ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet Socialt arbete, C C-uppsats, 15 högskolepoäng Ht 2018
Pengar är Makt!
En kvantitativ studie om
Ekonomiskt våld i nära relation
Författare: Nina Liljemark och Ellinore Andersson Handledare: Miia Bask
Pengar är Makt!
En kvantitativ studie om Ekonomiskt våld i nära relation Författare: Nina Liljemark & Ellinore Andersson
Örebro universitet
Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socionomprogrammet
Socialt arbete, C
C-uppsats, 15 högskolepoäng Ht 2018
Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka huruvida yrkesverksamma inom främst socialt arbete anser att de har behov av kunskap rörande ekonomiskt våld och dess konsekvenser och vilka insatser som finns att tillgå för den utsatta kvinnan.
Ekonomiskt våld hindrar kvinnors ekonomiska självförsörjning och bidrar till ekonomiska svårigheter. Det är en unik våldshandling och består av tre specifika former: ekonomiskt utnyttjande, ekonomisk kontroll och sysselsättningssabotage.
Studien utgår från kvantitativ metod och datainsamlingsmetoden utfördes genom hjälp av en enkät. Den urvalsmetod vi använde var kedjeurval och självselektion vilket resulterade i 127 respondenter från fyra olika verksamheter; Ideell verksamhet, Kommunal verksamhet, Socialtjänst och Statlig verksamhet. SPSS användes för databearbetning, resultat och analys. Resultatet visar att det föreligger ett stort behov av kunskap rörande ekonomiskt våld och dess konsekvenser bland respondenterna samt att det finns en diskrepans mellan behov och erbjudna insatser utifrån yrkesverksamheterna. Ytterligare resultat påvisar att de flesta av respondenterna kommer i kontakt med kvinnor utsatta för ekonomiskt våld och att det finns ett stort behov av vidareutbildning hos yrkesverksamma med utbildning i socialt arbete.
Nyckelord: "economic abuse" and "intimate partner violence" and "social work" and "social welfare"
Money is Power!
A quantitative study about economic abuse in intimate partner violence Authors: Nina Liljemark & Ellinore Andersson
Örebro University
School of Law, Psychology and Social Work The Social Work Program
Social Work C Essay, 15 credits Autumn 2018
Abstract
The study examines whether professionals, working mainly with social work, consider that they have a need for knowledge regarding economic abuse in intimate partner violence and its consequences. The study also examines the services available to women exposed to this type of intimate partner violence.
Economic abuse impairs women`s economic self-sufficiency and contributes to economic hardship. It is a unique act of intimate partner violence which consists of three types: economic exploitation, economic control and work-sabotage.
The study is based on a quantitative method and the data collection method was performed using a survey. The selection method we used was self-selection and resulted in 127 respondents who came from four different activities; type of workplaces; Non-profit business, Municipal business, Social services and Government activities. SPSS was used for data processing, results and analysis.
The result shows that there is a great need for knowledge regarding economic violence and its consequences among the respondents, and that there is a discrepancy between needs and offered efforts based on the professional activities.
Further results show that most of the respondents come into contact with women exposed to economic abuse and that there is a great need for further knowledge among professionals with education in social work.
Keywords: "economic abuse" and "intimate partner violence" and "social work" and "social welfare"
Förord
Ett stort tack till våra familjer vilka oförtröttligt har stöttat, peppat och hejat på när vi under dessa år kämpat oss framåt i studierna. Ett speciellt tack till er som räddat oss med er konstruktiva kritik, tekniska färdigheter och visdom.
Till de kvinnor vilka lever/har levt i våld i nära relation vill vi ge kärlek och ingjuta mod med förhoppning att ni finner det som krävs för att få det liv ni förtjänar utan hot, hat och misshandel. Låt aldrig tron på er själva svikta!
Tack!
Nina Liljemark & Ellinore Andersson Örebro januari 2019
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Problemområde ... 2
1.2 Syfte och frågeställningar ... 3
1.2.1 Syfte ... 3
1.2.2 Frågeställning ... 3
1.3 Avgränsningar och definitioner ... 3
2 Bakgrund och definition av ekonomiskt våld ... 4
2.1 Definition ... 4 2.2 Konsekvenser ... 5 2.3 Kunskapsbehov ... 5 3 Teoretiskt ramverk ... 6 3.1 Handlingsutrymme ... 6 3.2. Yrkeskunskap ... 6 4 Tidigare forskning ... 7
4.1 Ekonomiskt våld - kunskap, insatser och bemötande ... 7
4.1.1 Vikten av kunskap och insatser ... 7
4.1.2 Behovet av insatser och metoder ... 8
4.1.3 Bemötande enligt våldsutsatta ... 8
4.2 Ekonomiskt våld - hälsopåverkan ... 9
4.3 Ekonomiskt våld - barns utsatthet ... 10
5 Metod ... 10 5.1 Tillvägagångssätt ... 10 5.1.1 Val av studie ... 10 5.1.2 Utformning av enkät ... 11 5.1.3 Urval ... 12 5.1.4 Pilotstudie ... 13 5.2. Statistisk analysmetod ... 13
5.3 Validitet och reliabilitet ... 15
5.4 Generalisering ... 16
5.5 Litteratursökning ... 16
5.6 Etiska överväganden ... 16
6 Resultat och statistisk analys ... 17
6.2 Yrkesverksamma ... 17
6.3 Kunskapsbehov ... 20
6.4 Insatser ... 22
6.5 Konsekvenser av ekonomiskt våld ... 26
6.6 Sammanställning och vidare tolkning av resultat ... 27
6.6.1 Kunskap ... 27 6.6.2 Insatser ... 28 6.6.3 Konsekvensen ... 29 7 Diskussion ... 29 7.1 Slutdiskussion ... 29 7.1.1 Yrkesverksamma ... 29 7.1.2 Kunskapsbehov ... 30 7.1.3 Insatser ... 31 7.1.4 Konsekvenser av ekonomiskt våld ... 32
7.2 Studiens styrkor och begränsningar ... 33
7.3 Förslag på vidare forskning ... 34
8 Referenslista ... 35
Bilaga 1: Följebrev ... 1
Bilaga 2: Enkät ... 2
1
1 Inledning
Våld i nära relation är ett växande samhällsproblem i Sverige vilket tydliggörs av regeringens strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Strategin innebär att det ska finnas samverkan och förbättrad upptäckt av våld med starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor och barn. Den innebär även förbättrad kunskap, metodutveckling och arbetssätt genom ökad kunskap rörande mäns våld mot kvinnor. En central punkt i strategin är
samhällets skydd och stödinsatser till våldsutsatta. Strategin definierar våld i nära relation som ett paraplybegrepp vilket innebär att allt våld inom relationer är inkluderade och könsneutrala (SOU 2015:55).
Enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453) har socialtjänsten ett särskilt ansvar att beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående, kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation och således ska kvinnor utsatta för våld erhålla stöd och hjälp oavsett vilken kommun de bor i. Dock visar forskning och utvärderingar att stödets omfattning varierar stort i landet. En del kommuner erbjuder till exempel
samtalsstöd och andra inte, möjligheterna att få hjälp med ett boende skiljer sig även det inom olika kommuner (Nationellt Centrum för Kvinnofrid, NCK, u.å. a). Det görs även öppna jämförelser av våld i nära relationer och hur socialtjänsten arbetar med detta av
Socialstyrelsen i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL), där framgår det i 2018 års resultat att det genomförts fortbildning i landets kommuner rörande våld i nära relationer för handläggare som utreder våldsutsatta vuxna (93,0 %) och barn som utsatts för eller bevittnat våld (86,0 %) (Socialstyrelsen, 2018).
Våld i nära relation existerar i alla kulturer och samhällen och utgörs av ett mönster av handlingar vilka kan bestå av alltifrån subtila handlingar till grova brott (Heyzer, 1998). Våld i nära relation tar sig främst uttryck i fyra olika former; fysiskt, sexuellt, psykiskt och
ekonomiskt våld (Huang, Postmus, Vikse & Wang, 2013). Dessa olika former kan exempelvis se ut på följande sätt (NCK, u.å. c):
• Sexuellt våld, som exempelvis våldtäkt, ofredande, bevittna olika former av sexuella handlingar.
• Fysiskt våld, som exempelvis slag, sparkar och stryptag.
• Psykiskt våld, som exempelvis isolering, verbala kränkningar, känslomässig utpressning, • Ekonomiskt våld, som exempelvis kontroll över ekonomin och materiella tillgångar för att öka isoleringen.
