6. DISKUSSION
6.2 Kunskap
Trots att det inte var en faktor jag från början tittade på, visade sig kunskapen vara
grundläggande som faktor till vilka som kommer. I fokusgruppen med tjejer i Sprintklassen visade det sig att ingen hade besökt en fritids- eller ungdomsgård, och hade inte koll på att de fanns. Kunskap om svenska samhället och de resurser som finns är en av de stora skillnaderna mellan de svenskfödda tjejerna jag intervjuade, och de relativt nyanlända tjejerna i Sprintklassen. Känner en inte ens till platsen, så kan inga brukskvaliteter över huvud taget utläsas, och därav var kunskap den största anledningen till att de tjejerna inte kom.
Dock så kan kunskap även vara ett hinder för tjejer som bott i Sverige hela sitt liv.
Även Beatrice nämnde att hon och hennes kompisar inte kände till hur många ungdomshus, fritidsgårdar och mötesplatser det fanns, och trodde alla var på samma sätt.
I enkäten syns det att det finns större kunskap på Rosendalsgymnasiet om Grand än om Vox, då 13 procent av de tjejer som svarade inte kände till Grand och 37 procent inte kände till Vox. Så kunskap kan absolut vara svaret på varför specifikt vissa grupper av tjejer inte kommer, men ger inte hela svaret, eftersom om detta var den avgörande faktorn så skulle Grand ha flest tjejer som besökare
6.3 Aktiviteter
Svaret kan också finnas i de aktiviteter som erbjuds. Kulturuppdraget var något som syntes i aktiviteterna både på Grand och på Vox. Båda fritidsverksamheterna hade ett flertal event, både där de visade upp kultur och gav plats för unga att utöva kultur, till exempel genom spelningen som var på Grand. Shou på Vox berättade att hon uppfattade att det var
kulturlängtan som var det som knöt samman alla de som inte trivdes på en fritidsgård, och ville därför få in konst, kultur och teater i verksamheten. Dock så förklarar det inte varför i så fall Grand inte har samma grupp som besöker den öppna verksamheten som Vox eftersom båda ställenda erbjuder kulturevent flera gånger i veckan. Enligt Silbereisen och Eyferth (1986) påverkar ungdomar aktivt sin egen utveckling genom bland annat genom att välja rum där de ser brukskvaliteter för sina mål. För ungdomar med kulturintresse borde ju i så fall brukskvaliteterna uppfattas på båda platserna. Svaret kan kanske troligare hittas i aktiviteterna som är tillgängliga i den ordinarie verksamheten snarare än vid eventen.
På Grands öppna verksamhet var biljard, tv-spel och kortspel bland de populäraste verksamheterna. De två första av aktiviteterna fanns tydligt i fysisk form i rummet, med biljardbordet i ena hörnet och tv-spelssoffan precis vid ingången.
Enligt Gibson så upplevs objekt i relation till det samhälle som ger det mening.
Biljardbordet till exempel ger en brukskvalitet att här går det att spela biljard, men det finns fler saker det signalerar. Objekt upplevs efter den sociala och kulturella mening de har getts av andra som har brukat dem, som också definierar dess användning och vem som
använder vad.
Så tjejer behöver inte nödvändigtvis tycka att biljard och tv-spel är mindre roligt än killar, men dessa aktiviteter och objekt är kulturellt kodade mest för killar. Andrea hade till exempel erfarenhet att vara exkluderad på grund av sitt kön från biljardbordet, och
Beatrices vän hade inte fått vara med och spela tv-spel på grund av sitt kön. Så om dessa
30 aktiviteter är så dominanta i rummet kan det ge känslan av ett litet handlingsutrymme, och att platsen inte är tänkt för en. På Vox där aktiviteterna som syntes tydligast var fikat, och böcker att läsa samt bord att sitta och plugga eller prata vid, kände mina intervjuade sig mer hemma.
Det är också värt att ta upp de resultat som Francis och Kentel fick fram i sin studie, att tjejer som deltagit i atletiska fritidsverksamheter med killar upplevde atmosfären av tävling ovälkommnande. I och med att killarna på till exempel Grand har spelat så mycket biljard eller FIFA kan det kännas ovälkommet för tjejer som förut exkluderats att vara med, då de inte har samma erfarenhet av spelen och inte kan spela på lika villkor.
