5. Resultat, analys och slutsats
6.1 Våra kritiska tankar om studien
I och med att vi har gjort en liten studie, med endast sex intervjuade pedagoger kan resultaten bli olika beroende på hur pedagogerna har tolkat läroplanen och hur de olika förskolornas verksamhet är utformade. Om studien hade gjorts vid ett annat tillfälle eller med fler informanter så hade studiens resultat kanske blivit annorlunda. Det kan vara en anledning till att Jonsson (2011:104) fick ett annat resultat än vi.
Vi ansåg att det var lämpligast att göra en kvalitativ studie eftersom vi var intresserade av pedagogers tankar och idéer om utomhusvistelse ur ett didaktiskt perspektiv. Vi hade kanske inte heller fått samma resultat om vi valt att göra observationer eller gruppintervjuer i stället. Det kan naturligtvis diskuteras om vi hade kunnat få mer fördjupade diskussioner med en gruppintervju, kanske hade vi kommit fram till andra teman.
35
7. Avslutning
Informanternas synsätt med tanke på de didaktiska frågorna har enligt vår studie förändrats sedan läroplanen infördes. Värdegrundsarbetet har dessutom synliggjorts på ett mer påtagligt sätt och ingår i pedagogernas dagliga arbeten. En annan faktor som informanterna lyfte fram var att utbildning och erfarenhet har stor betydelse för utomhuspedagogiken, både för att ha tillräckliga kunskaper inom förskolans utveckling- och lärandeämnen och känna en trygghet i att undervisa utifrån ämnena utomhus. Vi ställer oss frågande till varför inte övriga ämnen lyfts fram lika mycket i förskollärarutbildningen och i läroplanen, som naturvetenskap, matematik och miljöfrågor när det gäller utomhusmiljön? Studien visar enligt våra informanter att det behövs mer utbildning inom utomhuspedagogik i den nuvarande förskollärarutbildningen, vilket i sin tur kanske kan leda till att pedagogernas undervisning vidareutvecklas.
Utomhusvistelse förknippas nästan alltid med något gott och positivt (Bergnéhr 2009:59). Szczepanski menar att sett ur ett hälsoperspektiv finns det många fördelar med utomhusvistelse, men när det gäller själva lärandet är det svårare att få något vetenskapligt bevis för att lärandet blir annorlunda eller bättre utomhus än inomhus (Szczepanski 2010). Varför problematiseras sällan utomhuspedagogiken? Varför tas det för givet att allt inom utomhuspedagogiken alltid är bra? Enligt vår studie finns det både utmaningar och begränsningar för pedagogerna i utomhusvistelsen.
Utifrån vår studie ställer vi oss frågan om huruvida inomhusmiljön kan stimulerar sinnena lika mycket som utomhus. Varför uppmärksammas sinnenas betydelse utomhus men inte inomhus? Vidare ställer vi oss också frågan om hur barn som gått på en Ur- och Skurförskola kommer att klara undervisningen när de börjar skolan. Vilka för- och nackdelar innebär en uteförskola för barnens vidare utveckling och lärande? Vi ser det som en relevant fråga för vidare forskning, så att undervisningen framöver ska kunna utformas så bra som möjligt för barnen.
36
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Barr, Anette, Nettrup, Annica & Rosdahl, Anna (2011). Naturförskola: lärande för hållbar utveckling. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Bergnéhr, Disa (2009). Natur, utomhusmiljö och den goda barndomen i tidningen Förskolan. I: Halldén, Gunilla (red). Naturen som symbol för den goda barndomen. Stockholm: Carlsson, pp. 59-77
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Dahlgren, Lars Owe (2007). Om boklig bildning och sinnlig erfarenhet. I: Dahlgren, Lars Owe, Sjölander, Sverre, Strid, Jan Paul & Szczepanski, Anders. Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur, pp. 39-53
Dahlgren, Lars Owe, Sjölander, Sverre, Strid, Jan Paul & Szczepanski, Anders (2007). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur
Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (2011). Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Didaktisk Tidskrift vol. 20 (1)
Dewey, John (2009). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos AB
Eliasson, Carina (2010). Forskare efterlyser kritisk reflektion. Tidningen Förskolan (2010- 03-17).
