Kunskapsöverföring och uppdatering av WBS

En av grundtankarna med TRIM är att riskanalysarbetet ska vara standardiserat och bedrivas på samma sätt i alla produktutvecklingsprojekt som drivs på ITT Flygt. Genom att göra detta underlättas kunskapsöverföringen på grund av att det genereras samma typ av dokumentation i varje projekt. En av svårigheterna idag är att hitta information om tidigare projekt, eller rättare sagt det är svårt att veta vilken information som är relevant. För att en simuleringsmodell ska vara tillförlitlig måste den data som matas in representera verkligheten [12]. Därför blir det avgörande hur data från slutförda projekt sparas och tas hand om.

Det är även viktigt att hitta ett fungerande sätt att spara data för att kunna uppdatera och underhålla den WBS som ligger till grund för TRIM som metod. Att tro att det blir rätt från första början är ganska naivt. ITT Flygt måste känna sig för vart efter erfarenhet insamlas vilken nivå arbetet ska ligga på. Det är även viktigt att risker dokumenteras på ett bra sätt för att kunna hålla checklistan uppdaterad. Samtidigt bör ett ständigt arbete förekomma för att utveckla produktutvecklingsprocessen för att bygga in en robusthet mot de risker som finns på checklistan.

53

8. Slutsatser

Införandet av MS Project kommer att innebära förändringar för ITT Flygt i planeringsarbetet för produktutvecklingsprojekt. Den stora utmaningen ligger i om det nya sättet att planera kommer att få fotfäste på företaget. Det är viktigt att sälja idén och visa vilka fördelar MS Project kan innebära.

Monte Carlo-simulering som görs för att bedöma sannolika utfall av projekttider är en metod som är väl lämpad för ITT Flygts behov. Den är på inga viss exakt men ger i detta fall en mycket god bild av verkligheten. Dock poängteras vikten av att de värden över medeltider för varje aktivitet finns som till WBS:n, och som även fungerar som indata i simuleringen, ständigt hålls uppdaterade. Simuleringen kan i sig inte hitta risker, men med hjälp av Monte Carlo-simuleringen kan projektets kritiska aktiviteter hittas. Dessa aktiviteter kan analyseras för att se om de finns risker kopplade till dem. Slutsatsen är att Monte Carlo-simuleringar är användbara vid riskidentifikation.

TRIM är ett steg i rätt riktning för att säkra de utsatta projekttiderna och för att kunna arbeta så riskfritt som möjligt under projektets gång. TRIM kommer att komplettera riskarbetet som utförs på ITT Flygt idag. Tack vare checklistan tar företaget vara på kunskap om återkommande problem som uppstått i tidigare projekt. Detta är en typ av kunskapsöverföring som många företag vill göra men aldrig orkar genomföra. Dokumentation görs men används sällan när ett projekt påbörjas. Därför är checklistan bra för att den tar ut det som är viktigt och väsentligt att ha koll på vid projektstart.

TRIM kommer att täcka det tomrum som ITT Flygt idag känner att företaget har när det gäller ett strukturerat arbetssätt vid riskanalysen av projekt. ITT Flygt är bra på att identifiera risker som berör produktsäkerhet och konstruktion. TRIM kan innebära att även kvalitén på riskhanteringen av projekt höjs. TRIM har alla möjligheter att lyckas som arbetsmetod på ITT Flygt om den accepteras inom organisationen. Om ITT Flygt vill, kommer TRIM att kunna bli det nya arbetssättet vilket innebär att projekttider på ett bättre sätt än idag kan förutses och hållas.

55

9. Referenser

Litteratur

[1] Bergendal, G., Håstad, M. & Råde, L. (1967). Statistik och sannolikhetslära. Stockholm: Biblioteksförlaget.

[2] Blom, G. (1980). Sannolikhetsteori och statistiskteori med tillämpningar. Lund: Studentlitteratur

[3] Committee for Oversight and Assessment of U.S. Department of Energy Project Management (CB) (2005). The Owner’s Role in Project Risk Management. Washington, DC, USA: National Academies Press.