Hur man uppfattar brukskvaliteterna i ett objekt eller aktivitet beror inte bara på den fysiska kontexten utan även den sociala. Som Gibson uttrycker det, så består en
brukskvalitet både av sociala och fysiska attribut. På HBTQ kvällen blev alla killar, tjejer och non binära inbjudna till att spela biljard och lära sig det om man ville. I samma rum, men med en annan social kontext, kan brukskvaliteter utläsas olika. Detta påpekade även fritidsledarna på Grand, då de sa att de har liknande aktiviteter i alla olika verksamheter, men att det kan kännas mer eller mindre tryggt för enskilda individer att delta beroende på sammanhanget. Dock så bör det nämnas att ledarna anordnade biljardturneringen, i stället för att besökarna spontant gjorde det på eget initiativ, även om de hade roligt under aktivitetens gång. Leversen framlägger bevis i sin studie för att på grund av de rådande könsrollerna avfärdas aktiviteter som klassificeras som tillhörande det andra könet utan mycket övervägande, och det kan vara en anledning till besökarna som till majoritet var tjejer och icke binära inte till en början övervägde spelet själva.
6.3 Plats att hänga
Den aktivitet som värderades högst av både de jag intervjuade och min fokusgrupp var att få hänga och vara med sina vänner. Tidigare forskning som Geidne samt Francis och Kentel stödjer också att det sociala motivet är speciellt viktigt för tjejer.
Både Grand och Vox erbjöd billigt fika och sittplatser, men annars så upplevde mina intervjuade olika typer brukskvaliteter för Vox och Grand, där rummets utformning var grundläggande.
Grand har ett stort öppet rum, med många små cafébord. Av de tjejer jag intervjuade beskrevs Grand bland annat som matsalsliknande, och som ett omysigt café. Andrea kommenterade att möbleringen gjorde så att alla satt som i en klump, istället för att ha möjlighet att kunna komma undan, eller ha sin egen plats.
Att kunna ta sig undan lite upplevde jag som en stor anledning till att Grand beskrevs som omysigt, och Vox som mysigt av de jag intervjuade. På Grand är det svårt att sitta för sig själv - om rummet är fullt så sitter alla nära inpå varandra, och om det är få där skulle det enligt Beatrice kännas tomt om bara två var där.
På Vox finns däremot flera brukskvaliteter som inbjuder till att hänga med sina vänner.
Det är uppdelat i flera olika små rum, och inne i rummen så finns tydligt separerade soff- och fåtöljgrupper som små grupper kan sitta vid. Själva möbeltyperna är också en del av de brukskvaliteter som inbjuder till att hänga och fika, både fysiskt i och med att de är sköna
31 att sitta i, och socialt genom att de har positiva associationer. Vilka brukskvalitéer enman upplever beror på erfarenhet, och de associationer som till exempel Andrea hade till sofforna på Vox var ett vardagsrum, medan associationerna till Grands var enligt alla tre tjejer jag intervjuade ett sjukhus eller matsal platser som inte upplevs som mysiga att hänga på.
6.5 Bemötande
Enligt MCUF så var bemötandet, och rädslan för dåligt bemötande, en stor faktor till att tjejer inte kom. Beatrice och Andrea höll med om att bemötande var det viktigaste för att känna sig välkommen. Deras negativa bild av fritidsgårdar handlade mycket om hur de hade blivit bemötta, av en bråkig miljö och ledare som inte såg eller inkluderade dem.
Grand och Vox har båda en liknande filosofi om hur de ska bemöta sina besökare, att det är viktigt att alla känner sig sedda. Det fysiska rummet ger dock olika förutsättningar för Grand och Vox att göra det. Vox som har dörren utifrån direkt in i sin lokal och kan se de som kommer innanför dörren direkt,har också möjlighet att se personen och hälsa på en gång. Det är också tydligt när någon går, man kan höra dörren öppnas och ropa hejdå.
På Grands öppna verksamhet är det tomt nere i foajén, det är inte förrän man kommer upp för trappan och går in i cafét förrän man ser ledare och de andra besökarna.
Fritidsledarna på Grand upplever det som ett problem som gör det svårare för besökare att komma in. Enligt Gibson så behöver en individ kunna uppfatta en miljös olika
brukskvaliteter för att kunna interagera med den. Eftersom man inte direkt kan se in till Grand är det svårare att avväga vilka brukskvaliteter som finns där, och därmed också svårare att våga gå in. På Vox kan man direkt se lokalen från gatan.