Enligt World Health Organization, WHO (2017) är det ca 1 av 3 kvinnor, ca 30%, i världen som blivit utsatta för våld i nära relation någon gång under sitt liv. I Sverige mördas varje år omkring 13 kvinnor av en man de har eller har haft en kärleksrelation med (NCK, u.å. d). Mörkertalet är dock stort, enligt NCK (2017) är det uppskattningsvis 75% av våldet i nära relationer som inte polisanmäls. Den vanligaste anledningen att söka kontakt med en kvinnojour var våld utförd av partner eller ex-partner, hot och förföljelse och frågor om vårdnad, boende och umgänge. Under 2017 var det cirka 100 000 stödsökande till kvinnojourerna och antal avvisningar uppgår till nästan 3900 stycken. Antalet barn som lever med en vårdnadshavare vilken någon gång blivit utsatt för våld i nära relation är ca 150 000 stycken (ROKS, 2017 & UNIZON, 2017). Även om det går att ha invändningar att ha intresseorganisationer som grund menar vi att i det här fallet ger en meningsfull introduktion till ämnet uppsatsen hanterar. Socialstyrelsen (2016) framhäver att våld i nära relation ofta utgörs av en kombination av olika handlingar och att ekonomisk kontroll utgörs av att vägra den andre att ha insyn i ekonomin. Ekonomiskt våld är en unik våldshandling bestående av ekonomisk kontroll, ekonomiskt utnyttjande och sysselsättningssabotage, mönster med visst
2 Agency for Fundemantal Rights (2014) beskriver i deras rapport att ekonomiskt våld
innefattas av att partnern hindrar kvinnan från att fatta egna beslut om familjens ekonomi eller förbjuder henne att arbeta utanför hemmet. Enligt NCK (u.å. e) innebär ekonomiskt våld följande:
Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer utsätts också för ekonomiskt våld. Förövaren kan ta kontroll över ekonomin och materiella tillgångar för att på så sätt öka isoleringen, utsattheten och göra det svårare att lämna relationen. Efter en separation kan skulder eller en dålig position på arbetsmarknaden som ett resultat av våldet påverka kvinnan under lång tid. En fungerande ekonomi kan däremot underlätta för kvinnan att lämna relationen.
Ekonomiskt våld resulterar i en utsatthet vilken kan leda till psykisk ohälsa, fattigdom och svårigheter att bibehålla ett socialt kontaktnät (Postmus, Huang & Mathisen-Stylianou, 2012; Stöckl & Penhale, 2015; del Rio & del Valle, 2017 & Sauber & O'Brien, 2017). Ekonomiskt våld är den formen som det fokuserats minst på av våldsformerna inom våld i nära relation men som visat sig vara ett större socialt problem än man tidigare antagit (Yount, Krause & VanderEnde, 2016). Det framkommer hur ekonomiskt våld kan påverka en kvinna och att det behövs mer insatser från samhället för att stödja och hjälpa kvinnor utsatta för denna form av våld i nära relation (Postmus, Plummer, Mcmahon, Murshid & Kim, 2012 & Sauber & O´Brien, 2017).
Enligt UNIZON (2017) är kvinnofridsarbetet inte prioriterat eller strukturerat i kommunerna och att det brister i skyddsinsatser och stöd till kvinnor och barn. Det kan skönjas få
förbättringar men fler försämringar i jämförelse med två år innan. Sammantaget påvisar detta att mer forskning är nödvändigt för att undersöka den komplexa problematiken rörande ekonomiskt våld. Behovet av tidigare forskning tydliggörs av ytterligare insatser och fördjupad kunskap inom socialt arbete gällande ekonomiskt våld i nära relation (Huang, Postmus, Vikse & Wang, 2013). Det behövs mer kunskap och beredskap för att kunna hjälpa kvinnor i oförutsedda situationer (Ulmestig & Panican, 2015).
Våld i nära relation utgör ett allvarligt samhällsproblem och är en folkhälsofråga på grund av att allvarlig fysisk och psykisk ohälsa är vanligt bland dem som utsatts för våld. Detta ställer krav på samhället och dess aktörer att arbeta förebyggande och reagera tidigt när det finns tecken på att barn och vuxna utsatts för våld av närstående. Våldet utgör ett mänskligt lidande med svåra sociala konsekvenser såsom isolering, arbetslöshet, svårigheter med
bostadssituationen och sjukskrivning. Förutom detta medför våldet samhällsekonomiska konsekvenser med höga kostnader för välfärden. Våldet är förutom detta ett
jämställdhetsproblem då det hindrar kvinnor från att utöva sina mänskliga rättigheter och friheter (Socialstyrelsen, 2018).
1.1 Problemområde
Det framkommer att våld i nära relation är en folkhälsofråga och ett allvarligt
samhällsproblem (Socialstyrelsen, 2018). Detta tydliggörs av regeringens nationella strategi med syfte att stävja mäns våld mot kvinnor där vikten av samverkan framgår för att kunna upptäcka väld och stötta utsatta kvinnor och barn. Strategin fokuserar även på ökad kunskap rörande våld i nära relation, förbättring av arbetssätt och metodutveckling (SOU 2015:55). Våld i nära relation består av flera olika former där ekonomiskt våld utgör den formen som fått minst fokus men som anses vara ett större socialt problem än man tidigare trott (Yount, Krause & VanderEnde, 2016). Ekonomiskt våld kan leda till utsatthet med följder som psykisk ohälsa, svårigheter att bibehålla ett socialt kontaktnät samt svårigheter med
självförsörjningen (Postmus, Huang & Mathisen-Stylianou, 2012; Stöckl & Penhale, 2015; del Rio & del Valle, 2017; Sauber & O'Brien, 2017). Ökad medvetenhet genom utbildning för utsatta och yrkesverksamma inom socialt arbete behövs för att arbeta med ekonomiskt våld (Stylianou, Postmus & McMahon, 2013). Vi har valt att fokusera på ekonomiskt våld då det
3 påverkar utsatta kvinnor och barn på flera sätt och kan ha långtgående konsekvenser. Den tidigare forskningen påvisar att det saknas kunskap och utbildning vid arbete med kvinnor utsatta för ekonomiskt våld. För att få ökad förståelse för utsatta kvinnors situation krävs det att yrkesverksamma har kunskap gällande problematiken och hur de kan hjälpa kvinnorna. Genom att undersöka yrkesverksamma, inom olika verksamheter som kan tänkas komma i kontakt med ekonomiskt våld, kan vi ta del av deras uppfattningar kring behovet av kunskap rörande ekonomiskt våld och de konsekvenser våldet kan medföra. Det tycks även intressant att ta del av om det finns insatser att tillgå för att stötta och hjälpa utsatta kvinnor och vi ämnar jämföra verksamheternas eventuella insatser gällande ekonomiskt våld för att kunna utröna om skillnader förekommer.
Studien är relevant för socialt arbete då det framkommer i tidigare forskning att det föreligger ett behov av ökad medvetenhet och förståelse i arbetet rörande ekonomiskt våld. Studien fokuserar därför på om yrkesverksamma anser att de har behov av kunskap rörande ekonomiskt våld och dess konsekvenser samt förekomsten och behovet av insatser till de utsatta kvinnorna. Resultatet av studien kan klargöra huruvida yrkesverksamma kommer i kontakt med kvinnor utsatta för ekonomiskt våld och om det föreligger ett behov av kunskap i ämnet. Studien kan även tydliggöra om insatser ges till utsatta kvinnor och vilken konsekvens som är vanligast förekommande.
1.2 Syfte och frågeställningar
1.2.1 Syfte
Studiens syfte är att undersöka huruvida yrkesverksamma inom främst socialt arbete anser att de har behov av kunskap rörande ekonomiskt våld, dess konsekvenser och om insatser finns att tillgå för den utsatta kvinnan. Vi är även intresserade av att jämföra verksamheters olika insatser om hur yrkesverksamma arbetar med ekonomiskt våld.
1.2.2 Frågeställning
• Anser yrkesverksamma att de har behov av kunskap gällande ekonomiskt våld och dess konsekvenser för att kunna hjälpa och stötta kvinnor utsatta för ekonomiskt våld? • Skiljer sig insatserna de aktuella verksamheterna kan erbjuda kvinnor utsatta för
ekonomiskt våld jämfört med behovet av insatser?
• Påverkar utbildning i socialt arbete kunskapsbehovet samt uppfattningen om den utsatta kvinnans behov av insatser?
• Skiljer sig uppfattningen rörande vilka konsekvenser yrkesverksamma anser att ekonomiskt våld medför?
1.3 Avgränsningar och definitioner
Våld i nära relation innebär att den utsatta har en nära relation till våldsutövaren. Det gör det svårare för den utsatta att bryta upp och påverkar även förmågan till att göra motstånd. Våldet sker oftast hemma hos offret och ökar både i allvar och intensitet ju längre relationen pågår (NCK, u.å. b). Denna form av våld utgörs av systematisk misshandel och andra former av övergrepp. Det kan ta sig många olika uttryck såsom grovt våld och sexuella övergrepp men även brott som inte anses som brott enligt brottsbalken. Det handlar om mönster av utsatthet såsom verbala sexistiska kränkningar, isolering från familj, vänner och omgivning,
ekonomiskt utnyttjande eller emotionell utpressning (Socialstyrelsen, 2016).
Den planerade studien fokuserar på mäns ekonomiska våld mot kvinnor då det är den mest förekommande relationen vid den här formen av våldsutövning. Ekonomiskt våld förekommer dock i samkönade relationer samt kvinnor gentemot män men inte i lika stor utsträckning (NCK, u.å. b).
4 Då studien nämner ekonomiskt våld åsyftas det som en del av våldsproblematiken i nära relation. Studien utgår från vuxna kvinnor över 18 år.
