• No results found

Kultur och fritid

In document Uppföljningsrapport SDN (Page 28-119)

3   Uppföljning av nämndens verksamhet per verksamhetsområde

3.6  Kultur och fritid

3.6.1 Viktiga resultat och händelser

Samarbetet med Park och Natur kring Bygglekplatsen har möjliggjort att verksamheten har tillgång till en buss som kan vara mobil i hela Staden. Bygglekplatsen och den mobila verksamheten bidrar till att unga får upp ögonen för hantverk och skapande verksamhet. Från och med oktober bedrivs verksamheten året runt med utgångspunkt från Parkstugan i Långströmsparken.

Den statliga satsningen på gratis sommarlovsaktiviteter har avsevärt ökat utbudet av aktiviteter under sommarlovet. Stadsdelens säsongsaktiviteter (statliga

sommarsatsningen och Bygglekplatsen) har under sommaren besökts av cirka 14 000 barn och unga. Varav nästan hälften besökte Strandbiblioteket i Sillvik.

Upphandlingen av tekniken för meröppet bibliotek blev klar i oktober. Stadsdelens Bibliotek kommer vara först ut med att prova meröppet. Planerad start är under februari 2018. Biblioteken har under 2017 arbetat mycket med uppsökande verksamhet.

Exempelvis har personalen regelbundet funnits på Lilleby Camping. Stadsdelens Biblioteken är mycket uppskattade av de som besöker dem. När Biblioteksenkäten genomfördes fick de ett NKI (Nöjd kund index) på 87 vilket är högsta indexet i Göteborg. Torslanda Bibliotek ökade sitt NKI från 70 till 86 efter flytten till Vingen.

Arbetet med att få fler flickor att besöka Vårvinden börjar ge resultat. Den öppna fritidsgårdsverksamheten lockar nu nästan lika många flickor som pojkar. I oktober 2015 var snittet 109 flickor per månad, nu ligger snittet på över 200 flickor.

3.6.2 Volym- och kostnadsutveckling

Utfall perioden

Nettokostnadsutveckling 4,4% 5,1%

Personalvolymsutveckling -1,0% 0,0%

Både nettokostnadsutvecklingen för perioden och den prognostiserade

Kvalitetsrapport Äldreomsorg 2017

Särskilt boende och Korttidsplatser

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 3 2 Enheten ... 4 3 Grunduppdrag ... 5 3.1 Särskilt boende ... 5

3.1.1 Bakgrundsfakta ... 5 3.1.2 Nöjdhet med boendet - brukarnas bedömning ... 6 3.1.3 Inflytande och delaktighet - verksamhetens bedömning ... 7 3.1.4 Inflytande och delaktighet - brukarnas bedömning ... 8 3.1.5 Aktiv och meningsfull tillvaro - verksamhetens bedömning ... 9 3.1.6 Aktiv och meningsfull tillvaro - brukarnas bedömning ... 9 3.1.7 Mat och måltider - verksamhetens bedömning ... 10 3.1.8 Mat och Måltider - brukarnas bedömning ... 11 3.1.9 Bemötande - brukarnas bedömning ... 11 3.1.10 Trygghet - brukarnas bedömning ... 12 3.1.11 Avvikelser ... 13 3.1.12 Hälso- och sjukvård ... 14 4 Arbetssätt och kvalitetssäkring ... 15 5 Analys av resultat, styrkor och förbättringsområden ... 16 6 Utvecklingsområden inför 2018 års verksamhetsplanering ... 17

1 Inledning

Enligt uppdrag från Kommunstyrelsen har en för staden gemensam struktur för uppföljning av verksamhetens resultat med fokus på kvalitet, tagits fram för äldreomsorgen.

Verksamhetens mått och resultat samlas i ett dokument uppdelat på olika

kvalitetsområden. Syftet med detta är att underlätta analys och jämförelser och därmed ge ett bättre underlag för enhetens förbättringsarbete, internkontroll och

verksamhetsplanering.

Dokumentet är förutom att vara ett hjälpmedel i det systematiska kvalitetsarbetet, också syftat att såväl fungera som uppföljningsrapport 3 (UR3) i stadens samordnade

uppföljningar gentemot Kommunstyrelsen som kvalitetsberättelse enligt SOSFS 2011:9.