Vem som finns på plats är också enligt Gibson en viktig byggsten i brukskvaliteterna.
På Vox var det under observation blandat med tjejer och killar, och enligt Shou var det uppdelat ungefär 40 procent killar och 60 procent tjejer en vanlig dag. Den stora
majoriteten av dem är svenskfödda. På Grand är det nästan till 100 procent killar, varav de flesta är invandrare.
När Beatrice talade om sina erfarenheter från fritidsgård berättade hon hur det kändes att komma in i ett rum där hon upplevde att alla direkt var medvetna om att hon var tjej och på en gång dömde henne efter det. I den stunden var hon tjej i första hand, och individ i andra hand.
Jag nämnde tidigare i diskussionen Judith Okleys tes om att rätten man känner att få utnyttja rum påverkas av vilka som upplevs få utnyttja rummen. Hon skriver också vidare att platser definieras av och upprätthålls och ändras av de ojämna maktförhållanden som finns där, samt att platser också tydligare definieras av vilka grupper som utesluts. När en besöksgrupp är homogen kan det vara svårt för andra grupper att känna sig välkomna, på grund av att maktförhållandet är ojämnt.
Okley berättar att en grupp individer kan exkluderas från offentliga rum på grund av normbrytande, men kan också exkluderas på grunden att de behöver beskyddas. Kvinnor har historiskt, och än idag, inte samma möjligheter att röra sig i offentliga rum på grund av rädsla för trakasserier och våldtäkt. Enligt resultatet från MCUF:s rapport kan detta antagande förklara varför inte tjejer besöker öppen fritidsverksamhet. Enligt rapporten har de som på
32 olika sätt bryter mot normer som rör exempelvis kön, sexualitet och funktionalitet, större rädsla för att bli dåligt bemötta i en fritidsverksamhet. Beatrice nämner också att hon beslöt sig för att undvika fritidsgårdar efter att hon har hört rykten om att tjejer blev sexuellt trakasserade där.
Så trygghet måste ses som en faktor till varför tjejer kommer eller ej. Om brukskvaliteten att man kan bli trakasserad upplevs, så är det inte konstigt att tjejer undviker öppna
fritidsverksamheter, och än mer så om de tillhör andra utsatta grupper som hbtq personer eller personer med funktionsvariationer. På Grand nämner medarbetarna att de jobbar aktivt med att bemöta homofobi som finns i deras besöksgrupp, vilket i längden kan göra det till en tryggare plats, men i nuet kan skapa en ovilja för hbtq personer att det inte är en självklarhet att de inte ska trakasseras.
Vox har med dessa argument i högre grad möjligheten att välkomna personer som individer både på grund av deras blandade besöksgrupp, och att de har så mycket färre besökare i den öppna verksamheten än Grand. Även i lokalen syns skillnaderna, då till exempel dörren rakt in i lokalen gör att det är lätt för personalen att direkt fånga upp alla som kommer in.
Men även om Vox har lyckats fånga upp tjejer genom att bemöta dem på detta sätt, så når de inte alla grupper. Utmärkande för Vox är att deras besökare i väldigt hög grad är svenskfödda. Bara 6,2 procent av medlemmarna har utländsk bakgund, och även om Schou hävdar att det är mer än statistiken visar som besöker Vox, så står det ändå i kontrast till Grand och andra öppna fritidsverksamheter som har majoriteten av besökare från denna grupp. Det verkar möjligt att det finns någon faktor som gör att Vox inte når den gruppen.
Även om tjejer är min fokus i denna uppsats så detta viktigt att poängtera eftersom tjejer inte på något sätt är en homogen kategori, och aspekter som klass och etnicitet också påverkar var människor känner sig hemma.
Man kan till exempel fråga sig var de nyanlända tjejerna från Sprintklassen mest skulle känna sig hemma, på Vox där närmast alla var svenska, eller på Grand där besöksgruppen visserligen är en stor majoritet av killar, men killar som de kanske delar erfarenheter och språk med?