Socialt arbete: handlar om social förändring, problemlösning för den enskilda individen och att öka människors egenmakt. Synen på socialt arbete går ut på att skapa bästa och tänkbara välbefinnande för individer, grupper och olika kollektiv i samhället genom att främja och underlätta utveckling och självförverkligande. Utifrån detta synsätt kan socialarbetare hjälpa klienter med att få makt och kontroll över sina känslor och sin livsstil. (Payne, 2015)
Socialt arbete utförs mestadels i människobehandlande organisationer där yrkesverksamma har till uppgift att bedöma och sortera människor med syfte att påverka dem för att de ska förändra sina beteenden och livsförhållanden. Organisationer kan undersökas utifrån två sätt: regelperspektiv och resursperspektiv. Detta medför att organisationer kan ses utifrån olika synssätt nämligen makt och fördelning av resurser och de samhällsnormer och förväntningar organisationen i fråga har på sig (Meeuwisse, Sunesson & Swärd, 2006).
I studien menas “inom socialt arbete” verksamheter där en kvinna utsatt för ekonomiskt våld kan erhålla stöd och hjälp för att förändra sin situation, det vill säga människobehandlande organisationer. Yrkesverksamma kan hjälpa till att lösa problem och öka kvinnas
välbefinnande. De utvalda formerna av verksamheter arbetar med detta på olika
sätt. Socialtjänstens arbete utgår från socialtjänstlagen (SFS 2001:453) och kan exempelvis hjälpa och stötta kvinnor med försörjning och bostad. I kommunal verksamhet ingår budget- och skuldrådgivning, Centrum mot våld och liknande verksamheter. Ideell verksamhet består främst av kvinnojourer vilka hjälper och stötta utsatta kvinnor genom exempelvis samtalsstöd, skyddat boende och rådgivning. Kronofogden ingår i urvalet då de kommer i kontakt med utsatta kvinnor i ekonomisk utsatthet vilket är en förekommande konsekvens av ekonomiskt våld. De arbetar inte direkt med socialt arbete men kan hjälpa kvinnor förändra sin ekonomi och öka kvinnans förutsättningar till självförsörjning. Det är en form av socialt
omhändertagande.
Utbildning i socialt arbete: med utbildning i socialt arbete menas kurser i socialt arbete vilket innefattas i socionomexamen och liknande utbildningar.
2 Bakgrund och definition av ekonomiskt våld
Då studie rör ekonomiskt våld med syfte att undersöka huruvida yrkesverksamma inom främst socialt arbete anser att de har behov av kunskap rörande ekonomiskt våld och vilka former av insatser som finns att tillgå, är det relevant att förklara vad ekonomiskt våld är samt att förklara våldets konsekvenser och vad det kan innebära för den utsatta kvinnan.
2.1 Definition
De tre formerna i ekonomiskt våld är en unik våldshandling och bör därför separeras från de övriga formerna. Det behövs en större förståelse för fenomenet från både forskare och
yrkesutövare, detta för att våldet tar sig så många olika uttryck och har specifika konsekvenser för de utsatta kvinnorna. En förståelse för de tre formerna behövs utvecklas då de kräver olika åtgärder för att kunna åtgärdas. Våldets uttryck behöver kommas åt på olika plan då våldet kan vara av den öppna karaktären (trakasserier på jobbet ex) och av den stängda (låta bli att betala räkningar ex). De stängda formerna av våldet kan behöva en annan uppmärksamhet då de ofta kan uppfattas som oskyldiga och lättare kan ses som "normalt" ekonomiskt beteende som uppstår mellan individer i ett förhållande (Stylianou, Postmus & McMahon, 2013). Ekonomiskt våld hindrar kvinnors ekonomiska självförsörjning och skadar den ekonomiska självförmågan och det består av tre specifika former: ekonomiskt utnyttjande, ekonomisk kontroll och sysselsättningssabotage. Ekonomisk kontroll representerade våldsutövarens
5 benägenhet att övervaka och begränsa kvinnornas förmåga att fritt använda resurser i sitt liv (Stylianou, Postmus & McMahon, 2013). Ekonomiskt våld kan handla om att kvinnan hindras från att gå till jobbet eller skaffa jobb. Det kan bestå av att fysiskt hindras från att gå till arbetet, ha sönder bilen, stjäla pengar och bilnycklar. Kvinnan kan även hindras att skaffa utbildning. Ytterligare ett sätt kan vara att mannen begränsar kvinnans tillgång till den egna inkomsten vilket även kan innefatta försörjningsstödet. Kvinnan kan nekas till att ha egna tillgångar och hindras att använda redan tillhandahållna resurser. Mannen tillskansar sig makt genom att han bestämmer hur och när kvinnan får tillåtelse att använda egna medel. Allt detta är sätt som våldsutövaren använder sig av för att ha kontroll över kvinnan och hennes/deras gemensamma ekonomiska resurser (Adams, Sullivan, Bybee & Greeson, 2008).
2.2 Konsekvenser
Det framkommer i en amerikansk studie att kvinnor utsatta för fysisk och psykiskt våld i högre grad var utsatta för kontroll och restriktioner av ekonomiska resurser än kvinnor inte utsatta för annan form av våld i nära relation. Ju mer våld kvinnorna utsattes för desto högre grad av kontroll hade männen över ekonomin (Postmus, Plummer, McMahon, Murshid och Kim, 2012). Kontroll är ofta det första tecknet på våld i nära relation vilket innebär att om det kontrollerande beteendet upptäcks i ett tidigt skede, exempelvis av hälso- och sjukvård, skulle de långsiktiga konsekvenserna av våldet kunna minimeras. Genom att hjälpa kvinnorna tidigt eskalerar heller inte våldet och konsekvenserna det medför kan minskas (del Rio & del Valle, 2017).
Ekonomiskt våld medför ofta en ekonomisk förlust för kvinnan och hindrar henne från att nå ekonomisk trygghet. Bristen på medel medför att kvinnan ofta återvänder till våldsutövaren eller stannar kvar i relationen. Våld i nära relation kan drabba alla kvinnor oavsett
socioekonomisk bakgrund eller geografi, dock kan betydelsen av intersektionalitet skönjas genom sårbarhetsfaktorer såsom funktionsvariationer, ålder, kultur, etnicitet eller ras
(Postmus, Hoge, Breckenridge, Sharp-Jeffs & Chung, 2018). Detta stärks i ytterligare en
studie som framhäver att det är både män och kvinnor som utsätts för ekonomiskt våld och ofta i kombination med andra former av våld i nära relation. Det tydliggörs att våld i nära relation förekommer oftare bland låginkomsttagare och att det finns en länk mellan socioekonomisk status och ekonomiskt våld (Christy & Valandra, 2017). Studier utförda i USA gällande våld i nära relation påvisar att 99,0 % av de utsatta även utsätts för ekonomiskt våld (Purple Purse, Allstate Foundation, 2018). Det framkommer att det är fyra gånger mer vanligt att ekonomiskt våld förekommer hos låginkomsttagare och att begreppet ekonomisk utsatthet bör användas i det sociala arbetet med utsatta kvinnor. Ekonomisk utsatthet tar hänsyn till inkomst, arbete och utbildning med mera och till den psykiska delen såsom att inkludera individuell kontroll, relationer, spänningar inom familjen och resursbegränsningar. Ekonomisk utsatthet utgör även en kedjereaktion vilket innebär att ekonomin påverkar flera aspekter av en individs liv såsom kunskap rörande ekonomi, interpersonella relationer och känslomässig påverkan (Hetling, Stylianou & Postmus, 2014). Ekonomiskt våld påverkar därmed förmågan till självförsörjning genom att partnern tar de ekonomiska besluten och förhindrar kvinnans delaktighet. Begreppet ekonomisk självförsörjning innebär bland annat förmågan att behålla ett arbete med en lön så pass hög att man inte är fattig eller behöver söka försörjningsstöd för sitt uppehälle men begreppet tar inte hänsyn till huruvida kvinnorna själva upplever att de är självförsörjande (Postmus, Plummer, MaMahon, Murshid och Kim, 2012).
2.3 Kunskapsbehov
Ökad medvetenhet genom utbildning för överlevande och de som arbetar inom fältet är avgörande för att kunna bekräfta att ekonomiskt våld i sina former är skadligt och fungerar som ett stort hinder. Det ekonomiska våldet kan fortsätta trots att relationen avslutats, till
6 skillnad från fysiskt våld där närheten inte längre finns. Det ekonomiska våldets kontinuitet påverkas av andra faktorer såsom att mannen satt kvinnan i skuld på grund av lån och
obetalda räkningar och exempelvis tillskansat sig kontokort och lösenord (Stylianou, Postmus & McMahon, 2013).
3 Teoretiskt ramverk
3.1 Handlingsutrymme
Handlingsutrymme skapas i ett samspel mellan organisationen och professionen.