Grahn, Patrik (2007). Barnet och naturen. I: Dahlgren, Lars Owe, Sjölander, Sverre, Strid, Jan Paul & Szczepanski, Anders (red). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur, pp. 55-104
37
Halldén, Gunilla (red.) (2009). Inledning I: Halldén, Gunilla (red). Naturen som symbol för den goda barndomen. Stockholm: Carlsson, pp. 8-24
Halldén, Gunilla (2010). Forskare efterlyser kritisk reflektion. Tidningen Förskolan (2010- 03-17).
Halldén, Gunilla (2011). Barndomens skogar: om barn i natur och barns natur. Stockholm: Carlsson
Hartman, Sven G. (2003). Läraren från Oil City – inför det nyväckta intresset för John Dewey. I: Hartman, Sven G., Roth, Klas & Rönnström, Niclas. John Dewey: om reflektivt lärande i skola och samhälle. Stockholm: HLS förl., pp. 7-31
Hartman, Sven G., Roth, Klas & Rönnström, Niclas (2003). John Dewey: om reflektivt lärande i skola och samhälle. Stockholm: HLS förl.
Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2010). Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. 1. uppl. Stockholm: Liber
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2006). Lek och läroplan: möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Jonsson, Agneta (2011). Nuets didaktik: förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta. Licentiatavhandling Kristianstad: Högskolan i Kristianstad, 2011
Kos, Marjanca & Jerman, Janez (2013). Journal of Adventure Education & Outdoor Learning. Provisions for outdoor play and learning in Slovene preschools, vol. 13, (3), pp. 189-205
Kroksmark, Tomas (1989). Didaktiska strövtåg: didaktiska idéer från Comenius till fenomenografisk didaktik. Göteborg: Daidalos
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Markström, Ann-Marie (2007). Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
38
Nelson, Nina (2007). Den växande individens hälsa. I: Dahlgren, Lars Owe, Sjölander, Sverre, Strid, Jan Paul & Szczepanski, Anders (red). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur, pp. 105-118
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid (2011). På spaning efter den roll barnperspektiv och barns perspektiv spelar i förskolepedagogiken. I: Pramling Samuelsson, Ingrid, Hundeide, Karsten & Sommer, Dion. Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber, pp. 174-181
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sommer, Dion (2011). Barnperspektiv och barns perspektiv i teori och praktik: Sammanfattning, diskussion och slutsats. I: Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. 1. uppl. Stockholm: Liber, pp. 233-238
Roth, Klas (2003). John Deweys holistiska experimentalism. I: Hartman, Sven G., Roth, Klas & Rönnström, Niclas. John Dewey: om reflektivt lärande i skola och samhälle. Stockholm: HLS förl., pp. 95-116
Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande: fokus i kvalitetsarbetet. 1. uppl. Stockholm: Liber
Silverman, David (1984). Going private: Ceremonial forms in a private oncology clinic. Sociology. Vol. 18, (2), pp. 191-204
Sjölander, Sverre (2007). Människans relation till naturen – från forntid till nutid. I: Dahlgren, Lars Owe, Sjölander, Sverre, Strid, Jan Paul & Szczepanski, Anders. Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur, pp. 147-156
Skolverket. Perspektiv på barndom och barns lärande: en kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år. (2010). Stockholm: Skolverket
39
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. 2, rev. Stockholm: Liber
Szczepanski, Anders (2007). Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I: Dahlgren, Lars Owe, Sjölander, Sverre, Strid, Jan Paul & Szczepanski, Anders. Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur, pp. 9-37
Szczepanski, Anders (2008). Handlingsburen kunskap: lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö. Lic. avh. Linköping: Linköpings universitet
Szczepanski, Anders (2010). Inga bevis för att barn lär mer ute. Tidningen Förskolan (2010-03-18)
Söderström, Margareta & Blennow, Margareta (1998). Barn på utedagis hade lägre sjukfrånvaro. Läkartidningen, vol. 95, (15), pp.1670-1672
Uljens, Michael (red.) (1997). Didaktik: teori, reflektion och praktik. Lund: Studentlitteratur
Williams, Pia & Sheridan, Sonja (red.) (2011). Barns lärande i ett livslångt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber
Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet: om barns lek i en institutionaliserad barndom. 1. uppl. Stockholm: Liber
40