Kunskap

Vi har kommit fram till att mer än hälften av respondenterna anser att det finns ett stort behov av kunskap men även att många uttrycker att de har ett litet behov. Sett utifrån utbildning i socialt arbete blir resultatet att fler yrkesverksamma med utbildning anser att de har behov av mer kunskap jämfört med de utan utbildning, en skillnad på ca 11,0 %. Det är 14,0 % av de utan utbildning i socialt arbete som inte vet om de behöver mer kunskap vilket tyder på att det finns olika uppfattningar om vikten av kunskap och kunskapens betydelse i utsattheten i ekonomiskt våld. Detta kan relateras till att kunskapsbehovet bland de yrkesverksamma utgörs av metakunskap. Metakunskap innebär att ha kunskap om sig själv och sitt kunnande, det vill säga ha insikt i ens begränsningar och veta ens svaga och starka sidor (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Utifrån detta kan en slutsats vara att respondenterna utbildade i socialt arbete som anser att de är i behov av ytterligare kunskap rörande ekonomiskt våld besitter en metakunskap. De har därmed en insikt om sitt kunnande och en medvetenhet gällande kunskapsbehovet om ekonomiskt våld. Kunskapsbehovet kan även påverka handlingsutrymmet. Genom att ha en bred kunskap kan handlingsutrymmet utvidgas vilket medför att socialarbetaren kan hitta nya lösningar på problem och sätt att hantera situationer

28 på. Det är viktigt att socialarbetare tar tillvara på aktuell forskning för att erhålla stöd för sina handlingar och utveckla sin kunskapsbas. Handlingsutrymmet påverkas även av

organisationens ramar och samhälleliga sammanhang men utifrån de tolkningar

socialarbetaren gör kan handlingsutrymmet breddas eller godtas (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Utifrån detta kan de yrkesverksammas handlingsutrymme vidgas om kunskap innehas rörande ekonomiskt våld utifrån aktuell forskning och samhällelig

information. Genom att ha kunskap om våldet och dess konsekvenser kan yrkesverksamma har verktyg för att tillse utsatta kvinnors behov och ha förmågan att kunna stötta och hjälpa utifrån verksamheternas möjligheter.

Genom att utgå från yrkesverksamhet i relation till kunskapsbehov får vi reda på om uppfattningen gällande kunskapsbehov skiljer sig åt mellan de olika verksamheterna. Det framgår att de olika verksamheterna anser att kunskapsbehovet är stort. Statlig verksamhet skiljer sig dock från de övriga då andelen gällande behovet av kunskap anses vara lika stort som litet. Detta kan sättas i relation till objektkunskap vilket innebär att ha kunskap om arbetsobjektet eller sakfrågor rörande verksamheten (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Således kan den statliga verksamhetens yrkesverksamma ha objektkunskap rörande sin egen verksamhet och om den utsatta kvinnan har rätt till stöd och hjälp utifrån deras riktlinjer. Kunskapsnivå rörande ekonomiskt våld behöver därmed inte vara avgörande för att de ska kunna ta ett beslut då de yrkesverksamma utgår från verksamhetens lagar och riktlinjer.

6.6.2 Insatser

Nedan beskrivs resultat rörande insatser för att övergå till efterföljande tolkningar av resultaten utifrån den teoretiska ramen.

6.6.2.1 Sammanställning av resultat

Utifrån de undersökta insatserna gällande utsatta kvinnor framkommer det att ekonomisk hjälp är den mest förekommande erbjudna insatsen generellt sett. Vid en jämförelse mellan verksamheterna visar det sig att det är den ekonomiska hjälpen som erbjuds mest förutom hos ideell verksamhet där psykisk hjälp är den mest erbjudna insatsen. De utsatta kvinnorna har mest behov av ekonomisk hjälp. Skillnaden i behovet är påtaglig gentemot andra former av insatser. Behovet av ekonomisk hjälp kvarstår som det största behovet även vid en jämförelse mellan verksamheterna. Det innebär att det är den ekonomiska hjälpen som kvinnorna mest behöver oavsett verksamhet enligt de yrkesverksamma. Vid en jämförelse mellan erbjudna insatser och behovet av insatser utifrån verksamhet kan det urskiljas skillnader mellan verksamheterna i hur behovet av hjälp hos de utsatta kvinnorna uppfattas av de

yrkesverksamma jämfört med insatserna de har att erbjuda. Detta resulterar i att det överlag finns fler resurser inom verksamheterna än det finns behov av. Studien kommer fram till att utbildning påverkar hur behovet uppfattas av de yrkesverksamma. Det framkommer även att yrkesverksamma med utbildning i socialt arbete, som svarat annan hjälp, anser att utsatta kvinnors behov inte tillgodoses endast utifrån ekonomisk, psykisk och social hjälp.

