Kundbemötande och erbjudanden

I och med införandet av lagen om finansiell rådgivning har alla tre bankerna skärpt sin rådgivning och de är skyldiga att dokumentera alla kundkontakter där rådgivning förekommit.

På Nordea skaffar de först en helhetsbild över kundens alla placeringar, vilket inte gjordes innan införandet, för att riskprofilen ska bli rättvisande. Men även de två andra bankerna jobbar på samma sätt och efter en rådgivning dokumenteras vilka råd som givits och kunden lämnas en kopia. Det verkar även som att på samtliga banker är det ”banken” som ger råden utifrån ett dataprogram där kunduppgifter läggs in och förslag på placeringar visas. Som kund låter det ju tryggt att råden inte bara tas ur luften utan att rådgivningen har en mer standardiserad utformning men att varje individs förutsättningar vävs samman till en helhetsbild. Förhoppningsvis leder rådgivningen till placeringar som gör att individen får ut det mesta av framtida konsumtion då pengarna har förräntats.

Samtliga banker har också studentpaket och Nordea har även Ung Vuxen för icke-studerande, allt för att knyta unga människor till banken tidigt i livet. Många unga människor studerar i åldern 20-30, men tanken med studentpaketen verkar inte bara vara att knyta studenten till banken, utan även som FöreningsSparbanken uttrycker det att försöka få unga att starta upp ett sparande. På SE-banken resoneras även om att studenter beräknas bli höginkomsttagare inom en snar framtid. Studentpaketen kan ses som bra ur både bankens och kundens perspektiv. Banken vill ju att studenterna som förväntas bli förvärvsaktiva och förhoppningsvis får en hög inkomst ska spara i deras bank, dessutom har samtliga tre banker kostnadsfria rådgivningar, allt för uppmuntran till sparande. Att banken vill få kunderna att tidigt lära sig att spara är bra ur Modiglianis antagande om nyttomaximering av framtida konsumtion. Ett tidigt sparande ger alltså unga människor en möjlighet att få en jämnare ekonomi i framtiden. Men det måste ju tilläggas att möjligheten till sparande är individuellt.

5.2 Placeringsplan

Placeringsplanen utgår ifrån individens risk och tidshorisont.

5.2.1 Riskanalys

Nu när bankerna arbetar utifrån lagen om finansiell rådgivning börjar en placeringsplan med att en riskanalys upprättas, på samtliga av bankerna sker det med hjälp av ett riskformulär.

Men FöreningsSparbankens manliga representant vill även påpeka att han redan tidigt i en kundkontakt ser på kunden hur riskvillig denne är. Det finns enligt riskformuläret tre nivåer:

låg, medel och hög risk och det kan kopplas ihop med huruvida individen har ett investerarbeteende som är konservativt, aggressivt eller någonstans mittemellan. Men investeringsteorin vill påvisa att det även är möjligt att utgå ifrån kundens ålder för att bestämma vilken risknivå som vore lämplig. Ju yngre individ desto aggressivare investerarbeteende och det verkar stämma överens med vad bankerna tycker. Både SE-banken och FöreningsSparbanken tycker att individer i 20-30 års ålder verkar vara mer villiga att ta risker med sina investeringar, de har ju en längre tidshorisont och börsen hinner svänga flera gånger innan pengarna kan behöva användas. Enligt FöreningsSparbanken finns många som inte vill ta en stor risk och då är säkra placeringar att rekommendera. Men ifall de bara utgick ifrån en individs ålder skulle många placeringar säkert bli olämpliga, varje person har ju individuella mål med sparandet och behovet att ta ut pengarna varierar. Enligt James Louw ska tonvikten vid en riskanalys ligga på den finansiella position individen befinner sig i och behoven vid pensionen. Det viktigaste torde ändå vara att inte stirra sig blind på ålder utan att vid en riskbedömning ta hänsyn till vem som står inför placeringen och vilka mål och vilken tidshorisont den personen har. Riskformuläret verkar därför vara bra vid bedömning av riskprofilen, här ligger inte fokus på ålder utan på individuella förutsättningar.

