UPPSALA UNIVERSITET
Företagsekonomiska institutionen Examensarbete C, 10 p
HT 2005
Hur ska en individ i åldern 20-30 år lägga upp sitt sparande?
- råd från tre banker
Författare: Annika Fasth Malin Lidström
Handledare: Robert Joachimsson
Datum för ventilering: 2006-01-16
Sammandrag
Syftet med denna uppsats var att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi jämförde teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt. Vi gjorde antagandet att individen har 30000 kronor tillgängliga för placering.
De teorier vi valt att jämföra med är främst Franco Modiglianis livscykelteori och en teori om investeringsstrategier i olika åldrar. Utifrån dessa teorier och de förväntningar vi hade inför studien, formulerade vi ett frågeformulär. Formuläret användes sedan som underlag vid de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med ekonomiska rådgivare på de tre storbankerna Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken. Studien blir då ur bankernas perspektiv men är gjord för läsare i 20-30 års ålder. Vi har i metodavsnittet kritiserat arbetet och bland annat betonat hur vår egen inställning till sparande och vårt agerande i intervjusituationerna kan ha påverkat studien.
Respondenterna ansåg att långsiktiga sparanden är mest fördelaktiga för unga men de bör först av allt ha en buffert för att minska osäkerheten i vardagsekonomin. Det bör även tilläggas att alla människor är individuella och några generella riktlinjer egentligen inte går att dra. Samtliga banker förespråkade även ett månadssparande då detta ger en lägre risk. Ett kontinuerligt sparande ses också som ett bra sätt att lära unga att hushålla med pengar.
Innehållsförteckning
TU1UT TUInledningUT... 5
TU1.1UT TUProblembakgrund och problemformuleringUT... 5
TU1.2UT TUSyfteUT... 6
TU1.3UT TUAntaganden för studienUT... 6
TU1.4UT TUBegreppsförklaringarUT... 6
TU2UT TUTeoretisk referensramUT... 9
TU2.1UT TUHistorisk forskning om sparandeUT... 9
TU2.2UT TULivscykelteorinUT... 10
TU2.3UT TUInvesteringsstrategier i olika åldrarUT... 13
TU2.4UT TUSammanfattande teoriUT... 14
TU2.5UT TUFörfattarnas förväntningarUT... 15
TU3UT TUGenomförandet av studienUT... 16
TU3.1UT TUFörförståelseUT... 16
TU3.2UT TUAngreppssättUT... 16
TU3.3UT TUVal av teorier och sökprocessUT... 17
TU3.4UT TUKällkritik av litteratur och InternetUT... 17
TU3.5UT TUUrvalUT... 18
TU3.6UT TUIntervjuförfarande och källkritikUT... 18
TU4UT TUIntervjudataUT... 20
TU4.1UT TUKundbemötande och erbjudandenUT... 20
TU4.2UT TUPlaceringsplanUT... 21
TU4.2.1UT TURiskanalysUT... 21
TU4.2.2UT TUTidshorisontUT... 22
TU4.2.3UT TURisk och tidshorisont vävs ihopUT... 23
TU4.3UT TUSparande i åldrarna 20-30 årUT... 23
TU4.3.1UT TUBuffertsparandeUT... 24
TU4.3.2UT TUSparande till familj och barnUT... 25
TU4.3.3UT TUPensionssparandeUT... 25
TU4.4UT TUEffekter av en inkomstökningUT... 26
TU4.5UT TUSparandets utveckling och lämpliga placeringar just nuUT... 27
TU4.6UT TUSkillnader mellan orter i SverigeUT... 28
TU5UT TUDiskussion av inhämtat materialUT... 29
TU5.1UT TUKundbemötande och erbjudandenUT... 29
TU5.2UT TUPlaceringsplanUT... 30
TU5.2.1UT TURiskanalysUT... 30
TU5.2.2UT TUTidshorisontUT... 30
TU5.2.3UT TURisk och tidshorisont vävs ihopUT... 31
TU5.3UT TUSparande i åldrarna 20-30 årUT... 31
TU5.3.1UT TUBuffertsparandeUT... 32
TU5.3.2UT TUSparande till familj och barnUT... 33
TU5.3.3UT TUPensionssparandeUT... 34
TU5.4UT TUEffekter av en inkomstökningUT... 35
TU5.4.1UT TUTillfällig inkomstökningUT... 35
TU5.4.2UT TUPermanent inkomstökningUT... 36
TU5.5UT TUSparandets utveckling och lämpliga placeringar just nuUT... 36
TU5.6UT TUSkillnader mellan orter i SverigeUT... 37
TU6UT TUDragna slutsatserUT... 38
TU6.1UT TUSlutsatserUT... 38
TU6.2UT TUFörslag till fortsatt forskningUT... 39
TUReferenserUT... 40 Bilaga, intervjuformulär
1 Inledning
Detta kapitel inleds med en problembakgrund som mynnar ut i vår problemformulering och vårt syfte. Därpå följer de antaganden vi gjort för vår studie och nödvändiga begreppsförklaringar.
1.1 Problembakgrund och problemformulering
I dagens läge är det mer tacksamt att låna än att spara, då räntorna är lägre än vad de varit på många år.TPF1FPT Trots detta så har 94 % av alla vuxna i Sverige ett fondsparande, motsvarande siffra för barn är 67 %.TPF2FPT Det är alltså många som sparar men hur mycket varierar genom livet.
En individ genomgår olika faser i livet där den ekonomiska situationen varierar i utseende.
Från det att man är barn och bor med sina föräldrar till att man bildar egen familj och slutligen blir pensionär. Mellan de två faserna att själv vara barn och att skaffa egen familj finns den period då en egen ekonomi börjar byggas upp. Att arbeta ihop pengar och få dem att räcka längre än till just för stunden är inte det lättaste. Om nu ändå individen lyckas spara ihop en summa pengar från exempelvis ett förvärvsarbete, hur ska pengarna då placeras? En placering kan vara både lång- och kortsiktig, beroende på när pengarna ska komma till användning. Vid val av placering måste hänsyn tas till både avkastning och risk. Är det aktie- eller räntemarknaden som är fördelaktigast för den enskilda individen?TPF3FPT Att förstå innebörden av de olika sparformerna och sedan bestämma sig för vilken som är lämpligast är inte det lättaste för alla. Det krävs tid och intresse för att få fram den här informationen, oftast saknas detta.
En väg för att få hjälp kan vara att ta kontakt med en ekonomisk rådgivare på exempelvis en bank. Vilka råd kommer att ges och hur väl kommer råden att stämma överens med vad som är mest ekonomiskt i denna fas i livet enligt litteraturen vi valt? För att få svar på våra frågor har vi gått ut till tre banker med frågeställningen: Hur ska en individ mellan 20-30 år lägga upp sitt sparande för att agera så ekonomiskt som möjligt?
TP
1
PT Lucas, Dan, Dagens Nyheter, 3.11.2005
TP
2
PT Fondspararna och fondsparandet 2004, Fondbolagens förening, 17.6.2004
TP
3
PTHTHandelsbankenTH 2003
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att utreda hur en individ i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn ska lägga upp sitt sparande. Vi vill göra en jämförelse mellan teorier inom området och ekonomiska rådgivares förslag på sparande för att se om rådgivarna råder den valda åldersgruppen i riktning mot att agera så ekonomiskt som möjligt.
1.3 Antaganden för studien
Uppsatsen avser individer i åldern 20-30 som är ensamstående och utan barn. Om vi skulle ha tagit samboende individer som kanske även har barn så kompliceras individens ekonomi. En individ utan barn fokuserar mer på sin egen ekonomi och sparandet kommer förmodligen att bli inriktat på dem själva. Vi anser dessutom att vår valda målgrupp oftast är ensamstående individer utan barn vilket motiverar vårt antagande. Vi har även antagit att individen har ett belopp på 30 000 kronor som den vill placera i någon form. Syftet med detta antagande är att ge en grund för våra rådgivare att ge förslag utifrån. De 30 000 kronorna kan vara ihoparbetade eller liknande.