6.6.2.2 Tolkning av resultaten utifrån teoretisk ram

Resultatet i studien påvisar att utbildning påverkar hur behovet hos de utsatta kvinnorna uppfattas vilket kan sättas i relation till hur utbildning i socialt arbete påverkar kunskapen rörande hur klienten och hens behov uppfattas. Klientkunskap innebär att ha kunskap om klientens behov och föreställningar. Den utgör en del av yrkeskunskapen, nödvändig för professionella, då det ger insikt om klientens situation och kan bidra till att rätt insatser tillämpas (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Det kan innebära att de yrkesverksamma i studien med en utbildning i socialt arbete har en klientkunskap då de uppmärksammar klientens behov.

29 Resultaten påvisar även att yrkesverksamma med utbildning i socialt arbete anser att utsatta kvinnors behov inte tillgodoses utifrån ekonomisk, psykisk och social hjälp. Respondenterna anser att det behövs annan hjälp för att tillse utsatta kvinnors behov. De anser att

verksamheten inte kan hjälpa kvinnorna utifrån deras behov. Enligt Svensson, Johnsson och Laanemets (2008) består yrkeskunskap av fyra typer av kunskap där objektkunskap är en av dem. Objektkunskap är kunskap om objektet, det vill säga klienten, och om verksamheten ifråga. Resultatet kan påvisa vikten av objektkunskap för att kunna se huruvida den aktuella verksamheten kan tillgodose den utsatta kvinnans behov.

Då utbildning i socialt arbete påverkar hur den utsatta kvinnans behov uppfattas av

yrkesverksamma framgår det att kunskap medför en ökad insikt i utsatta kvinnors situation. Genom att ha en bred kunskapsbas kan handlingsutrymmet vidgas och hindras från att anpassas mekaniskt efter organisationen, ett utrymme skapas där de yrkesverksamma har förmågan att bedöma rimligheten i de val de gör samt dess konsekvenser. Handlingsutrymmet utgörs av de tolkningar den yrkesverksamme gör genom att förhålla sig till regler och

tillämpning av lagar och riktlinjer och påverkas av att ha en kunskapsbas med sig i mötet med klienten (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008). Detta påvisar hur det sociala arbetet påverkas av kunskap; genom utbildning, erfarenhet och kritisk reflektion erhålls

förutsättningar för att kunna använda sitt handlingsutrymme och förbättra livssituationerna för de utsatta kvinnorna.

6.6.3 Konsekvenser

Den vanligaste konsekvensen i ekonomiskt våld är, enligt de yrkesverksamma, lån, exempelvis banklån tagna i kvinnans namn. Vid mer ingående undersökning utifrån yrkesverksamhet skiljer sig uppfattningen åt. Ideell verksamhet och socialtjänsten anser att det är andra konsekvenser som är vanligast. Ideell verksamhet anser att det är skulder medans socialtjänsten anser att begränsad/ingen tillgång till sin inkomst utgör den vanligaste

konsekvensen.

7 Diskussion

7.1 Slutdiskussion

Nedan ämnas studiens resultat och slutsatser diskuteras i relation till tidigare forskning. Diskussionen delas in utifrån syftes frågeställningar för tydlighet. Diskussionen avslutas med en genomgång av studiens styrkor och begränsningar samt tankar kring vidare forskning.

7.1.1 Yrkesverksamma

Syftet med studien är att undersöka huruvida yrkesverksamma anser att de har behov av kunskap rörande ekonomiskt våld, dess konsekvenser och om insatser finns att tillgå för den utsatta kvinnan. Vi är även intresserade av att jämföra verksamheters olika insatser och om yrkesverksamma arbetar med ekonomiskt våld. Studien undersöker om utbildning i socialt arbete påverkar yrkesverksammas uppfattning rörande kunskap och behov hos den utsatta kvinnan. Vi anser att syftet besvarats utifrån de erhållna svaren från respondenterna med efterföljande analys.