5.2.2 Tidshorisont

Tidshorisonten definieras av bankerna som när kunden behöver pengarna och en tidshorisont på kort sikt, närmaste halvåret, bör leda till korta ränteplaceringar och inga spekulationer i utländska valutor. På längre sikt passar aktieplaceringar och spekulation i utländsk valuta bra.

Enligt SE-banken har unga människor längre tidshorisont och äldre människor en kortare

tidshorisont, vilket även det skulle kunna påvisa att det passar bra med ett mer aggressivt investerarbeteende i unga år och ett mer konservativt på äldre dar. Bankerna verkar mena att tidshorisonten med sparandet är begränsad, det vill säga individen sparar till sig själv och inte till de efterlevande. Detta följer Modiglianis teori men däremot inte Friedmans som visar på motsatsen. Modiglianis teori verkar stämma bättre med inställningen hos dagens individer. Vi tror att individer nuförtiden tänker mer på att leva i nuet än att lämna efter sig ett stort arv.

5.2.3 Risk och tidshorisont vävs ihop

Enligt Nordea och SE-banken är risken och tidshorisonten viktigare vid en placering än åldern vilket James Louw också visar genom att lägga tonvikten på individuella behov. Det är vanligt enligt FöreningsSparbanken att nonchalera sparande, med små förändringar skulle individen kunna få bättre förräntning av sina pengar. Individens nyttofunktion för framtida konsumtion skulle alltså bli bättre med ett engagemang även om det inte behöver vara stort.

5.3 Sparande i åldrarna 20-30 år

Att göra något mer med pengarna än att ha dem på ett vanligt bankkonto är något som bankerna förespråkar. Även om räntan i dagsläget inte är hög är den bättre än ingenting.

Sparandet kan delas upp i olika delar beroende på vilka mål kunden har med sparandet.

Antingen gäller det en buffert, sparande till barn och familj eller kanske till pensionen. SE-banken tror att sparandet är som störst vid 45-50 års ålder när barnen flyttat hemifrån och ekonomin är som bäst. Detta stämmer mycket väl med teorin som sa att individer sparar som mest i medelåldern då överskottet som produceras inte längre behövs för försörjning av barn.

På FöreningsSparbanken menar de på att den yngre generationen lever i ett konsumtionssamhälle där man hellre konsumerar än sparar. De tror dock att medvetenheten kring sparande kommer att öka. Genom att spara ökar valmöjligheterna i ekonomin medan lån har motsatt effekt. Sitter du till exempelvis i nuläget med ett stort lån skulle det kännas säkert med en buffert då räntehöjningarna lurar runt hörnet. Detta minskar osäkerheten i vardagsekonomin och ju tidigare individen gör buffertsparandet till en naturlig del av ekonomin desto bättre är det.

5.3.1 Buffertsparande

När det gäller ungas sparande trycker alla tre respondenterna mer eller mindre på att spara kortsiktigt och därmed att ha en buffert för oförutsedda utgifter. Enligt Nordea gäller sparandet ofta bil, semester, kontantinsats till bostad eller kanske en dator när kunden är i 20 års ålder. Vid en buffert är det korta räntefonder som är mest aktuellt eftersom individen lätt kan komma åt pengarna. FöreningsSparbankens manliga representant menar att bufferten skulle kunna bestå av tre delar; bankkonto, ränte- eller aktiefond. I fallet med de 30 000 kronorna skulle de kunna råda individen till att dela upp sparandet på dessa tre former.

Sparande i vårt valda ålderssegment ska dock främst bygga på räntefonder och aktiefonder och i mindre utsträckning på enskilda aktier. Att göra placeringarna vid olika tillfällen skulle också kunna minska risken. Nordea och SE-banken skulle nog snarare bara ha rekommenderat korta räntefonder men beroende på placeringshorisonten varierar också buffertens risk påpekar SE-bankens representant.