33
7. SLUTSATS
För att tjejer ska komma till öppen fritidsverksamhet är kunskapen om att verksamheterna finns det förstå målet som måste uppnås. Det här hindret har i min analys visat sig vara olika högt för olika grupper av tjejer. De svenska tjejer jag intervjuade på Rosendals gymnasium, samt de som deltog i min intervju hade alla koll på vad en ungdomsgård eller fritidsgård var, samt majoriteten kände också specifikt till Vox och Grand. Detta står i kontrast till de
nyanlända tjejerna i Sprintklassen som inte ens visste om att det finns öppen fritidsverksamhet att besöka.
När väl kunskapen om utbudet finns, så pekar mina resultat på att viktiga faktorer för att tjejer känner sig välkomna på öppen fritidsverksamhet är följande; ryktet av själva
verksamheten, vad aktiviteterna på plats signalerar enligt rådande könsnormer, möjlighet att hänga med sina vänner samt vilket bemötande man får och hur tryggheten upplevs. Om någon faktor skulle väljas ut som mest avgörande är det enligt studiens resultat bemötandet och hur trygg platsen känns.
Skillnaden mellan Vox och Grand ligger främst i besöksgruppen och rummets
utformning. Grand har en besöksgrupp som består av en majoritet killar medan Vox har en blandad besöksgrupp av killar och tjejer där man inte utmärker sig på grund av sitt kön. På grund av Vox lokalutformning kan de också lättare se alla besökare, och besökare kan även innan de gått in snabbt uppfatta brukskvaliteterna inne i lokalen vilket gör det lättare att gå in.
Lokalens utformning på Vox skapar också mer brukskvalitet enligt de jag intervjuade - möjligheten att hänga där med vänner, vilket var både enligt tidigare forskning och mitt egna resultat den aktivitet som värderades högst av alla tjejer som grupp.
Dock så är det viktigt att poängtera att tjejer inte är en homogen grupp, utan att även faktorer som klass, etnicitet, ålder, sexuell läggning etcetera spelar in när det gäller om man känner sig välkommen till en plat och hur man tolkar brukskvaliteterna i rummet. Det är exempelvis möjligt att det som uppleves som en trygg och inbjudande miljö för de
svenskfödda tjejer jag intervjuade inte behöver vara det samma för de nyanlända tjejerna i fokusgruppen. Det krävs en intersektionell förståelse av kön om man vill förstå varför alla grupper tjejer besöker eller inte besöker öppen fritidsverksamhet.
34
REFERENSER
Tryckta källor
Ambjörnsson, F., 2010. I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer.
Ordfront, Stockholm.
Francis, N., Kentel, J.A., (2008). The fun factor: Adolescents’ self‐regulated leisure activity and the implications for practitioners and researchers. Leisure/Loisir 32, 65–90.
Geidne, S., Fredriksson, I., Eriksson, C. (2016). What motives are important for participation in leisure-time activities at Swedish youth centres? Health Education Journal
17896916644001.
Hirdman, Yvonne (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. 2., [rev.] uppl. Malmö:
Liber
Leversen, I., Torsheim, T., Samdal, O. (2012). Gendered leisure activity behaviour among Norwegian adolescents across different socioeconomic status. International Journal of Child, Youth and Family Studies 3, 355–375.
Lindström, L. (2010). Citizenship and Empowering Processes: A Study of Youth Experiences of Participation in Leisure Activities. Citizenship, Social and Economics Education.
McDowell, L. (1999). Gender, Identity and Place: Understanding Feminist Geographies.
University of Minnesota Press.
Passmore, A., French, D., 2001. Development and administration of a measure to assess adolescents’ participation in leisure activities. Adolescence 36, 67–75.
Spencer, C., Blades, M. (2006). Children and Their Environments: Learning, Using and Designing Spaces. Cambridge University Press.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2016). Kartläggning av öppen fritidsverksamhet. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Gemzøe, L. (2002). Feminism. Stockholm: Bilda
Vox in publikum/Kfum (2015), Statistik antal medlemmar/ inskrivna totalt 2015 Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. [rev.] uppl. Malmö: Liber Beauvoir, Simone de (1976[1973]). Det andra könet. 3. tr. Stockholm: AWE/Geber
Intervjuer
”Lisa”, 161130, Elev på Rosendalsgymnasium
”Andrea” och ”Beatrice”, 161212, elever på Katedralskolan
Anonyma, 161203, Fritidsledare på Grand Höijer Schou, Meline, 161213, chef på Vox
Fokusgrupp, 161128, Tjejer i Sprintklassen på Rosendalsgymnasium Enkät, 16128, elever på Rosendalsgymnasium
Observationer
Grand öppen verksamhet, 161203, Vox öppen verksamhet, 161213 Grand Cafe Colourful, 161118
35
Internet
Grand. 2016. Om oss. Grand. http://grand.uppsala.se/om-oss/ (Hämtad 16-12-10) Uppsala kommun, 2016. Fritidsgårdar och mötesplatser för unga.
