Kritiskt granskande av det egna arbetet

Problemområdet: Är frågeställningen originell? Har jag lyckats med att påvisa för läsaren att det är ett intressant problemområde som är värt att undersökas? Har jag kunnat avgränsa mina frågor eller är det spretigt, har arbetet både en bredd och ett djup samt är något så när giltigt?

Är syftet relevant och har jag lyckats med att formulera frågor som kan belysa frågeställningen så precist att det går att kontrollera om jag har nått mitt syfte?

Teori, material och metod: Jag har ett syfte och ett problem. Hur väl fungerar den metod som jag har använt mig av för att lösa de problem som jag har satt upp? Har jag en relevant referenslitteratur? Finns det någon koppling till tidigare arbeten eller forskning? Är terminologin adekvat för frågan och syftet? Är begreppen som jag redovisar relevanta för frågeställningen? Finns det bra motiv för mitt val av metod för undersökningen, finns det andra relevanta metoder som jag borde ha redovisat? Hur hållbart och relevant är det material jag redovisar?

Rapportering: Har jag lyckats strukturera mitt problemområde? Hur väl är det organiserat i kapitel, delkapitel o s v? Utelämnar jag i mitt tycke mindre relevanta faktorer och samband?

Har jag lyckats med att förmedla ett tydligt resultat? Hur förhåller sig mina slutsatser och resultat till mitt problemområde och syfte? Hur är det med möjligheten att kontrollera det resultat som jag kommer fram till? Hur medveten är jag om begränsningar i mina resultat och slutsatser? Har jag kritiskt granskat min materialinsamling, granskning och bearbetning av insamlat material? Hur förtjänstfullt är mitt urval av litteratur och data?

Formella aspekter: Hur har jag redovisat mina källor? Hur ser källförteckningen ut, noter, notsystem, citat etc? Vad kan opponenten och seminariet säga om min allmänna språkbehandling? Finns det oklara termer och begrepp? Vilken teknisk och språklig svaghet har min uppsats?

Det finns en rad områden där jag har ställt mig kritisk till mitt eget arbete, att belysa dem alla skulle tyvärr kräva ett examensarbete till i omfång. Jag vill dock gå igenom några frågor som jag anser är av värde att ifrågasätta mer ingående. Det första är om svaren är relevanta och trovärdiga för vad jag har kommit fram till. Att det endast är tre informanter gör att det som informanterna har uttalat och det jag har tolkat gäller för dessa tre informanter. Det är tyvärr så att något generellt uttalande om att Hem- och konsumentkunskapslärare bedömer likvärdigt är inte möjligt utifrån undersökningen. Det är en brist.

Det som jag har frågat om under intervjuerna var även vilken typ av pedagogik som lärarna ansåg vara den bästa för egen del, d v s vilken pedagogisk teori som lärarna ansåg att de använde sig av i sin undervisning. Det var meningen att jag skulle koppla pedagogisk teori

med epistemologisk teori och se om det fanns något samband. Jag var inte tillräckligt bra på att analysera och beskriva frågan för informanterna för att få ut något meningsfullt av intervjuerna. Där skulle jag ha gjort annorlunda, för frågan borde vara av intresse då vi eventuellt skulle se om de förhärskande pedagogiska teorierna hänger samman med den för tillfället förhärskande kunskapssynen som samhället präglas av.

En annan brist i undersökningen var att min uppfattning av lärarnas ordförståelse i den pedagogiska diskursen inte stämde med det verkliga utfallet, skulle det visa sig. Detta ledde till en hel del missförstånd under intervjuerna och att jag under intervjuerna fick beskriva ord och begrepp som jag hade antagit att informanterna var förtrogna med. Detta skulle kunna ha bidragit till att mina informanter kan ha svarat enligt vad de uppfattat eller tolkat att jag har frågat efter och inte vad jag faktiskt har frågat eller önskat att fråga efter. Det är en brist och jag skulle i dag ha förberett mig och informanterna på ett annat sätt och en del frågor och frågeställningar skulle också ha omformulerats en smula. Detta, trots att jag efter inrådan av min handledare arbetat om frågorna betydligt från det som jag hade tänkt från början. Den svagheten kan ha påverkat resultatet. Naturligtvis finns det brister i det rent skriftliga och även i formalia.