Sammanfattningsvis utgår vi från följande antaganden:
Individ 20-30 år
Ensamstående utan barn
30 000 kr tillgängliga för placering
1.4 Begreppsförklaringar
Aktiefonden består av tillgångar placerade i aktier i olika börsnoterade företag. Avkastningen på en aktiefond är svår att beräkna på förhand. Fondandelen stiger om värdet på aktierna ökar eller utdelningar ges på de aktier som ingår i fonden. Fondandelen sjunker i värde om värdet på de ingående aktierna sjunker.TPF4FPT
TP
4
PT Konsumenternas finans- och bankbyrå
En räntefond placerar tillgångar i räntebärande värdepapper exempelvis statsskuldväxlar, statsobligationer, kommun- och företagscertifikat. Avkastningen på en räntefondsplacering beror på främst ränteutvecklingen men även på förvaltarens kompetens. Fondandelens värde ändras genom den ränta som värdepapperna ger och ifall de uppstår kursvinster eller kursförluster när fondförvaltaren köper och säljer värdepapper. Räntefonder kan delas in två grupper: korta och långa räntefonder:
En kort räntefond (penningmarknadsfond) har en kort löptid och placerar vanligtvis pengarna i värdepapper som statsskuldväxlar. Löptiden är mindre än ett år och passar bra vid placeringar på kort sikt eftersom risken för värdeminskning är liten.
Ränteförändringarna påverkar relativt lite fondens värde.TPF5FPT
Långa räntefonder (obligationsfonder) med lång löptid placerar pengarna i värdepapper med löptider på mer än ett år på obligationsmarknaden. Ränteförändringar kommer således att få större betydelse på obligationsfondens värde. Vid placering i en lång räntefond när marknadsräntan är sjunkande kommer avkastningen att fortsätta vara bra, eftersom de värdepapper som ingår i fonden har ett högre värde. En obligationsfond är därmed mer lämplig vid placeringar på lång sikt.TPF6FPT
En aktieindexobligation är en obligation där avkastningen är knuten till ett (eller flera) aktieindex. Ett aktieindex följer och visar utvecklingen för en enskild aktie eller grupper av aktier. En aktieindexobligation har en löptid på två till fem år och ges ut och säljs av bankerna. Då löptiden är slut säljs obligationen tillbaka och det nominella värdet på obligationen betalas ut, därmed förloras inga pengar förutom förlusten på grund av inflationen. Om indexet även haft en positiv utveckling utfaller även avkastningen från det.
En aktieindexobligation blir alltså en kombination av obligationens låga risknivå och aktiens möjlighet till bra avkastning.TPF7FPT
TP
5
PT Konsumenternas finans- och bankbyrå
TP
6
PT Ibid.
TP
7
PT Ibid.
Traditionellt banksparande är den sparform som de allra flesta kommit i kontakt med och det vanligaste är att ha kortsiktiga sparanden i denna form. Fördelen är att risken är mycket låg och att pengarna är lättillgängliga.TPF8FPT
En blandfond är en kombination av en aktiefond och en räntefond och lämpar sig bäst för sparande på lång sikt. Vid marknadsförändringar kan förvaltaren styra den inbördes fördelningen till de marknader där tillväxten bedöms bli bäst. En blandfond passar bra för den som vill ha högre avkastning än vad en obligationsplacering ger men inte ha ett aktiesparande och dess risker.TPF9FPT
Stamaktier är aktier som saknar företrädesrätt till bolagets vinst och tillgångar. Övriga aktier benämns preferensaktier. TPF10FPT
TFrån och med 1 juli 2004 tillkom lagen om finansiell rådgivning. Lagen innebär att kraven på rådgivarens kompetens skärps och de är också skyldiga att avråda konsumenterna från olämpliga placeringar. De råd som ges ska dokumenteras och lämnas till kunden. Företaget ansvarar för att rådgivarens kunskaper är tillräckliga och det görs genom ett prov som godkänts av en oberoende instans.TTPF11FPTTT
TP
8
PT Konsumenternas finans- och bankbyrå
TP
9
PT Ibid.
TP
10
PT Nationalencyklopedin
TP
11
PT Finansinspektionens författningssamling (FFFS) 2004
2 Teoretisk referensram
I följande avsnitt kommer vi att presentera den teori som ligger till grund för den här studien.
Vi inleder med en del av den historiska forskningen kring vilken livscykelteorin är utvecklad.
Efter livscykelteorin fortsätter vi med investeringsstrategier i olika åldrar. Som en avrundning av detta avsnitt sammanfattar vi de teorier vi använt och klargör våra förväntningar inför den empiriska studien.
2.1 Historisk forskning om sparande
Redan 1901 bedrevs forskning om sparande och Knut Wicksell formulerade följande:
Vissa levnadsåldrar, särskilt den mogna mannaåldern, äro naturliga kapitalbildare, under det andra, den tidigare ungdomen och delvis den höga ålderdomen, äro naturliga kapitalkonsumenter.TPF12FPT
Forskningen inom detta område fortlöpte och 1936 presenterade den brittiska ekonomen John Maynard Keynes sin teori som bland annat behandlar relationen mellan konsumtion och nationalinkomst. Han kallar det en ”psykologisk lag”, att vid en inkomstökning kommer hushållen också att öka konsumtionen, dock inte lika mycket som inkomstökningen. Följden av detta blir att nationalinkomsten i spartermer ökar vid ekonomisk tillväxt. Keynes teori blev från början allmänt accepterad men 1942 visade Simon Kuznets att teorin inte stämde överens med verkligheten. Detta baserades på att studier av det långsiktiga sparandet i USA inte hade ökat över tiden. Detta gav upphov till ett antal nya studier men det var inte förrän 1957 som en förklaring kunde ges till paradoxen mellan Keynes och Kuznets teorier, genom Milton Friedmans ”permanenta inkomst”hypotes. I teorin delas en individs inkomst in i två delar; en permanent del och en rörlig del. Det är den permanenta delen som ligger till grund för beslut om sparande och konsumtion. Han hävdade att Keynes teori var felaktig eftersom den använt sig av den totala inkomsten och inte den permanenta. Under flera år framöver dominerade Friedmans hypoteser.TPF13FPT
TP
12
PT Knut Wicksell, Föreläsningar i Nationalekonomi första delen, Lund, 1901
TP
13
PT Kungliga Vetenskapsakademien 15.10.1985
2.2 Livscykelteorin
Tre år innan Friedman publicerade sin teori hade Franco Modigliani och Richard Brumberg presenterat livscykelteorin. Precis som Friedman, antog de att människor vill maximera nyttan av framtida konsumtion, det vill säga maximera nyttan av de tillgångar som finns tillgängliga nu och i framtiden. Den mest markanta skillnaden mellan de två teorierna är tidshorisonten i sparandet. Enligt Friedman sparar människor inte bara till sig själva utan även till dess efterlevande, tidshorisonten är alltså oändlig. Modigliani och Brumberg anser däremot att människor bara sparar till sig själva vilket medför en begränsad tidshorisont. Antagandet om nyttomaximering leder till att framtida konsumtion ska vara jämnt fördelad över tiden. Ur detta följer att människor arbetar ihop ett sparkapital under sin förvärvsaktiva tid som sedan konsumeras under ålderdomen.TPF14FPT
Det var inte förrän 1985 som Modigliani fick Nobelpriset i ekonomi för sin modell om sparbeteendet över livscykeln.TPF 15 FPT Utifrån modellen som bygger på konsumentens nyttofunktion görs en konsumtionsfunktion där individens tillgångar och avkastning på kapital beror på individens ålder. Individers konsumtionsfunktioner sätts sedan ihop till aggregerade konsumtionsfunktioner för samhället i stort. Två antaganden ligger till grund för den aggregerade konsumtionsfunktionen nämligen:
1. Om individen får ytterligare inkomst utöver den fasta kommer individen att använda den extra inkomsten i samma proportion som den fasta.TPF16FPT
2. Individen varken förväntar sig eller planerar att få eller lämna arv TPF17FPT.
Den grundläggande livscykel hos människan som Modigliani utgår ifrån kan sammanfattas enligt följande punkter:
• Människans livslängd är begränsad.