Alla anser att ett månadssparande är ett bra sätt lägga upp en buffert på. Detta är fördelaktigt eftersom köp sker till både hög och låg kurs vilket sprider ut risken, sparformen ger även en viss kontinuitet. SE-bankens representant menar också att ett månadssparande kan lära individen att hushålla med sina pengar tidigt i livet, vilket är mycket viktigt. Möjligheten finns dock inte för alla då exempelvis boendekostnaden kan vara väldigt hög. Enligt FöreningsSparbanken är det många som sparar tidigt. Om individen exempelvis bor kvar hemma hos föräldrarna och därmed inte har så höga levnadskostnader kan även en inkomst från CSN vara underlag för ett månadssparande. Det är kanske mer bidragsdelen som vore motiverad att spara ifrån eftersom det inte rekommenderas att bygga upp ett sparkapital med lånade pengar.

Självklart finns en skillnad mellan om individen arbetar eller studerar menar Nordea. Att börja spara när det förvärvsaktiva livet startat är precis vad våra teorier vill förespråka. När individen börjar arbeta i övergången mellan barn och vuxen får den egna pengar som kan investeras. Innan individen skaffar barn har den heller ingen försörjningsplikt för någon annan. När personen arbetat ett tag kan det vara dags att utöver buffertsparandet ha ett långsiktigt sparande. FöreningsSparbanken menade att vid ung ålder är det långsiktiga sparandet fördelaktigast men intresset och kundens behov kommer dock att påverka vilken sparform som väljs. Många studenter är med i till exempel aktieklubbar och är på så sätt

intresserade. Att spara mer långsiktigt och aggressivt i unga år när tidshorisonten är längre är vad vår investeringsteori förespråkar. Där rekommenderas 20-30 åringar som precis börjat arbeta att ha en stor del aktier och aktiefonder och de menar att så mycket som 90-95%

stamaktier är den normala fördelningen. Här används bufferten mer för att balansera risken i portföljen men också för oförutsedda utgifter. Hade vi gått ut till bankerna för några år sedan så hade det kanske varit dessa svar vi fått men nu är bankerna betydligt försiktigare. De trygga investeringar som i teorin rekommenderas till de äldre verkar nu gälla även de yngre. Den nya rådgivningslagen som kom efter börsnedgången 2000 har bidragit till bankernas försiktighet men även privatpersonerna själva har blivit försiktigare. Nu är det bufferten som är det allra viktigaste. I och för sig en väldigt sund inställning då vi personligen aldrig skulle vilja ha en portfölj med en så hög risk som rekommenderades i teorin.

5.3.2 Sparande till familj och barn

Samtliga av våra respondenter var överens om att när det gäller sparande till barn förekommer det sällan i vårt valda ålderssegment. Mycket beroende på att människor skaffar barn allt senare och inte alltid så tidigt som i 25-30 års ålder som var fallet i vår teori. Numera är genomsnittet 29 år för kvinnor och 31 för män, vilket innebär att ungdomsfasen då blir längre.

Detta beroende på att människor studerar längre men också på att de prioriterar karriären.

Först när individen börjat jobba och skaffat familj börjar sparandet till familj och barn menar Nordea. Däremot rekommenderar de gärna två unga individer som har börjat arbeta att spara till familj och barn, och det är även bra att vänja sig vid en nivå som de kan få ifall de skaffar barn. Detta stämmer då helt överens med antagandet om nyttomaximering och att framtida konsumtion ska vara jämnt fördelad över tiden. När individen börjat jobba och samtidigt kanske inte har en egen familj att försörja överstiger produktionsförmågan konsumtionsbehovet jämfört med i början av livet då konsumtionsbehovet är större än produktionsförmågan. Detta ger att början på arbetslivet är ett utmärkt tillfälle att spara för att få en jämn ekonomi genom livet.