Vi erhöll 127 fullständiga svar från respondenterna varav 91,3 % uppger att de kommer i kontakt med ekonomiskt våld i sitt yrke. Det var högre andel än förväntat. Det framgick även att yrkesverksamma lägger drygt fyra timmar totalt på varje enskilt ärende gällande

ekonomiskt våld. De lägger i snitt två timmar i veckan på ärenden gällande ekonomiskt våld. Ekonomiskt våld är unikt i sitt uttryck och behöver ha direkta insatser då det är en våldsform som är utbredd och ofta förekommer i våld i nära relation (Stylianou, Postmus & McMahon, 2013). Detta medför att det är intressant att ta del av hur mycket av de yrkesverksammas tid som faktiskt läggs på ekonomiskt våld.

30

7.1.2 Kunskapsbehov

Syftets frågeställning utgår från huruvida de yrkesverksamma anser att de har behov av kunskap gällande ekonomiskt våld och dess konsekvenser för att kunna hjälpa och stötta kvinnor utsatta för ekonomiskt våld samt om utbildning i socialt arbete påverkar

kunskapsbehovet.

Slutsatserna rörande behovet av kunskap påvisar att det finns behov av vidareutbildning gällande ekonomiskt våld. Det är fler med utbildning i socialt arbete som anser att de är i stort behov av mer kunskap jämfört med de utan utbildning. I utfallet av enkäten framgår det att 14 % inte vet om de är i behov av mer kunskap, de har inte utbildning i socialt arbete. Detta kan tyda på att mer kunskap generellt är nödvändig hos de yrkesverksamma. Att uppfattningen kring behovet av kunskap skiljer sig åt inom verksamheterna kan bero på skillnader i erfarenhet och utbildning vilket då resulterar i att yrkesverksamma har olika inställning rörande kunskapsbehovet.

Utbildning i socialt arbete kan medföra en ökad förståelse om utsatta individers komplexa livssituationer. Genom att använda sig av yrkeskunskap och kritisk reflektion rörande kunskapsläget kan det tänkas att de yrkesverksamma utbildade i socialt arbete har en insikt i att de behöver mer kunskap i ämnet för att kunna hjälpa och stötta utsatta kvinnor på bästa sätt (jmr. Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).

De utbildade respondenterna som uppger att de har ett litet behov kan tänkas anse det på grund av att de har de erfarenheter och den kunskap som de anser är nödvändigt för att kunna hjälpa utsatta kvinnor. Det är anmärkningsvärt att behovet av kunskap är litet i så pass hög grad när respondenterna inte är utbildade i socialt arbete då kunskap tycks vara nödvändig i ärenden gällande ekonomiskt våld. Det kan tänkas att det inom en verksamhet föreligger olika behov av kunskap, detta då medarbetare har olika erfarenheter och utbildningar. Det kan bero på att metakunskapen, en del i yrkeskunskap, är olika beroende av person och utbildning. Genom att vara medveten om begränsningar och behov av kunskap kan detta påverka

yrkesrollen i en positiv riktning då yrkesverksamma kan undersöka och tillskansa sig kunskap utifrån behov. En ökad kunskapsbas bidrar även till att handlingsutrymmet vidgas och arbetet med de utsatta kvinnorna fokuserar på deras behov. Används inte metakunskap i yrket kan det resultera i att yrkesverksamma heller inte är medvetna om att de saknar kunskap rörande ekonomiskt våld (jmr. Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).

Detta påvisar vikten av fortbildning inom respektive arbetsplats angående våld i nära relation då olika verksamheter kommer i kontakt med våldet på olika sätt. Genom utbildning i ämnet kan en förståelse erhållas som medför att en insikt nås för hur komplext och vanligt

ekonomiskt våld är i våld i nära relationer. Kommer yrkesverksamma i kontakt med

ekonomiskt våld är det viktigt att vara medveten om hur ekonomiskt våld yttrar sig och vilka konsekvenser det kan medföra för den utsatta kvinnan. Bristen av kunskap kan medföra en problematik i ärenden gällande ekonomiskt våld då våldet är föränderligt och komplext vilket innebär att det är viktigt med utbildning och vidareutbildning (Sauber och O´Brien (2017). Vikten av kunskap rörande ekonomiskt våld och dess konsekvenser framkommer i tidigare forskning. Sauber och O´Brien (2017) framhäver att undervisning i ekonomiskt våld bör prioriteras för de som kommer i kontakt med våldet. Det behövs för att förebygga och hjälpa utsatta kvinnor. Det krävs kunskap för att kunna hjälpa våldsutsatta kvinnor och se kvinnan utifrån hennes situation. Det diskuteras även att det behövs göras strukturella förändringar på samhällsnivå för att förändra hur kvinnan uppfattas av socialarbetare och andra som kommer i kontakt med den utsatta kvinnan (Adams, Sullivan, Bybee & Greeson, 2008). Ekonomiskt våld är en unik våldshandling och ska separeras från övriga typer av våldshandlingar. Det tar sig uttryck i tre former; kontroll, utnyttjande och sysselsättningssabotage. Därför är det också

31 av stor betydelse att yrkesverksamma är medvetna om detta och har förståelse för kvinnans situation vilket kan nås genom kunskap (Stylianou, Postmus & McMahon, 2013).