TP
14
PTKungliga Vetenskapsakademien 15.10.1985
TP
15PT Ibid.
TP
16
PTFranco Modigliani,The ”life cycle” hypothesis of saving: aggregate implications and tests, The American Economic Review s 56
TP
17
PT Franco Modigliani, The collected papers of Franco Modigliani vol 2, The life cycle hypothesis of saving (Cambridge, 1980), s. 276.
• Människan kan få avkomma (annars skulle det inte finnas några mänskliga samhällen att undersöka).
• Under människans första levnadsår är hon helt beroende av sina föräldrar eller andra vuxna för sin överlevnad.
• När människan når vuxen ålder kan hon arbeta ihop mer pengar än vad hon behöver för att klara vardagen. Med andra ord kommer produktionsförmågan att överstiga konsumtionsbehovet i vuxen ålder jämfört med i början av livet då konsumtionsbehovet är större än produktionsförmågan.
• När vuxna människor närmar sig pensionsålder minskar produktionsförmågan och hamnar under vad som behövs för att klara vardagen. Detta kompenseras av det överskott som människan tidigare arbetat ihop. Detta överskott finansieras antingen av eget sparande eller av samhället i form av pensionssystem.
• Perioden mellan barndom och ålderdom kan delas in i tre olika faser:
ungdomsfas, familjebildning och medelålder. Ungdomstiden kännetecknas hos många individer av utbildning och första förvärvsarbetet och individen får då egna pengar som kan investeras.
• Perioden mellan att individen frigör sig från föräldrahemmet och att hon skaffar en egen familj innebär oftast inga förpliktelser gentemot någon annan.
Individen arbete och utbildning kan också finnas på annan ort än barndomsorten. Detta medför att individer i åldern 15-29 år har lättare för att flytta än i andra åldrar.TPF18FPT
Enligt teorin inträder familjebildningsfasen vid 25-30 års ålder.TPF19FPT Aktuell statistik visar att kvinnor i genomsnitt får sitt första barn vid 29 års ålder. Motsvarande ålder för män är 31 år.TPF20FPT Statistiken tyder på att det finns en förskjutning mellan att människan blir könsmogen och att hon skaffar barn. Könsmognaden innebär alltså inte nödvändigtvis att hon skaffar familj och barn utan det uppstår en ungdomsfas mellan barndom och familjebildning.
Ungdomsfasen sträcker sig allt längre och familjebildning inträffar allt senare. Studier och karriär i de industrialiserade länderna fördröjer familjebildningsfasen. Medelåldern inträffar
TP
18
PT Anna Hedborg, 40-talisternas uttåg-en ESO- rapport om 2000-talets demografiska utmaningar, (Stockholm, expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO), februari 2000) s 38-42
TP
19
PT ibid.
TP
20
PT Statistiska centralbyrån 2004
när familjebildningen börjar lida mot sitt slut. I denna fas sparar människan som mest, det överskott som nu produceras behövs inte längre för försörjning av barn utan kan sparas.TPF21FPT
Livscykelteorin är mestadels mikroekonomisk men har även makroekonomiska inslag. Den liknar ”permanent inkomst”-hypotesen i flera avseenden. Till exempel är den aggregerade sparkvoten konstant på lång sikt och inkomstökningar påverkar knappt konsumtionen. En av de makroekonomiska skillnaderna gentemot tidigare teorier är att det aggregerade sparandet mestadels beror på ekonomisk tillväxt. En annan skillnad är att aggregerat sparande bestäms endogent av både ekonomiska och demografiska faktorer såsom befolkningens åldersstruktur och livsförväntningar. Även så medför en ökning i den ekonomiska tillväxten att det sker en omfördelning av inkomsterna till förmån för den yngre befolkningen. Många undersökningar har gjorts med teorin som bas, bland annat har den använts för att studera effekterna av olika pensionssystem. Vid flera av dessa undersökningar har det påvisats att ett pensionssystem leder till minskat sparande, vilket är i överensstämmelse med de empiriska studier som gjorts utifrån Modigliani och Brumbergs teori. Modigliani var inte först med att komma fram med teorin att människan sparar till sin ålderdom utan han har utvecklat teorin och gjort empiriska studier. Livscykelteorin ligger än idag som bas för många studier.TPF22FPT
TP
21
PT Hedborg s 38-42
TP
22
PT Kungliga Vetenskapsakademien 15.10.1985
2.3 Investeringsstrategier i olika åldrar
Det introduceras hela tiden nya investeringsmöjligheter på marknaden för att möta de behov som finns hos investerarna vilket gör att det idag finns många olika alternativ på marknaden.
Att det nu finns så många investeringsmöjligheter gör att besluten blir svårare för den som inte är insatt. Det första steget för att ta ett investeringsbeslut är att se till målet med investeringen och vilken risk individen är villig att ta. Målet med investeringen kan exempelvis vara att få avkastning på investerade pengar, sparande till barn eller pensionssparande. Ett riskformulär kan användas som underlag för att bestämma om individen är aggressiv, konservativ eller någonstans mittemellan i sitt investerarbeteende. En enklare metod för att bestämma riskbenägenheten hos individen är att utgå ifrån dess ålder. Ju yngre individen är desto mer aggressiv kan den vara i sitt investerarbeteende eftersom tidshorisonten är längre och individen kan följa med i de många fluktuationerna på aktiemarknaden. Ju äldre individen blir desto mer konservativ blir dess investerarbeteende då trygga investeringar blir viktigare.TPF23FPT Men alla i samma ålder har inte samma riskprofil enligt James Louw. De individuella behoven kan lätt glömmas bort om utgångspunkten bara är tiden som är kvar till pensionen. Istället borde tonvikten ligga på individens finansiella position och behoven vid pensionen.TPF24FPT
Människor i 20-30 års ålder som precis har börjat jobba tillhör en åldersgrupp som rekommenderas att göra investeringar med hög risk och då även möjligheter till hög avkastning. Direkta investeringar i aktier eller i en aktiefond (equity unit trust fund) är bra alternativ för att få igång en god kapitaltillväxt. Den normala fördelningen i denna ålder är att ha 90-95 % stamaktier. För att få en mer balanserad investeringsportfölj rekommenderas även investeringar med lägre risk såsom penningmarknadsfonder eller andra buffertsparanden där pengarna är lättåtkomliga. Trots att avkastningarna är lägre vid dessa placeringar är det ändå nödvändigt att spara till en buffert för oförutsedda utgifter.TPF25FPT
Människor i 30-40 års ålder befinner sig i ett skede i livet där de har ett försörjningsansvar för sin familj som de inte hade tidigare. Det långsiktiga sparandet ökar eftersom det kan vara bra att spara till exempelvis barnens utbildning och till pensionen och risknivån bör ligga lägre än
TP
23
PT Age and your investment strategy, TNew Straits Times (Malaysia, 29.10.2000)T
TP
24
PT James Louw, Trustees- Age banding, (Richerlife, augusti 2004)
TP
25
PT Age and your investment strategy
tidigare. Vid 50 års ålder närmar sig pensionen och investeringarna bör bli mindre aggressiva.