5.3.3 Pensionssparande

När det gäller pensionssparande gick åsikterna isär lite. SE-banken menade att människor ska leva i nuet och att pensionssparandet inte ska bli en begränsning. Särskilt om ekonomin är pressad så är pensionssparande inte aktuellt då pengarna faktiskt blir låsta till efter 55-års ålder. Möjligtvis skulle sparandet kunna vara i form av en placering där pengarna kan nås ifall de behövs tidigare än pensionsåldern. Ett pensionssparande kan startas i 30 års ålder då studierna är avslutade, individen köpt bostad och eventuellt gift sig och skaffat barn. På Nordea och FöreningsSparbanken ansåg de att det är bra att börja pensionsspara så fort individen får en arbetsinkomst för att inte behöva spara så stora summor varje månad. På FöreningsSparbanken menade de snarare att alltför få i 20-30 års ålder tänker på pensionssparande. Detta särskilt nu när vi har eget ansvar för halva pensionen. Enligt Modiglianis teori skapar pensionssystem minskat sparande. I Sveriges fall är det ju snarare så att pensionssystemet har försämrats, i alla fall ur privatpersonens synvinkel. Har då detta ökat sparandet? Ja det verkar faktiskt så. Enligt SE-banken kommer ungdomar i 20-års ålder in och vill börja pensionsspara på grund av det sämre pensionssystemet. Detta är ganska logiskt då människan strävar efter att få en jämn levnadsstandard genom livet. Våra teorier uttrycker att människors produktionsförmåga minskar när de närmar sig pensionsålder och detta kompenseras då av det sparkapital som människan arbetat ihop. Respondenterna menar att individer bör spara för sin ålderdom när de under sitt förvärvsaktiva liv tjänar mer än de behöver i vardagen.

Ett uppehåll kan dock göras i pensionssparandet när familjen har små barn, vilket både Nordea och SE-banken uttrycker. Detta bidrar till en jämnare ekonomi genom livet. Numera består pensionen både av pensionssystemet och av eget sparande. Vill individen då ha denna jämna ekonomi som nyttomaximeringen uttrycker måste individen spara mer själv än vad människor under tidigare år gjort. Vi kan hur som helst konstatera att samtliga respondenter anser att pensionssparande inte är något för studenter ifall de inte har ovanligt mycket pengar och redan har en ordentlig buffert. En väl tilltagen buffert hör dock inte till vanligheterna.

5.4 Effekter av en inkomstökning

Vi delar in effekterna av inkomstökningen beroende på om den är tillfällig eller permanent.

5.4.1 Tillfällig inkomstökning

En tillfällig inkomstökning tror alla tre respondenter kan komma att konsumeras och två av dem tror att det kan gå till något de länge velat ha. Det finns även möjlighet att individerna kommer att spara inkomstökningen och särskilt Nordea tror att det kan hända om det rör sig om en stor bonus. SE-banken tror också att det kan leda till en engångsplacering då pengarna inte behövs för tillfället.

Keynes anser i sin teori att individer kommer att öka sin konsumtion men inte i samma utsträckning som inkomstökningen. Keynes delar inte in inkomsten i en fast och en rörlig del utan ser till totalinkomsten. Ur detta resonemang kan man anta att individen då även kommer att spara en del. Problemet här ligger i att då kunna se hur en tillfällig respektive permanent inkomstökning kommer att påverka konsumtion och sparande. Ur ett helhetsperspektiv kommer dock en inkomstökning att medföra en ökning av både konsumtion och sparande.

Detta stämmer mycket väl med vad våra respondenter anser; att individerna kan komma att konsumera en del till något extra men också eventuellt göra en engångsplacering.

Enligt Friedman är det den permanenta delen av inkomsten som påverkar konsumtion och sparande och inte den rörliga. En tillfällig inkomstförändring bör enligt honom alltså inte påverka sparande och konsumtion då en tillfällig inkomstökning bara påverkar den rörliga delen. Friedmans teori verkar sakna verklighetsanknytning i nutid då empirin visar att en tillfällig inkomstökning verkar kunna påverka både sparande och konsumtion.

Modigliani anser att en inkomstökning utöver den fasta kommer att användas i samma proportion som den fasta och ingen uppdelning verkar förekomma mellan fast och rörlig del.

Även här blir det då svårt att se skillnader mellan en tillfällig och en permanent inkomstökning. Vi hittar inget direkt samband mellan teorin och våra respondenters åsikter i frågan.