7.1.3 Insatser

Vidare var studiens syfte att undersöka huruvida insatserna verksamheterna kan erbjuda kvinnor utsatta för ekonomiskt våld skiljer sig åt jämfört med behovet av insatser.

Frågeställningen utgjordes även av om utbildning i socialt arbete påverkar yrkesverksammas uppfattningen rörande utsatta kvinnors behov av insatser.

Det framkommer av studiens resultat att utbildning i socialt arbete påverkar hur behovet uppfattas av de yrkesverksamma och att kvinnornas behov inte tillgodoses med ekonomisk, psykisk och social hjälp. Resultatet medför att det behövs andra former av insatser i arbetet med kvinnor utsatta för ekonomiskt våld enligt utbildade i socialt arbete. Detta kan relateras till att utvecklingen av effektiva strategier för att motverka de negativa konsekvenserna av ekonomiskt våld då de leder till fortsatt ekonomisk utsatthet för den utsatta kvinnan (Voth Schrag, Ravi & Robinson, 2018). Enligt Hetling, Stylianou och Postmus (2014) behöver socialarbetare ta hänsyn till kvinnans komplexa situation och inte bara se till det ekonomiska behovet. Detta kan underlättas genom att ha tillgång till rätt metoder och insatser. Det kan kopplas ihop med resultatet att utbildade inom socialt arbete anser att kvinnor utsatta för ekonomiskt våld är i behov av andra insatser än de som främst erbjuds i nuläget.

Den mest erbjudna insatsen är ekonomisk hjälp generellt sett men utgår vi ifrån

verksamheterna skiljer sig ideell verksamhet från de övriga då de anser att psykisk hjälp är den mest erbjudna insatsen. Detta kan bero på att ideell verksamhet inte har ekonomiska resurser att tillgå för att hjälpa och stötta kvinnor. Yrkesverksamma inom ideell verksamhet kan uppleva att de har möjligheter och ett stort handlingsutrymme att hjälpa och stötta kvinnor utifrån deras behov på andra sätt. Till exempel att följa med till polis, socialtjänst, samtalsstöd, hjälp med barn och skyddat boende. Kvinnojourer har kunskap om våld i nära relation som kan medföra att kvinnor upplever sig bli lyssnade på och trodda, att deras situation tas på allvar. De har handlingsutrymmet att erbjuda insatser utifrån behovet förutom det ekonomiska då de inte har lagar att följa i den uträckningen som exempelvis socialtjänst och kommunal verksamhet (jmr. Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).

Gällande behovet av insatser är det enligt de yrkesverksamma även där den ekonomiska hjälpen som utgör det mest förekommande behovet hos de utsatta kvinnorna. Oberoende vart kvinnorna vänder sig upplever respondenterna att de är i mest behov av ekonomisk hjälp. Vid jämförelse av verksamheternas uppfattning rörande erbjudna insatser till utsatta kvinnor och behovet av insatser framkommer en diskrepans vilket innebär att de kan erbjuda mer insatser än rådande behov. Diskrepansen innebär att det finns resurser som inte utnyttjas till fullo av verksamheterna. Frågan är varför det föreligger en diskrepans? Det kan bero på att verksamheten redan har de insatser utsatta kvinnor erbjuds, vilket innebär att verksamheten adresserar behovet. De yrkesverksamma inom den aktuella verksamheten arbetar då med den insatsen kvinnorna sökt sig dit för att erhålla vilket kan påverka uppfattningen rörande de utsatta kvinnornas behov. Diskrepansen innebär att det finns resurser inom verksamheterna som inte utnyttjas i den utsträckning de yrkesverksamma anser att det finns kapacitet till. Socialtjänstens överlag positiva utslag på de olika insatserna innebär att de kan erbjuda mer insatser än vad behovet kräver, vilket innebär att det i så fall finns resurser hos socialtjänsten som inte nyttjas. Det är anmärkningsvärt då det framkommer att det finns en skillnad i socialtjänstens arbete genom att socialtjänsten prioriterar kommunens ekonomi istället för de utsatta kvinnornas situation.

