Kunskapsöverföring

Fördelaktiga aspekter som gynnar C1 är; det formella kravet om att data från flygningar ska sparas upptill minst 60-dagar ur ett flygsäkerhetsperspektiv. PRIO som är ett datasystemens- program används flitigt i att dokumentera avvikelser inom SUAV-systemet; slutligen att goda rutiner har ärvts utav Flygvapnet i att fel rapportera. Uppföljning sker månadsvis och bearbe- tas utav FlygE och Flygvapnet tillsammans med civila luftfartsmyndigheter.108 Det uppdaga- des att parallellt med en avvikelse i PRIO skickas kontaktas även Flygdivisionschefen som gynnar C3 men kan dock tyda på att PRIO-systemet ej förlitas på fullt ut. C1 stämmer delvis då goda rutiner finns men syftet är främst kopplat till flygsäkerheten och det civila luftrummet och inte ur ett taktiskt perspektiv.

Utbildningsprogram inom erfarenhetshantering är dessvärre helt saknandes även inom sam- talsintervjuundersökningen; det genomförs utbildning i hantering av data i ett underrättelse- syfte till högre chef inom bataljonen men inget alls vad gäller erfarenhetshanteringen. C2 är divergerande.

Som nämndes ovan uppdagas det om en välfungerande kommunikation mellan FlygE och SUAV-grupperna; att FlygE själva också är införstådda om att den centraliserade kommuni- kationen ställer högre krav på de att ”vara en brygga mellan” förbandsenheterna är positivt. I

105 _{Intervju_4_ 2021-04-29:23:30; Intervju_3:36:10.} 106 _{Intervju_1: 20:30, 21:45.}

107 _{Intervju_4:13:30, 15:10.}

Sida 32 av 44 dagsläget har FlygE resursbrist i att hantera analys av erfarenheter och uppföljning som efter- strävas vid alla flygningar av systemet.109 _{Detta resulterar i att grupperna uppmanas till att}

dela med sig av erfarenheter men inga särskilda mekanismer/rutiner för detta finns.110 Målbil- den är att på årsbasis genomföra flygsäkerhetsdagar som innefattar moment som granskar av- vikelser och diskussioner kring taktik sker; där all personal inom SUAV-förmågan samlas på Karlsborg. I stället mejlas det ut ett underlag till SUAV-grupperna i dagsläget. 111 Ytterligare en nackdel som påträffades var att grupper själva var tigande gällande hur de taktiserar med systemet på deras hemmaförband; en respondent menade att erfarenhetsprocessen:

skulle kunna bli mer transparant, så som det är idag så är det mycket information som finns kvar på den egna gruppen (…) dels för att mycket av lärdomar och erfarenheterna är uppdragstaktik och (…) man vill inte säga för mycket om hur man beter sig för att man ändå vill vara unik på sitt sätt. (…) Taktiken i sig kan vara någonting som vi alltid tillämpar och på det sättet så vill man inte heller att det ska vara känt till alla; så att den informationen kommer ut.112

I respondentens mening berodde detta på att de inte ville röja egna lösningar för att förbli oförutsägbara.113 Detta kan dock resultera i att lärdomar inte fördelas och hjulet får uppfinnas på nytt vid varje förband; detta uppmärksammas utav divisionsnivån som är medvetna om problematiken:

Det ska vara en representant från FlygE (vid varje övning) och följa upp verksamheten, (…) inte bara utifrån ett flygsäkerhetsperspektiv men även hur effektivt resursen utnytt- jas, (…) så man verkligen får den effekten med det här systemet som det kan ge. I annat fall handlar det om att varje förband får själva komma på detta; att varje mekaniserat förband utvecklar sin egen unika förmåga med sitt system även om de ser precis lika- dana ut. Det tycker jag är lite synd att (FlygE) inte kan vara bryggan mellan förbanden. För det sker inte per automatik ett utbyte mellan P7 och I19 till exempel; där man lär sig av varandras misstag och erfarenheter utan där är det FlygE som egentligen ska ta

109 _{Intervju_2:22:29.}

110 _{Intervju_2:16:10;Intervju_5:11:00.} 111 _{Intervju_5:11:20, 13:50.}

112 _{Intervju_3:25:20.} 113 _{Intervju_3:25:20, 26:50}

Sida 33 av 44 hand om detta men det är en resursfråga och man är tvungen att göra andra priorite- ringar helt enkelt.114

FlygE lever enligt de själva inom två världar inom Försvarsmakten; både i Armén och i Flyg- vapnet. Respondent från divisionsnivån vittnar om att Armén:

saknar en tydlig samordning (i erfarenhetshanteringen), en tydlighet i uppdragställning, (…) det finns ingen på Arméstaben som är utsedd för att vara (flygenhetens) point of contact vad gäller frågor, utan vi får alltid slå och tvinga oss in då ingen är utpekad samordnare eller huvudman för erfarenhetshanteringen på den nivån utan det är på förbandsnivån som detta sköts.115

Å andra sidan har Flygvapnet en samordnare och huvudman på motsvarande nivå utpekad åt FlygE men samma respondents menar på att syftet är kopplat till att Flygvapnet inte själva ska kollidera med deras flygfarkoster och det är inte kopplat till SUAV:s taktikutveckling mot Ar- méns uppgifter på marken.116 C3 stämmer delvis.

4.2.4 Hantering och utveckling av personalen

Delindikatorerna D1 och D3 stämmer helt; ömsesidigt beskriver respondenterna att utbild- ningen är omfattande och väl inriktad till tjänsten med utmanande och stöttande delar; även utbildning riktad till förbandsstaber genomförs då resursen tillförs manöverförbandet; bero- ende på förbandet uppfattas relationen till FlygE vara stöttande.117 Att kontrolltester genom- förs årligen ses även som en positiv sak.118 En respondent vittnar även om att på hemmaför- bandet är det den operatör med minst erfarenhet som får mest flygtid och den erfarna som är kontrollant; på detta sätt premieras individernas kompetensutveckling samt då krav på minst antal flygtimmar i månaden för att behållas i status finns.119 Gruppnivåns personal utgörs av heltidsanställda soldater eller officerare som vanligtvis är mer erfarna som då också gynnar D1.

114 _{Intervju_2:22:20.} 115 _{Intervju_2:42:10-43:40.} 116 _{Intervju_2: 40:35,43:30.}

117 _{Intervju_5:14:20, 19:25; Intervju_2:19:30; Intervju_1:22:45.} 118 _{Intervju_1:08:25.}

Sida 34 av 44 D2 stämmer endast delvis; enheterna är utsprida runt hela landet och agerar mycket enskilt inom grupperna. Hela SUAV-förmågan har samlats vid FlygE årligen i syfte att just skapa en sammanhållning och erfarenhetsutbyte men inte gjorts på senare tid kopplat till svårigheter med planeringssamordning och nu den pandemi som råder.120

4.2.5 Sammanfattning av samtalsintervjuundersökningen