Uppföljningsrapport SDN

(1)

Uppföljningsrapport 3 2017 SDN

(2)

Innehållsförteckning

1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning ... 4

2 Förvaltningsövergripande ... 5

2.1 Utfall och prognos, befolkningsramen ... 5

2.1.1 Utfall till och med perioden ... 5

2.1.2 Prognos ... 5

2.2 Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling ... 5

2.3 Utveckling inom personalområdet ... 6

2.3.1 Avgångssamtal ... 6

2.3.2 Övrig utveckling inom personalområdet ... 7

2.4 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag ... 8

2.4.1 Förskoleutredningens och grundskoleutredningens förstärkningsområden ... 8

2.4.2 Ändrad rättspraxis för statlig assistansersättning... 10

2.4.3 Ej verkställda SoL/LSS-beslut ... 10

2.4.4 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah ... 11

2.5 Resultat enligt organisationsstrukturen ... 11

3 Uppföljning av nämndens verksamhet per verksamhetsområde ... 13

3.1 Utbildning ... 13

3.1.1 Viktiga resultat och händelser ... 13

3.1.2 Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete ... 14

3.1.3 Förskola. Volym- och kostnadsutveckling. ... 15

3.1.4 Skola. Volym- och kostnadsutveckling ... 15

3.2 Äldreomsorg ... 16

3.2.1 Verksamhetens resultat ... 16

3.2.2 Personal ... 18

3.2.3 Volym- och kostnadsutveckling ... 19

3.2.4 Goda exempel och utvecklingsområden ... 20

3.2.5 Attraktiv hemtjänst ... 21

3.2.6 Värdighetsgarantier ... 22

(3)

3.5 Funktionshinderverksamhet ... 26

3.5.2 Kvalitetsrapporter ... 27

3.6 Kultur och fritid ... 28

Bilagor

Bilaga: Kvalitetsrapport Äldreomsorg 2017 (Särskilt boende) Bilaga: Kvalitetsrapport Äldreomsorg 2017 (Hemtjänst) Bilaga: Kvalitetsrapport IFO FH 2017

Bilaga: Kvalitetsrapport sektor utbildning Bilaga: Bilaga ej verkställda LSS UR 3

Bilaga: Bilaga ej verkställda beslut UR 3 SoL IFOFH Bilaga: Bilaga ej verkställda beslut SoL ÄOHS

(4)

1 Uppföljning av nämndens uppdrag - sammanfattning Verksamhet

Skolan har under 2017 följt upp verksamheternas i förhållande till skollagen och läroplanen. Sektorn märker redan positiva resultat samt tydliga förbättringar mot att skapa en långsiktigt hållbar struktur och organisation för ett bra systematiskt

kvalitetsarbete.

Äldreomsorgen anpassar verksamheten efter de ekonomiska förutsättningarna. De åtgärdsplaner som har tagits fram ger effekt. Genom förändrade arbetssätt och samarbete med primärvården har personer fortare kunnat återvända hem efter

sjukhusvistelse. Detta har minskat betaldagar på sjukhus. Kvalitetsrapporterna visar en bibehållen hög kvalitet.

Funktionshindersområdet ökar med Bostad med Särskild Service och fler personer i daglig verksamhet.

IFO har fortsatt hög personalomsättning. Positivt är att omsättningen har minskat jämfört med förra året för IFO-området som helhet och för socialsekreterare. Den har dock ökat jämfört med förra året för Funktionshindersområdet.

Försörjningsstöds- och långtidsberoendet fortsätter att minska. Det kommer fortfarande ensamkommande barn men det är färre än tidigare.

En statlig satsning på lovaktiviteter och samarbete med Park- och Natur kring Bygglekplatsen har gett många barn och ungdomar möjlighet till aktiviteter utöver stadsdelens ordinarie sommarverksamhet. Bibliotekens arbete med uppsökande och utflyttad verksamhet bidrar till att fler kan ta del av bibliotekens verksamhet.

Stadsdelens bibliotek har de nöjdaste besökarna i hela Göteborg.

Personal

Medarbetarenkäten visar på ett stort engagemang men också en upplevelse av hög arbetsbelastning. Sjukfrånvaron per september 2017 uppgick till 8,9 procent. Det är en ökning med 0,4 procent jämfört med 2016. Det är sjukfrånvaro längre än 14 dagar som har ökat mest.

Kompetensförsörjningen är fortfarande bekymmersam. Det råder en gynnsam arbetsmarknad och utbudet av utbildad personal motsvarar inte efterfrågan.

Ekonomi

Resultatet efter oktober är en positiv budgetavvikelse på 8,5 Mkr. På plussidan finns lägre kostnader för försörjningsstöd, oplanerade statsbidrag inom skolan och oförbrukad nämndgemensam reserv. På minussidan finns ökade kostnader för köpt omsorg och boenden.

Nettokostnadsutveckling är 5,1 procent jämfört med 2016 och förklaras främst av ökade personalkostnader för lön, fler anställda och sjuklön. Det finansiella utrymmet för året

(5)

2 Förvaltningsövergripande

2.1 Utfall och prognos, befolkningsramen

Perioden Helår

Utfall Budget Avvikelse Prognos Budget Utfall fg år Nettokostnad -2 207 222 -2 215 769 8 546 -2 700 900 -2 700 900 -2 571 526 Kommunbidrag 2 250 242 2 250 242 0 2 700 900 2 700 900 2 574 171

Resultat 43 020 34 473 8 546 0 0 2 645

Eget kapital 90 000 90 000 92 082

Lönekostnad

exkl arvoden 989 775 988 200 -1 575 1 213 551 1 209 109 1 132 718 Arbetad tid

(årsarbetare) 3 600 3 487

Lönekostnad per

årsarbetare 337 325

2.1.1 Utfall till och med perioden

Periodens resultat är 8,5 Mkr bättre jämfört med budget och motsvarar det ekonomiska läget efter sommaren. Positiva budgetavvikelser ses för lägre kostnader för

försörjningsstöd, oplanerade statsbidrag inom skolan och oförbrukad nämndgemensam reserv.

Kostnaden är kvar på samma höga nivå som i tidigare rapporteringar vad gäller köpt omsorg. Det är både fler som är i behov av omsorg och priset för de köpta insatserna som är högre än budgeterat. Efterfrågan har ökat på äldreboendeplatser och detsamma gäller vård och boende inom individ- och familjeomsorg samt funktionshinder. Som tidigare rapporterat finns åtgärdsplaner inom skolan för att nå en budget i balans då personalkostnaderna är för höga i relation till det finansiella utrymmet.

2.1.2 Prognos

Prognosen för 2017 motsvarar budget, d v s ingen budgetavvikelse på nämndnivå.

Ekonomiska obalanser kvarstår för sektor IFO/FH och ÄO. Det har inte inträffat några nya händelser som påverkar det ekonomiska läget. Arbetet fortgår med vidtagna åtgärder för budget i balans 2017 och förbättrade förutsättningar inför budget 2018.

I prognosen ingår full ekonomisk effekt av vidtagna åtgärder hos övriga sektorer. För 2017 antas att den nämndgemensamma reserven kommer att förbrukas.

Den ekonomiska hushållningen bedöms fortsatt vara god på stadsdelsnämndsnivå.

2.2 Nettokostnads-, lönekostnads- och personalvolymsutveckling

Utfall perioden jämfört med samma period

föregående år

Prognos helår jämfört med helår föregående

år

Nettokostnadsutveckling 5,1 % 5,0 %

Lönekostnadsutveckling (exkl arvoden) 6,7 % 7,1 %

Personalvolymsutveckling 3,4 % 3,2 %

Nettokostnadsutvecklingen per oktober jämfört med motsvarande period föregående år uppgår till 5,1 procent eller 106,2 Mkr.

(6)

Ökningen beror till största delen på högre personalkostnader med 75,1 Mkr, ökade kostnader för köp av huvudverksamhet och köp av entreprenad och tjänster med 71,8 Mkr samt lägre kostnad för ekonomiskt bistånd med 12,9 Mkr.

