På frågan om de vet hur ofta en människa bör äta svarade de flesta ”rätt” och det innebär 5-6 mål om dagen. På frågan om vad det då bör vara man äter svarade 2/3 av eleverna det som vi kategoriserade som ”har kunskap”. Med det menar vi att de kan räkna upp de olika måltiderna, frukost, lunch, middag och mellanmål. De kunde också ge exempel på hur målen skulle kunna se ut.
De fick också en fråga där de skulle berätta allt de visste om tallriksmodellen. Här blev vi förvånade över resultatet som visade att de flesta eleverna inte visste något alls om den. Vi vet, eftersom vi besökte skolorna, att det finns affischer i matsalen och i klassrummen. Det var dock inte många som föll under kategorin ”har kunskap”. Med det menar vi att de kan beskriva modellens olika delar, vad de innehåller och vad den ska användas till.
Undersökningen vi gjorde visade att elever i skolår 5 hade lite bättre kunskap om hur och vad man bör äta och de hade även bättre kunskap om tallriksmodellen.
Enligt Statistiska Centralbyrån är 15-20 % av alla barn i Sverige är överviktiga (Regeringskansliet, 2006a). Med tanke på detta tycker vi att uppmärksamheten bör riktas åt detta problem. Det innebär stora kostnader för samhället i längden (Regeringskansliet, 2006a). Det bedrivs en gräslig marknadsföring riktad mot barn (Forskning.no, 2006). Den lockar barn att leva ohälsosamt. Både i USA och i Storbritannien riktar sig marknadsföringen till barnen så att deras matvanor ändras i en negativ riktning. Matvarorna som marknadsföres är oftast av onyttig sort t.ex. läsk, sockrade frukostblandningar, snacks och restaurangkedjor som absolut inte serverar hälsokost. 1979 introducerades Happy Meal i USA (Svenska filminstitutet, 2006). Med den lockas barn med leksaker. I USA jämfört med i Sverige har denna marknadsföring påverkat skolmaten. Där säljs det ohälsosam snabbmat och det finns automater där godis är lättillgängligt (Senator Tom Harkin, 2006).
Enligt Ann-Christin Nykvist är marknadsföring av snabbmat, energitäta och näringsfattiga livsmedel troligtvis är en bidragande faktor till övervikt och fetma (Svenska Dagbladet, 2006). Handlingsplanen från Livsmedelsverket och statens folkhälsoinstitut innehåller förslag på begränsningar av marknadsföring av mat till barn (Statens folkhälsoinstitut, 2006b). Det är inte konstigt, enligt oss, att barn lätt faller för detta. För det första så faller vi vuxna för reklamen, barn gör det vi gör inte det vi säger, för det andra så vet de inget annat om ingen hjälper dem att utveckla kunskapen.
Vi tycker att eftersom det är så att eleverna från och med skolår 4 själva ska ta ansvar bör det från skolans sida riktas insatser för att ge alla barn förutsättningar för att utveckla goda matvanor. Livsmedelsverket tar i en rapport upp vikten av undervisning om goda matvanor i skolan (Statens folkhälsoinstitut, 2006a). Det krävs en helt förändrad helhetssyn kring mat och prestationer och det blir relevant för lärare att ta upp vikten av goda matvanor när elever som inte ätit frukost kommer hängiga till skolan och inte orkar koncentrera sig.
Vi har några förslag på hur man kan göra olika teman med eleverna för att synliggöra goda matvanor. Man kan börja med att diskutera varför vi äter och vad mat är för något (Nordlund m.fl. 2002). Man kan ge olika kostråd och förslag från våra näringsämnen. T.ex. om du dricker ett glas apelsinjuice och äter smörgås med köttpålägg till frukost så förbättrar du järnupptaget i måltiden. Man kan också ha en diskussion om vad som är nyttigt och onyttigt att äta. Som praktisk övning kan man jämföra socker och fett i olika livsmedel.
Tallriksmodellen är ett bra hjälpmedel som visar hur proportionerna bör vara mellan olika livsmedel i huvudmålen. Oavsett om man äter lite eller mycket ser proportionerna på tallriken likadana ut. Vid detta moment kan eleverna utvärdera sin skollunch genom en s.k. matdagbok som ska fyllas i varje dag under temat.
1. Är matsedeln sådan att elever har möjlighet att äta som tallriksmodellen visar?
Om eleverna svarar nej, kan de ge förslag på komplettering av matsedeln.
2. Äter elever som tallriksmodellen visar?
Om eleverna svarar nej, så får de tala om varför och ge förslag på förändringar som gör att de får ett bra huvudmål mitt på dagen.
I hemkunskapen lagar man nyttiga och näringsrika måltider och ger praktiska exempel på bra frukost, middag och mellanmål.(Kursplanen för hemkunskap)
Genomgång om hur man bäst fördelar måltiderna över dagen och så jämnt som möjligt. Kroppen får då en jämn tillgång på näring. Man diskuterar hur din blodsockernivå påverkar ditt humör. Något som också är viktigt att ta upp är varför vi behöver dricka, vad är nyttigt och onyttigt att dricka. Här kan man också ta med diskussionen om marknadsföringen från snabbmatskedjorna. Eleverna får i uppgift att föra matdagbok. Här är exempel på vad som kan finnas i matdagboken:
• Morgonmålet
• Middagsmålet (skollunchen) • Kvällsmålet
• Äta ute • Snabbmat
För att eleverna lättare ska förstå var maten tar vägen efter att man stoppat den i munnen kan man diskutera vart maten tar vägen genom kroppen. Den som fyller 80 år har under sitt liv hunnit äta 50 ton mat och druckit nästan lika mycket vätska (Gleerups Biologi, 2002).
Som en sista punkt i våra förslag till hur man kan arbeta med elever om goda matvanor tycker vi att man ska ta upp betydelsen av miljövänliga livsmedel och hållbar utveckling. Man för en diskussion om hur varor som fraktas långt kan skada vår miljö. Här kan man ha Italien som förebild genom att välja att köpa livsmedel från lokala leverantörer (Skolematens venner, 2006) Förklara vad ekologiska livsmedel är för något. Man bör också gå igenom de viktigaste miljösymbolerna för att öka medvetenheten tycker vi.
Vi har som lärare också styrdokument att följa och vi tycker att många kanske borde gå igenom dem igen då vår uppfattning är att de läggs åt sidan eftersom många lärare inte anser att tiden räcker till. Vi tror att lärare lägger mycket tid på att få eleverna att anstränga sig och ägna sig åt skolarbetet som möjligtvis skulle kunna undvikas om eleverna hade tillräckligt med energi i kroppen för att orka. Detta menar också Bruner (Egidius, 2002) när han säger att, i människans natur finns det en grundläggande vilja att lära sig och till grund för detta ligger nyfikenhet, ömsesidighet och kompetens. Detta har eleverna svårt att utnyttja om man inte har de rätta förutsättningarna såsom rätt kost men även sömn och motion. Bruner säger också att elevernas intresse måste vara den centrala drivkraften (Egidius, 2002).I läroplanen står det att eleverna ska få grundläggande kunskaper om förutsättningar för en god hälsa samt har förståelse för den gena livsstilens betydelse för hälsan och miljön (Skolverket, 2006a). Vi håller helt och hållet med Livsmedelsverket då vi avslutar detta arbete med en mening som talar för sig själv. Att satsa på goda matvanor är att satsa på hållbar utveckling (Statens folkhälsoinstitut, 2006a).