Enligt Jan Hedner finns det människor som somnar tidigt och vaknar tidigt, morgonmänniskor, och det finns de som somnar sent som gärna sover lite längre på morgonen, kvällsmänniskor (Forskning.se, 2006). Dessa tenderar att missa dagens grundmåltid, frukosten. Enligt Bra Skolmat (2006) slarvar 1/3 av eleverna med frukosten. Vår undersökning visar dock att de flesta faktiskt äter frukost. Den nationella kostundersökning som gjordes av Livsmedelsverket 2003 visar även där att de flesta
elever äter frukost (Livsmedelsverket, 2006l). Om skillnaden i resultaten beror på elevernas ålder, bakgrund eller något annat vet vi inte. Eftersom vi inte frågade eleverna, vet vi inte vad de åt till frukost. I Danmark missar 25 % att äta frukost (Oresunddirekt.com, 2006).
Frukostprojekt som gjorts visar på att eleverna själva anser att de orkar mer (Bra Skolmat, 2006). Vi anser att det bör serveras frukost på skolorna. Vi tycker det vore lämpligt att servera frukost till eleverna efter att skoldagen börjat, serverar man den innan skolan börjat finns det risk att elever som bäst behöver den missar den. Det var några fler elever i skolår 5 som svarade att de endast åt frukost någon gång i veckan. Vi tror att detta skulle kunna bero på att föräldrarna ger dem större ansvar på morgonen. Det skulle också kunna vara så att fler i skolår 5 är kvällsmänniskor och väljer att sova lite längre på bekostnad av frukosten (forskning.se, 2006).
Resultatet av vår undersökning visade att lite mindre än en fjärdedel av pojkarna aldrig äter frukt på 10-rasten. Lite mer än hälften av flickorna svarade att de äter frukt varje dag. Det var fler pojkar än flickor som svarade att de inte åt frukt på 10-rasten. Enligt Livsmedelsverket (2006l) äter barn för lite frukt. Detta vill vi gärna betona för vi anser att det i alla klassrum ska finnas frukt som barnen kan ta av när de känner för det. Det är enligt oss en bra idé att också ha färskt vatten i klassrummet då symptomen på lätt uttorkning enligt Vårdguiden (2006b) är trötthet och huvudvärk.
De flesta av eleverna som deltog i vår undersökning svarade att de åt skollunch varje dag. Eleverna i Livsmedelsverkets (2006l) kostundersökning åt också lunch varje dag. Enligt Livsmedelsverket (2006a) måste elever äta en rejäl lunch för att orka skoldagen och för att prestera bra. Även om skolorna, som vi gjorde undersökningarna på, serverade skollunchen på olika sätt, den ena i matsal och den andra i klassrum, så kunde vi inte se någon skillnad i resultatet. Vi vet egentligen inte om det är bättre eller sämre att äta i matsal. Det bör, enligt vår mening, vara bullrigare och stökigare att äta i en matsal och vi tycker att alla barn ska ha rätt till en lugn miljö att äta skollunchen i t.ex. i klassrummet med sin lärare. Enligt Livsmedelsverket (2006b) är viktigt med lugn och ro i samband med måltider. Vår undersökning innehöll inte frågor som kunde ge oss en bild av elevernas uppfattning om vilken miljö de skulle föredra. Nordiska ministerrådet
har framställt en handlingsplan där det står att de miljöer barn vistas i kan påverka deras matvanor och att det inom området bör göras satsningar (Regeringskansliet, 2006d). I vår undersökning kunde vi se att många av eleverna svarade att de ibland tyckte att skollunchen var god och att de blev mätta. De elever som svarade att de endast åt skollunchen någon gång i veckan svarade även att de tyckte att den var god och att de blev mätta. Vi tror att det kan bero på att de bara äter skollunchen när det är något de tycker är gott på menyn. När något är gott äter man sig också mätt. I USA får eleverna köpa mat på skolorna. Alla alternativ är ohälsosam snabbmat (Senator Tom Harkin, 2006). Vi tror att maten är som säljs är mat som eleverna tycker om. Tyvärr tror vi att den mat de tycker om är näringsfattig, men att det inte erbjuds något annat. I Danmark har eleverna med sig en egen ”madpakke” (Oresunddirekt.com, 2006). Det är ca: 25 % av eleverna som inte har med sig mat till lunchen. Vi ser stora brister med att föräldrarna ska ta ansvar för barnens ätande, eftersom det visar sig att många inte får i sig tillräckligt för att orka en skoldag. Vi tror att eleverna får med sig det de tycker är gott. Enligt Livsmedelsverket (2006a) beskriver riktlinjerna för skollunchen i Sverige att den bör bestå av minst två alternativ av lagad huvudrätt, bröd och lättmargarin och salladsbord. Vi tycker att det bör finnas något för alla varje dag. Vi säger inte med det att alla ska få det de vill ha, men alla borde kunna bli mätta. Det handlar också om att eleverna ska förstå vikten av att äta bra. Tallriksmodellen ska vara grunden för skolluncherna (Livsmedelsverket, 2006a). I vår undersökning var det fler pojkar än flickor som svarade att de tyckte att skollunchen var god och att de blev mätta
I Finland precis som i Sverige är skolmaten obligatorisk (Skolematens venner, 2006). Det serveras ett extra mål mat till de elever som har långa skoldagar. Vi tycker att Finland är ett föredöme och skulle önska att detta även infördes i Sverige. I Storbritannien är det konkurrensen mellan de som levererar mat det som styr vilken mat eleverna ska få i skolan och detta leder till att skolan köper in det billigaste och där man får mest för pengarna (Skolematens venner, 2006). Vi tror att detta kan påverka kvaliteten på maten. Det är, enligt vår mening, ohälsosam mat som är billig. Vi jämför Storbritannien med t.ex. Italien som är mycket noga med att eleverna i skolorna ska få mat från lokala leverantörer och dessutom ekologisk mat (Skolematens venner, 2006).