Personalkostnadsökningen består främst av lönerevision och fler anställda samt ökade kostnader för sjuklön. De ökade kostnaderna för köp av huvudverksamhet beror på fler barn och unga i behov av vård och omsorg samt fler vuxna i behov av sociala boenden och vård. Inom funktionshinderverksamheten ses ökade behov och därmed

kostnadsökningar inom flera områden.

Intäkterna 2017 ökar med 27,8 Mkr jämfört med föregående år och avser till största delen statsbidrag.

En jämförelse mellan periodens nettokostnadsutveckling om 5,1 procent och periodens budgetavvikelse visar att budgeten för perioden medger en högre

nettokostnadsutveckling motsvarande 5,5 procent.

Lönekostnadsutvecklingen för perioden uppgår till 6,7 procent och förklaras av genomförd lönerevision inklusive extra lönesatsningar och fler årsarbetare.

Personalvolymsutvecklingen för perioden uppgår till 3,4 procent eller 95,8 årsarbetare.

Antal årsarbetare fördelas till skola med 45,1 åa, förskola 24,2 åa, IFOFH 31,2 åa samt minskning inom övriga verksamheter med 4,7 åa.

Ökningen inom skola beror i huvudsak på den statliga fritidshemssatsningen och

planering för ökat antal elever i stadsdelens skolor. Ökning av personal i förskolan beror på att Byvädersgångens förskola tillkommit (öppnade oktober 2016) samt att

förskolorna Emelie Lejmans väg och Lilleby kronogård organisatoriskt låg under område skola förra året. Inom IFO/FH har främst en ny Bostad med särskild service (BmSS) öppnat och motsvarar 15,8 åa. En ökning ses även inom enheten för Utredning Barn, unga familj 1 med 8,6 åa samt Hisingsgemensamma med 2,0 åa.

2.3 Utveckling inom personalområdet 2.3.1 Avgångssamtal

Samtal har skett med åtta chefer, tre från sektor IFO/FH, en från äldreomsorgen och fyra från sektor utbildning. Anställningstiden i stadsdelen var i fyra fall 1-3 år och övriga från 4-15 år. Funderingen att sluta hade funnits från några månader till 1-3 år tillbaka i tiden. Orsakerna varierande men gemensamt för de flesta var att de haft ett krävande ärende eller situation att hantera som skapat stress samt lett fram till beslutet att sluta.

Alla slutade på eget initiativ. Fyra chefer stannar kvar i Göteborgs kommun, en går i pension och en har inget uppdrag just nu. Övriga två går till andra kommuner. Tre chefer går vidare i chefsuppdraget. Övriga byter till annan tjänst eller går i pension.

Övervägande del svarar att uppgifterna varit roliga och stimulerande. Men de flesta lyfter även fram svårigheter med personalärenden, administration, organisation,

myndigheter och krävande arbetsgrupper. Mest utmanande var arbetet med människor,

(7)

Exempel på råd som gavs för att utveckla organisationen var:

 Vara mer konstruktiv och jobba för hela verksamheten.

 Större tydlighet och transparens för att skapa tillit till varandra.

 Lyssna till dem med lång erfarenhet och respektera deras åsikter.

 Rektorers möjligheter att få vara på skolan behöver öka och mötestider minska.

2.3.2 Övrig utveckling inom personalområdet

Ett väl fungerande systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete bidrar till att vara en attraktiv arbetsgivare. För att stödja och stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet genomförs arbetsmiljöutbildningar gemensamt i staden för nya chefer och skyddsombud med fokus på främjandedelen ur ett organisatoriskt perspektiv enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2015:4. Hälsoarbetet framskrider med allt fler

hälsoinspiratörer i verksamheterna som tillsammans med skyddsombud är ett stöd till chef.

Resultaten från medarbetar- och chefsenkäter är en viktig del i hälso- och

arbetsmiljöarbetet. Svaren på enkäten från tidigare år visar ett stort engagemang men också en upplevelse av hög arbetsbelastning. Enkätsvaren visar också på en hög andel som upplever kränkande särbehandling - från chefer, kollegor, brukare och andra aktörer.

Bemötande har varit i fokus för hälso- och arbetsmiljöarbetet med genomförda workshops och ett framarbetat dialogmaterial.

Sjukfrånvaron steg förra året och låg på 8.6 procent för helåret. Det är en hög nivå men är den lägsta nivån av samtliga stadsdelsförvaltningar. Stadsdelen ligger även lågt i jämförelse med hela Göteborgs Stad. Sjukfrånvaron per september 2017 uppgick till 8,9 procent vilket är en ökning med 0,4 procent jämfört med samma period år 2016. Det är framförallt sjukfrånvaro längre än 14 dagar som har ökat.

Jämställda och konkurrenskraftiga löner är en viktig del i den strategiska

kompetensförsörjningen. Löneöversynen för 2017 är precis klar och en analys av stadsdelens lönenivåer i relation till den lönepolitiska målbilden samt stadens faktiska löneläge kan påbörjas i slutet av november. Stadsdelen har ett gott samarbete med fackliga organisationer så även när det gäller lönebildning. De senaste årens extra tilldelning av medel samt avsatta egna medel inom stadsdelen har inneburit att

lönebilden i förhållande till den lönepolitiska målbilden blivit allt mer samstämmig. För att alla befattningar ska nå den lönepolitiska målbilden och vara konkurrenskraftiga i förhållande till andra arbetsgivare behövs ytterligare insatser.

Kompetensförsörjningen är fortsatt bekymmersam på lång och kort sikt. Pedagoger, socionomer och chefsbefattningar tillhör de mera svårrekryterade yrkesgrupperna.

Rekryteringssvårigheter förklaras delvis av att det råder en gynnsam arbetsmarknad för den som är arbetssökande samt att utbudet av utbildad personal inte motsvarar

efterfrågan. Som stöd till chefer finns en rekryteringsenhet.

Kompetensförsörjning handlar även om att behålla medarbetare. Två viktiga

framtidsfrågor är introduktion i det nya uppdraget samt möjlighet att kunna påverka sitt arbete. En god introduktion ger trygghet i det nya uppdraget och i den nya

arbetsgruppen. Att vara med och påverka och utveckla verksamheten ger motivation och skapar engagemang. Kompetensförsörjningsplaner är en del av det strategiska arbetet.

(8)

2.4 Uppföljning av särskilda beslut och uppdrag

2.4.1 Förskoleutredningens och grundskoleutredningens förstärkningsområden

Insatser:

 En VFU-samordnare (Verksamhetsförlagd utbildning) har framgångsrikt, i samarbete med lokala lärarutbildare, arbetat för att ge studenter förutsättningar till en bra introduktion i yrket. Stadsdelen har under en längre tid haft flest VFU- studenter i staden. Vilket skapar goda förutsättningar för framtida rekryteringar.

 Stadsdelen anordnade den 19 maj en marknadsdag/mässa i samverkan med Grundlärarutbildningen med inriktning mot arbete i fritidshem på Göteborgs Universitet. Studenter som gick utbildningen deltog tillsammans med

medarbetare i stadsdelen i en tankesmedja (öppna diskussionsgrupper).

 Kollegialt lärande används som modell i förskolechefs- rektors-, samt

sektorsledningsgruppen bland annat vad gäller "Leda för digitalisering". Alla skolor använder kollegiala samtal med sina medarbetare.

 Huvudmannen tydliggör förväntningar genom ledarplaner samt uppdragsdialog.

Detta stärker samtidigt förskolechefens/rektorns pedagogiska ledarskap.

 Huvudmannen har under 2017 medvetet ändrat struktur, innehåll och inriktning på sitt systematiska kvalitetsarbete. Detta för att tydligare följa upp kvaliteten i verksamheterna i förhållande till de nationella målen. Positiva effekter och utvecklingsområden har redan identifierats. Utförligare om detta finns att läsa i bilagan Systematiskt kvalitetsarbete Utbildning.