5.4.2 Permanent inkomstökning

En permanent inkomstökning tror alla tre respondenter kommer att öka kundens sparande, de uttrycker det dock på lite olika vis. Nordea förespråkar i ett sådant läge att kunden ökar sitt sparande då de är vana att leva med den standard de i nuläget har. SE-banken föreslår då ett ökat månadssparande medan FöreningsSparbanken tror att ett sparande kommer först när lönekontot ”helt plötsligt” växt eftersom konsumtionen inte ökat. De tror också att en inkomstökning kan medföra möjlighet till ökat pensionssparande. Enligt ovan innebär Keynes och Modiglianis teorier ett problem då de inte är uppdelade på fast och rörlig del, i motsats till Friedman. Keynes teori verkar stämma delvis eftersom hela inkomstökningen inte konsumeras. Det verkar dock mer som att inkomstökningen bara leder till en liten eller ingen konsumtionsökning. Därmed sparas större delen av en inkomstökning, detta om respondenternas teorier är sanna och kunderna följer bankernas råd. Enligt Friedman ändras sparande och konsumtion när den permanenta delen förändras vilket verkar stämma i hög grad eftersom samtliga respondenter ansåg att sparandet kommer att öka. Modiglianis teorier verkar mindre troliga även vid en permanent inkomstökning. Inkomstökningen verkar inte användas proportionellt mot den fasta utan större delen av inkomstökningen verkar kunna sparas.

5.5 Sparandets utveckling och lämpliga placeringar just nu

I slutet på 1990-talet rådde en stor tilltro till framtiden och i stort sett alla placeringar hade positivt utfall. I början av 2000-talet kom en djup börsnedgång som höll i sig ända till 2002.

Sparandet gick då ner ett par år men har nu hämtat sig igen då börsen började gå upp 2003.

FöreningsSparbanken tror att börsnedgången fortfarande finns kvar i människors medvetande och mer försiktiga sparformer har därför blivit vanligare. En äldre individ har kanske lättare att glömma detta eftersom den sparat i många år innan och placeringarna förmodligen har gått bättre tidigare. En yngre individ kan ha få egna erfarenheter av sparande innan börsnedgången och påverkas därför kanske mer till att göra säkra placeringar. Nordea tror att fondsparandet nu har ökat och Föreningssparbanken tror att det sparas mer i säkra placeringar såsom obligationsfonder. Efter börskraschen 2000 kom också den nya rådgivningslagen efter att bankerna hade fått mycket kritik för sina riskfyllda råd.

När det gäller vilka placeringar som är lämpligast just nu menar Nordea att de långsiktiga råden alltid är ungefär likadana eftersom konjunkturförändringar alltid förekommer. Ett månadssparande rekommenderas alltid eftersom placeringarna då köps till både höga och låga kurser. SE-banken rekommenderar sparande i korta räntepapper när räntorna nu förväntas gå upp och på FöreningsSparbanken anser de att just nu är det mest fördelaktigt med aktiefond.

Båda sparformerna följer med i den positiva utvecklingen men en kort räntefond är en säkrare placering medan aktiefonden kan ge en bättre avkastning. Dessa två banker rekommenderar långa räntepapper (obligationssparande) vid sjunkande ränta. Detta för att kunna behålla den höga räntan så länge som möjligt.

5.6 Skillnader mellan orter i Sverige

Enligt FöreningsSparbanken ska individen få lika rådgivning oavsett i vilken stad den befinner sig i eftersom det nu finns utarbetade riktlinjer för kundkontakter. Men förutsättningarna som individen har när den kommer in på banken är olika i olika städer.

Enligt både Nordea och SE-banken är det lättare att spara på mindre orter eftersom boendekostnaderna är lägre och som student i en större ort kanske boendekostnaden ”slukar”

halva studiemedlet. Även sparandet till familj och barn kommer ofta senare i större orter, speciellt i en studentstad, enligt SE-banken. Vi tror därmed att sparandet är vanligare bland jämnåriga på mindre orter. I och med att de ofta börjar arbeta tidigare uppgår deras månadskostnader inte till hela inkomstbeloppet och de kan därför spara undan en del till exempelvis bil eller skoter.