Professionellt socialt arbete utgår från en kunskapsbas som skapats utifrån handlingar och erfarenheter om människors livsvillkor, om sociala organisatoriska och samhälleliga
sammanhang och villkor. Den yrkesverksammes kunskapsbas påverkar handlingsutrymmet och genom att ha en bred kunskap kan handlingsutrymmet utvidgas. Det medför
att nya lösningar och sätt att hantera olika situationer på kan utvecklas. En kunskapsbas utgör även möjligheten att finna nya frågor och utvecklas inom socialt arbete, en har både ett specifikt vetande samtidigt som en har insikt i vilken ytterligare kunskap som behövs för att kunna utföra socialt arbete och hjälpa människor. Det är lätt att ta över de kategoriseringar och de ramar organisationen har som en arbetar inom men det är viktigt att inte mekaniskt ta över dem utan reflektera kring och kritiskt granska riktlinjer. Kritisk reflektion medför att makt och möjligheter synliggörs och genom reflektion kan det sociala arbetet bli mindre förtryckande. Det är ofta nödvändigt att kategorisera människor, situationer och behov för att kunna arbeta och dokumentera i socialt arbete men genom att låta individerna beskriva det som sker och låta dem vara delaktiga i det som skrivs kan de påverka hur deras situation formas och kategoriseras. Kunskap behöver tas tillvara på olika sätt och genom
att yrkesverksamma tar ansvar för sitt handlingsutrymme och tar tillvara på aktuell forskning kan socialarbetaren få stöd för sina handlingar. Genom att utnyttja sina möjligheter och ta tillvara på kunskap kan det utmynna i förbättrade livssituationer för individerna socialarbetare möter (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).
Organisationens ramar sätter gränser men professionen kan påverka ramarna och sätta sina egna gränser. Eftersom handlingsutrymmet skapas mellan organisationen och professionella är det olika beroende på person och organisation. Den yrkesverksammas värderingar och intressen påverkar handlingsutrymmet tillsammans med hur samhället ser på socialt arbete även hur media framställer det sociala arbetet påverkar handlingsutrymmet.
Handlingsutrymmet utgörs av de tolkningar som görs i utrymmet mellan regler och
tillämpning. Det finns ett utrymme för tolkning vilket medför att den professionelle gör ett aktivt val genom att acceptera utrymmet givet av organisationen eller vidga det.
Handlingsutrymme innebär möjligheten att göra ett val men även att ha förmågan att bedöma rimligheten i valen (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008).
3.2. Yrkeskunskap
Det som kännetecknar en profession är kunskapsbasen den består av och yrkeskompetens krävs för att kunna utföra ett professionellt socialt arbete. Yrkeskompetens innefattar kunskap från praktik och teori och utvecklas från reflekterande praktik och systematiskt uppbyggda kunskaper. Samhället ställer krav på kompetens utifrån yrkesroll och yrke för att kunna hantera och möta individers behov av hjälp. Den yrkesverksamma behöver ha en formell och reell kompetens för att kunna bedriva socialt arbete. Formell kompetens består bland annat av lagar och riktlinjer, socialpolitik och hur utsatta människor bör bemötas. Den reella
kompetensen utgörs av kunskap från en icke-formell utbildning såsom egna erfarenheter, förmåga att möta klienter och skapa relationer och ha ett etiskt förhållningssätt. För att kunna bedriva ett professionellt socialt arbete krävs det en yrkeskunskap omfattande av fyra typer av kunskap.
7 Yrkeskunskap och kompetens består av (Svensson, Johnsson & Laanemets, 2008)
• Objektkunskap - Kunskap om arbetsobjektet eller de sakfrågor som verksamheten gäller. • Procedurkunskap - Kunskap om egna tillgängliga handlingsalternativ och deras konsekvenser. • Klientkunskap - Kunskap om klienternas behov, föreställningar och sätt att fungera i
psykologiskt hänseende.
• Metakunskap - Kunskap om sig själv och sitt eget kunnande, dess räckvidd och gränser, starka och svaga sidor.
Utbildning i socialt arbete medför en kunskapsbas bestående av kunskap, normer och värderingar vilket i kombination med förutsättningar från organisationen och professionella förutsättningar skapar yrkesrollen vilken är olika beroende av arbetsplats. En yrkesroll utgörs av att ha en särskild position i en organisation, som styrs av exempelvis lagar och riktlinjer, samt tolkning av rollen som socialarbetare utifrån samhällets förväntningar och från andra i yrkesgruppen.
4 Tidigare forskning
Den tidigare forskningen inriktar sig på ekonomiskt våld rörande vikten av kunskap, insatser och metoder inom socialt arbete. Vidare tas konsekvenser och de våldsutsattas upplevelser upp. Därefter lyfts hälsopåverkan och barns utsatthet i ekonomiskt våld. Tre av studierna är utförda i Sverige, några i Europa och resten i USA.
4.1 Ekonomiskt våld - kunskap, insatser och bemötande
4.1.1 Vikten av kunskap och insatser
Det finns flertalet studier som talar för ett övergripande behov av att uppmärksamma ekonomiskt våld både politiskt och i samhället generellt för att förhindra att det sker. Det krävs mer forskning för att undersöka hur samhället bäst kan hjälpa dessa kvinnor till självförsörjning och hur stöd kan ges mer övergripande (Postmus, Plummer, MaMahon, Murshid & Kim, 2012). Sauber och O´Brien (2017) belyser vikten av undervisning rörande ekonomiskt våld för de som kommer i kontakt med våldsutsatta kvinnor. Undervisning bör prioriteras för att förebygga våldet och hjälpa kvinnor för att på så sätt minska det ekonomiska våldets påverkan på hälsa och ekonomi. Det behövs kunskap för att kunna se kvinnan utifrån hennes kontext och hur våldet påverkar hennes ekonomiska situation. Det krävs även att lagar och politik anpassas efter våldet och dess konsekvenser för att kunna ha förutsättningar till att hantera ekonomiskt våld. Enligt Adams, Sullivan, Bybee och Greeson (2008) bör mer
kunskap finnas både på det individuella planet och på samhällsnivå. På individnivå kan socialarbetare hjälpa kvinnor att förstå att de blir utsatta för ekonomiskt våld och hur det påverkar dem ekonomiskt. På samhällsnivå kan socialarbetaren arbeta med våldet genom att ha en dialog med arbetsgivare, hyresvärd, banken och andra aktuella organisationer rörande kvinnors utsatthet gällande ekonomiskt våld. Genom att på detta sätt synliggöra våldet kan samhället bidra till att hjälpa utsatta kvinnor.
Christy och Valandra (2017) konstaterar att ekonomiskt beroende av sin partner är en av huvudanledningarna till att kvinnorna stannar kvar hos våldsutövande män. Det är därför viktigt som socialarbetare att ha kunskap om maktförhållanden, kulturella och sociala strukturer och normer som medför ökad risk för ekonomiskt våld. Det innebär att yrkesverksamma kan stärka kvinnor genom att se till individen och ta hänsyn till olika kulturer och kunna erbjuda utbildning rörande ekonomi. Arbetsplatser kan ha utbildning rörande egen ekonomi för att öka kunskapen. Detta är ett sätt att nå många människor, även trosförbund och andra organisationer bör erbjuda ekonomiutbildning för ökad spridning av ekonomisk kunskap. Det är även en strukturell fråga som går hand i hand med utsattheten i att bo i ett fattigt område där kunskap rörande ekonomi inte är stor. Genom mer kunskap och bättre tillgång till utbildning kan möjligheterna för den enskilde öka.
8
4.1.2 Behovet av insatser och metoder
Det förekommer olika sätt att hantera våld i nära relation internationellt sett. I USA har ett flertal olika verktyg och program tagits fram för att upptäcka och gradera våld i nära
relation och även specifikt ekonomiskt våld. Programmen kan vara kunskapsgivande i Sverige för socialarbetare och andra yrkesverksamma samt verka för att ge kvinnor mer kunskap rörande ekonomi och tillhandahålla verktyg för att öka deras självbild och stärka dem genom egenmakt.
Christy och Valandra (2017) beskriver att det behövs mätverktyg för att kunna bedöma ekonomiskt våld och en kvinnas utsatthet. Mätverktyget Makt- och kontrollhjulet identifierar hur en kvinna kan bli utsatt för våld i nära relation och möjliggör en analys av utsattheten samt vilken intervention som är passande i det specifika fallet. Vidare diskuterar Adams, Sullivan, Bybee och Greeson (2008) hur mätverktyget SEA kan användas för att erhålla en helhetsbild över kvinnans utsatthet och öka möjligheten att kunna erbjuda insatser och möta den enskilda kvinnans behov. SEA innehåller två olika dimensioner: ekonomisk kontroll och ekonomisk utnyttjande för att kunna upptäcka om och hur en kvinna utsätts för ekonomiskt våld. Detta verktyg har sedan utvecklats till SEA-12 för att undersöka ekonomiska våldets tre olika former; ekonomisk kontroll, utnyttjande och sysselsättningssabotage (Postmus, Hoge, Breckenridge, Sharp-Jeffs & Chung, 2018).
Det framgår att socialarbetare behöver hantera utsattheten som ekonomiskt våld medför och inte bara se till ekonomin då situationen är mer komplex än så för kvinnorna vilket kan underlättas av rätt metod och insats (Hetling, Stylianou & Postmus, 2014). Detta understryks av Voth Schrag, Ravi och Robinson (2018) som anser att utvecklingen av effektiva strategier för att hantera de ekonomiska konsekvenserna av ekonomiskt våld är oundviklig för att bryta den negativa utvecklingen av utsatthet. Framtida socialt arbete bör, enligt den amerikanska studien, arbeta med att utveckla insatser för att komplettera det sociala stödet i den utsattas sociala nätverk och tillgång till materiella resurser för att bryta den ekonomiska utsattheten. Genom att ha ett socialt stöd kan kvinnan erhålla det stöd och den hjälp som krävs för att lämna relationen eller orka med att leva med utsattheten det åsamkar. Starkt socialt stöd har visat ge positiva effekter genom att öka förmågan att söka hjälp och minska följderna av våld i nära relation. En omfattande respons på ekonomiskt våld kräver interventioner med direkt syfte att komma åt den taktik våldsutövaren använder sig av såsom ekonomisk kontroll och utnyttjande. Genom att öka kredit, erbjuda individuellt ekonomiskt stöd och utbildning. Även insatser som har som mål att öka tillgängligheten och möjligheten till socialt stöd kan vara nödvändig men är inte tillräcklig för att dämpa den inverkan våldet har på den utsatta kvinnans ekonomi.
4.1.3 Bemötande enligt våldsutsatta
En svensk studie rörande socialtjänstens arbete med kvinnor utsatta för ekonomiskt våld diskuterar hur socialarbetarnas arbete med kvinnorna både kan stödja och påverka dem negativt. Utsatta för våld i nära relation beskriver hur skulder, förlust av pengar efter separation och svårigheter på arbetsmarknaden gör att deras ekonomiska situation fortsätter att påverka under lång tid efter uppbrottet. Socialarbetare har uppmärksammat deras behov och gett dem känslomässigt stöd och förtroende men det har även framkommit att kvinnorna blivit utsatta för liknande behandling från socialtjänsten som av deras expartner rörande kontrollen över kvinnornas ekonomi. Resultatet av studien, vilken baseras på intervjuer med 19 kvinnor, påvisar vikten av försörjningsstöd där det kan ge kvinnorna möjlighet att bli överlevare av och inte offer för våld i nära relation (Ulmestig & Eriksson, 2017).
I de fall där kvinnorna upplevde socialarbetarna som respektlösa och kränkande med ett sätt som påminde om det tidigare våldet tydliggörs socialtjänstens makt och kontroll. Kvinnorna bemöts i många fall med respektlöshet från socialtjänsten och upplever att de inte blir erkända som individer utan får istället en känsla av kontroll. Den upplevda respektlösheten medför att
9 det blir svårt för kvinnorna att återfå styrka och självförtroende. Det behovsbedömda
försörjningsstödet hotar förmågan att bli kapabla individer med en högre självkänsla och självförtroende. Genom att försörjningsstöd i Sverige är behovsbedömt och inte en rättighet finns en risk att kvinnan inte erkänns på grund av kategoriseringar såsom klass, etnicitet och nätverk. Sverige har stora variationer för hur försörjningsstöd bedöms på grund av de 290 kommunerna som handhar detta. Försörjningsstöd blir aldrig en absolut rätt då det baseras på ens tillgångar och socialarbetaren ska i det enskilda fallet erbjuda stöd och hjälp med
ekonomin (Ulmestig & Eriksson, 2017). Försörjningsstödet kan innebära att kvinnorna
uppfattar att de lever under stress över att kanske inte erhålla försörjningsstöd nästa månad, de vet inte om de kommer få pengar till mat och hyra. En kvinna uppgav att hon var rädd att göra av med försörjningsstödet för att socialarbetaren alltid var på dåligt humör och skulle ha tillgång till bankutdrag för att se vart pengarna gått. Detta kan påminna om våldet kvinnorna levt under och som beskrivs som ekonomiskt våld. Det finns alltså likheter mellan hur kvinnorna utsatts för ekonomiskt våld av en partner och nu även av socialarbetare. De kan uppleva att de är kontrollerade av staten genom myndigheter såsom socialtjänst. Kvinnorna i intervjuerna berättar att staten nu kontrollerar deras ekonomi istället för deras
exman/expartner (Ulmestig & Eriksson, 2017).
Ulmestig och Panican (2015) undersöker kvinnors upplevelser av socialtjänstens handläggning av ekonomiskt bistånd efter att kvinnorna har brutit upp från en våldsam partner. Resultatet antyder att det finns en diskrepans mellan å ena sidan samhällets
engagemang för dessa brottsoffer och å andra sidan deras möjlighet till ett självständigt liv genom ekonomisk trygghet. Den ekonomiska dimensionen gör att handläggarna i vissa fall väljer att prioritera den kommunala ekonomin och därmed agerar i strid med
Socialtjänstlagens intentioner. Kommunerna väljer att fokusera på ekonomin istället för att följa direktiven i Socialtjänstlagen (SFS 2001:453) att “ge möjlighet till ett självständigt liv”. Problematiken och stödet rättar sig efter de materiella förutsättningar den enskilde kommunen har. Det förekommer att kommunens ekonomi blir viktigare än kvinnorna och deras situation. De sociala rättigheterna bortprioriteras och paralleller kan dras med den tidigare partnerns kontroll och handläggarnas behov av kontroll över kvinnornas ekonomi (Ulmestig & Panican, 2015).
4.2 Ekonomiskt våld - hälsopåverkan
Del Rio och del Valle (2017) konstaterar att det finns ett samband mellan ekonomisk kontroll och hälsopåverkan. Resultatet av våld i nära relation kan utmynna i depression, ångest, post-traumatisk stress syndrom (PTSD) och självmordstankar. Hälsan hos kvinnor utsatta för ekonomiskt våld påverkas även efter att våldet upphört jämfört med de som utsätts för fysiskt och sexuellt våld. En anledning till psykisk ohälsa bland våldsutsatta kan vara förlusten av interpersonella relationer i kombination med ekonomisk kontroll. Det påvisades att kvinnor utsatta för mer ekonomiskt våld än andra hade fler symptom av depression och PTSD (Sauber & O´Brien, 2017). Det starka sambandet mellan ekonomiskt våld och depression kan bero på det ekonomiska våldets påverkan på ekonomin under en längre tid vilket kan skapa
svårigheter till självförsörjning. Kvinnan blir ekonomiskt beroende av mannen och våldet kan därmed fortsätta (Stylianou, 2018).
För att upptäcka känslomässigt eller ekonomiskt våld samt kontrollerande beteende bör yrkesverksamma fokusera på kvinnor som utvecklar andra symptom på obehag som
humörsvängningar, gråt utan anledning, irritation, sömnlöshet eller permanent utmattning (del Rio & del Valle, 2017). Hälso- och sjukvård bör därför ha med frågor angående kontroll vid undersökande av våld i nära relation då denna form av våld är vanligt förekommande samt har multipel hälsopåverkan bland kvinnor i alla åldrar (Stöckl & Penhale, 2015).
10
4.3 Ekonomiskt våld - barns utsatthet
Även här i Sverige drabbas barn av ekonomiskt våld. Statliga myndigheter såsom domstolar och socialtjänstens familjerätt har av utsatta kvinnor beskrivits som att de bidragit till det ekonomiska våldet. Vid separationer/skilsmässor är ekonomiskt våld en icke-fråga när det kommer till barnen, specifikt ur ett välfärdsperspektiv. Perspektivet förstärker föräldrarnas ställning i samhället som den som upprätthåller välfärdsstaten men även barnens icke-deltagande till densamma. Detta då de inte arbetar och därmed tar man heller inte in deras perspektiv i frågor som trots allt rör dem, såsom vårdnadstvister eller när vårdnadshavaren söker ekonomiskt bistånd. Det ekonomiska ansvaret för barnen ska vara gemensamt hos vårdnadshavarna även efter en skilsmässa eller separation. Detta tas däremot inte i beaktning i avgörande gällande barnen och situationen försvåras avsevärt när ekonomiskt våld utövas av den ena partnern. Ser man till kvinnans utsatthet efter separation och det fortsatta ekonomiska våld som utövas och som påverkar barnen är det huvudsakligen på tre sätt: minimering och bristande betalning av barnbidrag, begränsning av kvinnors tillgång till lämpliga bostäder och missbruk av statliga institutioners praxis och förfaranden. När det kommer till umgänget med barnet ses ekonomiskt våld främst som en konflikt mellan föräldrarna, som ska avgöras sinsemellan eller i rätten. Barnen behandlas som objekt utan en röst vars behov inte tas i beaktning gällande ärenden som har med ekonomiskt bistånd att göra, okunskapen blir framträdande i detta hos de ansvariga i ärendena. Sammantaget borde mer hänsyn tas till barnens erfarenhet och utsatthet när det förekommer ekonomiskt våld (Bruno, 2018). Detta exemplifieras när socialsekreterare erkänner att det är svårt att ta in barns perspektiv i beslut gällande ekonomiskt bistånd utan att döma moraliserande över om föräldrarna förtjänar att leva i fattigdom eller ej. Föräldrarnas ställning i samhället förstärks som bidragssökande i välfärdssamhället vilket bidrar till barnens icke-deltagande då de inte bidrar med arbete eller intäkter. Barnens perspektiv tas heller inte med i frågor som trots allt rör dem såsom
vårdnadstvister eller när vårdnadshavaren söker ekonomiskt bistånd. Ansvaret för barnen, när det kommer till det ekonomiska ansvaret, antas vara gemensamt hos vårdnadshavarna även efter en skilsmässa och/eller separation. Detta tas däremot inte i beaktning i avgörande gällande barnen och situationen försvåras avsevärt när ekonomiskt våld utövas av den ena partnern. Ser man till kvinnans utsatthet efter separation och det fortsatta ekonomiska våld som utövas och som påverkar barnen är det huvudsakligen på tre sätt: minimering och bristande betalning av underhållsbidrag, begränsning av kvinnors tillgång till lämpliga bostäder och missbruk av statliga institutioners praxis och förfaranden (Bruno, 2018). Exempel på hur barn utsätts för ekonomiskt våld och att det fortgår efter separation är att pappan inte betalar underhåll eller saboterar möjligheterna att erhålla försörjningsstöd för mamman (Ulmestig & Eriksson, 2017).
5 Metod
5.1 Tillvägagångssätt
5.1.1 Val av studie
Vi ämnar genomföra en kvantitativ studie med en tvärsnittsdesign där datainsamlingsmetoden utgörs av en webbaserad enkät. Det innebär att data samlas in vid en tidpunkt med hjälp av en enkät med syftet att erhålla kvantitativa eller kvantifierbara data rörande två eller fler
variabler för att upptäcka mönster när det gäller samband med hjälp av statistisk analys (Bryman, 2011).
Kvantitativ metod valdes utifrån syfte och frågeställning då kvantitativ metod utgår från strukturerade frågeställningar formulerade i förväg. Genom att utgå från kvantitativ metod erhålls empiriska data där resultatet kan mätas samt analyseras statistiskt. Kvantitativ metod ökar även möjligheten att upptäcka samband mellan begreppen vi fokuserar på genom
11 mätning vilket stärker trovärdigheten i studien. Kvantitativ metod bygger på hypotesprövning och genom att testa hypoteser kan resultat erhållas och bearbetas statistiskt (Olsson &
Sörensen, 2011). Vi utgår från våra forskningsfrågor där nollhypotes är att ingen skillnad föreligger i kunskapsbehov eller insatser utifrån yrkesverksamheterna. Mothypotesen blir då att det finns en skillnad i kunskapsbehov och insatser utifrån yrkesverksamheterna. Vid en hypotesprövning anges en nollhypotes för att efterföljas av en mothypotes vilket anger motsatsen till nollhypotesen (Ejlertsson, 2014). Detta kommer testas genom bivariat analys för att få fram om skillnad föreligger och chi2-test om denna skillnad är signifikant. Den statistiska analysen besvarade vårt syfte men för att kunna förklara de bakomliggande mekanismerna till resultatet användes teori för att kunna nå djupare kunskap genom att tolka resultatet ytterligare. Vi har således inspirerats av den kritiska realismen genom att ta in teori för att kunna analysera empirin teoretiskt. Den kritiska realismen utgår från att verkligheten är objektiv oberoende av vår kunskap om den, att kunskapen är kontextpåverkad och att de kontextuella villkoren påverkar utfallet i studien. Det innebär att ytterligare kunskap kan nås om det som empiriskt studeras genom våra sinnesintryck (Danermark, Ekström, Jakobsen & Karlsson, 2014). Genom att inspireras av kritisk realism kan det möjliggöra en djupare förståelse av resultatet vi erhållit. I analysen har vi utgått från statistik, extensiva data, för att fånga empiriska regelbundenheter. Mekanismerna bakom de empiriska regelbundenheterna kan endast upptäckas med hjälp av teori och begrepp, inte observationer, då det existerar ett ontologiskt djup (Danermark, Ekström, Jakobsen & Karlsson, 2014). Med hjälp av begreppen handlingsutrymme och yrkeskunskap kan resultatet, de empiriska regelbundenheterna, tolkas och analyseras teoretiskt för att nå kunskap om de bakomliggande mekanismerna och erhålla en djupare kunskap rörande utfallet av studien.
5.1.2 Utformning av enkät
Enkäten fokuserar på respondentens arbete och hens erfarenhet av ekonomiskt våld. Vi ville få fram respondentens behov av kunskap rörande ekonomiskt våld samt vilka insatser som erbjuds utsatta kvinnor. Intentionen var även uppmärksamma respondenternas erfarenhet av våldets konsekvenser.
Enkäten består av 14 frågor med ett antal delfrågor. Vi utgick från tidigare forskning och bakgrund för att kunna utforma frågorna och de testades med hjälp av en pilotstudie för att erhålla vetskap om hur frågorna uppfattades och om något saknades eller behövde förtydligas. De första frågorna är bakgrundsfrågor inriktade på allmänna personuppgifter; kön, ålder, ort, yrkestillhörighet och utbildning. Dessa variabler togs med för att kunna undersöka huruvida respondenternas ålder/kön påverkar arbetet gällande ekonomiskt våld. Med hjälp av stad/tätort kan vi undersöka om skillnader existerar i arbetet med utsatta kvinnor utifrån storlek på stad. Yrkestillhörighet beskriver vilken yrkesverksamhet respondenterna arbetar inom. Det ansågs viktigt att ha med det på grund av att slutsatser då kan dras utifrån de olika verksamheterna. Information om vilka insatser som erbjuds kan erhållas samt vart och hur behovet ser ut rörande de olika insatserna. Det föreligger även intressant att veta om utbildning i socialt arbete påverkar respondenternas arbete gentemot de utsatta kvinnorna.
De efterföljande frågorna består av mer djupgående frågeställningar gällande ekonomiskt våld. De fokuserar på insatser, kunskapsbehov och konsekvenser av våldet. Syftet med de olika typerna av frågor är att mer ingående kunna få fram information rörande olika uppfattningar respondenterna har utifrån sin erfarenhet. Genom att använda matrisfrågor kunde plats sparas och samla liknande frågor dock är det viktigt att vara noga med tydligheten hur dessa frågor ska besvaras för att det inte ska äventyra validiteten. Det användes även rangordningsfrågor för att ta kunna ta del av respondenternas inställning. Svarsalternativen var bland annat utformade som Likertskalor och Guttmanskalor för att kunna ta del av respondenternas attityder och inställningar i vissa frågor (jmr Ejlertsson, 2014).
12 På ett antal frågor fick respondenterna möjlighet att själv beskriva insats/insatser utöver de föreslagna alternativ som gavs och förutom det gavs möjligheten även att välja fler alternativ på en fråga rörande vilken insats som de olika verksamheterna kunde erbjuda.
5.1.3 Urval
Målgruppen utgjordes av yrkesverksamma som i sin yrkesutövning på något sätt kommer i kontakt med ekonomiskt våld i nära relation. Målgruppens yrkeskategorier utgjordes således av socialtjänst, ideell verksamhet, kommunal verksamhet och statlig verksamhet. Den statliga verksamheten, Kronofogdemyndigheten, valdes på grund av att kvinnor i ekonomisk utsatthet ofta kommer i kontakt med dem då Kronofogden hanterar skulder, skuldsanering och
liknande. De yrkesverksamma inom Kronofogden är bland annat jurister och ekonomer (Kronofogden, u.å) vilket innebär att yrkeskategorin även kan användas för att undersöka huruvida utbildning i socialt arbete påverkar arbetet med kvinnor utsatta för ekonomiskt våld då yrkesverksamma inom Kronofogdemyndigheten oftast har annan utbildning. Socialtjänsten utgör en egen yrkeskategori då deras insatser inriktar sig specifikt på utsatta i behov av stöd och hjälp samt att de yrkesverksamma har en professionell utbildning i socialt arbete. Inom den kommunala verksamheten ingår budget- och skuldrådgivare och andra former av verksamheter såsom Centrum mot våld och liknande. Kategorin ideella föreningar består främst av kvinnojourer då de i första hand kommer i kontakt med kvinnor utsatta för våld i nära relation. Inom ideella föreningar kan de yrkesverksamma sakna utbildning men de har ofta utbildning i socialt arbete för att kunna stötta och hjälpa kvinnor.
I enkäten valde vi att utgå från SKLs kommungruppsindelning (SKL, 2017) gällande storlek på ort/stad för att kunna dela upp orterna i olika kategorier utifrån deras invånarantal. Själva urvalet gjordes med hjälp av kedjeurval och självselektion. Kedjeurval är en form av bekvämlighetsurval. Det innebär att ta kontakt med ett visst antal människor relevanta för undersökningen för att sedan använda dessa för att nå ytterligare respondenter (Bryman, 2011). Självselektion innebär att individer blir inbjudna till att delta med hjälp av information rörande studien och väljer själva huruvida de vill delta eller ej. Dessa personer utgör sedan urvalet. Genom självselektion mister forskaren en del kontroll över urvalet men genom att vara noga och planera distributionen av enkäten kan enkäten nå de respondenter relevanta som eftersöks (Grønmo, 2006). Genom att vi använder självselektion som urval har vi heller inget egentligt bortfall då respondenterna väljer om de vill fullfölja enkäten. Frågorna har även markerats som obligatoriska i enkäten vilket gör att enkäten inte kan skickas in utan att vara fullständig.
Kedjeurvalet innebar att enkäten skickades ut i ett följebrev per mail till 131 stycken mottagare, vilka var yrkesverksamma personer, myndigheter och ideella organisationer. Följebrevet innehöll syfte med studien och länk till enkäten. Anledningen till följebrevet var att informera om de forskningsetiska principerna och tydliggöra syftet med studien samt en presentation av oss ansvariga för studien. Med hjälp av följebrev och en förklaring till studien kan det påverka respondenter att bli positivt inställda till att delta i studien och medför fler svar vilket är viktigt för resultat och analys.
Fördelarna med ett följebrev är att det underlättar kommunikationen med respondenterna gällande nödvändig information såsom forskningsetiska principer och distributionen av enkäten. Det är enklare att nå ut till respondenter per mail än med post och att det är enklare och snabbare att samla in data från enkäten. En annan fördel med följebrevet är att det kan vidarebefordras. Vi uppmanade mottagaren att vidarebefordra mailet till personer de ansåg komma i kontakt med ekonomiskt våld i sin yrkesutövning. Enkäten går endast att besvara en gång från samma IP-adress vilket vi ser som en fördel. Möjligheten finns att enkäten kan göras fler gånger genom att vidarebefordra enkäten till en annan IP-adress, detta anses
13 däremot som osannolikt. Det går ej att säkerställa från vilken specifik arbetsplats eller ort respondenterna svarar från vilket främjar anonymiteten.
Efter en vecka gjordes avstämning och det kunde då konstateras att vi fått in 120 svar men att endast 80 var fullständiga. Det kan antas bero på att respondenterna har avbrutit enkäten vid ifyllandet. Vidare anser vi att detta bortfall inte har betydelse för resultatet då respondenterna självmant valt att inte slutföra enkäten vilket enligt vår mening betyder att de inte vill delta i studien. För att erhålla ytterligare svar skickades en påminnelse ut till samma mailadresser som vid första utskicket där vi förtydligade vikten av att besvara enkäten fullständigt och därför ombads respondenterna att se över sitt deltagande.
För att få in ytterligare svar beslöt vi oss för att lägga ut enkät-länken på Facebook-sidor där yrkesverksamma inom socialt arbete var medlemmar. Anledningen var att genom
självselektion erhålla fler respondenter tillhörande målgruppen till studien. Denna metod visades vara ett effektivt sätt för att erhålla fler svar. Tillsammans med påminnelsen genererade detta att det inkom ytterligare 70 svar, varav cirka 50 var fullständiga. Enkäten besvarades till fullo av 127 respondenter, 67 respondenter avslutade inte enkäten. Vi har valt att inte räkna med de ofullständiga enkäterna då dessa respondenter inte kan anses ha gett sitt samtycke till medverkan i studien. Om inte alla frågor besvarades i enkäten visade
webbverktyget att enkäten var ofullständig då frågorna var obligatoriska. Detta innebar att vi utifrån webverktyget kunde ta del av vilka enkäter som var ofullständiga.
5.1.4 Pilotstudie
Vi använde oss av en pilotstudie för att först pröva enkäten i en mindre skala. Syftet med en pilotstudie är att undersöka om frågorna tolkas som de ämnas göra eller det exempelvis saknas ett svarsalternativ (Ejlertsson, 2014). Genom att göra en förberedande studie kunde synpunkter erhållas kring frågeställningarna och utformningen av enkäten. Dessa synpunkter på enkäten är ett sätt att försöka tillse att studien mäter det den ämnar mäta.
Pilotstudien skickades ut till 4 individer vilka alla har kopplingar till socialt arbete.
Försökspersonerna arbetar, eller har på annat sätt nära koppling, till socialt arbete vilket vi ansåg vara av vikt för att kunna få synpunkter från ett perspektiv där förståelsen för vårt syfte finns. Försökspersonerna har enligt vår uppfattning kunskap och kompetens inom området vi vill undersöka. Två av försökspersonerna arbetar inom Socialtjänsten på barn- och
familjeutredning, en på ekonomiskt bistånd och en är socionomstudent.
Den genomförda pilotstudien medförde ändringar i enkäten. Ändringarna gjordes för att underlätta för respondenterna att genomföra enkäten samt att ändringarna i själva frågorna medförde en ökad förståelse och mindre utrymme för misstolkningar vilket därmed ökade mätbarheten. Fler ändringar skedde då följebrevet anpassades och gjordes mer lättförståeligt genom att ta in en förklaring på begreppet ekonomiskt våld. En förklaring på begreppet ekonomiskt våld kan innebära att resultatet styrs i en viss riktning vilket inte är vår intention. Däremot vill vi klargöra begreppet för att tydliggöra för respondenten vad ekonomiskt våld innebär då vår erfarenhet inom området påvisat att okunskap föreligger.
Ändringarna efter pilotstudien upplevdes underlätta för vidare hantering av enkäten,
felaktigheter och misstag kunde rättas till och bearbetas samt att eventuella språkförbistringar kunde undvikas.
5.2. Statistisk analysmetod
Studiens syfte är att undersöka huruvida yrkesverksamma inom främst socialt arbete anser att de har behov av kunskap rörande ekonomiskt våld, dess konsekvenser och om insatser finns att tillgå för den utsatta kvinnan. Vi är även intresserade av att jämföra verksamheters olika insatser och hur yrkesverksamma arbetar med ekonomiskt våld. För att kunna besvara dessa
14 frågeställningar har vi använt oss av kvantitativ metod och en webbaserad enkät. En
kvantitativ metod medför mätbarhet vilket möjliggör undersökning av samband som även ökar trovärdigheten. Enkät valdes som mätverktyg och IBM SPSS statistics 25, ett
datorprogram för statistisk analys, för resultatbearbetning och vidare analys. SPSS erbjuder möjligheten att använda beskrivande statistik i form av frekvenstabeller och jämföra resultat (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Vi valde att använda oss av frekvenstabeller för att påvisa fördelningen av olika variabler såsom hur många yrkesverksamma som kommer i kontakt med kvinnor utsatta för ekonomiskt våld. Genom att använda frekvenstabeller kan fördelningen av en variabel illustreras vilket inbegriper de variabelvärden som kan
förekomma samt hur många gånger den förekommer, det vill säga frekvensen (Ejlertsson, 2014). En univariat analys är av beskrivande karaktär vilket innebär att en variabel åt gången statistiskt studeras och information rörande fördelning, centraltendens och spridning kan erhållas. Medelvärde är ett lägesmått för att beskriva det genomsnittliga värdet av en uppsättning tal (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). Univariat analys användes på ett antal variabler såsom kön och ålder för att förtydliga frekvensen av en variabel samt påvisa grunden till vidare statistisk analys. Tårtdiagram utformades utifrån univariat analys. Vi använde dessutom univariat analys för att undersöka medelvärdet gällande hur många timmar i snitt yrkesverksamma arbetar med ekonomiskt våld i ett enskilt ärende samt hur många timmar i snitt per vecka.
Omkodning av variabler utfördes innan databearbetning för att enklare kunna användas vid resultatbearbetning i SPSS. Genom att omkoda fasta svarsalternativ till numeriska värden kan SPSS utföra analyser och bearbeta data (Ejlertsson, 2014). Vi omkodade även flera variabler genom att sammanfoga två positiva värden till ett värde och lika med de negativa värdena; mycket stort behov och stort behov till stort behov, detsamma gjordes med mycket litet behov och litet behov till litet behov. Det tydliggjorde den bivariata analysen och medförde att skillnader blev mer framträdande. Genom att göra en sammanslagning av värdena kan läsaren tydligare se skillnader vilket är positivt för studien (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). En bivariat analys undersöker sambandet eller samvariationen (korrelationen) mellan två variabler och om det existerar en orsaksrelation. Den bivariata analysen görs utifrån en korstabell. Genom att använda både rad och kolumnprocent kan skillnaden mellan de två variablerna lättare utläsas. Chi-2 användes för att testa sambandet mellan variablerna i korstabellerna.
Vi utgår från våra forskningsfrågor där nollhypotes är att ingen skillnad föreligger i kunskapsbehov eller insatser utifrån yrkesverksamheterna. Nollhypotesen grundas på
motsatsen till tidigare forskning och vår definition gällande ekonomiskt våld som uttrycker att det finns ett kunskapsbehov (jmr Sauber & O´Brien, 2017 & Adams, Sullivan, Bybee & Greeson, 2008). Mothypotesen utgörs därav att det finns en skillnad mellan
yrkesverksamheterna. Detta kommer testas genom bivariat analys för att få fram om skillnad föreligger och chi2-test om denna skillnad är signifikant. Chi-2 test anger sannolikheten för att en observerad fördelning skiljer sig från en förväntad och om det finns en signifikant skillnad mellan de förväntade och observerade värdena. Chi2 värdet anger om två variabler är beroende eller oberoende av varandra men inte styrkan i förhållandet dem emellan. Det vill säga att det påvisar att det finns en skillnad men inte hur skillnaden ser ut dem emellan (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2010). I statistiska beräkningar angående
hypotesprövningar anges ofta p-värdet då det exakt anger sannolikheten för att det är slumpen som är upphov till den uppmätta skillnaden eller sambandet i mätvärdena. P-värdet kan även beskrivas som att det fastställer risken för att nollhypotesen förkastas om den är sann. Om det eventuella sambandet ska vara signifikant ska inte P-värdet överstiga 5,0 % nivån.