 Områdescheferna har tydligare än tidigare efterfrågat resultat av

uppföljningarna, haft dialoger om dem, samt använt dem i sina kontinuerliga enskilda uppföljningar med respektive enhetschef (medarbetarsamtal,

lönesamtal, resultatdialoger).

 Enhetscheferna har tillgång till stöd (exempelvis workshops) och handledning från tre verksamhetsutvecklare, liksom möjligheten att ställa frågor kring sitt systematiska kvalitetsarbete i allmänhet. Några chefer har efter behov och önskemål fått individuellt stöd i sitt systematiska kvalitetsarbete.

 I stadsdelen pågår ett långsiktigt utvecklingsarbete på förskolechefsnivå med fokus på roller och ansvar exempelvis vad gäller förskollärare och barnskötare.

 Fyra försteförskollärare har anställts. En per geografiskt team. Omfattningen är 20 procent per person och den huvudsakliga uppgiften är att stödja

förskolecheferna i det systematiska kvalitetsarbetet så att arbetet med att analysera resultat samt koppla det till utvecklingsområden blir mycket tydligt.

Försteförskollärarna ger även ett extra stöd till förskolor med låg andel förskollärare.

 Under ett år har sektorn förstärkt stödet till förskolecheferna med en HR- specialist som arbetar med särskilt långa och svåra rehabiliteringsärenden.

(9)

schemaöversyn samt en förtätning av personal under den del av dagen där förskolan har högst barnnärvaro.

 Stadsdelsövergripande arbete med en förskola och skola för alla utifrån inkluderande lärmiljöer är ett fokusområde.

 En barn- och elevhälsoplan är upprättad och reviderad för att användas som stöd för barnhälsoarbete kopplat till förskolans uppdrag.

 Nyanlända elever finns på nästan alla skolor i stadsdelen. Detta efter politiskt beslut om spridning samt en medveten informationsupplysning till

vårdnadshavare.

 Kartläggning, dokumentation samt uppföljnig görs av alla nyanländas lärande.

Dilemman:

 Stadsdelens förskolor samt fritidshem har för stora barn- och elevgrupper

 Rekryteringssvårigheter

 Kompetensbrist

 Svårighet att behålla personal på grund av intern lönekonkurrens

 Långt från likvärdig förskola och skola

 Alla medarbetare har inte tillräcklig kunskap vad gäller uppdrag, lärande och utveckling av verksamheten

Möjligheter:

 Statsbidrag för minskade barngrupper

 Försteförskollärare och förstelärare

 Uppföljning utifrån nationella mål och ledarplaner

 Påbörjat utvecklingsarbete såsom tydliggörandet av uppdrag, roller och ansvar i förskolan

 Utveckla lärmiljöer

 Handledning och kompetensutveckling

 Förutsättningar för kollegialt lärande Angeläget att arbeta vidare med:

 Språkutvecklande förhållnings- och arbetssätt utifrån språkkartläggningens resultat

 Rekrytering av personal med adekvat kompetens

 Kompetensutveckling av befintlig personal

 Förutsättningar för pedagogiskt ledarskap

 Hålla i och fortsätta påbörjat kvalitets- och utvecklingsarbete

 Fortsatt arbete med språkkartläggning och nödvändiga insatser för att kompetenshöja verksamheter

 Utveckling av barn- och elevhälsoteam för att skapa möjligheter till ett mer förebyggande och främjande arbete. Utveckling av arbetet med

föräldrastödjande insatser och den viktiga samverkan med IFO/FH

(10)

2.4.2 Ändrad rättspraxis för statlig assistansersättning

Uppgifter avseende jan - sep 2017

Antal (unika) personer som berörts 3

Uppskattad nettokostnad för personlig assistans enligt LSS (tkr)

avseende berörda personer 0

Uppskattad nettokostnad för övriga insatser avseende berörda personer till följd av den förändrade rättspraxisen (ange kostnad i tkr och vilken typ av insats, t ex 100 tkr, avlösarservice)

0

Tre personer har så här långt fått sin assistansersättning indragen. Dessa tre har inkommit med begäran om insats enligt 9.2 LSS. Enkelt uttryckt innebär detta att de ansöker om bistånd till assistans från kommunen istället för från försäkringskassan.

Utredningarna pågår och ännu finns inga beslut fattade. Inga kostnader har ännu uppkommit till följd av indragen assistansersättning. Förändringarna kommer innebära att kostnader flyttas från försäkringskassa till kommun. Det är viktigt att enheten som hanterar detta upprätthåller och utvecklar rättssäkerheten i myndighetsutövningen genom att följa lagstiftning, rådande rättsledning och gällande rutiner. Det är också viktigt att fortsätta följa kostnadsutvecklingen samt dialogen med leverantörer för köpta insatser.

2.4.3 Ej verkställda SoL/LSS-beslut

Ej verkställda beslut kvartal 3

SoL 2017-09-30 LSS 2017-09-30 Antal beslut som inte verkställts inom tre månader

från beslutsdag 14 15

Antal beslut där verkställigheten avbrutits och inte

återupptagits inom tre månader från avbrottet 1 5

ÄO-HS

Sektorn har sju personer med ej verkställda SoL-beslut under kvartal tre. Samtliga gäller särskilt boende. Fem personer hade fått minst ett erbjudande om boende men tackat nej.

Två personer hade tackat nej till minst ett erbjudande men har nu tackat ja.

IFO/FH

Funktionshinder

Bistånd fys har 4 ej verkställda beslut om bostad med särskild service, (BmSS).

Resterande ej verkställda beslut rör: 3 beslut om avlösarservice, 2 beslut om

korttidsvistelse och 2 beslut om kontaktperson samt 1 beslut om daglig verksamhet.

Vidare finns avbruten verkställighet för 1 beslut om ledsagarservice, 2 beslut om avlösarservice, 1 beslut om korttidsvistelse, och 1 beslut om daglig verksamhet.

Bistånd psykiatri har 3 ej verkställda LSS-beslut om BMSS. I det ena fallet har brukaren tackat nej till 3 erbjudanden. I ett fall har brukaren fått ett erbjudande men det tilltänkta

(11)

Kostnad för särskilda avgifter

Januari - oktober 2017 (tkr) Nämndens faktiska/slutliga kostnad enligt dom i förvaltningsrätt/kammarrätt för ej

verkställda beslut (avgift betald jan-okt 2017) 100

Antal ärenden med utdömd särskild avgift

SoL IFO SoL FH LSS SoL ÄO

Antal ärenden som avgiften/avgifterna avsåg

0 0 3 0

2.4.4 Anmälningar enligt Lex Maria och Lex Sarah

Kvartal 3 2017

Antal anmälningar enligt Lex Maria 0

Antal anmälningar enligt Lex Sarah 0

2.5 Resultat enligt organisationsstrukturen

Resultat i tkr per

sektor/område Utfall

perioden

Aktuell budget perioden

Resultatavvikelse

perioden Prognos helår

Aktuell budget helår

Utbildning -1 062 168 -1 061 377 -791 0 -1 320 828

Äldreomsorg -317 882 -313 485 -4 398 -4 500 -379 003

Ifo/funktionshinder -612 218 -595 284 -16 935 -20 000 -724 173 Fritid, Kultur o Intern servic -55 163 -56 275 1 113 2 250 -69 743 Gemensamt/administration -159 791 -189 347 29 557 22 250 -207 153

Totalt -2 207 222 -2 215 768 8 546 0 -2 700 900

Sektor Utbildnings underskott på 0,8 Mkr motsvarar i stort det ekonomiska läget efter sommaren. En viss försämring ses jämfört med september då skolorna uppvisar högre kostnader för både personal och övrigt. Den ekonomiska effekten av vidtagna åtgärder är därmed fortsatt låg för de skolor som är i behov av insatser för en budget i balans.

Anledningen till budgetavvikelsen beror främst på för stor bemanning i relation till finansiellt utrymme. Som tidigare rapporterats förklaras förskolans positiva resultat på 1,7 Mkr på svårigheter att rekrytera personal. Kostnader för den personalökning som dock sker för minskade barngrupper kommer att regleras i slutet av året med statsbidrag.