Ut desint viles tamaen est laudanda voluntas.

( Om så kunskapen saknas, ska den goda viljan berömmas)

Rem tene, verba seqventor.

( Behärska ämnet, så följer orden)

6. Referenslista

Airasian, P. W., & Russell, M. (2007). Classroom Assessment. London: McGraw-Hill Higher Education.

Arfwedson, G. B., & Arfwedson, G. (2002). Didaktik för Lärare. Stockholm: HLS Förlag.

Biggs, J. B. (1996). Enhancing Teaching through Constructive Alignment, SRHE and Open.

Ballmoor, Buckingham: University press Celtic Court 22.

Claesson, S. (2007). Spår av Teorier i Praktiken. Lund: Studentlitteratur.

De Ron, L., & Feldt, M. (2006). Bedöma och Lära i Hem- och Konsumentkunskap, Bakgrund och Framväxt av Ett Pedagogiskt Bedömningsmaterial. Stockholm: HLS.

Engström, C. (2009). Yrkeslärare, undervisning och yrkesdidaktik. I T. Hansson (Red.), Didaktik för yrkeslärare (pp.33-57). Lund: Studentlitteratur.

Engström, M. (2010). Att betyg sätta god smak (examinationsuppgift) Kursansvarig: Per Andersson, Leif Mideklint, Linköping: Linköpings universitet.

Grönqvist, M., & Hjälmeskog, K. (1998). Hemkunskap - Betraktat ur ett didaktiskt perspektiv.

Uppsala: Grönqvist & Hjälmeskog.

Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Smedjebacken: Wahlström & Widstrand.

Gustavsson, B. (2004). Kunskap i det praktiska. Malmö: Studentlitteratur.

Hansson, T. (2009). Didaktik för yrkeslärare. Lund: Studentlitteratur.

Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande, från kunskapsteori till metodteori. Lund:

Studentlitteratur.

Hedin, C. (1996). Vetandes villkor. Smedjebacken: Hedin & Bokförlaget Arena.

Hult, H. (1998). Examinationen och lärandet. Linköping: Linköpings universitet

Höghielm, R. (2005). Yrkesbaserat lärande – Erfarenheter från PEOPLE delprojekt i Söderhamn 2002 till 2005. Söderhamn: CFL/Center for Flexible Learning.

Johansson, B., & Svedner, P. O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:

Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

Jönsson, A. (2010). Lärande bedömning. Kristianstad: Gleerups.

Kant, I. (2004). Prolegomena. Stockholm: Thales.

Korp, H. (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Kroksmark, T. (1997). Undervisningsmetodik som forskningsområde. I M. Uljens (Red.) Didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Uppsala: Studentlitteratur.

Lave, J., & Wenger, E. (1991). Situated Learning. Legitimate Peripheral Participation.

Cambridge: Cambridge University.

Liedman, S. E. (2001). Ett oändligt äventyr. Viborg: Bonniers Förlag.

Linde, G. (2003). Kunskap och betyg. Lund: Studentlitteratur.

Lindström, L., & Lindberg, V. (Red.). (2006). Pedagogiska bedömning. Stockholm: HLS förlag.

Lärarförbundet. (2007). Antologin i kunskapens namn. Falköping: Gummessons AB.

Lärarförbundet. (2008). Lärarförbundets professionspraktika. Stockholm: Lärarförbundets Förlag.

Maltén, A. (2003). Att undervisa. Lund: Studentlitteratur.

Molander, B. (1988). Vetenskapsfilosofi. En bok om vetenskapen och den vetenskapande människan. Stockholm: Thales.