https://www.uppsala.se/kultur-och-fritid/fritid/fritidsgardar-och-motesplatser-for-unga/
(Hämtad 17-12-10)
36
BILAGOR
Bilaga 1 – Mail till elever på Rosendalsgymnasiet
Hej!
Mitt namn är Ebba Eriksson och jag arbetar som jourtjej på Uppsala tjejjour som jag
samarbetar med för att göra min kandidatuppsats om fritidsgårdar och mötesplatser för unga tjejer här i Uppsala. Jag är intresserad att intervjua tjejer mellan 15-19år om vad de tycker och tänker om fritidsgårdar, oavsett om en aldrig besökt en fritidsgård eller gör det ofta.
Intervjun kommer vara i grupp och kommer ta som högst en timma, antagligen mindre. Den kommer göras i klassrum ---, (onsdagen) den ---, kl 3 och jag kommer också bjuda på lite godis under tiden. Ni kommer vara helt anonyma i uppsatsen. Jag är mycket tacksam till alla som kan tänka sig att vara med, ta gärna med era vänner, desto fler tjejer ju bättre blir min forskning.
Bilaga 2 – Mail till föreståndare i Sprintklassen
Hej!
Mitt namn är Ebba Eriksson och jag studerar kulturgeografi på Uppsala Universitet och arbetar som jourtjej på Uppsala tjejjour. I förra veckan var jag på besök och föreläste för natur och samhälls 2orna, och passade även på att prata med Sara Unden om kandidatuppsatsen jag skriver i samarbete med jouren. I uppsatsen utforskar jag varför unga tjejer inte besöker fritidsgårdar i samma utsträckning som unga killar.
Jag fick då tipset av henne att skriva till dig, då jag är väldigt intresserad av att intervjua tjejerna i Sprint-klassen om vad de skulle vilja göra eller ha ut av fritidsgårdar, och vad som skulle kunna få de att gå dit. Intervjun skulle om de är intresserade att ske i grupp, och jag har tänkt använda mig av mycket bildmaterial så att även de som har svårt med svenskan ska kunna var med. Går det bra för er att jag kommer och intervjuar tjejer som är intresserade att vara med?
Jag kan jättegärna komma själv och berätta om vad jag vill intervjua de om och fråga om de vill vara med, men jag bifogar även lite kort information som jag förberett för samhälls och natur 2orna jag ska intervjua på skolan. Jag kan genomföra intervjun direkt efter att skolan slutar för dagen, och jag är väldigt flexibel med datum.
Bilaga 4 – Fokusgrupps intervjuguide
Struktur:
• Fråga hur gamla alla är och om de har besökt öppen fritidsverksamhet förut
• Vad associerar du till orden fritidsgård, ungdomsgård och öppen fritidsverksamhet?
Skriv upp på tavlan
• Vad är viktigt för att få dig att delta i öppen fritidsverksamhet? Skriva upp på post-its i små grupper och sätta på tavlan
• Dela upp post-its i delar – alla post-its gås igenom (Vad är ”Roligt”, ”Tryggt” osv)
37
• Diskutera de viktigaste faktorerna och teman. Rangordna om möjligt.
38
Bilaga 5 – Enkät
39
Bilaga 7 – Bilder jag visade för de tjejer jag intervjuade av Grand och Vox
Grand
40 Vox
41
Bilaga 8 - Intervjuguide för tjejerna
Har du besökt någon fritidsgård/ungdomsgård eller ungdomskulturhus?
Har du besökt Vox eller Grand? Vad tycker du om dem?
Vad tycker du om fritidsgårdar och ungdomsgårdar?
Vad är viktigast för att du ska vilja besöka en sådan plats?
(När jag visar bilderna på rummen) Vilket rum föredrar du och varför?