Att kunna sätta sig in i någon annans situation

”Konflikter kommer alltid att finnas, men lär sig eleverna att förstå den andres situation och känslor kan många konflikter i skolan undvikas” (John, fritidspedagog). I lärarens uppdrag inkluderas en uppgift, att tillägna elever solidaritet, omsorg och en vilja att bistå andra elever (Thornberg, 2006). Genom intervjuerna framgick det att pedagogerna ofta i konflikthantering hänvisade eleverna till att reflektera över situationen och över vad motparten i konfliken kände. På frågan vad som var extra viktigt att tänka på när man hanterar en konflikt svarade Lena: ”Det är viktigt att eleverna kan sätta sig in i en annan elevs situation och förstå den andre partens känslor. Fråga eleverna i en konflikt vad de tycker om att någon gör si eller så mot dig”. Empatin har en viktig betydelse för hur människor utvecklar beteenden eller handlingar som omsorg, dela med sig, skydda och rädda andra (Thornberg, 2006). Genom kompissamtal ansåg John att pedagoger ger eleverna övning i att förstå andras känslor genom situationer som uppstått i elevernas vardag. Thornberg skriver att vad vuxna lär ut om andras känslor, har stor betydelse för utveckling av empati. Människor ställs inför moraliska situationer tidigt i livet, och hur vi hanterar dem har stor betydelse för hur vår moral kommer att utvecklas (a.a.). Som pedagog är det av vikt att träna praktiska färdigheter med klassen, exempelvis specifika konfliktsituationer som fokuserar på det verkliga livet (Ellmin, 2008).

Det finns en uppsjö av olika konflikthanteringsstrategier och många av dem är inte anpassade till alla elever eller alla pedagogers förutsättningar. Alla elever och situationer är olika. För att hantera konfliktsituationer mellan elever på bästa möjliga vis, krävs det att pedagogerna har en ganska klar uppfattning om deras elevers personlighet och konfliktsituationerna de kan hamna i. Det underlättar förmodligen att ha kännedom om olika konflikthanteringsstrategier

34

som pedagog, men i slutändan visar undersökningen på att erfarenhet är ett av de viktigaste redskapen för att hantera konflikter på ett givande sätt. Tillsist handlar det om att pedagoger, har en tolerans, för mänsklig variation (Ekeland 2004).

35

5 Diskussion

Syftet med denna undersökning var att genom insamlad empiri och tidigare forskning, resonera kring hur pedagoger hanterar konflikter i skolans verksamhet. Både intervjuer och observationer ansågs vara nödvändiga. Resultaten från intervjuerna var pedagogernas egna tolkningar av deras konflikthantering och iakttagelserna från observationerna var oftast objektiva och därför kompletterade dessa arbetsformer varandra på ett givande sätt. Observationerna var tidskrävande och ofta behövde man som observatör, uppleva hela konfliktsituationen för att kunna observera pedagogens hantering. Vid intervjuerna utreddes de flesta frågor som uppstod under observationerna. Egna tolkningar av pedagogernas konflikthantering var emellanåt oundvikligt under observationerna i undersökningen och gjorde det vid somliga tillfällen komplicerat att vara helt objektiv.

Pedagogernas hantering av konflikter i undersökningen kunde för det mesta kopplas till befintliga konflikthanteringsstrategier. Exempelvis förespråkade pedagogerna att då eleverna inte själva kunde handskas med en konflikt, bör en samverkansstrategi användas, det vill säga samtal och diskussioner med alla inblandade. Resultatet av enkätundersökningen visade att även eleverna ansåg att samtal och diskussioner var mest givande, då pedagogerna skulle hjälpa till att hantera en konflikt. Denna strategi kan dock vara väldigt tidskrävande påpekade fritidspedagogen John. Det kan vara därför pedagogerna tillämpade defensiva strategier emellanåt, enligt observationer. Enligt Arne Maltén (1998) är defensiva strategier enbart ett fegt sätt att hantera konflikter på. Undersökningen visade på att i vissa situationer, kan denna strategi faktiskt vara en givande konflikthanteringsstrategi. Exempelvis då konflikter inte bör förstoras upp, eller då eleverna kan utvecklas genom att själva hantera konfliktsituationen.

Resultatet i undersökningen visade på att pedagogerna strävade efter att eleverna själva skulle kunna hantera konfliktsituationer. Vissa pedagoger hade förebyggande konflikthantering schemalagt, medan andra arbetade med detta vid behov. Pedagogernas

36

förebyggande arbete med konflikter skilde sig åt till viss del, gemensamt var att de arbetade med empati, reflektioner och samtal. Pedagogerna ansåg alla att eleverna behövde erfarenhet av konfliksituationer och stöd från pedagoger för att kunna hantera situationerna själva. Även pedagogerna behöver erfarenhet av konfliktsituationer och en kännedom av eleverna de har ansvar för, om hanteringen av konflikter ska bli givande. Fritidspedagogen Örjan menar att ju mer erfarenhet man har med konfliktsituationer, desto bättre blir man på att hantera dem. Han menar även att man lär sig av sina misstag, både som elev och som pedagog.