Ulmestig och Panican (2015) framhäver att det finns en diskrepans mellan samhällets engagemang för utsatta för våld i nära relation och deras möjlighet till ett självständigt liv

32 genom ekonomisk trygghet. Detta kan då betyda, utifrån svaren i vår studie, att trots att

socialtjänsten kan erbjuda ekonomisk hjälp uppmärksammas inte behovet. Det står i strid med socialtjänstlagens (SFS 2001:453) direktiv “att de ska ge möjlighet till ett självständigt liv”. Lagen menar även att kvinnor utsatta för våld i nära relation är en särskild utsatt grupp vilkas behov särskilt ska beaktas om de behöver stöd och hjälp för att förändra sin situation. Det har uppmärksammats att socialtjänsten prioriterar kommunens ekonomi och inte följer lagen. Detta är möjligt då bistånd i Sverige är behovsbedömt och beslutas av den enskilda socialarbetaren vilket gör det möjligt att intersektionalitet också påverkar besluten där

kategoriseringar kan medföra att kvinnans behov inte erkänns (Ulmestig och Eriksson (2017). Att försörjningsstödet är behovsbedömt medför att kvinnor utsatta för våld även upplever respektlöshet från socialtjänsten om deras behov inte tas på allvar och påverkar deras

självkänsla och självuppfattning genom att inte ta till sig och se kvinnornas utsatthet. Även de kvinnor som fått ekonomiskt bistånd kan uppleva denna respektlöshet genom att de utsätts för kontroll likande den de fått utstå/utstår av våldsutövaren. Det kan handla om att socialtjänsten kontrollerar deras ekonomi genom att efterfråga kvitton och ifrågasätter hennes inköp med mera. Det är svårt att lämna in kontoutdrag om kvinnan inte ens har tillgång till sitt konto vilket ekonomiskt våld kan innebära för den utsatta kvinnan. Beroende på bemötandet i kontakten med myndigheter kan kvinnan se sig själv som ett offer eller en överlevare. Detta innebär att det än en gång är av stor vikt att socialarbetare och andra yrkesverksamma har kunskap om hur det ekonomiska våldet yttrar sig och vilka konsekvenser det kan medföra för den utsatta kvinnan. Genom att ha kunskap och strategier för att kunna hantera våldsutsattas situation medför det att utsatta kvinnor kan erhålla stöd och hjälp och öka deras förmåga och självkänsla. Nationella strategin (SOU 2015:55) påvisar att kvinnor, och deras barn, har rätt till stödinsatser och samhällets skydd och att mäns våld mot kvinnor ska bekämpas med ökad kunskap och metodutveckling. Genom att samhället fortsätter att lyfta våldets förekomst, att kvinnor och barn drabbas samt att våld i nära relation uppmärksammas utifrån dess

strukturella perspektiv visar det att den allmänna uppfattningen förändras och ett annat stödjande förhållningssätt gentemot de utsatta utvecklas.

7.1.4 Konsekvenser av ekonomiskt våld

Studiens frågeställningar tar även upp vad de yrkesverksamma anser att det ekonomiska våldets konsekvenser medför och om konsekvenserna skiljer sig åt beroende av

yrkesverksamhet.

Studien påvisar att skulder i form av lån eller obetalda räkningar är de vanligaste

konsekvenserna vid ekonomiskt våld. Det höga resultatet gällande skulder kan tänkas bero på att den mest erbjudna insatsen är ekonomisk hjälp och även den insats som anses vara mest behov utav hos utsatta kvinnor enligt respondenterna. Det tycks främst vara den ekonomiska påverkan skulder utgör som påverkar utsatta kvinnor mest och som de även är i mest behov att få hjälp med. Skulder är den vanligaste konsekvensen vilket kan tänkas relateras till det ekonomiska våldet kvinnorna utsätts för som i hög grad påverkar deras ekonomi.

Skulder som konsekvens av ekonomiskt våld är därmed vanligt förekommande hos utsatta kvinnor. Det påvisas att kvinnor fortsätter bli drabbade av ekonomiskt våld trots att relationen tagit slut på grund av det ekonomiska våldets kontinuitet just på grund av att mannen satt kvinnan i skuld på grund av lån och obetalda räkningar (Stylianou, Postmus & McMahon, 2013). Detta kan försvåra kvinnans ekonomi och medföra att självförsörjningen påverkas vilket visar hur ekonomiskt våld kan påverka en kvinna. När det kommer till skulder kan det ta många år att bli skuldfri, speciellt eftersom det finns en högre risk att utsättas för

ekonomiskt våld som låginkomsttagare vilket innebär att det är svårt att kunna betala skulder.