. (1950). “Idealist internationalism and the security dilemma” i Elman, Colin, Jensen, Michael A. (red.) (2014). Realism Reader. Oxon/New York: Routledge. ss. 60–61. Jensen, Tommy. Sandström, Johan. (2016). Fallstudier. Lund: Studentlitteratur.

Keskitalo, E. Carina H. (2014). ”Sweden and Arctic Policy” i Murray, Robert W., Nuttal, Anita Dey (red.). International Relations and the Arctic: Understanding Policy and

Governance. New York: Cambria Press. ss. 291–320.

Morgenthau, Hans. (1946). “The moral blindness of scientific man” i Elman, Colin, Jensen, Michael A. (red.) (2014). Realism Reader. Oxon/New York: Routledge. ss. 47–52.

Murray, Robert W. (2014). ”Westphalian Sovereignty and Realism in Contempory

International Security” i Murray, Robert W., Nuttal, Anita Dey (red.). International Relations

and the Arctic: Understanding Policy and Governance. New York: Cambria Press. ss. 25-50.

Murray, Robert W. Nuttal, Anita Dey (2014). ”Introduction” i Murray, Robert W., Nuttal, Anita Dey (red.). International Relations and the Arctic: Understanding Policy and

Governance. New York: Cambria Press. ss. 1-22.

Ripsman, Norrin M. Taliaferro, Jeffery W. Lobell, Steven E. (2016). Neoclassical Realist

Theory of International Politics. New York: Oxford University Press.

Tamnes, Rolf. Offerdal, Kristine. (2014). “Introduction” i Tamnes, Rolf, Offerdal, Kristine.

Geopolitics and Security in the Arctic: Regional dynamics in a global world. New

York/Oxon: Routledge. ss. 73–96.

Waltz, Kenneth N. (1979). Theory of International Politics. New York: McGraw-Hill, Inc.

Digitalt material

Aggestam, Karin. Bergman-Rosamond, Annika. (2016). ”Swedish Feminist Foreign Policy in the Making: Ethics, Politics, and Gender”. Ethics & International Affairs 30(3). Ss. 323-334. DOI: https://doi.org/10.1017/S0892679416000241

Bailes, Alyson JK (2015). ”The Small Nations Of The Wider Arctic Space: Security Challenges, Policy Options”. The Yearbook of Polar Law VI. Ss. 598-628.

33 Brommesson, Douglas. (2010). ”Normative Europeanization: The case of Swedish foreign policy reorientation”. Cooperation and Conflict 45(2). Ss. 224-244. DOI:

10.1177/0010836710370246 [hämtad 2021-01-03]

Brommesson, Douglas. (2018). “’Nordicness’ in the Swedish foreign policy – from mid power internationalism to small state balancing?”. Global Affairs 4(4-5). Ss. 391-404. DOI: 10.1080/23340460.2018.1516116 [hämtad 2021-01-03]

Försvarsberedningen. (2007). ”Säkerhet i samverkan: Försvarsberedningens omvärldsanalys”. Ds 2007:46. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/49bb64/contentassets/a4f990ca682b4badb1781124cef5240b/saker het-i-samverkan-ds-200746 [hämtad 2020-12-19]

Försvarsberedningen. (2019). ”Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025”. Ds 2019:8. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/49f10c/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/f orsvarsberedningen/slutrapport-14-maj/ds-20198-varnkraft---inriktningen-av-

sakerhetspolitiken-och-utformningen-av-det-militara-forsvaret-2021-2025.pdf [hämtad 2021- 01-03]

Granholm, Niklas (2008). ”Danmark, Kanada och Island” i Granholm, Niklas (red.). Haldén, Peter. Larsson, Robert, Lindvall, Fredrik. Ljung Bo. Neretnieks, Karlis. Oldberg, Ingmar. ”Arktis – strategiska frågor i en region i förändring”. Totalförsvarets forskningsinstitut. FOI- R—2469—SE. Ss. 62–66. Tillgänglig:

https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R--2469--SE [hämtad 2020-12-02] Granholm, Niklas. (2009) ”Arktis – ny utmaning för Sverige” i Granholm, Niklas. Malminen, Johannes. Rydqvist, Johan (red.). ”Strategisk utblick 2009: Säkerhetspolitisk forsränning?”.