Eftersom syftet till stor del inriktade sig på ett pedagogperspektiv kom elevperspektivet lite i skymundan. Att få ta reda på vad eleverna ansåg om pedagogernas konflikthantering var dock av intresse för mig och valdes därför att ha med i undersökningen. Då både dessa perspektiv var för omfattande att lägga lika mycket tid på valdes en fördjupning av elevernas åsikter bort. Enkätundersökningen med eleverna var givande, men även intervjuer skulle ha genomförts för att få en djupare förståelse av elevernas åsikter, kring pedagogernas konflikthantering. Att undersöka konflikter och dess hantering ur ett elevperspektiv grundligt, är därför av stort intresse. Skolorna där undersökningen genomfördes hade goda resurser med både personal och miljö. I resultatet framkom att pedagogerna på dessa skolor hade relativt lika tankar kring hur konflikter bör hanteras. Eftersom skolorna var så pass lika, uppstod frågan om pedagoger på skolor med andra förhållanden hanterar konflikter på liknande sätt?

37

Referenser

Ekeland, Tor-Johan (2004) Konflikt och konfliktförståelse – för vården och den sociala sektorn. Malmö: Liber AB.

Ekstam, Kjell (2000) Handbok i konflikthantering. Malmö: Liber AB.

Ellmin, Roger (2008) Konflikthantering i skolan – den andra baskunskapen. Stockholm: Natur och kultur.

Juul, Jesper och Jensen, Helle (2003) Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag.

Kolfjord, Ingela (2009) Konflikthantering i skolan. Kamratmedling framför nolltolerans. Malmö: Bokbox förlag.

Landin, Mariann och Hellström, Christina (2001) Lärarledarskap. Stockholm: Gothia AB.

Lundgren, Mikael och Lökholm, Kent (2006) Motivationshöjande samtal i skolan – att motivera och arbeta med elevers förändring. Lund: Studentlitteratur.

Lärarförbundet (2006) Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer och FN:s barnkonvention. Stockholm: Lärarförbundet.

Maltén, Arne (1998) Kommunikation och konflikthantering – en introduktion. Lund: Studentlitteratur.

Patel, Runa och Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Thornberg, Robert (2006) Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber AB

38

39

Bilaga 1

Frågor som ställdes till pedagogerna vid intervjuerna

1. Hur brukar du hantera konflikter?

2. Vilka för och nackdelar tycker du att det finns det med just detta sätt?

3. Känner du till någon konflikthanteringsmetod/modell? Ja ( ) Nej ( )

Om ja, har du använt den i en konflikthanteringssituation? Ja ( ) Nej ( )

4. Vad anser du är extra viktigt att tänka på som pedagog när du hanterar en konflikt?

5. När ska en pedagog hjälpa till att hantera en konflikt mellan elever anser du?

6. Måste en konflikt bli ”löst”? Ja ( ) Nej ( )

7. Vad kan konflikter ha för positiv och negativ betydelse för elever?

8. Försöker du oftast lösa en pågående konflikt eller ”räcker” det med att barnen inte bråkar mer?

9. Hur arbetar du/ni förebyggande mot negativa konflikter?

10. Har du någon utbildning i konflikthantering? Ja ( ) Nej ( )

11. Har dina elever fått någon ”undervisning” i konflikthantering så att de själva kan lösa sina

40

1.) Du är rastvakt och hör skrikande från en pojke 1 som påstår att pojke 2 som står bredvid har slagit honom. Pojke 1 gråter och skyller på pojke 2 medans pojke 2 är väldigt arg men säger inte ett ord, vad gör du?

2.) Du är rastvakt och på fotbollsplanen spelar 3 st. elever fotboll mot ett av de två målen. En större grupp på 10 elever kommer till planen och har planerat att spela match över hela. De frågar de andra eleverna om de kan tänka sig att vara med dem och spela, istället för bara använda ett mål. Eleverna vill inte detta och en diskussion uppstår mellan de två grupperna, vad gör du?

3.) Flicka 1 och 2 leker på rasten. Flicka 3 som brukar vara med dem och leka får inte detta denna dag. Flicka 3 kommer bort till dig och säger med snyftande röst att hon inte får vara med och leka, vad gör du?

4.) Under en matte lektion vägrar en elev att ta fram matte boken och börja räkna fast han/hon har blivit tillsagd ett flertal gånger, vad gör du?

5.) Pojke 1 och pojke 2 leker tillsammans. Pojke 3 kommer bort till dem och tvingar sig själv att vara med i leken fast pojke 1 och 2 inte vill. Du uppmärksammar detta, vad gör du?

41

Bilaga 2

Frågor och resultat från enkätundersökning med elever

1. När du är i en konflikt med en annan elev, tycker du att du får den hjälp du behöver av de vuxna som jobbar på skolan?

42

3. Har de vuxna på skolan visat er elever hur ni kan lösa konflikter själva?

4. Tycker du att de vuxna oftast är rättvisa när de hjälper er elever med att lösa en konflikt?

43

5. Om du gör något dumt i klassrummet som din lärare blir arg över, vad tycker du han eller hon ska göra?

44

6. Om du och en annan elev hamnar i en konflikt ute på rasten och en vuxen hjälper er att lösa situationen, vad tycker du han eller hon ska göra?

Sista frågan var att eleverna med egna ord skulle beskriva hur de tyckte en vuxen skulle lösa en konflikt mellan elever på bästa sätt.