De mått som finns inlagda i dokumentmallen är huvudparten av det som för närvarande följs upp för rapportering och redovisning till olika mottagare, t ex områdes- och sektorschef, nämnd och KS, nationella register och uppföljningar. De flesta måtten speglar enhetens kvalitativa resultat, några är mer av bakgrundsmått som behövs för att göra en analys.

Den framtagna uppföljningsstrukturen utvärderas löpande och avsikten är att den kontinuerligt ska förbättras och revideras efter behov samt synkroniseras med annan uppföljning.

Rapporten består av:

 Resultat av mått och indikatorer

 Arbetssätt och kvalitetssäkring

 Analys av resultat, styrkor och förbättringsområden

 Utvecklingsområden inför kommande verksamhetsår

Uppgifter som efterfrågas i mallen hämtas från olika källor, till exempel Socialstyrelsens brukarundersökning, enhetsundersökningen och stadens egna

KOLADA-mätningar. Frågor, mått och definitioner ska kontinuerligt synkroniseras med förändringar i dess källa.

Uppgifter ska lämnas i antal män och kvinnor där sådana uppgifter finns.

2 Enheten

Geografiska områden

Det geografiska området är hela Västra Hisingen. Verksamheten är fördelad på sex byggnader, tre i Torslanda och tre i Biskopsgården. I stadsdelen finns tre

korttidsenheter, två i Torslanda och en i Biskopsgården.

Tjänstgöringstider

Inom särskilt boende och korttid pågår insatser dygnet runt. Medarbetarna tjänstgör dag och kväll eller natt.

3 Grunduppdrag

3.1 Särskilt boende 3.1.1 Bakgrundsfakta

Beskrivning av kvalitetsområdet Bakgrundsfakta som underlag för analys.

Beskrivning av verksamhetens förutsättningar för arbetsledning och kontinuitet, och som indirekt påverkar kvalitet i verksamheten. Engagerade och utbildade medarbetare förutsätts ha betydelse för verksamhetens kvalitet.

Kommentar

Resultat och analys

Kostnad per brukare har ökat marginellt från föregående år. En förklaring kan vara att längden på korttidsbeslut per brukare har ökat. En ytterligare förklaring är utökningen av antalet platser inom särskilt boende. I november 2016 stängdes en korttidsenhet och ersattes av en boendeenhet. Åtta boendeplatser tillkom i verksamheten.

Antal medarbetare per chef visar har gått upp något. När 6-timmarsprojektet avslutades vid årsskiftet 2016/17 hade verksamheterna för mycket personal. För att få en budget i balans har antalet medarbetare minskats. Fler anställda har inneburit att enheterna har haft många resurspass, vilket har minskat behovet av timavlönade.

Den korta sjukfrånvaron har gått ner något sen föregående år, men den långa sjukfrånvaron fortsätter att öka. Ökningen bedöms inte vara arbetsrelaterad. Arbetet med handlingsplanen kopplat till arbetsmiljö som togs fram 2016 har fortgått under året för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron.

Andelen medarbetare med grundutbildning är hög, vi erbjuder någon medarbetare varje år att gå utbildning på betald arbetstid.

Andelen män på våra boenden ligger konstant på 30 procent, ingen förändring har skett de senaste åren.

Förbättringsområden

Ett område som behöver förbättras är personalkontinuiteten. En hög kontinuitet bidrar till en bättre arbetsmiljö för medarbetarna och nöjdare omsorgstagare. En viktig åtgärd är att minska sjukfrånvaron. Ytterligare åtgärder krävs för att öka kontinuiteten på helgerna och samtidigt få en budget i balans. Verksamheten kan inte bemanna fullt på helgerna med tillsvidareanställd personal inom budget. Vikarier som arbetar fastahelger kommer att anställas.

Verksamheten behöver också utveckla arbetssätt för att attrahera och behålla

medarbetare. Ett nytt, gemensamt introduktionsprogram har tagits fram inom sektorn för att ge de nya medarbetarna en god grund att stå på för sitt nya uppdrag.