En del av de investeringar som gjordes i unga år kan ha nått de finansiella mål som var uppsatta och kan då tas ut. Efter 50 års ålder bör det då finnas ett tillräckligt stort sparande för att kunna leva efter den standard individen önskar efter pensionen.TPF26FPT
2.4 Sammanfattande teori
Både Friedman och Modigliani anser att människor vill maximera nyttan av framtida konsumtion. Tidshorisonten i sparandet skiljer dock teorierna åt. Friedman anser att människor inte bara sparar till sig själva utan även till dess efterlevande (oändlig tidshorisont), medan Modigliani anser att människor bara sparar till sig själva (begränsad tidshorisont).
Enligt Modiglianis livscykelhypotes sparar och konsumerar individer olika under livets olika skeden för att jämna ut standarden under livet. Människor arbetar ihop ett sparkapital under sin förvärvsaktiva tid som sedan konsumeras under ålderdomen. Ur konsumentens nyttofunktion konstrueras en konsumtionsfunktion där individens tillgångar och avkastning på kapital beror på ålder.
Synen på hur individer ändrar sin konsumtion och sitt sparande av en inkomstökning varierar mellan de olika forskarna. Keynes ansåg att hushållen kommer att öka konsumtionen men inte lika mycket som inkomstökningen. Sedan kom Friedman med sin ”permanenta inkomst”
hypotes där en individs inkomst delas in två delar; en permanent del och en rörlig del och där den permanenta delen ligger till grund för beslut om sparande och konsumtion. Enligt Modigliani kommer en ytterligare inkomst utöver den fasta att användas i samma proportion som den fasta. Gemensamt för Modigliani och Friedman verkar ändå vara att inkomstökningar knappt påverkar konsumtionen.
Vid bedömning av riskbenägenheten inför en investering är det enklast att utgå ifrån ålder men kanske inte alltid det bästa. En ung individ kan vara mer aggressiv i sitt investerarbeteende eftersom tidshorisonten är längre och individen kan följa med i de många
TP
26
PT Age and your investment strategy
fluktuationerna på aktiemarknaden. En individ i denna åldersgrupp rekommenderas att ta högre risker med möjlighet till högre avkastning men att ändå balansera portföljen med en buffert. En äldre person rekommenderas tryggare placeringar.
2.5 Författarnas förväntningar
Utifrån teorin har vi resonerat om våra förväntningar på studien och kommit fram till några områden inom vilka vi kommer att bygga upp vårt frågeformulär kring. När en ung individ tar kontakt med banken, hur bemöts dem och finns det några särskilda erbjudanden? Ifall en ung individ bestämmer sig för att få rådgivning kring ekonomin, hur går den i så fall till och vilka faktorer tas det hänsyn till? Teorin verkar förespråka att unga människor med tanke på att de har en lång tidshorisont bör spara långsiktigt och med hög risk. Intressant vore då att se hur unga sparar enligt rådgivarna och hur de bör spara? I dagsläget, vilka är de lämpligaste placeringarna? Enligt teorin så sparar en individ för att maximera nyttan av framtida konsumtion, fungerar det så i verkligheten? Många forskare har studerat vad som händer med sparandet vid inkomstökningar, hur stämmer teorierna med verkligheten? Har det haft någon betydelse för vår studie att vi gjort våra intervjuer i Uppsala? Kanske är det lättare att spara på mindre orter.T
3 Genomförandet av studien
Tanken med detta avsnitt är att ge en bild av vår förförståelse innan arbetet började, vilket angreppssätt vi har valt samt beskriva och kritisera valet av teorier och litteratur. Vi avslutar med intervjuförfarande och tillhörande kritik. Allt detta för att ge läsaren en möjlighet att kritiskt granska vårt arbete men även öppna för möjligheten att genomföra en liknande studie.
3.1 Förförståelse
Förförståelse är den kunskap och de erfarenheter som författarna har innan studien påbörjas.TPF27FPT
Förförståelsen kan påverkas av erfarenheter, utbildning, kunskapssyn och samhällspåverkan.TPF28FPT Vårt syfte med detta stycke är att ge en bild av vår förförståelse inför vårt ämnesval och att visa på att våra resonemang kan ha påverkats av denna. Vi har båda erfarenheter hemifrån med familjer som förespråkat sparande. Att vi själva sparar fastän vi är studenter kan bidra till att vi har en positiv inställning till sparande i unga år. Vi har liknande erfarenheter av sparande även om vi kommer från skilda delar av landet och från olika stora orter. Utrymmet för sparande kan variera då bland annat boendekostnader skiljer sig åt markant mellan stora och små orter. Vårt eget intresse av sparande gjorde att vi fastnade för just uppsatsens ämne. Vi har båda företagsekonomisk inriktning på vår utbildning men har även läst nationalekonomi vilken vi tror mest har bidragit till vår teoretiska förförståelse inför studien.
3.2 Angreppssätt
Vi har valt ett deduktivt angreppssätt vilket innebär att forskaren utgår från insamlade teorier.TPF29FPT Vi valde att gå ut till Nordea, SE-banken och Föreningssparbanken för att undersöka om teorierna stämmer med verkligheten
TP
27
PT Maj-Britt Johansson Lindfors, Att utveckla kunskap (Lund, Studentlitteratur, 1993) 25
TP
28
PT Ibid., 76
TP
29
PT Ibid., 54-56
Vi skriver arbetet ur bankernas perspektiv eftersom intervjuerna görs med deras personliga rådgivare och det blir då deras råd som ligger till grund för vårt arbete. Studien är dock riktad till läsare i 20-30 års ålder då arbetet ska ge en bild av hur de ska vara mest ekonomiska i den levnadsåldern. Genom att fråga bankerna får vi en bild hur de unga bör spara men också hur de sparar.
3.3 Val av teorier och sökprocess
Efter att vi hade utarbetat ett problemområde tipsade vår handledare om en nobelpristagare som beskrivit hur en människa ska agera för att vara mest ekonomisk under sin livscykel. Vi letade reda på Franco Modigliani och kunde då formulera vårt syfte. Modiglianis teorier bygger i sin tur på flera tidigare nationalekonomiska teorier som vi delvis kommer att ta med.
Vi valde ytterligare en teori om investeringsstrategier i olika åldrar för att få en mer aktuell och detaljerad teori om hur unga bör spara. För att hitta denna artikel sökte vi på Business Source Premier och för just denna artikel använde vi sökorden: age, investment, decision- making.
3.4 Källkritik av litteratur och Internet
En del av teorierna som vi använt har några år på nacken och känns således mindre aktuella då samhället ser annorlunda ut nu. Numera studerar människor längre och familjebildning inträffar senare. Dock används dessa teorier som grund för nutida forskning och är därmed fortfarande relevanta. De teorier som bygger upp vår referensram är vetenskapligt erkända och därmed anser vi dem trovärdiga. De Internetsidor vi använt för vårt arbete har vi inte anledning att misstro eftersom vi antingen använt oss av vetenskapliga databaser eller webbplatser av seriösa organisationer.
3.5 Urval
Med utgångspunkt ifrån syftet valde vi att intervjua de fyra största bankerna i landet men tyvärr kunde Handelsbanken inte delta på grund av tidsbrist. De tre storbankerna Nordea, SE- banken och FöreningsSparbanken som då skulle intervjuas har alla lokalkontor i Uppsala varför det var praktiskt möjligt att genomföra personliga intervjuer på plats. På bankerna ville vi ha intervjuer med ekonomiska privatrådgivare för att kunna få en så korrekt bild som möjligt av de råd som kunderna brukar få. Av bekvämlighetsskäl bestämde vi oss för att bara genomföra intervjuer i Uppsala vilket då kan ge en snedvriden bild av läget i Sverige som helhet. På FöreningsSparbanken medverkade två representanter under intervjun vilka vi senare i uppsatsen benämner som den kvinnliga och manliga respondenten. Detta har inget med genusperspektiv att göra utan benämningarna syftar endast till att skilja respondenterna åt.