Gemensam verksamhet har fortsatt positivt resultat, t ex har Välkomsten anpassat antalet anställda efter det minskade antalet nyanlända och skolhälsovården hade under våren flera vakanser. Under sommaren erhölls även statsbidrag som inte var väntade.

Sektor utbildning prognostiserar ett nollresultat.

Sektor Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård har ett underskott på 4,4 Mkr till och med oktober. Det är en förbättring från september månad med 0,6 Mkr. Detta beror främst på att behovet av hemtjänst har fortsatt att minska. Vidare har antal betaldygn för

utskrivningsklara på sjukhus samt dygn för personer på korttidsenhet legat kvar på en lägre nivå under hösten än under våren. Rekryteringsläget för sjuksköterskor till hemsjukvården har lättat vilket väntas ge lägre kostnader för bemanningssköterskor senare i höst. Sommarens ökning av antal köpta platser i äldreboende har bromsats upp men ligger fortfarande högt i jämförelse med budget. Årsprognosen är ett underskott på 4,5 Mkr. Sektorn arbetar vidare med planerade anpassningar för en budget i balans och

(12)

återkommer med en reviderad prognos efter november.

Sektor IFO/FH negativa resultat för oktober är 16,9 Mkr. De främsta orsakerna till avvikelsen är som tidigare rapporterat, ökade kostnader för köpta boenden och ökade placeringar enligt SoL, LVU och LVM. Även köpta insatser inom funktionshinder ger ett underskott. Dessa underskott reduceras av vakanser i skolteamet och att

försörjningsstödet fortsatt har ett positivt resultat.

Årsprognosen för sektorn kvarstår och beräknas till ett underskott på 20 Mkr. Den negativa prognosen beror på nya beslut inom funktionshinder, köpt korttidsvistelse och Bostad med Särskild Service. Samt svårigheter med att minska kostnader för köpta boenden då både behov och pris ökar. Sektorns befintliga åtgärdsplan om 15 Mkr är svår att genomföra med anledning av ovanstående. Som en förstärkning av

åtgärdsplanen har en avtalscontroller anställts för att se över sektorns befintliga kontrakt. Översynen beräknas ge lägre kostnader på sikt. Sektorn arbetar kontinuerligt för att finna ytterligare åtgärder som dämpar den negativa kostnadsutvecklingen och underlätta budgetåret 2018.

Kultur- och fritid och Intern service uppvisar för perioden en positiv budgetavvikelse med 1,1 Mkr. Avvikelsen beror i första hand på lägre kostnader för aktiviteter inom biblioteks- och fritidsverksamheten på 0,5 Mkr samt lägre personalkostnader och högre intäkter inom måltid med 0,6 Mkr.

Gemensamt/Administration har en positiv budgetavvikelse för perioden med 29,6 Mkr.

Avvikelsen förklaras av ofördelade medel till löner och oförutsett samt försenad rekrytering av tjänster. I prognosen har förvaltningen förutsatt att den

förvaltningsgemensamma reserven är förbrukad.

(13)

3 Uppföljning av nämndens verksamhet per verksamhetsområde

2017 görs en fördjupad uppföljning av verksamhetens resultat inom äldreomsorg samt hälso- och sjukvård.

Inom övriga verksamhetsområden följs särskilt viktiga händelser samt kostnads- och volymutvecklingen upp.

3.1 Utbildning

3.1.1 Viktiga resultat och händelser

Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats och blivit bättre under året. Idag efterfrågar sektorn resultat utifrån läroplanens strävansmål och riktlinjer. Utförligare information om detta finns att läsa i bilagan Systematiskt kvalitetsarbete Utbildning.

Barns och elevers kunnande och lärande utvecklas men kvaliteten varierar stort mellan förskolor och mellan skolor.

Enligt en kartläggning som stadsdelen gjort visar 27 procent av barnen (4-5 år) i Norra Biskopsgården på en typisk språkutveckling som motsvarar det ett barn i den aktuella åldern ska förväntas behärska. 43 procent av barnen i kartläggningen behöver generella planerade språkstimulerande aktiviteter, samt kontinuerlig uppföljning av dessa, för att nå en typisk förväntad språkutveckling. 30 procent av barnen visar stora språkliga behov både på modersmålet och i svenska. Dessa barn behöver riktade insatser.

Av samtliga elever i årskurs 9 vårterminen 2017, hade 74,2 procent (pojkar 70,7 och flickor 78,5) minst godkänt i alla ämnen. Detta är en ökning med 4,7 procent jämfört med höstterminen 2016 och det näst högsta resultatet på fem år. Av de elever som ej var godkända i alla ämnen hade 44 procent ej godkänt i 1-3 ämnen. Detta innebär att de var nära att nå målen. 38 procent hade ej godkänt i 8-17 ämnen. Variationen mellan

elevernas resultat är således stor. 81,7 procent av eleverna (pojkar 80,3 och flickor 83,5) var behöriga till gymnasiets yrkesprogram. Detta är en minskning med 0,7 procent från höstterminen 2016. De elever som inte når målen i ett eller flera ämnen har extra anpassningar, åtgärdsprogram eller är under utredning för åtgärdsprogram. Elever som går på stadsdelens fritidshem får som en komplettering till undervisningen i skolan möjligheter att lära och utvecklas på flera olika kreativa sätt.

Anledningen till att elever inte når kravnivån för godkänt i svenska är ofta att de missat ett delprov. Vanligtvis berättande text eller faktatext. Anledningen till att elever inte når kravnivån för godkänt i matematik är ofta att de missat ett delprov. Vanligtvis

problemlösning som är ett delprov som ställer krav på läsförståelse.

Stadsdelens grundsärskolor ger eleverna ett bra stöd. Varje klass har en behörig lärare som planerar och leder undervisningen. Som stöd i klassrummet finns elevassister och förskollärare. Lärarnas utvärdering av läsåret visar att eleverna har gjort framsteg i flera ämnen och ämnesområden samt nått fler kunskapskrav. De flesta eleverna har

förväntade kunskaper för sin ålder.

Vårdnadshavarnas möjlighet till inflytande varierar. Det finns forum där

vårdnadshavarna har möjlighet att påverka. Exempelvis husråd, föräldramöten och utvecklingssamtal. Tyvärr har de flesta förskolor och skolor i Biskopsgården svårigheter att få vårdnadshavarna att närvara på dessa forum.

(14)

3.1.2 Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete

Ambitionen med sektorns systematiska kvalitetsarbete är att skapa en långsiktigt hållbar struktur och organisation för att kunna följa upp alla läroplansmål inom samtliga

skolformer. Sektorsledningen beslutade därför att under 2017 följa upp verksamheternas kvalitet och måluppfyllelse i förhållande till skollagens bestämmelser samt

läroplanernas formuleringar (mål- och riktlinjer). Förbättringar och förenklingar gällande uppföljningsmetoden gjordes också.

Enhetscheferna har haft tillgång till stöd (exempelvis workshops) och handledning från tre verksamhetsutvecklare. De har även haft möjlighet att ställa frågor kring sitt

systematiska kvalitetsarbete i allmänhet. Några chefer har efter behov och önskemål på olika sätt fått individuellt stöd i sitt systematiska kvalitetsarbete.

Skollagens bestämmelser samt läroplanernas mål- och riktlinjer styr det som gäller i skolväsendet och är något som verksamheterna måste arbeta efter och sträva mot för att uppfylla. Eftersom uppföljningarna från och med 2017 blivit mer konkreta och handlar om verksamheternas kärnuppdrag så som det är beskrivet i skollag och läroplaner uppfattar enhetscheferna dem mer relevanta än tidigare. Enhetscheferna upplever uppföljningarna numer som ett stöd och en hjälp i deras ständigt pågående

kvalitetsarbete. Områdescheferna har också tydligare än tidigare efterfrågat resultat av uppföljningarna, haft dialoger om dem, samt använt dem i sina kontinuerliga enskilda uppföljningar med respektive enhetschef (medarbetarsamtal, lönesamtal,

resultatdialoger).