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

Kostnad per brukare, KPB 1 738 1 869 1 990

Antal medarbetare per chef i genomsnitt 32 24 26

Andel arbetad tid utförd av timavlönade 10,3% 10,6% 8,2%

Andel sjukfrånvaro kort 3,2% 3,4% 3%

Andel sjukfrånvaro lång 5,7% 6,7% 9,1%

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

Hållbart medarbetarengagemang (HME) 81 78

Hållbart medarbetarengagemang (HME) Göteborg 76 77

Hållbart medarbetarengagemang (HME) Riket 77 77

UREG - Andel medarbetare med grundutbildning 69%

Andel medarbetare med grundutbildning 92% 87% 98%

Antal boende 173 168 177

Antal boende. Kvinnor 118 125 123

Antal boende. Män 55 43 54

3.1.2 Nöjdhet med boendet - brukarnas bedömning

Beskrivning av kvalitetsområdet

Nöjda brukare är alltid yttersta målsättningen. En viktig del vid jämförelser av omsorgen är de äldres samlade bedömning av omsorgen.

Kommentar

Resultat och analys

Hyresgästerna i Västra Hisingen är nöjda med sitt boende. Den sammanvägda nöjdheten med äldreboendena är 89 procent, vilket är högre än både Göteborg som helhet, med 79 procent, och rikets 82 procent. Resultatet har förbättrats med en procentenhet sedan förra mätningen. Det finns en viss variation i nöjdhet mellan boendena, mellan 80 - 100 procent. Tidigare år har det funnits en viss skillnad i nöjdhet mellan könen, men i år är kvinnor och män lika nöjda.

De områden där andelen positiva svar är högst rör personalens bemötande och upplevd trygghet på äldreboendet, möjligheten att få kontakt med personalen vid behov och förtroende för personalen. Det goda resultatet beror troligen på ett ökat inflytande i samband med upprättande av genomförandeplanen, kontaktpersonens engagemang och brukarråd.

Förbättringsområden

För att höja kvaliteten ytterligare behöver den personcentrerade vård- och omsorgen utvecklas.

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

Nöjd med boendet 81% 88% 89%

Nöjd med boendet. Kvinnor 82% 93% 88%

Nöjd med boendet. Män 78% 74% 89%

Nöjd med boendet. Göteborg 79% 80% 79%

3.1.3 Inflytande och delaktighet - verksamhetens bedömning

Beskrivning av kvalitetsområdet

Kvalitetsområde fastslaget i lagstiftningen för äldreomsorgens grunduppdrag Inflytande och delaktighet är grundläggande faktorer för de äldres möjligheter att påverka den egna livssituationen och för att behålla en hög grad av självbestämmande och integritet. Information är en viktig förutsättning för inflytande och delaktighet

Kommentar

Resultat och analys

Andelen aktuella genomförandeplaner har minskat från föregående år. Skillnaderna är stora mellan enheterna. Några har ökat andelen genomförandeplaner markant medan andra har minskat. Det har pågått ett gediget arbete med att förbättra kvaliteten i genomförandeplaner. Det har fått god effekt. De genomförda planerna håller en högre kvalitet än tidigare år. Orsaken bakom den minskade andelen genomförandeplaner bedöms bero på bristande kompetens i Treserva.

Fler omsorgstagare som varit med på borådsmöten under året.

Andelen boende som har möjlighet att välja tid för nattvila har minskat under året.

Förbättringsområden

För att säkerställa att alla som önskar ha en genomförandeplan skall ha en aktuell sådan krävs ett bra samarbete mellan enhetschef och dokumentationshandledaren.

Dokumentationshandledaren ska hjälpa sina kollegor med upprättande av

genomförandeplan, kontrollera att alla genomförandeplaner upprättas inom 14 dagar och är uppdaterade. Dokumentationshandledarna träffar kontinuerligt stadsdelens SAS för att få kompetensutveckling i metod och LVS för Treserva för systemanvändning.

Erbjuda alla hyresgäster på somatiska enheter borådsmöten.

Den enskilde ska kunna välja tid för nattvila och detta ska synas i genomförandeplanen.

Bemanningskraven behöver ses över så att dessa speglar behoven hos den enskilde.

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

Andel boende med aktuell genomförandeplan 91% 79% 75%

Andel boende i stadsdelen som erbjuds vara med på

borådsmöten 49% 56% 58%

Enheten erbjuder de boende att delta i borådsmöten

Andel boende i stadsdelen som kan välja tid för nattvila 79% 86% 56%

Enheten erbjuder de boende att välja tid för nattvila Andel boende i stadsdelen som kan välja när de vill gå

upp 100% 100% 100%

Enheten erbjuder de boende att välja tid för när man vill gå upp

Andel boendeplatser i stadsdelen med egen

internetuppkoppling 100% 100% 100%

Antal boendeplatser på enheten med möjlighet till egen internetuppkoppling

3.1.4 Inflytande och delaktighet - brukarnas bedömning

Beskrivning av kvalitetsområdet

Kvalitetsområde fastslaget i lagstiftningen för äldreomsorgens grunduppdrag Inflytande och delaktighet är grundläggande faktorer för de äldres möjligheter att påverka den egna livssituationen och för att behålla en hög grad av självbestämmande och integritet. Information är en viktig förutsättning för inflytande och delaktighet