Molander, B. (1993). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos.

Molander, J. (2003). Vetenskapsteoretiska grunder. Lund: Studentlitteratur.

Måhl, P. (2004). Vad krävs nu? Stockholm: HLS förlag.

Nationalencyklopedin. (1996). Nationalencyklopedin. Höganäs: Bra Böcker AB.

Nielsen, K., & Kvale, S. (2000). Mästarlära. Lärande som social praxis. Lund:

Studentlitteratur.

Schön, D. (1983). The reflective practitioner. How professionals think in action. New York:

Basic Book.

Skolverket. (2002). Att bedöma eller döma. Stockholm: Liber Distribution, Publikationstjänst.

Skolverket. (2006). Regler för målstyrning Grundskolan, Skolagen, Grundskoleförordning, Läroplan, Kursplan, Betygskriterier. Upplands Väsby: Svensk Facklitteratur AB.

Skolverket. (2007). Rapport 300, Provbetyg- slutbetyg- Likvärdig bedömning? Stockholm:

Liber Distribution, Publikationstjänst.

Skolverket. (2009). Författningskommentarer för likvärdig bedömning och betygsättning.

Stockholm: Liber Distribution, Publikationstjänst.

Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.

Svensk Facklitteratur. (2006). Regler för målstyrning grundskolan. Värnamo: Fälth & Hässler.

Thors Hugosson, C. (2007). När lärare lär av varandra. I C. Thors Hugosson (Red.), Värdera och utvärdera. Stockholm: Lärarförbundets Förlag.

Tsagalidis, H. (2008). Därför fick jag bara Godkänt...: Bedömning i karaktärsämnen på HR-programmet. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Utbildningsdepartementet. (1994). Kursplaner för grundskolan. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

Vernersson, F. (1999). Undervisa om samhället. Lund: Studentlitteratur.

Werner, A. (1981). Kunskapsteorins historia. Från Aristoteles till Kant. Lund: Bokförlaget Argos.

Widqvist, S. (2008). Yrkesdidaktikens former och innehåll. Karlstad: Karlstads universitet.

Wittgenstein, L. (1992). Tractatus Logico-Philosophicus. Stockholm: Thales.

Wright, G. W. (1993). Myten om framsteget. Uddevalla: Bonniers förlag.

Tabellförteckning:

Tabell 1. Taxonomier. Sid 21.

Tabell 2. Kriterier katalogisering. Sid 26.

Tabell 3. Utsagor av informanterna vid bedömning för betygstegen G, VG och MVG. Sid 27.

Tabell 4. Informanternas kriterier för bedömning av betygstegen G, VG och MVG. Sid 28.

Tabell 5. Informanternas gemensamma kriterier. Sid 28.

Tabell 6. Informanternas individuella skillnader vid bedömning i betygstegen. Sid 28.

Tabell 7. Utfall av fråga om lärarna använder taxonomier/matriser i bedömning av elevers kunskaper. Sid 31.

Tabell 8. Informanternas utsagor rörande huruvida de är empirister eller rationalister i fråga om kunskapens grund. Sid 32.

Tabell 9. Över informanternas utsagor rörande realistisk eller idealistisk syn på kunskapens ursprung. Sid 33.

Tabell 10. Informanternas utsagor rörande frågor om olika sanningskriterier. Sid 34.

Tabell 11. Resultat sammanställning: Sanningskriterium, idealism eller realism, empirism eller rationalism, användandet av matris eller/och taxonomier. Sid 37.

Tabell 12. Resultat sammanställning av utsagor som är explicita för respektive informant. Sid 37.

7. Bilaga 1

Kunskapsstaden Helsingborg. (2009, March 6). Hem- och konsumentkunskap – förmågor.

Retrieved January 23, 2011 from

http://www.freinet.nu/files/Hemokonsumentkunskap_formagor_090306.pdf.