Totalförsvarets forskningsinstitut. FOI-R—2745—SE. Tillgänglig:

https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R--2745--SE [hämtad 2020-12-13] Granholm, Niklas. (2019). ”Utvecklingen i Arktis – påverkan på och implikationer för

Sverige”. Totalförsvarets forskningsinstitut. Tillgänglig:

https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI%20Memo%206887 [hämtad 2020- 12-14]

Hagström Frisell, Eva. Eriksson, Pär. Jonsson, Michael. (2018). ”Norden” i Pallin, Krister (red.). Bergstrand, Bengt-Göran. Dalsjö, Robert. Eriksson, Pär. Hagström Frisell, Eva. Jonsson, Michael. Lindström, Madelene. Nordstrand, Erik. Rossbach, Niklas. H. Sundberg, Anna. Wikström, Pär. Winnerstig, Mike. ”Västlig militär förmåga: En analys av Nordeuropa 2017”. Totalförsvarets forskningsinstitut. Ss. 49–79. FOI-R—4563—SE. Tillgänglig:

34 Heurlin, Bertel. (2019). “China-US Confrontation in The Arctic Region: Strategies and

Policies”. Asian Studies International Journal 1(1). Ss. 8–15. Tillgänglig: https://asianstudies.info/2019/ASIJ.19.02.pdf

Klimenko, Ekaterina. (2019). “The Geopolitics of a Changing Arctic”. SIPRI Background

Paper. December. Tillgänglig: https://www.sipri.org/sites/default/files/2019- 12/sipribp1912_geopolitics_in_the_arctic.pdf [hämtad 2021-01-04]

Li, Jason. (2020). “A Shifting Focus of U.S. Arctic Policy: China and Security, Front and Center”. The Arctic Institute. Tillgänglig: https://www.thearcticinstitute.org/shifting-focus-us- arctic-policy-china-security/ [hämtad 2021-01-05]

Lindvall, Fredrik (2008). ”USA och Arktis” i Granholm, Niklas (red.). Haldén, Peter.

Larsson, Robert, Lindvall, Fredrik. Ljung Bo. Neretnieks, Karlis. Oldberg, Ingmar. ”Arktis – strategiska frågor i en region i förändring”. Totalförsvarets forskningsinstitut. FOI-R—

2469—SE. Ss. 48–53. Tillgänglig: https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI- R--2469--SE [hämtad 2020-12-02]

Ljung, Bo och Neretnieks, Karlis (2008). ”Norge och Arktis” i Granholm, Niklas (red.). Haldén, Peter. Larsson, Robert, Lindvall, Fredrik. Ljung Bo. Neretnieks, Karlis. Oldberg, Ingmar. ”Arktis – strategiska frågor i en region i förändring”. Totalförsvarets

forskningsinstitut. FOI-R—2469—SE. Ss. 54–61.Tillgänglig:

https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R--2469--SE [hämtad 2020-12-02] Ljung, Bo. Neretnieks, Karlis och Granholm Niklas (2008). ”Arktis ur militärstrategisk

synvinkel” i Granholm, Niklas (red.). Haldén, Peter. Larsson, Robert, Lindvall, Fredrik. Ljung Bo. Neretnieks, Karlis. Oldberg, Ingmar. ”Arktis – strategiska frågor i en region i förändring”.

Totalförsvarets forskningsinstitut. FOI-R—2469—SE. Ss. 11–16. Tillgänglig:

https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R--2469--SE [hämtad 2020-12-02] Nationalencyklopedin. (2021). Regeringen. Tillgänglig: https://www-ne-

se.proxy.annalindhbiblioteket.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/regeringen#sverige- statsministrar-och-regeringspartier-sedan-1876-(1) [hämtad 2021-01-05]