Sektorn märker redan positiva resultat samt tydliga förbättringar mot att skapa en långsiktigt hållbar struktur och organisation för ett framgångsrikt systematiskt

kvalitetsarbete. Resultat, analys och utvecklingsområden är bättre sammanlänkade och beskrivs tydligare än i tidigare uppföljningar. Flera enhetschefer har berättat att de upplever uppföljningarna som tydligare i år jämfört med tidigare samt att de blivit lyssnade på när de framfört behov och önskemål. De enhetschefer som fått mest

handledning och stöd av verksamhetsutvecklare är också de som tydligast beskrivit och förklarat resultat, analys och utvecklingsområden i förhållande till barnens och

elevernas måluppfyllelse. Därför har sektorn dragit slutsatsen att alla enhetschefer ska ges stöd exempelvis genom obligatoriska workshops.

Sektorn ser två stora förbättringsområden för att stärka det systematiska kvalitetsarbetet ytterligare. För det första måste analysen av resultatet på områdes- och sektorsnivå bli bättre och mer genomarbetad. Detta ska göras genom att avsatt mötestid används till fördjupade diskussioner kring de underlag och resultat som finns samt utifrån dessa dra slutsatser och planera utvecklingsåtgärder. För det andra önskar sektorsledningen en tydligare styrkedja mellan nämnd och förvaltning. Sektorsledningen upplever att återkopplingen mellan utbildningsutskott och nämnd kan tydliggöras. Det finns en oklarhet kring vilken information som förmedlas, hur de diskussioner som förs och de protokoll som skrivs på utbildningsutskottet tas om hand av nämnden. En tydligare styrkedja efterfrågas där sektorns rapportering till huvudmannen används på ett optimalt

(15)

3.1.3 Förskola. Volym- och kostnadsutveckling.

Utfall perioden jämfört med samma period föregående år

Prognos helår jämfört med helår föregående

år

Nettokostnadsutveckling 3,7% 6,1%

Antal barn i förskoleverksamhet (befolkning) -0,8% -0,5%

Personalvolymsutveckling 3,9% 4,0%

Antal barn i kommunal förskoleverksamhet (egen produktion) 0,0% -0,2%

Västra Hisingen har blivit beviljad statsbidrag för att kunna anställa fler personal och på så sätt åstadkomma mindre barngrupper samt förhindra att barngrupperna blir större.

Bidraget når inte alla förskolor, men majoriteten. Personalkostnaderna står för den största ökningen av den totala nettokostnadsutvecklingen genom löneavtalet, lärarlönelyftet samt satsningen på minskade barngrupper. Trots höjd maxtaxa är

avgiftsintäkterna lägre för perioden jämfört med föregående år. Höjningen av maxtaxan har inte fått förväntad effekt med anledning av föräldrarnas betalningsförmåga.

Den prognostiserade nettokostnadsökningen beror fortsatt på ökade personalkostnader samt helårseffekter av ökade lokalkostnader för nyproduktion, ombyggnation och lokalvård. Statsbidraget kommer generera cirka åtta årsarbetare under hösten 2017.

Förskolan kommer göra en extrasatsning på inköp av arbetskläder till förskolepersonal.

Effekten av minskade avgiftsintäkter beräknas kvarstå.

3.1.4 Skola. Volym- och kostnadsutveckling

Grund- och särskola (inklusive fritidshem). Volym- och kostnadsutveckling.

år

Nettokostnadsutveckling 6,9% 8,2%

Antal egna elever i grund- eller särskola (befolkning) 2,6% 2,6%

Antal barn i skolbarnsomsorg (6-12 år, befolkning) 0,1% 0,3%

Antal elever i egna skolor 2,2% 2,2%

Antal barn i egen skolbarnsomsorg (6-12 år) 0,4% 0,6%

Personalkostnaderna står för den största ökningen av den totala

nettokostnadsutvecklingen. Faktorer inom personalkostnaderna som ökat är lärarlärarlönelyftet, personalomsättning med löneglidning som följd, det årliga löneavtalet samt fler anställda med anledning av den statliga fritidshemssatsningen.

För perioden 2017 är uttaget av semester betydligt högre än för samma period 2016, det håller tillfälligt tillbaka den ackumulerade personalkostnadsutvecklingen 2017. Jämfört med samma period föregående år har mer statsbidragsintäkter bokats upp/erhållits, vilket därmed håller nere nettokostnaden.

Lokalkostnaderna har ökat. Förutom en hyresindexökning på cirka 2,5 procent har det tillkommit hyreskostnader för paviljonger, nybyggda lokaler med högre

kvadratmetershyra, tilläggsavtal samt flyttkostnader.

(16)

3.2 Äldreomsorg

3.2.1 Verksamhetens resultat Hemtjänst

Under 2018 ska lagen om valfrihet (LOV) implementeras i Göteborg. Hemtjänsten har arbetat löpande under året med anpassningar för att kunna möta de krav och den ersättningsnivå som kommer med införandet. Åtgärder som vidtas är att minska antalet hemtjänstenheter för att få en mer flexibel organisation samt att förlägga fler

arbetsuppgifter som rör den enskilde i dennes bostad istället för att utföra det i hemtjänstlokalen.

Under hösten har hemtjänsten startat införandet av ett mobilt arbetssätt samt det stadengemensamma planeringsstödet PluGo. Införandet förväntas ge en större

tillgänglighet gällande information och dokumentation samt ge bättre förutsättningar till uppföljning och kontroll kopplat till planering.

Arbetet med att utveckla kompetens om och användning av kvalitetsregister riktat mot personer med demenssjukdom har pågått fortlöpande under året.

Särskilt boende

Verksamheten har arbetat med det politiska målet att öka äldres inflytande. Införandet av värdighetsgarantierna, ett mer personcentrerat arbetssätt och reflektion i

arbetsgrupperna har gett en tydligare riktning i värdegrundsfrågor och bemötande.

Medarbetarna har utvecklat förhållningssättet gentemot hyresgästerna och hur arbetet ska utföras. Effekter kan ses i brukarenkäterna. 92 procent är nöjda med bemötandet, 89 procent med sitt boende och 91 procent känner sig trygga. De höga resultaten ska bevaras och helst förbättras till nästa år.

Sektorn har under året ökat aktiviteterna på boendena för att möjliggöra ett aktivt liv.

Hälften av enheterna erbjuder minst två aktiviteter varje vardag utifrån hyresgästernas förutsättningar och intressen, vilket är en förbättring sen föregående år. Effekter kan ses i enkäterna. Två tredjedelar av hyresgästerna är nöjda med de aktiviteter som erbjuds.

En aktiv och meningsfull vardag innehåller möjlighet till utevistelse. Samtliga

verksamheter erbjuder utevistelser dagligen. Möjligheten som erbjuds återspeglas inte i enkäterna. En tredjedel av hyresgästerna uppger att de är nöjda med möjligheten till utevistelse. Verksamheten kommer att fokusera mer på vad utomhusaktivitet innebär för hyresgästerna och utveckla arbetssätten utifrån det.

Enheterna informerar löpande hyresgästerna och anhöriga om aktuella frågor, till exempel på brukarråd, anhörigträffar och anslagstavlor. Synpunktshanteringen är en stående punkt på dagordningarna, liksom information om förändringar. Enkäterna visar att enheterna, trots sitt gedigna arbete, inte har nått ända fram. Mindre än hälften av hyresgästerna har uppgett att de vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål och endast en tredjedel är nöjda med den information de får om tillfälliga förändringar.

(17)

att motverka social isolering och informera om vilket utbud av aktiviteter som finns bedrivs uppsökande verksamhet till de personer som fyllt 80 år.

Inom ramen för folkhälsoarbetet pågår ett utvecklingsarbete i studiecirkelform som erbjuder matskola för äldre.

De generationsöverskridande kontakterna fortsätter. Utgångspunkten har varit det EU- projekt som möjliggjort att nyanlända ungdomar i årskurs 8 fått möta äldre och lärt dem att använda nya medier, företrädesvis med hjälp av Ipad. Projektet har gett ringar på vattnet och utvecklat generationsöverskridande mötesplatser och samarbete med kultur och fritidsverksamheten. Arbetet bedrivs i samverkan med civilsamhället och bygger på social gemenskap och stöd, fysisk aktivitet, bra matvanor, delaktighet, meningsfullhet och känsla av sammanhang.

Anhörigstöd

Anhöriga i alla åldrar får information om vilket stöd som finns i form av kommunal service och biståndsbedömda individuella insatser. Vägledning och råd samt hänvisning till andra professioner och aktörer är en viktig del av anhörigkonsulenternas uppdrag.

Stödsamtal både enskilt och i grupp erbjuds kontinuerligt. Sedan ett år tillbaka drivs också café Minnesvärt tillsammans med stadsdelarna på Hisingen, Alzheimer Sverige och studieförbundet Bilda. Målgruppen är personer med minnesproblematik och deras anhöriga.

Myndighetsutövning

De myndighetsbeslut som överklagats är främst beslut om särskilt boende och

korttidsvistelse. Förvaltningsrätten har gett nämnden rätt i alla ärenden utom ett. I det ärendet har förvaltningsrätten menat att hög ålder i kombination med oro varit faktorer som ger svårigheter att tillgodose den enskildes behov i ordinärt boende.

Boendesituationen är ibland en anledning till att den enskilde ansöker om särskilt

boende. Svårigheter att anpassa bostaden till funktionsförmågan samt möjligheten till att få byta bostad genom den öppna bostadsmarknaden är små. Detta medför att den

enskilde/anhöriga ser särskilt boende som en lösning.

Behovet av korttidsvistelse är ofta kopplat till ett behov av att flytta till särskilt boende när det inte längre är möjligt att bo kvar i ordinärt boende. Att inrätta fler

trygghetsboenden med närhet till affärer, bank, frisör, fotvård, möteslokaler och restauranger kan minska behoven av särskilt boende och möjliggöra kvarboende i hemmet. Möjligheten att kunna gå till en närliggande restaurang och äta sina måltider kan vara ett sätt att öka den sociala samvaron och gemenskapen och därmed kanske minska behov av exempelvis matdistribution.

Myndighetsutövning

Tidsperiod 1 jan 2017 - 30 sep 2017 Hemtjänst Särskilt boende

Korttidsvistel se

Antal beslut 1374 157 564

Antal avslag 6 29 17

Andel avslag (%) 0,4 18,5 3

Antal överklaganden 0 4 0

Antal ändrade beslut i Förvaltningsrätten 0 1 0

Antal överklagade domar till Kammarrätten - - -

Antal utfall i Kammarrätten där kommunen fått rätt - - -

(18)

Antal utfall i Kammarrätten där den enskilde fått

rätt - - -

Antal där Kammarrätten ej beviljat

prövningstillstånd - - -

3.2.2 Personal Arbetsmiljö

Sektorn arbetar aktivt på samtliga arbetsplatser för att förbättra arbetsmiljön inom äldreomsorgen. Ur handlingsplanen för arbetsmiljö har sektorn prioriterat:

 aktiviteter för att attrahera nya medarbetare

 ett utvecklat uppdrag för det lokala verksamhetsstödet

 gemensamma rutiner för informationsöverföring mellan legitimerad personal och undersköterskor

 kontinuerlig uppföljning av biståndshandläggarnas arbetsmängd

 förflyttningsutbildningar.

Ett gemensamt introduktionsprogram för nya medarbetare har utarbetats för att öka trygghet, motverka stress och förebygga skador. Programmet kommer att genomföras upp till fyra gånger per år. Medarbetare uppmanas vid sidan av detta att genomgå stadens webbaserade introduktionsutbildningar för äldreomsorgen.

Förtydligandet av uppdraget för det Lokala verksamhetsstödet har gett god effekt.

Servicen och tillgängligheten för systemstöd har förbättrats. Det har gett en ökad trygghet och minskat stressen för medarbetarna genom att de vet var de kan få stöd och hjälp i systemanvändningen.

Gemensamma rutiner för informationsöverföring mellan legitimerad personal och undersköterskor har utarbetats.

Biståndshandläggarnas arbetsmängd följs kontinuerligt upp. Bland annat följs antalet ärenden per handläggare kontinuerligt upp för att hållas på en rimlig nivå. En

stadengemensam introduktionsutbildning håller på att implementeras för biståndshandläggare för att attrahera och behålla fler medarbetare.

Stadsdelen har sen flera år tillbaka haft förflyttningsutbildningar för alla medarbetare.

Det har gett effekter på den fysiska arbetsmiljön med mindre belastningsskador som följd. Programmet för förflyttningsutbildningar genomförs som planerat.

Bemanning

Sektorn har ett framgångsrikt, tydligt och bra arbetssätt utifrån projektet optimerad bemanning. Vidtagna åtgärder har bidragit till att andelen arbetad tid utförd av

timanställda har minskat och ett nära samarbete med stadsdelens bemanningsenhet. Av de förbättringsförslag som identifieras i stadens utvärdering ligger sektorn i fas sen en tid tillbaka.

(19)

med högre utbildning. Till exempel socionomer och undersköterskor med fördjupningsutbildning inom demens.

De utvecklingsinsatser som systematiskt har införts för att förbättra verksamheterna för såväl personal som brukare bedöms ha gett ringar på vattnet och bidragit till en låg personalomsättning. Nya funktioner har införts inom hemtjänsten för att förbättra den sociala dokumentationen, ge medarbetarna möjlighet till reflektion och en bättre schemaläggning. Biståndshandläggarnas arbetsmängd följs systematiskt upp för att ge en jämn arbetsfördelning. Utrymme har getts för handläggarna att följa upp rambesluten inom hemtjänst i enlighet med de krav som ställs från Socialstyrelsen.

Ur ett medarbetarperspektiv bidrar det till att ge det dagliga arbetet en struktur som gör det möjligt att leva upp till Göteborgs stads fyra förhållningssätt.

Chefsomsättning

Stadsdelen har inte haft någon chefsomsättning inom sektorn under perioden.

Ledarenkäten 2017 visar att stadsdelen är en attraktiv arbetsgivare med motiverade chefer som ges möjlighet till utveckling och förnyelse. Möjliga utvecklingsområden som kan påverka nöjd-medarbetar-index ytterligare finns inom områdena organisatorisk tillit och ledarskapet från närmaste chef.

Sektorn kommer att fortsätta arbeta för att bevara den goda kulturen som får cheferna att trivas och stanna kvar i verksamheten.

3.2.3 Volym- och kostnadsutveckling

Kostnadsutveckling totalt äldreomsorg samt volymutveckling övrig verksamhet

2015 2016 2017

Nettokostnadsutveckling 10,9 % 4,0 %

Antal Träffpunkter/dagcentraler 2 2 1

Sammanlagt öppethållande (timmar) aktuell mätvecka

107,5 106,5 52,5

Antal besök av kvinnor i Träffpunkt/dagcentral

aktuell mätvecka 566 728 194

Antal besök av män i Träffpunkt/dagcentral aktuell

mätvecka 320 380 137

Hemtjänst. Volymutveckling

2015 2016 2017

Personalvolymsutveckling(%) 6,0 % -4,7%

Antal hemtjänsttimmar, årlig förändring (%) 1,8 % -1,2 %

Antal personer med hemtjänst 776 772 773

- varav kvinnor 504 497 501

- varav män 272 275 272

Antal personer med hemvårdsbidrag 141 140 142

(20)

Särskilt boende. Volymutveckling.

2015 2016 2017

Antal nyttjade boendeplatser egen befolkning inkl korttidsplatser

312 322 332

Årlig förändring (%) 3,7 % 3,0 %

Personalvolymsutveckling (%) 6,0 % -1,9 %

Antal nyttjade boendeplatser, egen prod inkl korttidsplatser

206 208 216

Årlig förändring (%) 1,3 % 3,8 %

Antal dygn med betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

322 818 402

Nettokostnaderna har ökat med 4,0 procent under januari till oktober år 2017 jämfört med samma period år 2016. Utvecklingen beror främst på fler köpta platser i särskilt boende. Dessutom har en kostnadsökning skett inom de flesta särskilda boenden i staden på grund av ökad bemanning.

Personalvolymen i ordinärt boende har under perioden gått ner. Detta är ett resultat av ett minskat behov av hemtjänst i stadsdelen samt den påbörjade anpassningen till budget 2018 och införandet av LOV.

Inom särskilt boende har personalvolymen minskat trots fler platser på stadsdelens särskilda boenden. Detta förklaras av en effektivare schemaläggning för att anpassa personalvolymen till budget.

Antal betaldygn för utskrivningsklara på sjukhus har minskat kraftigt under perioden.

Under hela 2016 hade stadsdelen 818 betaldygn på sjukhus. Till och med oktober i år har stadsdelen 402 betaldygn. I jämförelse med samma period förra året är detta en minskning med 39 procent.

3.2.4 Goda exempel och utvecklingsområden

Ett gott exempel på en väl fungerande verksamhet för brukarna är arbetssättet Trygg hemgång. Det infördes i april 2017 i ordinarie verksamhet. Trygg hemgång innebär att äldre som har ett stort behov av stöd och hjälp vid utskrivning från sjukhus möts upp i hemmet av ett tvärprofessionellt team. De individanpassade insatserna som beviljats följs senast upp inom fjorton dagar. Målet ur ett brukarperspektiv är att skapa trygghet vid utskrivning och göra det möjligt för den äldre att återgå till hemmet utan onödig väntan.

Det är ännu för tidigt att kunna utvärdera effekterna av arbetssättet men vid den individuella uppföljning som sker med omsorgstagarna har majoriteten varit positiva.

Ett område som stadsdelen särskilt behöver utveckla utifrån brukarnas behov är

verksamhetens kvalitet vid sjukfrånvaro. Område hemtjänst och särskilt boende har hög sjukfrånvaro i relation till andra verksamhetsområden i stadsdelen. Parallellt med ett

(21)

För att öka kompetens behöver sektorn ta fram strategier för att kunna bibehålla kvaliteten vid sjukfrånvaro. Exempel på åtgärder kan vara:

 En förbättrad dialog med rekryteringsenheten och bemanningsenheten kring kompetens och uppföljning.

 En förstärkt introduktion för nya medarbetare.

 Strategier kring bemanning vid en hög frånvaro.

3.2.5 Attraktiv hemtjänst Målen med Attraktiv hemtjänst är:

 Den enskildes inflytande och självbestämmande ska öka

 Medarbetare inom hemtjänsten ska uppfatta yrket som attraktivt Attraktiv hemtjänst har fyra strategier för att uppnå målen:

 Införa rambeslut

 Införa välfärdsteknik

 Införa IT-stöd

 Skapa goda arbetsplatser.

Betydelsefullt för att jobba efter strategierna och nå målen för Attraktiv hemtjänst är ett fortsatt arbete med omsorgshandledare som ett metodstöd till medarbetaren.

Omsorgshandledaren arbetar även löpande med att säkerställa socialtjänstprocessen.

Administratörsrollen har stärkts genom en stadengemensam utbildning.

Administratörerna har en betydande roll vid införande av ett nytt planeringsstöd.

Införandet påbörjades under september. Införandet av ett mobilt arbetssätt har påbörjats under oktober månad. Både införandet av ett mobilt arbetssätt samt införandet av det nya planeringsstödet förväntas ge effekt på målbild ovan men först 2018.

Resultat

I utvärdering hemtjänst (UH) visas en positiv trend mellan perioden november 2016 till september 2017 inom alla uppföljningsfrågor gällande självbestämmande, bemötande och uppdrag.

I brukarenkäten för 2017 redovisas att 82 procent är sammantaget nöjd med hemtjänsten, samma resultat som för 2016.

Medarbetarnas hållbara medarbetarengagemang, HME, sänktes i medarbetarenkäten 2016 från 81 till 79.

Analys

Verksamheten har haft en stabil utveckling mot målen och följsamhet till de stadengemensamma processerna.

I slutet av 2016 och löpande in i 2017 har verksamheten arbetat med anpassningar inför införandet av lagen om valfrihet. Anpassningarna har inneburit att den positiva

utvecklingen mellan 2015-2016 har bromsat in och är en av förklaringarna till sänkningen av HME.

Utvecklingsområden 2018 är fortsatt implementering av det mobila arbetssättet och planeringsstödet. Verksamheterna behöver fortsätta förändringen av arbetssätt för att utifrån nya ekonomiska ramar skapa goda arbetsplatser i enlighet med strategin för en attraktiv hemtjänst.

(22)

3.2.6 Värdighetsgarantier

Synpunkter (från enskilda och

anhöriga)

Avvikelser (från personal)

Berört kvinnor 10 5

Berört män 0 3

Annan/okänd/anonym/grupp 1 0

Totalt 11 8

Av de inkomna synpunkterna avser samtliga område hemtjänst. Sju av dem gäller garantin att den enskilde ska kontaktas när medarbetaren inte kan komma inom överenskommen tid. I hälften av fallen har medarbetare inte följt gällande rutiner.

Åtgärderna har riktats mot att påminna medarbetarna om värdighetsgarantierna och skyldigheten att ta kontakt med brukaren när de inte kan komma på utsedd tid. Cheferna har uppmanats att kontinuerligt stämma av oförutsedda händelser som kan påverka möjligheten för medarbetarna att komma i tid.

Garantin om att medarbetare ska visa tjänstelegitimation har fått ett klagomål. Orsaken var det glapp som uppstår mellan fotografering och tillverkning av ID-kort. För att påskynda processen tillverkas nu korten i verksamheten.

Samtliga avvikelser från personalen, och två av synpunkterna, avser värdighetsgarantin om en gemensam vårdplanering inom två veckor från påbörjade omsorgsinsatser.

Avvikelserna gäller område myndighet. Hälften av dem beror på bristande samverkan vid utskrivning från sjukhus. Ett nytt arbetssätt, Trygg hemgång, har implementerats för att förbättra samverkansprocessen. Orsakerna bakom synpunkterna är brister i

informationskedjan. Dessa har åtgärdats omgående.

Värdighetsgarantierna bidrar till en levande dialog med medarbetarna om verksamhetens kvalitet och värdegrund. Medarbetarna har en högre kunskap om brukarnas rättigheter och den roll de spelar för att tillgodose dessa. Särskilt boende upplever fortsatt en jämnare kvalitet i verksamheten när det snabbt finns en planering på plats där den boende har haft stort inflytande.

Värdighetsgarantierna är inte utformade för hela den bredd av funktionsvariationer som finns i äldreomsorgens målgrupp. För den med kognitiva funktionsvariationer kan information om nya medarbetare och förseningar utlösa oro och ilska.

Förvaltningen bedömer att nämnden i stort lever upp till värdighetsgarantierna. Det finns brister i systemet och handläggningen som kan medföra ett visst mörkertal.

3.3 Hälso- och sjukvård

3.3.1 Verksamhetens resultat

(23)

Mått 2015 2016 2017

Andel erbjudna efterlevandesamtal, män (%) 50 50 83

Andel specialistutbildade sjuksköterskor (%) 30 24 17

Antal

medarbetare per chef 31 35,5 34,5

NMI 60

HME 78

Hälso- och sjukvårdsprocessens alla delar förbättras ständigt och bedömningar görs för att säkerställa en god vård för den enskilde utifrån kommunens uppdrag. Processen ingår i Välfärdens processer som är ett stadengemensamt arbete. Detta innebär en styrning mot en likabehandling oavsett vilken stadsdel som utför tjänsterna.

Ett mål i patientsäkerhetsberättelsen är att skapa en trygg övergång i vårdkedjan.

Trygghemgångsteam har inrättats för att möjliggöra en god vård och omsorg. Metoden bygger på ett personcentrerat arbetssätt där alla professioners samlade kompetens möter upp den enskilde i samband med utskrivningen från den slutna vården.

Kriterier för inskrivning i hemsjukvården har tydliggjorts under året. Arbetssättet bygger på att processen för in- och utskrivning följs och har bidragit till ett minskat antal inskrivna. Ett prioriterat utvecklingsområde är att öka andelen smärtskattningar sista levnadsveckan. Evidensbaserade metoder finns och behöver implementeras för att öka användningen. När det gäller erbjudande om efterlevandesamtal har rutin upprättats och resultatet förbättrats avsevärt de senaste åren.

För att minska antalet inläggningar i sluten vård har nämnden tillsammans med vårdcentralerna i stadsdelen verkat för att inrätta ett team med hemsjukvård där läkare ingår. Arbetet startade den 1 september 2017 och ska pågå året ut. De signaler som kommit är mycket positiva och visar att arbetssättet ökar tryggheten för den enskilde.

Nyckeltal och mätbara resultat kommer redovisas efter projekttidens slut.

För att skapa en gemensam grund för alla medarbetare som möter svårt sjuka och döende genomförs en webbutbildning i allmän palliativ vård i samarbete med Regionalt cancercentrum väst.

3.3.2 Personal Arbetsmiljö

Följande åtgärder har vidtagits inom Hälso- och sjukvården utifrån de prioriterade utvecklingsområdena i handlingsplanen för en bättre arbetsmiljö:

Hållbar bemanning som medför ökad frisknärvaro hos medarbetare och kontinuitet för brukare

Ett mått har identifierats för antal patienter varje sjuksköterska ska vara patientansvarig för. Enhetschef fördelar och följer upp medarbetarnas arbetsmängd kontinuerligt.

Trygg, säker och funktionell arbetsmiljö

 En kartläggning av lokalerna har genomförts utifrån kravspecifikation och ramprogram. Åtgärder utifrån kartläggningen har vidtagits i Torslanda.

 Rutiner har utarbetats för överlämning av ärenden från hemtjänst till särskilt boende för hälso- och sjukvårdspersonal.

 Utbildning i basala hygienrutiner och fördjupat uppdrag för hygienombud har genomförts.

(24)

Rekryteringssvårigheter

Att rekrytera legitimerad personal är mycket svårt. Flera arbetsgivare erbjuder högre löner och bättre arbetsförhållanden, vilket innebär att kommunen får svårt att konkurrera om personalen.

Ett gediget introduktionsprogram har tagits fram som ska ge nya sjuksköterskor en stabil bas att stå på. Arbete pågår på lång och kort sikt för att rekrytera och behålla medarbetare, både i stadsdelen och stadenövergripande.

För att lösa bemanningen med sjuksköterskor har sjuksköterskor från

bemanningsföretag köpts in. Under sommaren behövde några av de tillsvidareanställda sjuksköterskorna skjuta på sin sommarsemester.

Chefsomsättning

Verksamheten har inte haft någon chefsomsättning under året. För att behålla chefer behöver arbetssituationen ses över kontinuerligt. Där så är möjligt se till att de stödfunktioner som finns tillgängliga används och har kompetens för sitt uppdrag.

Ledarenkäten 2016 visar att stadsdelen är en attraktiv arbetsgivare med motiverade chefer som ges möjlighet till utveckling och förnyelse. Möjliga utvecklingsområden som kan påverka nöjd-medarbetar-index ytterligare finns inom områdena organisatorisk tillit och ledarskapet från närmaste chef.

Verksamheten kommer att fortsätta arbeta för att bevara den goda kulturen som får cheferna att trivas och stanna kvar i verksamheten.

3.4 Individ- och familjeomsorg 3.4.1 Viktiga resultat och händelser

Det är fortsatt en hög personalomsättning både inom myndighetsdelarna och

utförarverksamheterna. Nya medarbetare är många gånger relativt oerfarna vilket gör att introduktionsarbetet blir än viktigare. Omsättningen har dock minskat jämfört med förra året, både för IFO som helhet och för socialsekreterare.

Det är fortsatt färre ensamkommande barn som kommer. Prognosen är för närvarande att förvaltningen kommer att minska från cirka 90 barn till cirka 70 första kvartalet 2018. Fortfarande kommer ensamkommande och sektorn räknar med 15 nya barn per år.

Den senaste tiden har betydligt yngre barn kommit än tidigare. Senast en 5- resp 12- åring.

Antal placeringar i familjehem minskar i takt med att ensamkommande minskar men ökar för konsultentstödda familjehem.

Insatsen kontaktperson har minskat från 62 ärenden till 50 ärenden.

Under hösten genomfördes en förändring i organisationen kring socialt boende inom sektorn i syfte att effektivisera arbetet kring boendefrågor och samordna ansvaret kring

(25)

bland annat ungdomar som sökt försörjningsstöd. De ungdomar som är fortsatt bidragsberoende är i behov av extrastöd.

En stor målgrupp är lågutbildade med språkhinder/läser SFI och det är framtidens utmaning. Mera Svenska Bättre hälsa, språkpraktik och Göteborgs folkhögsskolas utbildningar är exempel på lyckade insatser. Stadsdelen samarbetar med Vägen ut och Volvo kring socialt företagande för denna målgrupp.

3.4.2 Kvalitetsrapporter

Det finns en varierad tillgång till evidensbaserade metoder. Sektorn har inte en

systematiserad uppföljning för alla delar inom verksamheten. Det är viktigt att fortsätta utveckla detta lokalt och att samordna utvecklingsarbetet gemensamt i staden. En brist är att sektorn inte alltid använder den befintliga uppföljningen som finns på ett

strukturerat sätt.

Sektorn har flera arbetsmetoder både på individuell- och gruppnivå så att den enskilde kan vara delaktig och ha inflytande över insatser och utformning av stödet.

Brukarenkäterna visar på effekter av detta arbete då brukarna uppger att de är nöjda med självbestämmande och integritet. Det är dock viktigt att fortsätta utveckla arbetet med delaktighet och inflytande.

Sektorn arbetar med att öka tillgängligheten genom tydlig och lättförståelig kommunikation som ska prägla brukarens väg genom hela socialtjänstprocessen.

Återkoppling som ges i enkäter visar att brukarna är nöjda med information som ges och tillgänglighet med att komma i kontakt med verksamheterna. Det är dock viktigt att fortsätta utveckla kommunikationen och informationen.

Sektorn arbetar utifrån den stadengemensamma socialtjänstprocessen vilket utgör en viktig grund för rättssäkerhet i myndighetsutövningen och utförda insatser.

Enkätresultaten visar att brukarna upplever att de blir behandlade rättssäkert och sakligt.

Ett utvecklingsområde att arbeta med är synpunkter och avvikelser.

Sektorn arbetar med att säkra upp att det finns rutiner för hur samverkan internt sker mellan enheterna för att säkra kvaliteten på de insatser som ges i verksamheten.

Arbetet med att aktivt integrera jämställdhets och jämlikhetsperspektiv pågår. Ett flertal kompetenshöjande insatser har genomförts för att uppmärksamma normer och

värderingar.

Utvecklingsarbetet har bromsats upp till viss del beroende på personalomsättning.

Viktigt är att arbeta med rekryteringsfrågorna, att vara en attraktiv arbetsgivare och att ihärdigt arbeta med att hålla rutiner kända.

3.4.3 Volym- och kostnadsutveckling

år

Nettokostnadsutveckling 2,0% -1,5%

- varav nettokostnadsutveckling försörjningsstöd -10,0% -8,2%

Antal vårddygn barn & unga, institutionsvård 77,1% 77,1%

Antal barn och unga i familjehem -17,4% -17,0%

Antalvårddygn vuxna, institutionsvård 7,1% 4,8%