Kommentar

Resultat och analys

Andelen hyresgäster som tycker att man kan påverka tiden för insats ligger på samma nivå som 2016. Männen är männen betydligt mer nöjda än kvinnorna, vilket är en svängning från föregående år. Brukarnas upplevelse av om personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål har ökat med fyra procentenheter till 83 procent. Även här är männen något mer nöjda än kvinnorna.

Att veta vart man vänder sig med synpunkter och klagomål är fortfarande ett mått som ligger lågt på 45 procent. Måttet ligger lågt för hela staden och riket. I det dagliga arbetet tar personal och chefer ofta emot synpunkter på verksamheten som hanteras skyndsamt, oftast samma dag. Verksamheten har informerat om synpunktshantering, men budskapet har svårt att nå fram. En bedömning är att synpunktshantering betyder något mer formellt för den enskilde än de vardagliga synpunkter som ständigt hanteras på enheterna.

Förbättringsområden

Hyresgästernas möjlighet att påverka tid för insats ska öka. Att tidssätta

genomförandeplanerna är ett sätt att säkerställa denna möjlighet. Även utrymmet för spontana förändringar och aktiviteter bör kunna öka inom ramen för de resurser verksamheten har.

Sektor äldreomsorg kommer att fortsätta att arbeta med att förtydliga synpunktshanteringen under 2018, för hyresgäster och deras anhöriga.

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

Kan påverka tid för insats 57% 59% 59%

Kan påverka tid för insats. Kvinnor 57% 65% 54%

Kan påverka tid för insats. Män 60% 39% 70%

Personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål 74% 79% 83%

Personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål. Kvinnor 76% 83% 80%

Personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål. Män 67% 70% 88%

Vet vart man ska vända sig för att lämna synpunkter och

klagomål 39% 42% 45%

3.1.5 Aktiv och meningsfull tillvaro - verksamhetens bedömning

Beskrivning av kvalitetsområdet

Kvalitetsområde fastslaget i lagstiftningen för äldreomsorgens grunduppdrag

Möjlighet till aktivitet och social samvaro är viktiga förutsättningar för bibehållande av funktioner och för generell livskvalitet.

Kommentar

Resultat och analys

På flera av våra boenden har de organiserade aktiviteterna ökat. Det finns möjlighet för brukarna att delta på någon aktivitet på vardagar. Aktivitetsombuden träffas regelbundet för att utvärdera och organisera aktiviteter. Brist på gemensamma lokaler förhindrar möjligheten för några boenden att genomföra aktiviteter.

Ett av äldreboende har ett samarbete med föreningen "Ung omsorg". Ungdomar från föreningen kommer några timmar varje helg för att umgås med med de boende och tillsammans hitta på någon aktivitet.

Möjlighet till utevistelse finns både i närområdet och på balkongen för samtliga

äldreboenden. Vår parcykel används flitigt och är ett mycket uppskattat sätt att komma ut. En terapihund besöker två av boendena två gånger i veckan och har aktiviteter med de boende. Möjlighet till enskild promenad med hunden ges också. Under sommaren har feriearbetare möjliggjort daglig utevistelse.

Förbättringsområden

Vi behöver bli bättre på att anslå och informera om aktiviteter som är på andra ställen än den egna enheten. Förslag finns på att ordna promenadgrupper för att stimulera till utevistelse.

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

Andel boende i stadsdelen som erbjuds minst två

organiserade och gemensamma aktiviteter på vardagar 0% 16% 51%

Enheten erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter på vardagar

Andel boende i stadsdelen som erbjuds minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen

0% 16% 15%

Enheten erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen

Andel boende i stadsdelen som erbjuds utevistelse 100% 100% 100%

Enheten erbjuder de boende daglig utevistelse. Avser aktivt erbjudande från personalen.