Oldberg, Ingmar (2008). ”Rysslands intresse i Arktis” i Granholm, Niklas (red.). Haldén, Peter. Larsson, Robert, Lindvall, Fredrik. Ljung Bo. Neretnieks, Karlis. Oldberg, Ingmar. ”Arktis – strategiska frågor i en region i förändring”. Totalförsvarets forskningsinstitut. FOI- R—2469—SE. Ss. 39–47. Tillgänglig:

https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R--2469--SE [hämtad 2020-12-02] Regeringens proposition 1999/2000:30. Det nya försvaret. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/49bb68/contentassets/4fd213f477fa4e41a8e3e31e1b7b10e7/det- nya-forsvaret [hämtad 2021-01-01]

35 Regeringens proposition 2004/05:5. Vårt framtida försvar. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/contentassets/6a2fe3ec956f4f65983e507614adec32/proposition- 2004055---vart-framtida-forsvar [hämtad 2021-01-01]

Regeringens proposition 2008/09:140. Ett användbart försvar. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/49bb67/contentassets/1236f9bd880b495f8a9dd94ce1cb71de/ett- anvandbart-forsvar-prop-200809140 [hämtad 2021-01-01]

Regeringens proposition 2014/15:109. Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–

2020. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/49c857/contentassets/266e64ec3a254a6087ebe9e413806819/propo sition-201415109-forsvarspolitisk-inriktning--sveriges-forsvar-2016-2020 [hämtad 2021-01- 01]

Regeringens proposition 2020/21: 30. Totalförsvaret 2021–2025. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/4a965d/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepartementet/f orsvarsproposition-2021-2025/totalforsvaret-2021-2025-prop.-20202130.pdf [hämtad 2021- 01-01]

Regeringskansliet. (2011). Sveriges strategi för den Arktiska regionen. ISBN: 978-91-7496- 441-7. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/4a8128/contentassets/2c099049a492447b81829eb3f2b8033c/sveri ges-strategi-for-den-arktiska-regionen [hämtad 2020-11-20]

Regeringskansliet. (2020). Sveriges strategi för den arktiska regionen. Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/4a8e8c/contentassets/2c099049a492447b81829eb3f2b8033c/arktis strategi2020.pdf [hämtad 2020-11-20]

RiR 2013: 22. Granskningsrapport från Riksrevisionen. Försvarsmaktens förmåga till uthålliga insatser. Tillgänglig:

https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2fe33/1518435442250/Ri R_22_F%C3%B6rsvaret_Anpassad.pdf [hämtad 2021-01-05]

RiR 2014:4. Granskningsrapport från Riksrevisionen. Försvarsmaktens omställning. Tillgänglig:

https://www.riksrevisionen.se/download/18.78ae827d1605526e94b2fe4b/1518435442991/Ri R_2014_4_F%C3%B6rsvarets%20omst%C3%A4llning_Anpassade.pdf [hämtad 2021-01-02] Rose, Gideon. (1998). “Neoclassical Realism and Theories of Foreign Policy”. World Politics 51(1). Ss. 144–172. Tillgänglig: https://www.jstor.org/stable/25054068[hämtad 2020-12-01] Schweller, Randall (2004). “Unanswered Threats: A Neoclassical Realist Theory of

Underbalancing”. International Security 29(2). pp. 159–201.

Taliaferro, Jeffery W. Lobell, Steven E. Ripsman, Norrin M. (2009). “Introduction:

36 Ripsman, Norrin M. Neoclassical Realism, the State, and Foreign Policy. Cambridge:

Cambridge University Press. Ss 1–41. [E-bok, hämtad 2020-11-16]

Vetenskapsrådet. (2017). “God forskningsed”. ISBN 978-91-7307-352-3. Tillgänglig: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf [hämtad 2021-01-05]

Wezeman, Siemon T. (2012). “Military Capabilities in the Arctic”. SIPRI Background Paper. Mars. Tillgänglig: https://www.sipri.org/sites/default/files/files/misc/SIPRIBP1203.pdf [hämtad 2020-12-27]

Wezeman, Siemon T. (2016). “Military Capabilities in the Arctic: A New Cold War in the High North?”. SIPRI Background Paper. Oktober. Tillgänglig:

https://www.sipri.org/sites/default/files/Military-capabilities-in-the-Arctic.pdf [hämtad 2020- 12-27]

Åtland, Kristian. (2014). ”Interstate Relations in the Arctic: An Emerging Security Dilemma?”. Comparative Strategy. 33(2). Ss. 145–166. Tillgänglig: