3.6.1 Viktiga resultat och händelser
Kultur och Fritid: Budget 2017 och den statliga satsningen för sommarlovsaktiviteter möjliggjorde ökad samverkan inom KoF som gemensamt arbetat fram sommarlovs- och höstens kulturprogram. Sommarlovsaktiviteterna var 128 stycken och besökarantalet i stadsdelen var cirka 20 000 besök.
Kulturskolan möjliggör för fler elever med olika socioekonomisk bakgrund att delta i verksamheterna. I samarbete med sektor utbildning drivs Kulturskolan i Skolan som träffar cirka 300 årskurs 2 elever per vecka på fem grundskolor och
Introduktionsenheten med 40-60 elever vecka. Kulturskolefritids Bergsjögården
startade september i år har cirka 60 nya elever. En markant ökning i ett område med lågt antal elever.
Bibliotekets uppsökande verksamhet Bokstart har träffat 140 familjer i deras hem i Bergsjön.
Måltid: Ökar ekologiska inköp från 43% till 44%. Miljömåltider har vidareutvecklat vegetarisk- och säsongsanpassade menyer för minskat koldioxidutsläpp. En 6 veckors meny på skola ger 0,84 CO2, vilket är målet för CO2 år 2030.
I brukarenkäter från daglig verksamhet (IFO) framgick att kosten bidragit till mycket förbättrad livskvalitet. Genom varierad, ekologisk, näringsrik och portionerad kost sågs resultat i önskad viktnedgång, förbättrad sömn, jämnare blodsockernivå, mindre stress bland brukare.
Fastighetsservice: TAGE, i stadsdelen har antal möbler som återvunnits ökat från 198 stycken 2016 till 608 stycken hittills under 2017.
3.6.2 Volym- och kostnadsutveckling
Utfall perioden jämfört med samma period föregående år
Prognos helår jämfört med helår föregående
år
Nettokostnadsutveckling 34 724 49 392
Personalvolymsutveckling 61 78
Kvalitetsrapport för IFO FH 2017
INDIVID OCH FAMILJEOMSORG SAMT
FUNKTIONSHINDER
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 6 1.1 Kvalitetsrapporten i sitt sammanhang ... 6 1.2 Socialstyrelsens definition av kvalitetsområden ... 6 1.3 Syfte ... 6 1.4 Ansvarig för kvalitetsrapporten ... 6 1.5 Sammanfattande bedömning ... 7 2 Barn och ungdomsvård ... 9
2.1 Resultat av systematiskt kvalitetsarbete ... 9 2.1.1 Egenkontroll ... 9 2.1.1.1 Brukares inflytande och delaktighet... 9 2.1.1.2 Brukarenkät ... 9 2.1.1.3 Öppna jämförelser ... 11 2.1.1.4 Externa tillsyner och granskningar ... 12 2.1.1.5 Interna granskningar ... 14 2.1.2 Synpunkter, avvikelser och Lex Sarah ... 16 2.1.2.1 Synpunkter ... 16 2.1.2.2 Avvikelser ... 16 2.1.2.3 Lex Sarah ... 17 2.1.3 Risker ... 17 2.1.4 Medarbetarnas engagemang ... 18 2.2 Analys och slutsatser ... 18 2.2.1 Kunskapsbaserad verksamhet ... 18 2.2.2 Självbestämmande och integritet ... 20 2.2.3 Helhetssyn och samordning ... 20 2.2.4 Trygghet och säkerhet ... 21 2.2.5 Tillgänglighet ... 22 2.2.6 Jämlik ... 23 2.3 Förbättringsåtgärder ... 24 2.3.1 Förbättringsarbetet sedan förra uppföljningen ... 24 2.3.2 Årets bedömning ... 25 3 Ekonomiskt bistånd ... 27
3.1 Resultat av systematiskt kvalitetsarbete ... 27 3.1.1 Egenkontroll ... 27 3.1.1.1 Brukares inflytande och delaktighet... 27 3.1.1.2 Brukarenkät ... 28 3.1.1.3 Öppna jämförelser ... 29
3.1.1.4 Externa tillsyner och granskningar ... 30 3.1.1.5 Interna granskningar ... 32 3.1.2 Synpunkter, avvikelser och Lex Sarah ... 35 3.1.2.1 Synpunkter ... 35 3.1.2.2 Avvikelser ... 35 3.1.2.3 Lex Sarah ... 37 3.1.3 Risker ... 37 3.1.4 Medarbetarnas engagemang ... 38 3.2 Analys och slutsatser ... 38 3.2.1 Kunskapsbaserad verksamhet ... 38 3.2.2 Självbestämmande och integritet ... 40 3.2.3 Helhetssyn och samordning ... 41 3.2.4 Trygghet och säkerhet ... 41 3.2.5 Tillgänglighet ... 42 3.2.6 Jämlik ... 43 3.3 Förbättringsåtgärder ... 43 3.3.1 Förbättringsarbetet sedan förra uppföljningen ... 43 3.3.2 Årets bedömning ... 44 4 Vuxna ... 47
4.1 Resultat av systematiskt kvalitetsarbete ... 47 4.1.1 Egenkontroll ... 47 4.1.1.1 Brukares inflytande och delaktighet... 47 4.1.1.2 Brukarenkät ... 47 4.1.1.3 Öppna jämförelser ... 48 4.1.1.4 Externa tillsyner och granskningar ... 49 4.1.1.5 Interna granskningar ... 50 4.1.2 Synpunkter, avvikelser och Lex Sarah ... 53 4.1.2.1 Synpunkter ... 53 4.1.2.2 Avvikelser ... 53 4.1.2.3 Lex Sarah ... 54 4.1.3 Risker ... 54 4.1.4 Medarbetarnas engagemang ... 55 4.2 Analys och slutsatser ... 56 4.2.1 Kunskapsbaserad verksamhet ... 56 4.2.2 Självbestämmande och integritet ... 58 4.2.3 Helhetssyn och samordning ... 58 4.2.4 Trygghet och säkerhet ... 59
4.2.5 Tillgänglighet ... 60 4.2.6 Jämlik ... 60 4.3 Förbättringsåtgärder ... 61 4.3.1 Förbättringsarbetet sedan förra uppföljningen ... 61 4.3.2 Årets bedömning ... 62 5 Funktionshinder ... 65
5.1 Resultat av systematiskt kvalitetsarbete ... 65 5.1.1 Egenkontroll ... 65 5.1.1.1 Brukares inflytande och delaktighet... 65 5.1.1.2 Brukarenkät ... 66 5.1.1.3 Öppna jämförelser ... 67 5.1.1.4 Kvalitetsmått bostad med särskild service (KOLADA) ... 68 5.1.1.5 Externa tillsyner och granskningar ... 68 5.1.1.6 Interna granskningar ... 69 5.1.2 Synpunkter, avvikelser och Lex Sarah ... 70 5.1.2.1 Synpunkter ... 70 5.1.2.2 Avvikelser ... 71 5.1.2.3 Lex Sarah ... 72 5.1.3 Risker ... 73 5.1.4 Medarbetarnas engagemang ... 74 5.2 Analys och slutsatser ... 75 5.2.1 Kunskapsbaserad verksamhet ... 75 5.2.2 Självbestämmande och integritet ... 77 5.2.3 Helhetssyn och samordning ... 78 5.2.4 Trygghet och säkerhet ... 79 5.2.5 Tillgänglighet ... 80 5.2.6 Jämlik ... 81 5.3 Förbättringsåtgärder ... 82 5.3.1 Förbättringsarbetet sedan förra uppföljningen ... 82 5.3.2 Årets bedömning ... 84 6 Funktionshinder psykiatri ... 86
6.1 Resultat av systematiskt kvalitetsarbete ... 86 6.1.1 Egenkontroll ... 86 6.1.1.1 Brukares inflytande och delaktighet... 86 6.1.1.2 Brukarenkät ... 87 6.1.1.3 Öppna jämförelser ... 88 6.1.1.4 Kvalitetsmått bostad med särskild service (KOLADA) ... 89
6.1.1.5 Underlag från externa tillsyner och granskningar ... 89 6.1.1.6 Interna granskningar ... 90 6.1.2 Synpunkter, avvikelser och Lex Sarah ... 91 6.1.2.1 Synpunkter ... 91 6.1.2.2 Avvikelser ... 91 6.1.2.3 Lex Sarah ... 92 6.1.3 Risker ... 93 6.1.4 Medarbetarnas engagemang ... 94 6.2 Analys och slutsatser ... 95 6.2.1 Kunskapsbaserad verksamhet ... 95 6.2.2 Självbestämmande och integritet ... 97 6.2.3 Helhetssyn och samordning ... 98 6.2.4 Trygghet och säkerhet ... 99 6.2.5 Tillgänglighet ... 100 6.2.6 Jämlik ... 101 6.3 Förbättringsåtgärder ... 102 6.3.1 Förbättringsarbetet sedan förra uppföljningen ... 102 6.3.2 Årets bedömning ... 103
1 Inledning
1.1 Kvalitetsrapporten i sitt sammanhang
Ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) innehåller bestämmelser för hur kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras. En gemensam kvalitetsrapport för uppföljning av kvalitetsarbetet skapar bättre förutsättningar för ett sammanhållet arbete och för en mer likvärdig stad.
1.2 Socialstyrelsens definition av kvalitetsområden KUNSKAPSBASERAD VERKSAMHET
Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara.
SJÄLVBESTÄMMANDE OCH INTEGRITET
Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val.
HELHETSSYN OCH SAMORDNING
Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet
TRYGGHET OCH SÄKERHET
Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete.
TILLGÄNGLIGHET
Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt
tillgängliga.
EFFEKTIVITET
Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten.
JÄMLIK
Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla.
1.3 Syfte
Kvalitetsrapporten, som är en del av den kommungemensamma uppföljningen, ska synliggöra kvaliteten och det systematiska förbättringsarbetet i utförande av
kärnverksamheten. Syftet är att säkerställa och utveckla kvaliteten i utförandet till dem verksamheten riktar sig till.
1.4 Ansvarig för kvalitetsrapporten
Nämnd för individ- och familjeomsorg och funktionshinder är ytterst ansvarig för rapporten.
Ansvarig för rapporteringen är områdeschefer inom sektor IFO-FH.
1.5 Sammanfattande bedömning
Kvalitetsområdena som följs upp i kvalitetsrapporten är "kunskapsbaserad verksamhet",
"självbestämmande och integritet", "helhetssyn och samordning", "trygghet och
säkerhet", "tillgänglighet", och "jämlik". Kvalitetsområdet "effektivitet" ska ses som det som själva rapporten syftar till att besvara.
För att säkerställa, utveckla och öka samverkan kring och för individen inom sektorn och mellan sektorer i förvaltningen ska varje "intern" synpunkt och avvikelse påbörjar arbetet med handlingsplan hur det ska bli ett lärande av avvikelsen.
Kompetensförsörjning är en verksamhetskritisk utmaning och stadsdelens varumärke måste stärkas. Verksamheten måste vara uthållig i introduktion, kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov och sträva för ständig utveckling. För att klienter/brukare ska förstå är det av yttersta vikt att verksamheten kommunicerar på ett begripligt sätt såväl i utredningar/beslut och i extern kommunikation. Inriktningen i arbetet ska fokuseras för ett självständigt liv för den enskilde och förhindra stigmatisering.
Barn- och ungdomsvård
Kvaliteten inom förvaltningens barn- och ungdomsvård bedöms över lag vara god.
Förbättringar har skett under det gångna året, främst inom kvalitetsområdet "trygghet och säkerhet" då verksamheten inte längre har några sena barnavårdsutredningar. Vissa kvalitetsbrister kvarstår dock och verksamheten behöver arbeta med att
socialtjänstprocessen följs i alla delar. Inom verksamhetsområdet kunskapsbaserad verksamhet saknas manualbaserade bedömningsmetoder för föräldraförmåga och utåtagerande beteende hos unga. Gällande självbestämmande och integritet behöver barns delaktighet fortsatt öka. Rutin saknas för att ge brukare information om samordnad individuell vårdplan samt rutin för att ge placerade barn information om dess rättigheter och telefonnummer till ansvariga. Brister finns fortsatt inom Avvikelse- och synpunktshanteringen.Tillgänglighet ska öka genom att verksamheten ska
kommunicera på ett lättförståeligt sätt. Kvalitetsbristerna utgör prioriterade utvecklingsområden inför 2018.
Ekonomiskt bistånd
Kvaliteten inom den verksamhet som handlägger ärenden avseende ekonomiskt bistånd bedöms över lag vara god. Följande utvecklingsområden har valts ut som prioriterade att arbeta med under 2018. Styrka ligger i kvalitetsområdet "kunskapsbaserad
verksamhet" då flera kvalitetssäkrade standardiserade bedömningsmetoder används i handläggningen av ärenden avseende ekonomiskt bistånd; FIA, FREDA, AUDIT och DUDIT. Prioriterat utvecklingsområde för 2018 är att säkerställa att metoderna används i samtliga ärenden, samt arbete med fortsatt implementering och bibehållande.
Implementering av bedömningsmetoden PATRIARK ska påbörjas. Verksamheten ska 2018 ta fram könsuppdelad statistik för att kunna analysera, kartlägga och bedöma utifrån ett könsperspektiv, samt för att synliggöra strukturer kopplade till jämställdhet och säkerställa att vården och omsorgen tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Verksamheten behöver skapa en rutin för att ge brukarna information om rätten till samordnad individuell vårdplan (SIP). Fortsatt arbete ska ske med delaktighet och kommunicering, digitalisering och förnyat arbetssätt, med avvikelse- och
synpunktshantering och fortsatt samverkan med äldreomsorgen.
Vuxna
Kvaliteten inom den verksamhet som handlägger ärenden gällande övrigt bistånd för vuxna personer bedöms över lag vara god. Vuxenenhetens styrka ligger i
kvalitetsområdet "kunskapsbaserad verksamhet" dock behöver användningen av standardiserad utredningsmetod öka. Boendeenheten ska under 2018 implementera bedömningsmetoder för alkohol och drogproblematik Trygghet och säkerhet utgör det största utvecklingsområdet då aktuell utredning, arbetsplan och genomförandeplan ofta saknas. Utredningar bedrivs inte alltid skyndsamt. Boendeenheten ska prioritera att barnperspektivet tillämpas och dokumenteras i utredning och uppföljning av
boendebeslut. Såväl Vuxenenheten som Boendeenheten behöver fortsätta arbetet med att förbättra synpunkts- och avvikelsehanteringen. Tillgänglighet ska öka genom att verksamheten ska kommunicera på ett lättförståeligt sätt.
Funktionshinder och funktionshinder psykiatri - myndighet
Kvaliteten inom den myndighetsutövande delen av funktionshinderverksamheten bedöms över lag vara god. Det finns dock fortsatt utvecklingsområden. Inom
kunskapsbaserad verksamhet utgörs dessa av att implementera arbetssättet IBIC och standardiserade bedömningsmetoder för alkohol och drogkonsumtion. Brister inom trygghet och säkerhet utgörs av avsaknad av aktuell utredning och genomförandeplan samt kommunicering av beslut och utredning och dokumentation därav. Fortsatt arbete med avvikelse- och synpunktshanteringen utgör även ett prioriterat utvecklingsområde för 2018. Tillgänglighet ska öka genom att verksamheten ska kommunicera på ett lättförståeligt sätt.
Funktionshinder och funktionshinder psykiatri - utförare
Kvaliteten inom den utförande delen av funktionshinderverksamheten bedöms över lag vara god. Dock förekommer brister i avvikelsehanteringen. Avvikelserna handlar främst om misstag i personalens läkemedelshantering samt fel registreringar i
Treserva-modulen. Åtgärder för att förhindra att brister uppkommer prioriteras fortsatt under 2018. Områdets reflektionsmodell ska användas i analys av avvikelser för att komma till rätta med problemen. Ett fortsatt arbete med att rekrytera och behålla kompetent personal behövs för att säkerställa kvaliteten inom alla områden. Kvalitetsbristerna inom avvikelsehanteringen härrör till viss del kring svårigheter med att tillsätta vikarier vid frånvaro. Vikarier har kunskapsbrister som kan leda till avvikelser. För att
säkerställa att den enskilde får sina behov tillgodosedda behöver intern och extern samverkan förstärkas. Utvecklingsarbete inom informations och
kommunikationsteknologin (IKT) gör det möjligt för brukaren att kommunicera med andra, leva ett aktivt liv och delta i samhället utifrån sin egen förmåga, detta är en fråga om delaktighet och demokrati.
2 Barn och ungdomsvård
2.1 Resultat av systematiskt kvalitetsarbete 2.1.1 Egenkontroll
2.1.1.1 Brukares inflytande och delaktighet Den enskildes inflytande och delaktighet
Den enskildes inflytande och delaktighet säkerställs generellt genom att systematiskt följa socialtjänstprocessen i Välfärdens processer i samtliga delar. Det har ålagts varje medarbetare inom verksamheten att hålla sig uppdaterad på välfärdens processer och arbeta i enlighet med den. Information om välfärdens processer ingår som en del av introduktionen av nya medarbetare och information ges löpande på metodteam.
Arbetet med barn och unga i stadsdelen sker även utifrån utredningsmodellen Barns behov i centrum (BBIC). I BBIC ställs höga krav på barnets och vårdnadshavarnas delaktighet. Alla medarbetare som arbetar med barn och unga får efter sex månaders anställning genomgå en utbildning i BBIC. De får även löpande metodstöd utifrån utredningsmodellen av förste socialsekreterare. Efter att beslut har fattats säkerställs den enskildes delaktighet och inflytande genom upprättande av en genomförandeplan
tillsammans med barnet som utgår ifrån den enskildes behov och önskemål.
Under det gångna året har verksamheten haft som prioriterat utvecklingsområde att öka barnperspektivet genom bland annat ökad delaktighet. På myndighetssidan har man arbetat med att samtliga utredningsprocesser ska innehålla samtal med barnet i fråga.
När barnet inte har något språk ska handläggaren ändå träffa barnet för att kunna se anknytning och den ordlösa kommunikationen. Om samtal med barn inte sker ska detta förklaras och dokumenteras i barnets journal. Verksamheterna har även börjat att använda BBIC:s nya uppföljningsmall där barns delaktighet efterfrågas i större utsträckning än i tidigare mall. Några enheter har även arbetat med att varje
genomförandeplan och skolfamplan ska innehålla minst ett mål som är formulerat av barnet/den unge själv. Utförarverksamheten har bland annat arbetat med att införa en ny obligatorisk rubrik i sammanställning av daganteckningar: barnets röst.
Förebyggandeverksamheten har arbetat med gruppverksamheter för att öka delaktighet och inflytande på olika skolor utifrån ett barnperspektiv, samt arbetat med att i den mån det är möjligt alltid ha med barnet på SSPF:s operativa möten, där barnet är delaktig i handlingsplanen.
Verksamheten använder sig av metoden tejping i utredning och uppföljning för att hjälpa barnet att kommunicera, men också för att förmedla information till barnet. De socialsekreterare inom förvaltningen som arbetar med barn har gått eller kommer att genomgå utbildning i tejping.
För att ta tillvara på barns synpunkter om mötet med socialtjänsten kommer Östra Göteborg att vara en pilotstadsdel i att införa Västernorrlandsmodellen.
Västernorrlandsmodellen syftar till att ta tillvara barns röster om mötet med socialtjänsten och utifrån barns kunskaper förbättra verksamheten.
2.1.1.2 Brukarenkät
Fråga i enkäten Resultat Kommentar till resultatet
Myndighetsenkäten:
- Jag vet hur jag lämnar
Anges i procent:
35
Fråga i enkäten Resultat Kommentar till resultatet synpunkter om jag inte är nöjd.
- Jag vet varför jag fått det beslut jag fått.
- Jag vet vad som förväntas av mig i kontakten med
handläggaren.
35
40
Brukarenkäten:
- Jag vet hur jag lämnar synpunkter och klagar om jag inte är nöjd.
- Jag vet hur och var jag kan få tag på den information jag behöver.
- Jag är med och påverkar stödet och hjälpen jag får.
Anges i procent:
78
81
82
Myndighetsenkäten
Myndighetsenkäten inom Göteborgs stad har haft en låg svarsfrekvens, vilket gjort att resultaten från enkäten inte varit tillförlitliga. Svarsfrekvensen under 2015 var för Barn- och familjeenheten i Östra Göteborg 0% och för Kontakt- och familjehemsenheten 13%.
För att öka antalet svar på myndighetsenkäten och få ett mer trovärdigt, tillförlitligt och användbart resultat var fokus för 2016 års myndighetsenkät på hur vi kan öka antalet svar. Östra Göteborg var en av tre pilotstadsdelar att testa en digital myndighetsenkät.
Besökarna till socialkontoret fick under en femveckorsperiod besvara enkäten digitalt via läsplattor och terminaler i socialtjänstens två receptioner.
Under 2016 besvarade 247 personer enkäten på Tellusgatan 2 där samtliga barn- och ungdomsärenden som ej rör ekonomiskt bistånd handläggs. Motsvarande siffra för 2015 var 45 personer. Det har således skett en stor ökning av antalet besvarade enkäter mellan år 2015 och 2016. Svarsfrekvensen för 2016 års myndighetsenkät går emellertid inte att beräkna då det saknas uppgift om hur brukare som erbjöds att besvara den. Det framgår inte heller av resultatet vid vilken enhet respondenterna var aktuella när de besvarade enkäten. Vid myndighetsenkäten 2017 kommer respondenterna att få ange vilken enhet deras ärende handläggs vid.
Brukarenkäten
Göteborgs Stad har under flera års tid genomfört en brukarenkät. Brukarenkäten besvaras av brukare vid verksamhetens utförarenheter och avser den insats utföraren ger. Enkäten för brukare genomfördes senast 2016 och dessförinnan 2014. Syftet med undersökningen var dels att få kunskap om brukarnas bedömning av verksamheten, dels att få underlag till förbättringsarbete. Svarsfrekvensen för utförarenheterna inom
Område bistånd och service var under 2016 47 %, motsvarande siffra 2014 var 38%.
För Göteborgs stad som helhet var svarsfrekvensen 2016 53%.
De frågor som redovisas i tabellen ovan är utvalda på grund av att de har ett lågt index jämfört med andra frågor i enkäten.
2.1.1.3 Öppna jämförelser
Kvalitetsområde Frågeställning
Kunskapsbaserad verksamhet Verksamheten använder inte minst en bedömningsmetod föräldraförmåga Verksamheten använder inte minst en
bedömningsmetod utåtagerande beteende hos barn och unga
Verksamheten har inte utfört systematisk uppföljning utifrån ett könsperspektiv och använt resultatet till verksamhetsutveckling.
Självbestämmande och integritet Inga frågeställningar har framkommit.
Helhetssyn och samordning Aktuell överenskommelse saknas med Polis gällande våld i nära relation
Trygghet och säkerhet Aktuell rutin för att ge brukare information om samordnad individuell plan (SIP) saknas Rutin för att ge information till placerade barn om barns rättigheter och telefonnummer till ansvariga saknas.
Tillgänglighet Inga frågeställningar har framkommit.
Av 2017 års Öppna jämförelser avseende Barn- och ungdomsvård samt Våld i nära relation framgår följande utvecklingsområden inom respektive kvalitetsområde.
Inom kvalitetsområdet Kunskapsbaserad verksamhet uppges att verksamheten inte erbjuder någon manualbaserad insats i form av föräldrastöd i grupp, att verksamheten inte använder någon bedömningsmetod gällande utåtagerande barn eller
föräldraförmåga.
Inom kvalitetsområdet Helhetssyn och samordning saknar verksamheten rutin för intern samverkan i enskilda ärenden med flera andra enheter. Det framgår vidare att aktuell överenskommelse saknas med tandvård, mödravård och Migrationsverket. Avseende våld i nära relation saknas aktuell rutin för att säkra skolgång för barn i skyddat boende.
Gällande Trygghet och säkerhet saknas aktuell rutin för information om samordnad individuell vårdplan (SIP) samt information till placerade barn om barnets rättigheter och kontaktuppgifter till ansvariga.
KvalitetsområdenaTillgänglighet och självbestämmande och integritet har det inte ingått i öppna jämförelser avseende den sociala barn- och ungdomsvården för 2017.
Jämfört med resultatet av öppna jämförelser för 2016 framkommer fler
utvecklingsområden, så som rutin för intern samverkan i enskilda ärenden. Emellertid har det under analysen av resultatet framkommit att verksamheten har processer, rutiner och överenskommelser som det av öppna jämförelser framgår att verksamheten saknar, så som föräldrastöd i grupp och rutiner för intern samverkan. I vissa fall framgår att Östra Göteborg saknar överenskommelser och avtal som dock har tecknats av staden som helhet, exempelvis gällande mödravård.
Verksamheten har arbetat med de frågeställningar som lyftes fram som extra viktiga i kvalitetsrapporten för 2016 och idag kan konstateras att det finns en rutin för att säkra placerade barns skolgång samt att det finns rutiner för att inte röja skyddade
personuppgifter.
2.1.1.4 Externa tillsyner och granskningar
Antal Påpekanden Orsak
Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
Allvarlig kritik 0
Kritik 1 IVO avslutar ärendet med att rikta kritik mot nämnden avseende hantering av inkomna handlingar.
Det finns brister i nämndens hantering av inkomna handlingar samt att det inte går att utesluta att det även funnits brister i
hanteringen av aktuell
orosanmälan. IVO ser allvarligt på brister i posthanteringen och förutsätter att nämnden ser över hur handlingar till socialtjänsten tas omhand, men ställer inte krav om åtgärder.
IVO initierade ett tillsynsärende utifrån uppgifter som framkom vid granskning av annan stadsdels handläggning av ett ärende om orosanmälan. Den andra stadsdelen hade begärt
överflyttning av ärendet till Östra Göteborg, men fick inget svar gällande detta.
Ingen kritik 12 1. Ett beslut om att IVO avslutar ärendet gällande handläggning av barnärende vid socialtjänsten.
Nämnden ska själv utreda
klagomålet som rör utlämnande av handlingar och vidta eventuella åtgärder.
2-7. Sex meddelanden om att IVO har registrerat uppgifterna och kan använda dem vid planering av kommande tillsyner. IVO överlämnar skrivelserna till nämnden som ska ta emot och
2-7. Sex meddelanden om att IVO har registrerat uppgifterna och kan använda dem vid planering av kommande tillsyner. IVO överlämnar skrivelserna till nämnden som ska ta emot och