Den andra diskursen som blir synlig i materialet är den diskurs som jag valt att namnge den kroppsliga diskursen. Den handlar om att lära matematik med kroppen. Hur det kroppsliga lärandet konstitueras i utomhusmatematik kommer att belysas nedan.
32
5.2.1 Identifikation och argument för kroppsliga diskursen (analyssteg 1-2)
Redan i förordet påbörjas den kroppsliga diskursen och kroppens betydelse för lärandet lyfts fram när författarna skriver:Att använda hela kroppen eller naturen omkring sig kan vara bra för att
- förstå ett problem
- färdighetsträna och befästa kunskaper
- använda sina kunskaper i ett nytt sammanhang - skapa motivation och väcka intresse (s.8)
Argument för det kroppsliga lärandet är, enligt författarna, att det kan användas för olika lärandemål så som förståelse, färdighetsträning, befästa kunskaper, använda kunskaper i nya kontexter och att motivera eleverna.
Ett exempel på färdighetsträning är en klappövning i par, Klappa tabeller (s.44), som är en färdighetsträning av multiplikationstabellen. Färdighetsträningen får i denna bok en kroppslig dimension. Författarna skriver att ”Klappa tabeller är ett sätt att få in multiplikationstabellen i hela kroppen” (a.a.). Det argumenteras alltså för att kropps- rörelser kan få multiplikationstabellen att befästas, det är alltså inte något som endast huvudet kan minnas, det är också en kroppslig kunskap.
Den kroppsliga diskursen innebär att elever lär sig med hjälp av kroppen och författarna argumenterar för att kroppen kan användas för att förstå och befästa kunskap, men också för att använda kunskaperna i nya kontexter. Dessutom kan kroppsligt lärande användas som motivationshöjare. Nedan följer vilken social praktik som den kroppsliga diskursen konstituerar.
5.2.2 Den sociala praktiken konstitueras (analyssteg 3)
Den kroppsliga diskursen blir tydlig i många av aktiviteterna. Jag kommer nedan ge exempel på några av övningarna som synliggör hur den kroppsliga diskursen skapar en social praktik. Ett första exempel är när författarna beskriver en övning av matematiska begrepp:
Att arbeta med begreppen med hela kroppen är ett bra sätt att komma ihåg.Ett exempel är en lärare i en årskurs 1, som var ute med klassen en snöig dag på vintern. Hon lät eleverna trampa upp en stor cirkel i snön. När hon sa omkrets, fick de springa omkretsen det snabbaste de kunde. När hon sa area, fick de dansa arean över hela ytan. Just då var det som
33
en lek; eleverna blev varma och glada. Den dagen sitter säkert kvar i minnet hos eleverna och gör det lättare för dem att hålla isär begreppen, när de senare sitter och arbetar med area och omkrets i sin matematikbok (s.12)
Matematiska begrepp som omkrets och area tränas in genom att använda hela kroppen i denna övning. Det kroppsliga lärandet sker genom rörelse och lek, vilket gjorde
eleverna glada skriver författarna. Övningen gör att eleverna både minns och kan hålla isär begreppen, menar läraren.
Det finns i boken olika sorters övningar som inkluderar hela kroppen. I många övningar används kroppen som ett transportmedel för att hämta och flytta naturföremål, medan i andra är kroppsrörelserna en del av matematiken. Övningen Snöhjul, som beskrivs nedan, är ett av den senare sorten.
Trampa tillsammans med eleverna upp en stor cirkel i snön. Låt ”ekrarna” dela in hjulet i tredjedelar, fjärdedelar, femtedelar, sjättedelar osv. Gör olika hjul olika dagar. Alternera med att göra andra geometriska former. (s.38).
I denna övning tränas enligt författarna ”del av helhet och del av antal, och hur man uttrycket enkla bråk” (a.a.). Instruktionen är tillsynes ganska kort och enkel och det framgår att eleverna trampar i snön för att få in det matematiska innehållet i kroppen.
Den kroppsliga diskursen i utomhusmatematiken blir också inomhusmatematikens motsats. Detta blir tydligt när författarna förklarar hur övningarna i boken kan användas genom att ”bryta de vanliga lektionerna när det behövs, låta eleverna jobba med hela kroppen, få frisk luft och röra på sig, för att sedan kunna koncentrera sig inomhus igen” (s.187). Än en gång kopplas kroppsligt lärande samman med utomhusmiljön. Eleverna ska, enligt citatet, bryta inomhusundervisningen med kroppsliga övningar utomhus, för att uppbåda ny koncentration inomhus.
Avsnittet har visat att alla möjliga former av kroppsliga rörelser som att dansa, gå, springa, hoppa, klappa och så vidare för att lära olika matematiskt innehåll, öka
koncentrationen eller främja förståelse, legitimeras i den kroppsliga diskursen. Detta blir de handlingar och användningsområden som diskursen konstituerar.
34
5.2.3 Konsekvenser av den kroppsliga diskursen (analyssteg 4)
I den kroppsliga diskursen legitimeras vissa handlingar, de innesluts i diskursen, och andra handlingar kommer därmed implicit uteslutas. Ett första exempel är
färdighetsträning med hjälp av kroppen. I övningen Klappa tabeller (s.44) använder eleverna det kroppsliga lärandet för att memorera multiplikationstabellen. Att träna multiplikationstabellen utomhus genom att använda kroppen legitimeras i den kroppsliga diskursen. Men att memorera multiplikationstabellen utan att använda kroppen utesluts därmed implicit.
Även förståelse och minnet kopplas samman med ett kroppsligt lärande i exemplet där läraren låter eleverna dansa area och springa omkretsen. Det innesluter att kunskap kan vara kroppslig det vill säga att både minnet och förståelsen finns i kroppen, och det utesluter därmed att kunskap endast är kognitiv.
I förordet skriver författarna: ”Vi vill ge exempel på hur man kan komplettera sin vanliga matematikundervisning genom att arbeta med matematik ute” (s.8).
Utomhusundervisningen ska alltså ses som ett komplement. I ljuset av ett tidigare använt citat där författarna uppmanar att använda övningarna i boken för att bryta inomhusundervisningen och låta eleverna använda hela kroppen utomhus (s.187) synliggörs vad som innesluts och utesluts. Det vill säga att kroppsligt lärande är en tydlig del av undervisningen utomhus. Det blir inte bara önskvärt men i det närmaste nödvändigt att använda hela kroppen i lärandet utomhus då utomhus- och inomhus- undervisningen framställs som varandras motsatser eller varandras komplement. När eleverna undervisas utomhus används hela kroppen i lärandet. Det utesluter implicit att utomhus använda ett lärande som inte integrerar kroppen.
Avsnittet har visat att förståelse kan nås via kroppsligt lärande och är därmed inte endast en kognitiv kunskap. Det kroppsliga lärandet har sin tydliga plats i utomhus- undervisningen. Författarna skriver att inomhusundervisningen ska brytas med kroppsliga övningar utomhus. Utomhusundervisningen blir ur den aspekten inomhusundervisningens motsats eller komplement.
35