3.6 Intervjuförfarande och källkritik
Vi har använt oss av en öppen intervjumetod där vår intervjumanual består av ett antal öppna frågor som vi sedan ställde följdfrågor kring.TPF30FPT Vårt intervjuformulär byggde vi upp utifrån våra förväntningar som vi beskrev i slutet av teoriavsnittet. Som vi nämnde ovan så valde vi att genomföra intervjuerna i form av personliga besök. Att vi inte skickade ut manualen i förväg till respondenterna kan medföra en viss skillnad, svaren kan då bli mer spontana. Vi hade dock informerat respondenterna innan om studien och dess syfte. Innan varje intervju startade tillfrågades respondenterna om studiens tre antaganden verkade rimliga, främst med tanke på beloppet på 30 000 kronor i sparkapital. Samtliga respondenter ansåg detta rimligt med bakgrunden att dessa pengar kan vara ihoparbetade eller på annat sätt förvärvade.
Intervjuerna varade i mellan en halvtimme och en timme. Respondenterna var också som helhet mycket hjälpsamma och positivt inställda till vår studie. I efterhand har vi funderat på om vi kanske var lite för aktiva under intervjuerna och därför kan ha påverkat svaren en aning. Eftersom många av svaren styrdes utifrån lagen om finansiell rådgivning och inte personliga åsikter tror vi dock inte att vår aktivitet gjort så stor skillnad. Lagen om finansiell rådgivning anser vi ha ”färgat” en del svar hos alla respondenter och vi har därför tagit upp
TP
30
PT Annika Lantz, Intervjumetodik (Lund, Studentlitteratur, 1993), s 17
lagen under avsnittet begreppsförklaringar. I och med standardiseringen av rådgivningen tror vi att representanterna kan ge en bra bild av banken som helhet, däremot kan personliga åsikter aldrig undvikas. Intervjuerna bandades dels för att vi skulle kunna tolka intervjusvaren så korrekt som möjligt men även för att kunna lyssna och koncentrera oss bättre. Vi skrev sedan ner intervjuerna snarast möjligt för att ha det färskt i minnet. Respondenterna fick efter intervjun en förfrågan om att läsa igenom de intervjusvar vi transkriberat från bandupptagningen. Detta för att ge respondenten en möjlighet att kommentera eller ändra något vi kan ha missförstått. Endast en av respondenterna läste igenom intervjusvaren vilket kan göra studien något mindre trovärdig.
4 Intervjudata
I följande avsnitt kommer vi först att redogöra för bankernas bemötande och erbjudanden.
Detta följs av en beskrivning av placeringsplanen och hur och till vad individerna i vår åldersgrupp bör spara. Efter detta följer hur en inkomstökning påverkar sparandet och en del om sparandets utveckling, smarta placeringar just nu och skillnader mellan orter.
4.1 Kundbemötande och erbjudanden
Birgitta Velin, personlig bankman på Nordea, menar att en kostnadsfri rådgivning där en placeringsplan läggs upp kan alla få oavsett hur stora tillgångar och skulder kunden har. Vid upprättande av en placeringsplan tar de först reda på de tillgångar och skulder som kunden har för att få en helhetsbild över kundens ekonomiska situation. Innan den nya rådgivningslagen kom utgick råden enbart ifrån den specifika placeringen och lika stor hänsyn togs inte till resten av ekonomin. Kontakten med unga människor är viktig då de är framtidens kunder. En kundkontakt med en student börjar oftast med att studenten kommer in och vill ha ett studentpaket med gratis VISA-kort och Internetbank. Enligt Nordea är studentpaketet en bra start då det är svårt att spara som student. Studentpaketet gäller så länge som studiemedlen kommer in på kontot. För unga som inte studerar har Nordea ett liknande paket som kallas för Ung vuxen.
Inger Wiklund, privatrådgivare på SE-banken, menar att alla har samma möjlighet att få personliga råd kring ekonomin och att det är kostnadsfritt. Förr var det kunden som kom till banken men nu är det banken som måste ta kontakt med kunden utom möjligtvis när det gäller lån. Det görs heller ingen skillnad på hur stor eller liten kund som kommer in när det gäller kostnaden för till exempel VISA-kort. Om individen är student finns ett studentpaket och i samband med att det tecknas tillfrågas kunden om den har möjlighet att spara. Som icke- studerande ungdom finns inget särskilt förmånspaket. Ur bankens perspektiv är studentpaketet ett sätt att tänka långsiktigt och knyta kunden till sig då många studenter förväntas bli höginkomsttagare inom cirka 5-10 år. SE-banken arbetar utifrån lagen om finansiell rådgivning och dokumenterar således alla kundkontakter.
Claes Telning, privatrådgivare på FöreningsSparbanken, och Lena Sundin, kontorschef på FöreningsSparbanken, anser att när en kund kommer in till banken ska alla kunder få samma möjlighet till rådgivning. Rådgivningens utformning kan skilja sig åt utifrån kundens förutsättningar, exempelvis om den är student eller har förvärvsinkomst. De har ett studentpaket med bland annat gratis VISA-kort och Internettjänster. Detta för att knyta goda kundkontakter till banken tidigt i livet men även för att möjliggöra ett sparande tidigt i livet.
Att ha en personlig bankman kan sägas växa fram allteftersom ekonomin växer och således blir mer komplex. Det kan då vara skönt att återkomma till samma person. Lagen om finansiell rådgivning har gjort att det finns utarbetade riktlinjer kring de kundkontakter banken har. De har ett dataprogram som medför ett grundkoncept som ska gälla oavsett i vilken stad rådgivningen sker. Det är inte rådgivaren som ger råden utan det är banken. Alla ska ha samma möjlighet att få privatrådgivning oavsett hur mycket pengar som finns på kontona. Rådgivaren ska enligt lagen inneha viss kompetens inom sitt område och kunskapen ska förmedlas på ett begripligt sätt för kunden. Det ska kunna säkerställas att kunden har förstått innebörden av sina placeringar och att råden har utgått från kundens tidshorisont och riskbenägenhet. Det här ska få kunden att känna sig tryggare med sin bankkontakt.
4.2 Placeringsplan
Enligt samtilga rådgivare upprättas en placeringsplan utifrån kundens helhetsbild. Centrala begrepp är bland annat risk och tidshorisont.
4.2.1 Riskanalys
När någon kommer in på Nordea och exempelvis har 30 000 kronor att placera menar representanten att det första som görs är en placeringsplan. Därefter får kunden svara på ett antal frågor angående risken som den är beredd att ta. Enligt riskanalysen finns tre nivåer av riskbenägenhet; låg, medel och hög.
SE-bankens representant betonar att risken vid en placering är väldigt central. En längre tidshorisont med sparandet gör att kunden kan kosta på sig en högre risk. Hon anser att det är ganska vanligt att en individ vid 20-30 års ålder är villig att ta en högre risk.
FöreningsSparbankens manliga representant tycker att när en kund kommer in märker han ganska snart hur villig kunden är att ta risker men de använder också ett formulär som kunden fyller i för att få en bild av deras riskbenägenhet. En av frågorna som de ställer enligt den kvinnliga representanten är vilken risk man som kund är beredd att ta och när pengarna behövs. Unga människor kan vara beredda att ta en större risk men allt beror på vad pengarna ska användas till och vilket intresse som kunden har. Många vill inte ta stora risker och har inget större intresse vilket gör att säkra placeringar är mer aktuella.
4.2.2 Tidshorisont
Nordeas representant menar att för att göra en bedömning av vilka placeringar som är lämpliga tas även hänsyn till tidshorisonten, det vill säga när kunden behöver pengarna.
Handlar det om kortare tid än tre år så råder de inte till aktieplaceringar utan här är ränteplaceringar ett bättre alternativ. Placeringsplanen beaktar även vilket mål kunden har med sparandet.