3.1.6 Aktiv och meningsfull tillvaro - brukarnas bedömning

Beskrivning av kvalitetsområdet

Kvalitetsområde fastslaget i lagstiftningen för äldreomsorgens grunduppdrag

Möjlighet till aktivitet och social samvaro är viktiga förutsättningar för bibehållande av funktioner och för generell livskvalitet.

Kommentar

Resultat och analys

Andelen hyresgäster som är nöjda med aktiviteter har ökat från 59 procent 2016 till 66 procent 2017. Män är lika nöjda som kvinnor. Enheterna har de senaste åren arbetat systematiskt för att öka utbudet av aktiviteter och informera om de aktiviteter som finns.

Andelen hyresgäster som är nöjda med utevistelse har ökat marginellt, från 33 procent 2016 till 35 procent 2017. Resultat är lika för män och kvinnor. Promenadgrupper har startat på ett av våra boenden, en parcykel har införskaffats som möjliggör utevistelse och en terapihund är ofta ute på promenad med våra hyresgäster.

Förbättringsområden

För att ytterligare öka nöjdheten bör hyresgästernas önskemål om meningsfulla aktiviteter kartläggas och utifrån resultatet bör ett mer varierat utbud av aktiviteter kunna erbjudas. Även möjlighet till utevistelse bör säkerställas på så sätt att den enskilde upplever att hen har möjlighet till en meningsfull utevistelse, inte bara möjligheten att komma ut.

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

Nöjd med aktiviteter 60% 59% 66%

Nöjd med aktiviteter. Kvinnor 56% 67% 66%

Nöjd med aktiviteter. Män 73% 33% 65%

Nöjd med möjlighet till utevistelse 36% 33% 35%

Nöjd med möjlighet till utevistelse. Kvinnor 35% 33% 35%

Nöjd med möjlighet till utevistelse. Män 36% 32% 35%

3.1.7 Mat och måltider - verksamhetens bedömning

Beskrivning av kvalitetsområdet

Maten och måltidsmiljön har stor betydelse för de äldres livskvalitet och välbefinnande samt har en viktig roll för att förebygga och/eller bromsa sjukdom och ohälsa som undernäring.

Kommentar

Resultat och analys

Enheterna arbetar ständigt för att minska nattfastan för omsorgstagarna. De boende blir alltid tillfrågade om de önskar något att äta även efter att de gått till sängs. Åtgärdsplan ska finnas i Senior Alert för den med risk för undernäring.

Förbättringsområden

Nutritionsombuden behöver arbeta mer aktivt med att entusiasmera sina kollegor genom att föreslå olika alternativ eller komma med idéer och förslag.

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

3.1.8 Mat och Måltider - brukarnas bedömning

Beskrivning av kvalitetsområdet

Maten och måltidsmiljön har stor betydelse för de äldres livskvalitet och välbefinnande samt har en viktig roll för att förebygga och/eller bromsa sjukdom och ohälsa som undernäring.

Kommentar

Resultat och analys

Andelen hyresgäster som är nöjda med maten har legat konstant på 76 procent de senaste åren. Männen är mer nöjda än kvinnorna, en svängning sedan senaste mätningen. Under 2017 infördes möjligheten för de boende att välja mellan två maträtter till middagen. Valmöjligheten har inte påverkat resultatet.

Upplevelsen att måltiden är en trevlig stund har minskat med 14 procentenheter, från 77 procent till 63 procent.

Förbättringsområden

Nutritionsombudsträffarna har inte fungerat optimalt under året. Det finns fastställda rutiner för kost och nutrition och utmaningen framåt blir att säkerställa att all

baspersonal känner till dessa rutiner och att de efterlevs.

Ytterligare förbättringsområde är måltidssituationen. Strukturen kring måltiderna behöver utvecklas, för att göra måltiden till en trevlig och inbjudande stund. behöver göras trevligare och mer inbjudande, men även mer anpassad till den enskildes önskemål.

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

Nöjd med maten 76% 76% 76%

Nöjd med maten. Kvinnor 75% 76% 72%

Nöjd med maten. Män 80% 74% 84%

Måltiden upplevs som en trevlig stund 81% 77% 63%

Måltiden upplevs som en trevlig stund. Kvinnor 85% 75% 62%

Måltiden upplevs som en trevlig stund. Män 69% 83% 68%

3.1.9 Bemötande - brukarnas bedömning

Beskrivning av kvalitetsområdet

Bemötande är en förutsättning för brukarens upplevelse av kvalitet i verksamheten.