Genom bivariata analyser med chi2-test har vi undersökt om det föreligger signifikans mellan de olika variablerna eller om det handlar om statistisk samvariation. I de fall där det handlar om enbart statistisk samvariation har resultatet använts för att se hur variablerna samvarierar.
15 Vid vissa bivariata analyser framkom det att chi2-test inte gick att utföra då det var för många celler (över 20%) med förväntad frekvens färre än 5. Det innebär att vi inte kan utesluta att sambandet beror på slumpen med hjälp av chi2-test.
Vidare framkom det vid nedladdning av enkätsvaren att några respondenter hade använt punkt istället för komma vid ett par svar, vilket innebar att svaren inte gick att använda. Dessa svar korrigerades manuellt i SPSS då varje individuellt enkätsvar har ett säreget nummer och då kunde spåras. Detta nummer påverkar däremot inte sekretessen som gäller för enkäten då numret inte går att spåra till någon specifik respondent utan numret är endast en svarsidentitet för enkätsvaret. Vissa tabeller sammanfogades manuellt i excel för att tydliggöra resultat utifrån variabler som vi ville skulle jämföras.
5.3 Validitet och reliabilitet
Den föreliggande studiens resultat har erhållits genom att mäta det som syftet åsyftar. Enkäten har gjorts utifrån noggranna förberedelser genom att ta del av tidigare forskning, läst litteratur gällande enkätstudier samt utfört en pilotstudie. Pilotstudien utfördes för att tillse behovet om enkätfrågorna mäter det de avser att mäta och ger möjligheten att förtydliga frågor som inte uppfyller detta.
Det är frågorna i relation till syftet som valideras och inte frågorna i sig när det kommer till kvantitativa studier. Bakgrunden till frågorna, det vill säga den teoretiska basen – den tidigare forskningen ska kunna kopplas till frågorna. I den föreliggande studien diskuteras frågornas innehållsvaliditet vilket kan delas upp i content validity och logisk validitet. Content validity innebär att frågan är konstruerad på ett sådant sätt att det mäter korrekt. Det vill säga att frågan utgår från befintlig forsknings uppfattning rörande ämnet (Ejlertsson, 2014). Vi har tagit del av både nationell och internationell forskning samt information rörande våld i nära relation för att kunna utgå från aktuell forskning inom området och kunna göra de
formuleringar av begrepp och insatser som kan tänkas vara relevanta för studiens syfte. I enkäten har begrepp och formuleringar haft sin utgångspunkt i tidigare forskning vilket diskuteras närmare i avsnittet bakgrund. Ekonomiskt våld har definierats utifrån tidigare forskning och information från Socialstyrelsen och NCK.
Den logiska validiteten kräver ingen expertkunskap med utgångspunkt från teori utan handlar om frågorna bedöms mäta det de avser mäta genom att svaranden granskar frågorna och hur de är ställda. Den föreslagna respondenten påverkas av detta och motiverar hen att besvara frågorna seriöst (Ejlertsson, 2014). En hög logisk validitet bidrar till hög svarsfrekvens på grund av att det påverkar respondentens svar. Logisk validitet kan tänkas öka då vi utförde en pilotstudie innan enkäten skickades ut till de olika verksamheterna och erhöll synpunkter gällande frågornas utformning. Pilotstudien resulterade i ändringar och förtydliganden i utformandet för att tillförsäkra en mätbarhet och att motivera respondenten att svara på enkäten. Något som kan tänkas påverka den logiska validiteten är de ofullständiga enkäterna däremot diskuterar vi detta i urvalet och förklarar varför enkäterna inte räknas som bortfall vilket påvisar hur vi tänkt kring de ofullständiga enkäterna.
Utöver det påvisar resultatet att de flesta av respondenterna, 91,3 %, kommer i kontakt med kvinnor utsatta för ekonomiskt våld vilket är en bekräftelse på att vi riktat in oss på rätt målgrupp.
Reliabilitet beskriver tillförlitligheten i enkäten eller enskilda frågor. Det innebär att frågorna ska vara utformade på stabilt sätt som gör att respondenten besvarar frågan likadant
upprepade gånger. Reliabiliteten är således beroende av att frågorna ställs på ett korrekt sätt (Ejlertsson, 2014). Huruvida frågorna i enkäten var ställda på ett korrekt sätt undersöktes med hjälp av pilotstudien och stabilitet i frågorna eftersträvades utifrån pilotstudien och dess efterföljande ändringar. Genom att vara tydlig i metodavsnittet och utförlig i skapandet av enkäten bidrar det till att det är lättare att studien erhåller samma resultat oberoende av vem
16 som besvarar enkäten. Då studien är kvantitativ erhålls en bred snarare än djup förståelse kring ämnet vilket beror på att vi utfört enkätstudie med tvärsnittsdesign. För att erhålla en djup förståelse hade en kvalitativ studie med longitudinell forskningsdesign varit att föredra.
5.4 Generalisering
Då vi fokuserat på att undersöka behovet av insatser och kunskap hos yrkesverksamma rörande ekonomiskt våld har olika verksamheter valts ut där respondenterna kan tänkas komma i kontakt med kvinnor utsatta för denna form av våld i nära relation. Det har medfört att svar erhållits från runt om i landet genom att respondenter vidarebefordrat följebrevet med enkätlänken och ytterligare svar genom självselektion. Genom detta kan det antas att en god bild skapas gällande behovet av hur kunskap och insatser ser ut i landet, dock kan resultatet inte generaliseras på grund av att studien inte baseras på ett slumpmässigt urval eller
innehåller tillräckligt med respondentsvar för att uppfylla de krav som ställs på generalisering (jmr Olsson & Sörensen, 2011).
5.5 Litteratursökning
"economic abuse" and "intimate partner violence" and "social work" and "social welfare" I litteratursökningen användes bibliotekets sökmotor Primo. Genom att använda booleska operatorer såsom “and” kunde en inkludering och avgränsning göras. Ytterligare avgränsning kunde erhållas genom citationstecken på de aktuella begreppen vi valt utifrån
problemfrågeställningen. Denna sökning med alla sökord inkluderade "economic abuse" and "intimate partner violence" and "social work" and "social welfare" medförde 14 träffar. Efter genomläsning av rubrikerna kunde fyra stycken artiklar avfärdas på grund av att en gällde män utsatta för våld i nära relation samt en undersökte kopplingen mellan våld i nära relation och religion, vilket är utanför vår avgränsning. Andra togs bort genom att de inte hade direkt relevans för studiens syfte. Vi sökte även i databaser utifrån våra sökord, dock var artiklarna i Social service abstract och Swepub detsamma som i Primo.
Efter att tagit del av artiklars referenser har flera andra artiklar uppmärksammats och använts i tidigare forskning och bakgrund. Från artikeln The Role of Social Support in the Link
Between Economic Abuse and Economic Hardship erhölls artiklar däribland Economic Abuse as an Invisible Form of Domestic Violence: A Multicountry Review. I ett fall
uppmärksammades en artikel från samma tidskrift, Sage Journal, innehållande ekonomiskt våld i rubriken och vid närmare genomgång bedömdes artikeln relevant för vårt syfte. Den mesta forskningen vi funnit är amerikansk och därmed gjord i en annan kontext. Dock anser vi att det är överförbart till Sverige då forskningen väl motsvarar Socialstyrelsens handbok i våld i nära relation och NCKs kunskapsbank gällande kvinnofrid när det gäller definitionen och konsekvenserna av ekonomiskt våld. Överförbarhet innebär hur pass överförbara resultat är till en annan miljö (Bryman, 2011). Det som skiljer USA och Sverige åt är bland annat socialpolitiken med deras olika välfärdssystem. Det kan skönjas genom de olika verktygen, till exempel SEA som uppmärksammas inom amerikansk forskning för att stötta och hjälpa kvinnor genom exempelvis stärka kvinnor i deras självuppfattning och erbjuda utbildning i ekonomi.
5.6 Etiska överväganden
Respondenterna ska informeras om de etiska principerna som föreligger för genomförandet av enkäten och användandet av data utifrån individernas information. Enligt Vetenskapsrådet (2011) är de etiska principerna följande: informationsprincipen – informera om syftet med studien; samtyckeprincipen – respondenterna har rätt att själv avgöra om sin medverkan; konfidentialitetsprincipen – alla inblandade behandlas konfidentiellt; nyttjandeprincipen – de insamlade uppgifterna får endast användas för forsknings-ändamålet.