Även SE-bankens representant menar att tidshorisonten påverkar vilken placering individen bör göra, behövs pengarna inom det närmaste halvåret är korta ränteplaceringar eller banksparande bäst och således får kunden nöja sig med en lägre ränta. Vid en kort tidshorisont är svenska ränteplaceringar att föredra framför spekulationer i utländska valutor.
Gäller placeringen på lång sikt finns mer utrymme för spekulation både i utländska valutor och i placeringar i aktier respektive aktiefonder. Vid närmandet av pensionsåldern blir riskhorisonten kortare medan en ung människa har en längre riskhorisont. En längre riskhorisont kan leda till en större andel aktieplaceringar.
4.2.3 Risk och tidshorisont vävs ihop
Nordeas representant menar slutligen att risk och tidshorisont vävs ihop för att se vilken/vilka placeringar som passar bäst. Dessa två faktorer spelar större roll än åldern vid val av placering. Oftast består placeringarna av en mix mellan aktie- och ränteplaceringar. Hamnar kunden exempelvis på medelrisk och en tidshorisont på över tre år rekommenderas en portfölj med 50 % aktiefonder och 50 % räntefonder. Även en del säkra placeringar rekommenderas såsom aktieindexobligationer.
FöreningsSparbankens kvinnliga representant menar att en dokumentation av varje placeringsplan ska upprättas för att det vid senare tillfällen ska vara möjligt att kunna gå tillbaka och förstå de beslut som togs. Den manliga representanten tycker framförallt att risksparare kontinuerligt bör kontrollera om de valda placeringarna fortfarande är de mest fördelaktiga. Han påpekar också att nonchalans är allt för vanligt när det kommer till den personliga ekonomin och att små förändringar skulle innebära bättre förräntning av pengarna.
4.3 Sparande i åldrarna 20-30 år
Naturligtvis finns det många kunder som nöjer sig med att ha ett vanligt banksparande, vilket Nordeas representant anser är onödigt då kunden åtminstone kan försöka få lite ränta på sina sparade pengar.
Om en individ mellan 20-30 år kommer in på SE-banken frågar rådgivaren bland annat om studielån, besparingar och om eventuella extrajobb. Ett sparande kan delas upp i olika delar beroende på vilket/vilka mål kunden har. Ibland vill kunden ha ett sparande till både framtida bostad, semester och dylikt. Hon tror vidare att sparandet är som störst vid 45-50 års ålder när barnen flyttat hemifrån och ekonomin är som bäst.
Båda representanterna på Föreningssparbanken tycker att den yngre generationen lever i ett konsumtionssamhälle där man hellre konsumerar än sparar. Den manliga representanten tror dock att medvetenheten kring sparande kommer att öka. Att ha ett sparande ökar valmöjligheten i ekonomin då pengar finns till hands när ett köp blir aktuellt. Så fungerade det förr medan det nu lånas till exempelvis TV och kläder vilket snävar av möjligheterna.
Sparandet kan också vara bra för att klara av höjda räntebetalningar och amorteringar på bolån. Ett sparande ska vara en naturlig del av ekonomin, ju tidigare ett buffertsparande påbörjas desto mindre blir osäkerheten kring vardagsekonomin.
4.3.1 Buffertsparande
Nordeas representant menar att en ung individ bör spara mer kortsiktigt eftersom pengarna kan behövas inom de närmaste åren. Är kunden i 20 års ålder är det framförallt bil och semester som sparandet gäller. Självklart finns en skillnad mellan en individ som arbetar och en som studerar då den arbetande har en lön som ger mer utrymme för ett sparande. En student har svårt att få ihop ett sparande på studielånet men har studenten pengar från jobb eller föräldrar är det mest aktuellt med ett buffertsparande till exempelvis en dator. Hon tycker att unga ska försöka spara så att de åtminstone har en buffert för oförutsedda utgifter. När det gäller buffertsparande är det räntefonder som gäller och enligt henne är en kort räntefond det bästa alternativet i dagsläget. Om individen har arbetat en period bör den spara till en buffert men även en del långsiktigt sparande, inte pensionssparande utan något som är lättillgängligt.
Individen kan exempelvis spara 200 kronor i en kort räntefond som en buffert och 300 kronor i en blandfond. Vid placeringar i blandfonder är det möjligt att välja fördelning mellan aktier och räntor.
SE-bankens representant anser att det är vanligast att de unga sparar till en buffert för oförutsedda utgifter och fritidsaktiviteter. Framförallt trycker hon på vikten av att lära sig hushålla med sina pengar så tidigt i livet som möjligt. Att se över sina utgifter och i de fall det är möjligt lägga in ett månadssparande. Att månadsspara är fördelaktigt eftersom köp sker till både hög och låg kurs vilket sprider ut risken, dessutom ger det en viss kontinuitet i sparandet.
Det är dock inte möjligt för alla att ha ett sådant sparande, boendekostnaden kan exempelvis vara så stor att det är omöjligt. Ett månadssparande som ska bygga upp en buffert bör helst bestå av placeringar i räntebärande papper eftersom bufferten kan behövas när som helst. Hon tycker att korta räntefonder, exempelvis penningmarknadsfonder, är ett bra alternativ.
Beroende på placeringshorisonten varierar också buffertens risk.
I alla sammanhang gäller att individen har ett eget ansvar vad gäller månadskostnader menar FöreningsSparbankens kvinnliga representant. Det är också viktigt att hitta en modell för sin
ekonomi, där pengar kommer in och pengar går ut och däremellan ska det finnas utrymme för ett sparande för framtida utgifter trycker den manliga representanten på. Ju tidigare pengar sätts av för en buffert desto bättre är det. Bufferten kan bestå av bankkonto, ränte- eller aktiefond. En individ med 30 000 kronor skulle han kunna råda till att dela upp sparandet på de tre formerna ovan. Även på FöreningsSparbanken rekommenderas ett månadssparande som en bra start. I fallet med de 30 000 kronorna kan placeringarna också delas upp på olika tillfällen för att minska risken. En ungdom som bor hemma hos föräldrarna fortfarande och inte har exempelvis mat och hyra att tänka på kan ha större chans att spara. Han tycker att sparande i vårt valda ålderssegment ska bygga på räntefonder och aktiefonder i första hand och enskilda aktier i andra. Vid ung ålder är det dock fördelaktigast med långsiktiga sparanden men intresset och kunnandet hos kunden kommer att påverka vilken sparform som väljs. Det är många som sparar tidigt. Många studenter är med i till exempel aktieklubbar och är på så sätt intresserade. Även en inkomst från CSN kan vara underlag för ett månadssparande, särskilt om individen bor kvar hos föräldrarna.
4.3.2 Sparande till familj och barn
Nordeas representant anser att en ung individ bör spara ganska kortsiktigt eftersom pengar till bostad och familj kan behövas inom de närmaste åren. Sparande till bostad och familj brukar dock oftast komma när individen har börjat arbeta och har en partner. Två unga som precis har börjat arbeta försöker banken också få att börja spara för att vänja sig vid en nivå som de senare kommer att få om de skaffar barn. Samtliga respondenter var överens om att sparande till familj ofta kommer senare i livet än vårt valda ålderssegment.
4.3.3 Pensionssparande
Ett pensionssparande blir enligt Nordea inte aktuellt förrän individen skaffat ett jobb och en bostad. Då kan individen börja månadsspara med exempelvis 200 kronor. Å andra sidan är det bra att börja pensionsspara innan barnafödande för att kunna ta ett uppehåll när barnen är små och sedan kunna fortsätta med det påbörjade pensionssparandet. Det är inte så vanligt att unga människor kommer in till Nordea i pensionsärenden utan oftast är det något annat som är mer aktuellt.