[4] Forrest, Breyfogle III W. (1999). Implementing Six Sigma: Smarter Solutions Using Statistical Method. Austin, TX, USA: Smarter Solutions, Inc.

[5] Goodpasture, John C. (2003).Quantitative Methods in Project Management.

[6] Haimes, Yacov Y. (1998). Risk Modeling, Assessment, and Management. Hoboken, NJ, USA: John Wiley & Sons, Incorporated.

[7] Landau, D. (2000). Guide to Monte Carlo Simulations in Statistical Physics. Port Chester, NY, USA: Cambridge University Press

[8] Lewis, James P. (2001).Project Planning, Scheduling and Control: A Hands-On Guide to Bringing Projects in On Time and On Budget (3rd Edition). Blacklick, OH, USA: McGraw Hill Professional Book Group.

[9] Liker, Jeffrey K. (2005). The Toyota Way.London, UK: Mcgraw-Hill Education - Europe

[10] Newell, Michael W. (2003). Project Management Question and Answer Book. Saranc Lake, NY, USA: AMACOM.

[11] Oldebäck, Tomas (2007). Handlerare samt projektledare på ITT Flygt.

[12] Pritchard, Carl L. (1997).Risk Management: Concepts and Guidance. Arlington, VA, USA: ESI International.

[13] .

[14] Ullrich, K.T. & Eppinger, S.D. (2000). Product Design and Development. USA: McGraw Hill Companies, Inc.

[15] Elvin, T. (2005) Riskreducering i produktutvecklingsprojekt – Del 1: Verktyg och process

för riskreducering & Del 2 Riskreducering utifrån Lean Thinking. Kungliga Tekniska

56 Programvara

[16] MatLab R2006b

[17] Pertmaster Risk Expert: http://www.pertmaster.com/products/riskExpert.htm

[18] Pertmaster for MS Project: http://www.pertmaster.com/msproject/main.htm

[19] @Risk for project: http://www.palisade.com/riskproject/default.asp

[20] Risky project: Project risk analysis: http://www.intaver.com/

Internet

[21] http://home.ubalt.edu/ntsbarsh/stat-data/Topics.htm#rwsaq

[22] http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ntev%C3%A4rde

Figurlista

Figur 1. ITT Flygts PUP Figur 2. WBS

Figur 3. http://content.answers.com/main/content/wp/en-commons/thumb/5/5e/325px- Triangular_distribution_PMF.png

Figur 4. ABB:s projektstruktur

Figur 5. Schematisk blid över matlabanalys Figur 6. Triangelfördelning 1

Figur 7. Triangelfördelning 2

Figur 8. Histogram 1

Figur 9. Växande kurva

Figur 10. Graf över projekttider

Figur 11. Histogram 2

Figur 12. Graf från simulering Pertmaster Risk Expert

Figur 13. Simulering av projekt

Figur 14. Flödesbild över TRIM

Figur 15. Checklista

Figur 16. Ny riskmatris

Figur 17. ITT Flygts PUP

Tabellista

Tabell 1. Sex användningsområden vid identifiering av risker Tabell 2. Sannolikhetsformler baserat på trepunktsuppskattningar Tabell 3. Definition av variabler

57

Bilaga 1. – Intervjufrågor

Frågor till intervjuer med projektledarna på ITT Flygt

Allmänna frågor

1. Vad är dina personliga erfarenheter av riskhantering inom ITT Flygt? 2. Hur ser du på osäkerheter inom projekt?

a. Är osäkerheter inom projekt ansedda som risker eller behandlas de även som en tänkbar möjlighet?

3. Vilka är involverade i riskhantering inom projekt?

4. Hur bedrivs riskarbete på ITT Flygt idag, ge exempel på eventuella metoder/ tekniker? 5. Hur upplever du att uppföljning i projekt sker för att kontrollera att projekttiden följs?

Konkreta frågor

6. Vilka var de 3 senaste projekten som passerat TG 4? a. Vilka var de 3 största anledningar till försening? b. När i projektet inträffade dessa problem?

c. Hur lång försening blev det för varje problem? (veckor, månader….) d. Hur behandlas dessa risker?

e. Vad gjordes för att åtgärda problemen/riskerna?