Mötet mellan de professionella och den enskilde är grunden i all vård och omsorg.

Kommentar

Resultat och analys

Stadsdelens äldreboenden har ett gott resultat när det gäller bemötandet. Årets resultat har minskat med sju procentenheter, till 92 procent, men det är fortfarande något bättre än för staden som helhet och bara snäppet under riket.

Förbättringsområden

Socialstyrelsens nationella värdegrund, som bygger på det salutogena förhållningssättet,

utgör grunden för enheternas arbete. En personcentrerad vård och omsorg är en viktig del i detta. För att behålla det goda resultatet måste det gedigna värdegrundsarbetet fortsätta, vilket innefattar ett aktivt arbete med Göteborg Stads värdighetsgarantier och förhållningssätt för medarbetare och chefer.

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017

Nöjd med bemötandet 91% 99% 92%

Nöjd med bemötandet. Kvinnor 93% 100% 94%

Nöjd med bemötandet. Män 84% 96% 96%

Nöjd med bemötandet. Göteborg 92% 92% 91%

Nöjd med bemötandet. Kvinnor Göteborg 92% 92% 92%

Nöjd med bemötandet. Män Göteborg 91% 91% 91%

Nöjd med bemötandet. Riket 94% 94% 94%

Nöjd med bemötande. Kvinnor Riket 94% 94% 94%

Nöjd med bemötande. Män Riket 94% 94% 94%

3.1.10 Trygghet - brukarnas bedömning

Beskrivning av kvalitetsområdet

Kvalitetsområde fastslaget i lagstiftningen för äldreomsorgens grunduppdrag

Äldre som känner sig otrygga kan uppleva oro, rädsla och ångest. Trygghet handlar om både fysiska, psykiska och existentiella aspekter av välbefinnande.

Kvalitetsområde som speglar vilket förtroende brukaren har för verksamheten.

Omfattar även kontinuitetsaspekten

Kommentar

Resultat och analys

Andelen hyresgäster som känner sig trygga med boendet har ökat från 89 till 91 procent.

Det finns en stor spridning mellan enheterna, mellan 77 och 100 procent. Samtidigt har förtroendet för personalen har minskat något, från 90 till 88 procent. Även finns

skillnader mellan enheterna.

Utfallet för upplevelsen av om information vid tillfälliga förändringar ges i förtid har minskat med fem procentenheter till 34 procent. Fler män än kvinnor uppger att de får information om tillfälliga förändringar.

Förbättringsområden

Verksamheten behöver kartlägga och ta reda på vilka förändringar det är som

hyresgästerna upplever att de inte blir informerade om. Därefter upprätta en plan för hur enheterna skall bli bättre på att kommunicera ut förändringar till de som berörs.

Mått Utfall 2015 Utfall 2016 Utfall 2017 Får information i förväg om tillfälliga förändringar.

Kvinnor 41% 40% 30%

Får information i förväg om tillfälliga förändringar. Män 41% 35% 43%

3.1.11 Avvikelser

Beskrivning av kvalitetsområdet

Viktiga verktyg och arbetssätt för att identifiera mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet.

En avvikelse uppstår om en verksamhet inte lever upp till krav och mål i föreskrifter eller i beslut. Identifierade avvikelse ska dels åtgärdas, dels ska processer och rutiner ses över så att en avvikelse inte inträffar igen.

Kommentar

Resultat och analys

Antal avvikelser har ökat kraftigt. Det beror framförallt på att införandet av nytt avvikelsehanteringssystem, har gjort det enklare för medarbetarna att rapportera avvikelser. Informationsinsatserna vid införandet bedöms ha ökat förståelsen för avvikelsehanteringen.

Avvikelserna handlar framförallt om fall och läkemedel. För att minska fallen görs en riskbedömning vid inflytt. Bedöms risk föreligga görs en åtgärdsplan i Senior Alert.

Endast en Lex Maria anmälan har gjorts under perioden.

Tre synpunkter har inkommit från diariet. Dessa har besvarats och åtgärdats inom utsedd tid.

Granskningar har genomförts på två boenden gällande arbetsmiljön på demensenheter och det systematiska brandskyddsarbetet.

Förbättringsområden

Analyser av avvikelser behöver förbättras. Det systematiska arbetet som görs i Senior

Analyser av avvikelser behöver förbättras. Det systematiska arbetet som görs i Senior

In document Uppföljningsrapport SDN (Page 28-119)

Related documents