SE-bankens representant menar däremot att en del ungdomar kommer in till henne och vill pensionsspara redan i 20 års ålder på grund av det för individen sämre pensionssystemet, men att hon då avråder ifrån detta. Hennes råd är att leva i nuet. Särskilt om ekonomin är pressad så anser hon att ett pensionssparande inte är aktuellt eftersom pengarna blir låsta till tidigast efter 55 års ålder. Ett pensionssparande i ung ålder kan i så fall vara i form av en placering där pengarna kan nås ifall de behövs tidigare än pensionsåldern. En lämplig ålder för pensionssparande vore hellre runt 30 år då studierna är avslutade, individen köpt bostad och eventuellt gift sig och skaffat barn. Om den unga individen har en god ekonomi med både en buffert och ett långsiktigt sparande men ändå har pengar över så kan ett pensionssparande bli aktuellt. När barn sedan kommer till världen är ett uppehåll i pensionssparandet en bra lösning. Att pensionsspara ska inte vara en begränsning.
Alltför få i 20-30 års ålder tänker på pensionssparande menar däremot Föreningssparbankens kvinnliga representant. Idag bygger pensionssystemet på att vi tar eget ansvar över ungefär hälften av vårt pensionssparande, precis som vi har ett eget ansvar för andra månadskostnader.
Detta har inte riktigt gått fram och därför är det viktigt att i unga år, så fort individen har en arbetsinkomst, tänka på pensionssparande. Ju tidigare det påbörjas desto mindre belopp behöver sparas varje månad.
4.4 Effekter av en inkomstökning
Vid en tillfällig inkomstökning tror inte Nordea att så många sparar extra, kanske dock om det är en stor bonus. Om inkomstökningen är permanent däremot försöker banken få kunden att öka sitt sparande. De är då vana att leva efter en viss standard vid sin fasta lön. När inkomsten då ökar kan överskottet sparas.
SE-bankens representant tror att en tillfällig inkomstökning kan tänkas leda till att individen gör en engångsplacering till exempel en aktieindexobligation eller en aktiefond eftersom penningtillskottet kanske inte behövs för tillfället. Hon tror vidare att en låginkomsttagare förr sparar pengarna eller köper något de länge velat ha eftersom denne är van vid att hushålla med resurserna. Det är inte heller säkert att en höginkomsttagare sparar pengarna bara för att de har en hög inkomst, en del saknar till och med buffert. Vid en permanent inkomstökning
tror hon att kunden kan öka sitt månadssparande. Sedan, beroende på riskbenägenhet och mål med sparandet, kan placeringarna variera mellan ränte- och aktieplaceringar. Unga måste tänka på eventuellt framtida bostadsköp och därmed spara till kontantinsatsen, detta är särskilt aktuellt i områden med höga bostadspriser såsom Uppsala och stockholmsregionen.
En tillfällig inkomstökning innebär ofta en extrapeng för konsumering för något individen länge velat köpa men det kan också sparas. En permanent inkomstökning tror FöreningsSparbankens representant inte kommer att leda till ett sparande direkt utan den ökade mängden samlas på lönekontot då konsumtionen inte ökar, detta kan sedan sparas undan. En inkomstökning kan exempelvis medföra möjlighet till ökat pensionssparande.
4.5 Sparandets utveckling och lämpliga placeringar just nu
Om man ser på skillnader i sparandet de senaste fem åren så tror Nordeas representant att fondsparandet har ökat. Eftersom börsen började gå upp igen 2003 efter nedgången 2000- 2002, har det börjat bli förmånligare att spara igen. På grund av att konjunkturförändringar alltid förekommer blir de långsiktiga råden ungefär likadana i hög- som lågkonjunktur.
Månadssparande rekommenderas alltid eftersom då köps placeringarna till både höga och låga kurser.
I slutet på 1990-talet rådde en stor tilltro till framtiden och de flesta placeringar hade positivt utfall men i början av 2000-talet kom en djup börsnedgång. Detta medförde att sparandet gick ner under några år. SE-bankens representant tror att denna börsnedgång fortfarande finns kvar i många människors medvetande och sparandet rättar sig därefter. Hon tror att det har blivit mycket vanligare att spara till en buffert då folk inser att börsen kan svänga igen.
Rådgivningslagen kom i juni 2004 efter den stora börsnedgången då bankerna fick mycket kritik för sin rådgivning som innebar att folk hade spekulerat mycket i aktier. Problemet låg i att för liten hänsyn togs till risken med ett sådant sparande. I dagsläget när räntorna förväntas gå upp rekommenderar hon ett sparande i korta räntepapper. Om räntan istället skulle gå ner blir långa räntepapper (obligationsfonder) mer fördelaktigt. Ett långt räntepapper binder räntan på 2-5 år vilket innebär att om räntan går ner så kan försäljning av räntepappret fortfarande ske till den högre räntan. Om en räntenedgång inträffar och individen innehar ett kort räntepapper kommer en eventuell försäljning att ske till en lägre ränta.
Under de dåliga åren 2000-2002 sparade folk mindre men i dagsläget har ekonomin hämtat sig och sparandet ökat igen menar Föreningssparbankens kvinnliga representant. Nu sparas det mindre i aktiefonder utan mer i säkra placeringar såsom obligationsfonder. Vid sjunkande ränta är det mest fördelaktigt med obligationssparande medan vid stigande ränta är det bättre med aktiefond. Däremot är räntefonder inte bra vid stigande ränta.
4.6 Skillnader mellan orter i Sverige
Nordeas representant tror att sparandet kan skilja sig åt mellan Uppsala och mindre orter. I Uppsala har ungdomar fullt upp med bostadskostnader då det bland annat är ekonomiskt svårare att få ihop till kontantinsatsen. I mindre orter kan utrymmet för sparande bli större då bostäderna är billigare.
SE-bankens representant menar att en individ i en mindre ort ofta sparar till hus och bil medan en nyutexaminerad i en större stad ofta inte hunnit spara till familj och barn. Även hon anser att ett sparande till kontantinsatsen i en stad som exempelvis Uppsala blir större. En kontantinsats behövs eftersom bankerna ofta vill se att individen kan bidra med en summa pengar själv. En individ i en mindre ort börjar ofta arbeta tidigare och det blir då lättare att lägga undan pengar för ett sparande.
5 Diskussion av inhämtat material
Nedan kommer våra empiriska data att analyseras utifrån våra valda teorier för att besvara uppsatsens frågeställningar.
5.1 Kundbemötande och erbjudanden
I och med införandet av lagen om finansiell rådgivning har alla tre bankerna skärpt sin rådgivning och de är skyldiga att dokumentera alla kundkontakter där rådgivning förekommit.
På Nordea skaffar de först en helhetsbild över kundens alla placeringar, vilket inte gjordes innan införandet, för att riskprofilen ska bli rättvisande. Men även de två andra bankerna jobbar på samma sätt och efter en rådgivning dokumenteras vilka råd som givits och kunden lämnas en kopia. Det verkar även som att på samtliga banker är det ”banken” som ger råden utifrån ett dataprogram där kunduppgifter läggs in och förslag på placeringar visas. Som kund låter det ju tryggt att råden inte bara tas ur luften utan att rådgivningen har en mer standardiserad utformning men att varje individs förutsättningar vävs samman till en helhetsbild. Förhoppningsvis leder rådgivningen till placeringar som gör att individen får ut det mesta av framtida konsumtion då pengarna har förräntats.
Samtliga banker har också studentpaket och Nordea har även Ung Vuxen för icke-studerande, allt för att knyta unga människor till banken tidigt i livet. Många unga människor studerar i åldern 20-30, men tanken med studentpaketen verkar inte bara vara att knyta studenten till banken, utan även som FöreningsSparbanken uttrycker det att försöka få unga att starta upp ett sparande. På SE-banken resoneras även om att studenter beräknas bli höginkomsttagare inom en snar framtid. Studentpaketen kan ses som bra ur både bankens och kundens perspektiv. Banken vill ju att studenterna som förväntas bli förvärvsaktiva och förhoppningsvis får en hög inkomst ska spara i deras bank, dessutom har samtliga tre banker kostnadsfria rådgivningar, allt för uppmuntran till sparande. Att banken vill få kunderna att tidigt lära sig att spara är bra ur Modiglianis antagande om nyttomaximering av framtida konsumtion. Ett tidigt sparande ger alltså unga människor en möjlighet att få en jämnare ekonomi i framtiden. Men det måste ju tilläggas att möjligheten till sparande är individuellt.