Hälften av deltagarna i vår undersökning svarade att de äter mellanmål varje dag. Mellanmål är viktigt för barn då det kan minska risken för sug efter sötsaker (Livsmedelsverket, 2006c). Mellan lunch och middag är det bra att få i sig något och det bör innehålla t.ex. bröd, gröt, flingor, mjölkprodukter och frukt (Hälsomålet, 2006a). Bröd innehåller kolhydrater och är en bra energikälla. I kroppen omvandlas kolhydrater till glukos (Livsmedelsverket, 2006g). Glukos transporteras genom blodet och i levern bildas glykogen som fungerar som reserv så att blodets glukoshalt hålls jämn. Mjölprodukter innehåller protein (Livsmedelsverket, 2006h) och spelar en viktig roll för hela kroppens funktion, men fungerar även till viss del som energikälla. Frukt innehåller t.ex. vitamin C som hjälper kroppen att ta upp järn (Hälsomålet, 2006a). Brist på järn kan leda till försämrad prestation (Livsmedelsverket, 2006j). Livsmedelsverket och Statens folkhälsoinstitut (2006b) skriver i sin handlingsplan att skolmaten också bör innehålla mellanmål. De flesta elever i vår undersökning svarade att de åt smörgås, fil och flingor till mellanmål efter skolan. Det var några elever som svarade att de aldrig åt mellanmål och några svarade att de åt mellanmål ibland och då åt de sötsaker. Det var endast elever från skolår 4. Vi tror att detta handlar om att eleverna skiljer sig i ålder och att de skulle kunna vara så att eleverna i skolår 5 har haft lite längre tid på sig att hitta rutiner för sitt ätande. Eleverna i skolår 4 har precis fått eget ansvar då de inte längre kan gå till fritidshemmet efter skolan. Det kan också vara slumpen som gjort att vi fått dessa resultat. För att främja goda matvanor och för att inte lämna barn i 10-års ålder att ta eget ansvar då vi inte vet vilken mat som förberetts hemma tycker vi att mellanmål bör serveras innan eleverna lämnar skolan.
Eleverna i vår undersökning svarade till största antalet att de åt middag hemma varje dag. I frågan om vad de då äter till middag föll de flesta in under vår kategori ”hemlagat”. Vi inser att det är omöjligt med de frågor vi hade att ta reda på om maten är ”nyttig”. En elev svarade att den åt ”något som var nyttigt” och det tyder på, enligt oss, att den eleven eventuellt hade känt sig illojal mot sina föräldrar om den svarat annorlunda. Det var även en hel del elever som endast svarade t.ex. att de åt ”olika” maträtter och vi kategoriserade dessa svar i ”otydligt svar”. Vi borde möjligtvis ha använt oss utav fasta svarsalternativ i denna fråga, men vi ville inte styra deras svar. Vi tycker även att denna fråga var svår att utvärdera eftersom ”hemlagat” inte nödvändigtvis behöver vara bra mat. Middag bör utgöra 25-35 % av energi- och näringsintaget under en dag (Livsmedelsverket, 2006b). Tallriksmodellen är en bra
modell att följa för att balansera måltiderna, lunch och middag (Livsmedelsverket, 2006d). Det var endast pojkar i skolår 4 som föll in i kategorin ”snabbmat”.