5.2 Placeringsplan
Placeringsplanen utgår ifrån individens risk och tidshorisont.
5.2.1 Riskanalys
Nu när bankerna arbetar utifrån lagen om finansiell rådgivning börjar en placeringsplan med att en riskanalys upprättas, på samtliga av bankerna sker det med hjälp av ett riskformulär.
Men FöreningsSparbankens manliga representant vill även påpeka att han redan tidigt i en kundkontakt ser på kunden hur riskvillig denne är. Det finns enligt riskformuläret tre nivåer:
låg, medel och hög risk och det kan kopplas ihop med huruvida individen har ett investerarbeteende som är konservativt, aggressivt eller någonstans mittemellan. Men investeringsteorin vill påvisa att det även är möjligt att utgå ifrån kundens ålder för att bestämma vilken risknivå som vore lämplig. Ju yngre individ desto aggressivare investerarbeteende och det verkar stämma överens med vad bankerna tycker. Både SE-banken och FöreningsSparbanken tycker att individer i 20-30 års ålder verkar vara mer villiga att ta risker med sina investeringar, de har ju en längre tidshorisont och börsen hinner svänga flera gånger innan pengarna kan behöva användas. Enligt FöreningsSparbanken finns många som inte vill ta en stor risk och då är säkra placeringar att rekommendera. Men ifall de bara utgick ifrån en individs ålder skulle många placeringar säkert bli olämpliga, varje person har ju individuella mål med sparandet och behovet att ta ut pengarna varierar. Enligt James Louw ska tonvikten vid en riskanalys ligga på den finansiella position individen befinner sig i och behoven vid pensionen. Det viktigaste torde ändå vara att inte stirra sig blind på ålder utan att vid en riskbedömning ta hänsyn till vem som står inför placeringen och vilka mål och vilken tidshorisont den personen har. Riskformuläret verkar därför vara bra vid bedömning av riskprofilen, här ligger inte fokus på ålder utan på individuella förutsättningar.
5.2.2 Tidshorisont
Tidshorisonten definieras av bankerna som när kunden behöver pengarna och en tidshorisont på kort sikt, närmaste halvåret, bör leda till korta ränteplaceringar och inga spekulationer i utländska valutor. På längre sikt passar aktieplaceringar och spekulation i utländsk valuta bra.
Enligt SE-banken har unga människor längre tidshorisont och äldre människor en kortare
tidshorisont, vilket även det skulle kunna påvisa att det passar bra med ett mer aggressivt investerarbeteende i unga år och ett mer konservativt på äldre dar. Bankerna verkar mena att tidshorisonten med sparandet är begränsad, det vill säga individen sparar till sig själv och inte till de efterlevande. Detta följer Modiglianis teori men däremot inte Friedmans som visar på motsatsen. Modiglianis teori verkar stämma bättre med inställningen hos dagens individer. Vi tror att individer nuförtiden tänker mer på att leva i nuet än att lämna efter sig ett stort arv.
5.2.3 Risk och tidshorisont vävs ihop
Enligt Nordea och SE-banken är risken och tidshorisonten viktigare vid en placering än åldern vilket James Louw också visar genom att lägga tonvikten på individuella behov. Det är vanligt enligt FöreningsSparbanken att nonchalera sparande, med små förändringar skulle individen kunna få bättre förräntning av sina pengar. Individens nyttofunktion för framtida konsumtion skulle alltså bli bättre med ett engagemang även om det inte behöver vara stort.
5.3 Sparande i åldrarna 20-30 år
Att göra något mer med pengarna än att ha dem på ett vanligt bankkonto är något som bankerna förespråkar. Även om räntan i dagsläget inte är hög är den bättre än ingenting.
Sparandet kan delas upp i olika delar beroende på vilka mål kunden har med sparandet.
Antingen gäller det en buffert, sparande till barn och familj eller kanske till pensionen. SE- banken tror att sparandet är som störst vid 45-50 års ålder när barnen flyttat hemifrån och ekonomin är som bäst. Detta stämmer mycket väl med teorin som sa att individer sparar som mest i medelåldern då överskottet som produceras inte längre behövs för försörjning av barn.
På FöreningsSparbanken menar de på att den yngre generationen lever i ett konsumtionssamhälle där man hellre konsumerar än sparar. De tror dock att medvetenheten kring sparande kommer att öka. Genom att spara ökar valmöjligheterna i ekonomin medan lån har motsatt effekt. Sitter du till exempelvis i nuläget med ett stort lån skulle det kännas säkert med en buffert då räntehöjningarna lurar runt hörnet. Detta minskar osäkerheten i vardagsekonomin och ju tidigare individen gör buffertsparandet till en naturlig del av ekonomin desto bättre är det.
5.3.1 Buffertsparande
När det gäller ungas sparande trycker alla tre respondenterna mer eller mindre på att spara kortsiktigt och därmed att ha en buffert för oförutsedda utgifter. Enligt Nordea gäller sparandet ofta bil, semester, kontantinsats till bostad eller kanske en dator när kunden är i 20 års ålder. Vid en buffert är det korta räntefonder som är mest aktuellt eftersom individen lätt kan komma åt pengarna. FöreningsSparbankens manliga representant menar att bufferten skulle kunna bestå av tre delar; bankkonto, ränte- eller aktiefond. I fallet med de 30 000 kronorna skulle de kunna råda individen till att dela upp sparandet på dessa tre former.
Sparande i vårt valda ålderssegment ska dock främst bygga på räntefonder och aktiefonder och i mindre utsträckning på enskilda aktier. Att göra placeringarna vid olika tillfällen skulle också kunna minska risken. Nordea och SE-banken skulle nog snarare bara ha rekommenderat korta räntefonder men beroende på placeringshorisonten varierar också buffertens risk påpekar SE-bankens representant.
Alla anser att ett månadssparande är ett bra sätt lägga upp en buffert på. Detta är fördelaktigt eftersom köp sker till både hög och låg kurs vilket sprider ut risken, sparformen ger även en viss kontinuitet. SE-bankens representant menar också att ett månadssparande kan lära individen att hushålla med sina pengar tidigt i livet, vilket är mycket viktigt. Möjligheten finns dock inte för alla då exempelvis boendekostnaden kan vara väldigt hög. Enligt FöreningsSparbanken är det många som sparar tidigt. Om individen exempelvis bor kvar hemma hos föräldrarna och därmed inte har så höga levnadskostnader kan även en inkomst från CSN vara underlag för ett månadssparande. Det är kanske mer bidragsdelen som vore motiverad att spara ifrån eftersom det inte rekommenderas att bygga upp ett sparkapital med lånade pengar.
Självklart finns en skillnad mellan om individen arbetar eller studerar menar Nordea. Att börja spara när det förvärvsaktiva livet startat är precis vad våra teorier vill förespråka. När individen börjar arbeta i övergången mellan barn och vuxen får den egna pengar som kan investeras. Innan individen skaffar barn har den heller ingen försörjningsplikt för någon annan. När personen arbetat ett tag kan det vara dags att utöver buffertsparandet ha ett långsiktigt sparande. FöreningsSparbanken menade att vid ung ålder är det långsiktiga sparandet fördelaktigast men intresset och kundens behov kommer dock att påverka vilken sparform som väljs. Många studenter är med i till exempel aktieklubbar och är på så sätt
